Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer: 00685/13 Miljöskyddsavdelningen Jonny Flink Telefon: E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10 Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 3 april Stadsledningskontoret har beviljat förlängd svarstid för behandling i miljö- och klimatnämnden den 29 april Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Miljöförvaltningen anser att ansökan måste kompletteras med ytterligare utredning innan det går att ta ställning till om den sökta vindkraftsparken kan tillstyrkas. Skälen till att avvakta med ställningstagandet är följande: - Bolaget har i den ansökan som nu remitterats inte visat att lokaliseringen är lämplig för högst 15 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 190 meter. - Förvaltningen anser att villkor och åtaganden i ansökningshandlingarna är otillräckliga och att det behövs fler och mer skärpta villkor och mer konkreta besked om vad det är för skyddsåtgärder som bolaget kommer att genomföra. - Bolaget har redovisat att det behövs fler undersökningar om riskreducerande åtgärder för sjöfarten och fler miljötekniska undersökningar och efterföljande riskanalyser när vindkraftverkens placeringar är fastställda. - Under ärendets handläggning har bolaget den 27 mars 2013 lämnat in sin tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Ansökningshandlingarna har reviderats och det är oklart vad ändringarna består i. Miljöförvaltningen har inte haft möjlighet att ta ställning till den färdigställda ansökan. 1(8)

2 - Mark- och miljödomstolen förväntas, nu när ansökan är inlämnad, sända ut handlingarna till berörda myndigheter på en så kallad kompletteringsrunda. När domstolen bedömt att ansökningsunderlaget är fullständigt så kommer ansökan att därefter remitteras till berörda myndigheter och sakägare för yttrande. Ärendet Göteborg Energi AB (bolaget) har till Göteborgs stad skickat ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft inom Hake fjord för beslut om kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 miljöbalken. Stadsledningskontoret har därefter sänt ansökan på remiss till miljö- och klimatnämnden, byggnadsnämnden och till berörda stadsdelsnämnder med begäran om svar senast den 3 april Miljöförvaltningen har begärt och fått förlängd remisstid så att ärendet kan behandlas med omedelbar justering vid nämndens sammanträde den 29 april. Av bolagets ansökan framgår att man vill kunna sätta upp högst 15 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 190 m inom ett etableringsområde i Hake fjord. Vindkraftverkens placering och antal är ännu inte fastställt. Vidare nämns att vindkraftparken skulle kunna producera ca 200 GWh per år, vilket skulle motsvara en årsproduktion av hushållsel för ca lägenheter. Minst ett av vindkraftverken kan komma att hamna i Öckerö kommun vilket innebär att bolaget också har sänt ansökan till dess kommunstyrelse för beslut om kommunal tillstyrkan. Ansökan som utgör ett utkast, innehåller miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse och teknisk beskrivning med tillhörande bilagor och kom in till miljöförvaltningen den 25 januari Materialet är komplext och består av fyra pärmar på ca 3000 sidor. Hela materialet inklusive animation från utvalda platser finns på hemsidan Under förvaltningens handläggning av ärendet har bolaget färdigställt ansökningshandlingarna och den 27 mars 2013 lämnat in ansökan till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen anser att det behövs ytterligare utredningar. Skälen till att avvakta med ställningstagandet enligt 16 kap 4 miljöbalken är följande: - I miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget redovisat att det behövs ytterligare undersökningar om riskreducerande åtgärder för sjöfarten och fler miljötekniska undersökningar och efterföljande riskanalyser när vindkraftverkens lokaliseringar är bestämda. - Förvaltningen har i sin granskning av handlingarna funnit att vissa villkor och åtaganden är allt för otillräckliga och att det behövs fler och mer skärpta villkor till ansökan. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 2(8)

