Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Transkript

1 Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk :37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet :35 4 Både nöjsam och eftertänksam läsning Örnsköldsviks Allehanda

2 Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk :37 Pressmeddelande CET Runt år 1888 hade man redan börjat märka av vissa förändringar i havsmiljön. Åtgärder sattes in för att motverka den negativa trenden. Men tyvärr blev det inte bättre, utan i det stora hela betydligt sämre. Stora bestånd av ålgräs, ostron och fisk är i dag helt försvunna och kanske omöjliga att återskapa. I Havsmiljöinstitutets nya rapport Havet 1888 görs djupdykningar i de gamla arkiven. Genom att blicka tillbaka i tiden kan vi bättre förstå situationen vi har idag - och vad som behöver göras. Under 1800-talet var havsmiljön på många sätt bättre än idag med rikare fiskbestånd, större hummerfångster, oförstörda ostronbankar och enorma ålgräsängar. Men när Sverige gick från bonde- till industrisamhälle började tecken på miljöpåverkan dyka upp. Produktionen av livsmedel ökade och förändringar i jordbruket gjorde att kvävetransporten från land till hav ökade markant. Havet nyttjades allt mer intensivt, inte minst genom ett ihärdigt fiske. Fiskare märkte att fångsterna i Västerhavet började sina och på 1850-talet fick de söka sig ut mot Atlanten för att fisket skulle bli lönsamt. Man förstod att bestånden inte var outtömliga, och organiserade sig för att uppnå ett varaktigt välstånd. Men försöken att förvalta fiskbestånden har inte hjälpt, utan den negativa utvecklingen har istället fortsatt. Samtidigt som belastningen på havet ökade växte intresset för att utforska och förstå havets hemligheter. Många expeditioner genomfördes för att dokumentera hur havet fungerade. Nya vetenskaper växte fram och flera marinbiologiska stationer grundades. Fascinationen för havet sträckte sig även till fritiden, vilket märktes genom att en aktiv badgästkultur växte fram under andra halvan av 1800-talet. Intresset för havet spelade tillsammans med forskning och dokumentation, en ny och betydande roll i samhället. Detta lade grunden till ett vetenskapligt underlag som vi har nytta av än idag. I rapporten Havet 1888 diskuterar ett tjugotal forskare havets tillstånd utifrån frågor som: Finns det ett naturligt tillstånd i havsmiljön? och Var det bättre förr? Eftersom miljön i havet ständigt förändras behöver vi fundera kring vilket tillstånd det är vi refererar till när vi i styrande direktiv säger att vi vill uppnå en god havsmiljö. Ett historiskt perspektiv på samtiden gör oss klokare, och lite bättre rustade att ta oss an förvaltningen av havets föränderliga ekosystem. Beställ Havet 1888 kostnadsfritt: Kontakt: Sida 2 av 5

3 Vetenskaplig projektledning: Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet och SLU Telefon: Redaktör: Marie Svärd Havsmiljöinstitutet Telefon: MyNewsdesk Sida 3 av 5

4 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet :35. Uppdaterad :41 Hur såg det ut i havet på slutet av 1800-talet? Havsmiljöinstitutet har nyss gett ut publikationen "Havet 1888". Där diskuteras havets tillstånd ur ett historiskt perspektiv. Forskare på Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, har bidragit med texter till denna publikation, bla. i kapitlet "Bohuslänskt storsjöfiske söker nya fiskevatten" av Henrik Svedäng och Andreas Sundelöf. En blädderbar eller nedladdningsbar pdf finns att läsa på Havsmiljöinstitutiets hemsida. Sveriges lantbruksuniversitet Sida 4 av 5