3 - Motsvarande brister finner förvaltningen också i miljökonsekvensbeskrivningen som har alltför många vagt formulerade åtaganden och alltför få konkreta besked om vad det är för skyddsåtgärder som bolaget kommer att genomföra. - Under ärendets handläggning lämnade bolaget den 27 mars 2013 in sin tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Ansökningshandlingarna har reviderats och det är oklart om exakt vad ändringarna består i. Förvaltningen har heller inte haft möjlighet att ta ställning till den färdigställda ansökan. - Mark- och miljödomstolen förväntas, nu när ansökan är inlämnad, sända ut handlingarna till berörda myndigheter som ges möjlighet att ange önskemål om kompletteringar. Förvaltningens bedömning är att domstolen kommer förelägga bolaget att komplettera ansökan. När kompletteringar har skett och ansökningsunderlaget bedöms vara fullständigt så kungör domstolen därefter ansökan och remitterar ärendet till berörda myndigheter och sakägare för yttrande. Miljöförvaltningen anser att bolaget med underlaget i nuvarande ansökan inte har visat att lokaliseringen inom Hake fjord är lämplig för högst 15 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 190 m. Den föreslagna exploateringen kan innebära en betydande påverkan på skärgårdsmiljön och de naturvärden och intressen som finns där idag. Samtidigt har det redovisade etableringsområdet potential för utbyggnad av vindkraft och det är utpekat som utredningsområde för vindkraft enligt Göteborg stads översiktsplan (ÖP 2009). Förvaltningen bedömer att det finns möjligheter att etablera vindkraft i området, men är osäker på omfattningen och totalhöjden. Förvaltningen redovisar här mer utförligt sina synpunkter. Landskapsbild Miljöförvaltningen delar inte bolagets uppfattning om att vindkraftparken får måttliga konsekvenser för landskapsbilden där halva etableringsområdet är en del av riksintresseområdet för kulturmiljö. Skärgårdsmiljön har för flertalet boende och besökare stora skönhetsvärden och många kommer att uppleva att vindkraftverken ger en kraftig visuell påverkan och att verken står i stark kontrast med omgivande lanskap. För boende är det också stor risk att vindkraftverken kommer att bli störande vid mörker om de får en totalhöjd som är högre än 150 m, på grund av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) om flyghinderbelysning. Av föreskrifterna framgår att vindkraftverket ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus hela dygnet och att ljusmarkeringen ska vara placerad på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Även om det finns krav på att högintensiva ljus ska avskärmas när det finns bostadsbebyggelse inom 5 km så kommer ljusen från vindkraftparken att vara väl synliga på långt håll och det finns risk för att området mer får karaktären av ett industriellt exploaterat landskap. Bolaget har i ansökan och i miljökonsekvensbeskrivningen inte gjort någon djupare utredning av problemen med ljusstörningar. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 3(8)

4 Det ska i detta sammanhang nämnas att prövningsmyndigheter i tidigare tillståndsprövningar har behandlat frågan om ljusstörningar och då föreskrivit i villkor att sökanden ska utreda eller söka dispens från Transportstyrelsen om att vindkraftverken ska förses med ett radarsystem som innebär att hinderbelysningen bara tänds när ett flygplan eller en helikopter närmar sig vindkraftverken. Förvaltningen anser att lägre vindkraftverk som får en totalhöjd på högst 150 m ger en avsevärt mindre ljusstörning för omgivningen eftersom belysningen enligt föreskrifterna då ska utgöras av medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Den visuella upplevelsen och anpassningen i landskapet kan även bli bättre med lägre vindkraftverk. I ansökan har vindkraftverkens placeringar inte kunnat bestämmas eftersom det återstår ytterligare undersökningar av bl.a. områdets geologi och bottenförhållanden. Det innebär att vi inte vet hur man kan få en lämplig utformning av vindkraftparken och att frågan måste undersökas vidare. Sjöfarten Etableringsområdet är beläget mellan huvudfarlederna Torshamns- och Böttöleden som ingår i riksintresset Göteborgs hamn. För farlederna har det avsatts en buffertzon på 200 m som ingår i riksintresset. I en rapport till ansökan där man undersökt riskerna för sjöfarten med 21 vindkraftverk i området nämns att det finns en viss sannolikhet att vindkraftverken blir påseglade och att risken ökar med 6 % jämfört med risken för grundstötningar vid ett nollalternativ. Fyra av dessa vindkraftverk bedöms ha en placering som är mindre lämplig för sjösäkerheten och säker navigation. Vidare sägs att om vissa av de prövade placeringarna justeras och säkerhetshöjande åtgärder vidtas så kan Vindplats Göteborg genomföras utan att den medför betydande risker för sjötrafiken till och från Göteborgs hamn. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att riskreducerande åtgärder ska genomföras och att det kommer att finnas en buffertzon på minst 200 m mellan vindkraftverken och farlederna. Ett övervägande kommer också att göras om ett område på ca 100 m närmast vindkraftverken ska avlysas. Ytterligare kartläggning kommer att genomföras om eventuella radarstörningar. Hur Sjöfartsverket och Göteborgs hamn ställer sig till ansökan är oklart, troligen kommer detta framgå när de har getts möjlighet att ta ställning till om ansökningshandlingarna behöver kompletteras. Göteborgs hamn har bl.a. under samrådet framfört att diskussionen om lämpligt avstånd mellan farled och vindkraftparken måste fortsätta tills berörda är överens om lämpligt avstånd. Miljöförvaltningen anser att det bör förtydligas om placeringarna av de fyra vindkraftverken, som är mindre lämpliga ur sjösäkerhetssynpunkt, fortfarande är aktuella för den planerade vindkraftparken. Vad gäller Göteborg hamns mudderdeponi i Hake fjord så behöver det göras tydligt om etableringen av vindkraftverk kommer att leda till inskränkningar för möjligheten att deponera muddermassor. Påverkan på fisk, och marina miljön i övrigt Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 4(8)

5 Viktiga frågor är hur grumling och spridning av förorenade sediment och mängden muddermassor kan begränsas under anläggningsskedet för att så långt som möjligt begränsa påverkan för fisk, växt- och djurliv. Miljöförvaltningen konstaterar att vindkraftverkens placering och valet av grundläggningsmetoder har stor betydelse för dessa frågor eftersom det kan bli mycket stora mängder sediment- och muddermassor om man anlägger gravitationsfundament istället för andra fundament (bergförankrade eller monopile). En stor del av etableringsområdet har använts för tippning av förorenade muddermassor och det är enligt vår mening tveksamt hur stor del av deponiområdet som kan tas i anspråk och om det går att förutsätta att alla platser inom deponin är möjliga för byggnation av vindkraft. I handlingarna redovisas att det kan bli spridning av stora mängder föroreningar av bl.a. bly och kvicksilver om det blir en omfattande urgrävning av sediment- och muddermassor. Hur stora mängder massor det kan bli fråga om är mycket osäkert, ett beräkningsexempel kommer fram till att det kan handla om ca ton, hur och var dessa rena och förorenade massor ska tas om hand är ännu oklart. Fortsatta undersökningar av föroreningar i sedimenten behöver göras noggrannare. Bolaget behöver då analysera föroreningar på olika djup i samma provpunkt och inte ta samlingsprover (som nu har skett) för att få en bättre bild av koncentrationen av tungmetaller och organiska miljögifter på olika djup i sedimenten. Av ansökan att döma är det osäkert om bolaget låter projektets påverkan på vattenkvaliteten och den marina miljön få väga in eller påverka bolagets val av platser och grundläggningsmetod och om bolaget kan undvika att överskrida miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. Eftersom bolaget inte har bestämt vindkraftverkens antal och lokalisering och inte avgjort vilka grundläggningsmetoder som ska användas så har man inte kunnat göra mer än en allmän beskrivning av konsekvenserna för fisk, växt- och djurliv. För att reducera konsekvenserna ges endast exempel på åtgärder som kan bli aktuella. Det framgår heller inte om bolaget kommer att använda åtgärder som utgör bästa möjliga