5 Både nöjsam och eftertänksam läsning Örnsköldsviks Allehanda Sida: 38 Gunnar Fredriksson BONÄSSUND Hur mycket angår tillståndet i havet allmänheten och forskningen? Frågan är egentligen lätt att besvara eftersom forskarna på våra marina forskningscentra i landet har till uppgift att bevaka och redogöra för hur havet mår. Det är dock långt ifrån ointressant för allmänheten. Därför redovisar dessa institut även offentligt vad som kommer fram i deras grannlaga arbete. I nyutkomna "Havet 1888" en utgåva, en riktig katalog minsann, från Havsmiljöinstitutet Göteborg, får man en bred översikt om havets tillstånd från nämnda år till i dag. Det påpekas bland annat om hur förändringar har kommit och gått, alger har blommat förr och nu, arter har kommit och försvunnit. Det gamla uttrycket historien upprepar sig således fungerande än i dag. Men den moderna mänskliga aktiviteten sätter dock bestående spår, försämringar uppstår på många havsbottnar och bottensedimenten lämnar tydliga tecken som forskarna tar åt sig på största allvar. Detta redovisas till myndigheter och politiker för att åtgärder ska sättas in. Den högintressanta artikeln om hur "Hårda vintrar påverkat ekonomin", kan i dag te sig otrolig men är desto tydligare när man får isbrytarhistorien till livs. Isbrytare fanns ju inte 1880, det var i stället issågare som höll farlederna till hamnarna öppna. Det oerhört påfrestande arbetet gav dock arbetslösa chans till inkomst. Detta ger minsann perspektiv att fundera över. Första isbrytaren kom till Göteborg i slutet av seklet och hette passande nog "Isbrytaren". Den var dock endast duglig till svag is.1915 byggdes Isbrytaren II och i dag har vi tio fartyg med vida större förmåga. De hårda vintrarna var förr oftare förekommande, under de svåraste gick det till exempel att promenera mellan Helsingborg och Helsingör i Danmark. Många andra områden har granskats av forskarna från 1888 fram till nutid. Stora skillnader redovisas 38 Örnsköldsviks Allehanda fredag 27 mars 2015 Nära Redaktör David Jiglund david.jiglund@allehanda.se Skicka in dina egna nyheter och bilder! Nära är läsarnas eget forum för små och nära nyheter. På nätet har vi delat in Ångermanland i elva områden och du kan själv skicka in egna nyheter och bilder från ditt område. FOTO: åke westerlind Snart är det vår Köpmanholmen Våren är på väg nu. Isen har lämnat oss för länge sedan och snön smälter sakta bort nu. Vårfåglarna är också på plats. Fem plusgrader och strålande sol. Skönt med ljus och värme som kommer mer och mer för varje dag. Åke Westerlind FOTO: eleonore nordin Vårfåglar på väg Komnäs Nu verkar har våren kommit. Häromdagen dök nämligen koltrasten upp. Nu väntar jag bara på att höra den ljuvliga sången. Eleonore Nordin En omtyckt ledare örnsköldsvik Örnsköldsviks korpens ledare Margareta Boman får en grupp på 29 personer att längta till måndagarna. Klockan drar hon i gång ett rivigt vattengympapass på 50 minuter. Musik skall byggas utav glädje, sägs det, och musik är en viktig bit för Margareta Boman då hon kör vattengymnastik i varmvattenbassängen på Paradisbadet. Att få genomföra övningarna till medryckande musik gör ju att man tar i lite extra, som när vi hör Sten & Stanley låten Jag vill vara din, Margareta. Klart att vi vill det. Margareta Boman och Lena Nordin är båda ledare inom Korpen och de har etablerat ett samarbete i utformningen av program. Lena är den som letar rätt på de goa låtarna och tillsammans skriver de instruktioner till övningarna. Det gäller ju att få rätt låt till rätt övning. Om det är någon låt som vi inte gillar så hörs det och då får Lena rätta till det. Nu sitter allt perfekt, som Bonässund Hur mycket angår tillståndet i havet allmänheten och forskningen? Frågan är egentligen lätt att besvara eftersom forskarna på våra marina forskningscentra i landet har till uppgift att bevaka och redogöra för hur havet mår. Det är dock långt ifrån ointressant för allmänheten. Därför redovisar dessa institut även offentligt vad som kommer fram i deras grannlaga arbete. I nyutkomna Havet 1888 en utgåva, en riktig katalog minsann, från Havsmiljöinstitutet Göteborg, får man en bred översikt om havets tillstånd från nämnda år till i dag. Det påpekas bland annat om hur förändringar har kommit och gått, alger har blommat förr och nu, arter har kommit och försvunnit. Det gamla uttrycket historien upprepar sig således fungerande än i dag. Men den moderna mänskliga aktiviteten sätter dock bestående spår, försämringar uppstår på många havsbottnar och bottensedimenten lämnar tydliga tecken som forskarna tar åt sig på största allvar. Detta redovisas till myndigheter och politiker Margareta Boman är redo att leda ännu ett vattengympapass i korpens regi. Både nöjsam och eftertänksam läsning Det bjuds på många intressanta artiklar i Havet FOTO: Gunnar FredrikssOn för att åtgärder ska sättas in. Den högintressanta artikeln om hur Hårda vintrar påverkat ekonomin, kan i dag te sig otrolig men är desto tydligare när man får isbrytarhistorien till livs. Isbrytare fanns ju inte 1880, det var i stället issågare som höll farlederna till hamnarna öppna. Det oerhört påfrestande arbetet gav dock arbetslösa chans till inkomst. Detta ger minsann perspektiv att fundera över. Första isbrytaren kom till Göteborg i slutet av seklet och hette passande nog Isbrytaren. Den var dock endast duglig till svag is.1915 byggdes Isbrytaren II och i dag har vi tio fartyg med vida större förmåga. De hårda vintrarna var förr Alla har intaget sina positioner i det varma vattnet. när vi får höra Elisas Dra dit pepparn växer. Då vet vi att strax är kvällen över och att det är dags att dra hem. På måndagarna kan Lena testa ut programmet genom att vara tillsammans med oss i bassängen under Margaretas ledning. Själv har hon sin grupp på lördag förmiddag. Margareta har varit ledare i Korpen sedan 2001 och hade dessförinnan en grupp inom Posten i bassängen på Nolaskolan. Från den tiden finns några kvar och de flesta av oss andra har även hängt med under lång tid. För egen del är det i sju år. Inte sju svåra år, utan sju roliga år, som gör att man fortsätter år ut och år in. Precis som Margareta Boman, som verkar vara outslitlig. I alla fall hennes humör. Vad passar då bättre än att avsluta oftare förekommande, under de svåraste gick det till exempel att promenera mellan Helsingborg och Helsingör i Danmark. Många andra områden har granskats av forskarna från 1888 fram till nutid. Stora skillnader redovisas mellan landsbygd och stad i till exempel befolkningsantal, husdjursbestånd, produktion, åkermängd och medellivslängd för kvinnor och män. Detta skapar än flera perspektiv på förr och nu. Även fisket granskas, säljakter och beståndet av säl i söder som norr och vart har egentligen ostronen tagit vägen? Liksom att jordbruket belastade havet redan under 1800-talet. Vem kan redovisa detta så tydligt om inte forskarna? Den här boken ges ut en gång per år och fås gratis från nämnda institution, vilket bör gagna spridningen. Verkligen både nöjsam och eftertänksam läsning. Den är en katalog över det hav som vi alla har haft oändlig nytta av och som vi hoppas kunna fortsätta att glädja oss åt och inte minst dra ekonomisk nytta av. Gunnar Fredriksson med Nacka Skoglunds Vi hänger med, så kör vi så skummet yr säsongen ut. Den goda sammanhållningen i gruppen gör att vi skiljs åt inför sommaruppehållet mellan landsbygd och stad i till exempel FOTO: kjell larsson genom att ta en fika på Ungdomshemmet. Så har vi alltid gjort, och så lär det bli i år också, när det roliga tar slut vecka 17. Kjell Larsson Världsnjurdagen uppmärksammad n Den 12 mars, på Världsnjurdagen, stod Lars Eriksson och K-G Eriksson, som representerar Njurföreningen i Västernorrland, i sjukhusentrén och delade ut broschyrer som visar att en av tio kan drabbas av njursjukdom. De personer som har ökad risk för njursvikt är de som har diabetes, högt blodtryck, hjärtoch kärlsjukdom, röker eller är överviktiga. Stigande ålder medför också ökade risker för njursvikt. Finns det njursjukdom i släkten så är det anledning att vara extra uppmärksam. Högt blodtryck kan vara ett tecken på njursvikt och man bör vid rutinmässiga besök på vårdcentralen eller företagshälsovården alltid be att få blodtrycket kontrollerat. Behandling med effektiva mediciner mot högt blodtryck tillsammans med livsstilsförändringar kan förhindra utvecklingen av njursvikt och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Om du finns i riskzonen för att utveckla njursvikt eller redan har en utvecklad sjukdom kan du gå med i i Njurföreningen i Västernorrland och få goda råd. Lars Eriksson befolkningsantal, husdjursbestånd, produktion, åkermängd och medellivslängd för kvinnor och män. Detta skapar än flera perspektiv på förr och nu. Även fisket granskas, säljakter och beståndet av säl i söder som norr och vart har egentligen ostronen tagit vägen? Liksom att jordbruket belastade havet redan under 1800-talet. Vem kan redovisa detta så tydligt om inte forskarna? Den här boken ges ut en gång per år och fås gratis från nämnda institution, vilket bör gagna spridningen. Verkligen både nöjsam och eftertänksam läsning. Den är en katalog över det hav som vi alla har haft oändlig nytta av och som vi hoppas kunna fortsätta att glädja oss åt och inte minst dra ekonomisk nytta av. Örnsköldsviks Allehanda eller artikelförfattaren. Utgivare: Jimmie Näslund. Databasens namn: Jimmie Näslund / Örnsköldsviks Allehanda / retriever-info.com Sida 5 av 5