teknik. Vidare är det inte angett om bolaget åtar sig att undvika placering av vindkraftverk på undervattensgrund eller övriga bottnar med skal- och musselbankar. Bolaget anger att de efter att ha fått tillstånd och efter att de har bestämt vindkraftverkens placering, typ av fundament och kabeldragningslägen, ska utföra kompletterande marinbiologiska undersökningar och kompletterande provtagningar och analyser av föroreningshalten i sedimenten för att förbättra bedömningsunderlaget och behoven av skyddsåtgärder. Förvaltningen anser att det är mycket viktigt att dessa undersökningar utförs men att de kommer in i ett allt för sent skede när placering och antal redan är bestämt. Det villkorsförslag som finns i ansökan och som behandlar grumling (villkor 9) lyder att grumlande arbeten i vatten inte, utan tillsynsmyndighetens medgivande, får förekomma under perioden 15 maj-15 augusti. Förvaltningen anser att perioden ska ändras till att gälla 1 april-1 september och att villkoret får ett tillägg med lydelsen Utförs grumlande arbeten under annan tidsperiod ska grumling begränsas till exempel med avskärmningsanordningar och genom val av muddringsmetod. Skälen till att det behövs en längre skyddsperiod är för att undvika negativa effekter på djurlivet i havet. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 5(8)

6 Under sommarhalvåret sker fortplantning för en stor mängd djur i havet. Larver och yngel finns periodvis i vattenpelaren men grunda vikar är också känsliga områden eftersom de ofta är uppväxtområden. Det behöver även läggas till ett villkor som tar fasta på att spridning av förorenade sediment förhindras eller begränsas vid grumlande arbeten med hjälp av skyddsåtgärder och muddringsmetod som utgör bästa möjliga teknik. I villkorsförslag 10 nämns att sprängning ska utföras på ett sådant sätt att skador på fisk ska minimeras. Det framgår inte i handlingarna hur detta ska göras och hur stora mängder berg det är som behöver sprängas bort för vindkraftparken. Fåglar I ansökan redovisas att vindkraftparken medför en acceptabel påverkan på fågellivet eftersom fågelstudien beräknar att det blir få fågelkollisioner och att det i ansökan finns ett åtagande om att man upprättar en skyddszon på 500 m kring öarna Vasskär och Danska liljan som idag är fågelskyddsområden. Barriäreffekter kan komma att uppstå enligt studien och det blir därför viktigt var vindkraftverken placeras. Av de rödlistade arterna är det gråtruten som riskerar att förolyckas mest, upp mot 9-10 per år, vilket inte bedöms vara en betydande påverkan för den lokala population som inom området är på 200 par. Av de arter som Torsvikens Natura 2000-område är skyddat för (salskrake, brushane och sångsvan) så är den beräknade kollisionsrisken för sångsvan en kollision vart tredje år. Bedömningen är att dessa arter inte kommer att påverkas nämnvärt. Under samrådet har det lämnats synpunkter från Göteborgs ornitologiska förening som fått ta del av studien. Förvaltningen noterar att det tyvärr finns stor diskrepans mellan föreningens och studiens bedömningar och slutsatser. Föreningen hävdar att etableringsområdet är olämpligt främst på grund av det rika fågellivet med stora förekomster av rastande och sträckande fåglar samt kolonier av häckande fåglar. Föreningen anser att det behövs en skyddszon på 1000 m kring fågelskyddsområdena och att studien har omfattat alltför korta perioder för att ge en rättvisande och heltäckande bild av fågelförekomsten. Vidare framförs att man har utelämnat frågor om barriäreffekter och bortträngning eller förlust av habitat. Dessa skillnader i bedömningar gör det givetvis svårt att ta ställning i frågan men förvaltningens uppfattning blir ändå att konsekvenserna för fågellivet inte blir så negativa att det gör det omöjligt med en viss etablering av vindkraft inom området. En lägre exploateringsgrad med färre verk och genomtänkt placering kan ge lindrigare barriäreffekter och lägre risk för kollisioner. Fladdermöss Det är känt att fladdermöss omkommer ibland på grund av kollisioner med vindkraftverk. Det sker då vid låga vindhastigheter och huvudsakligen i augusti och september. Alla arter av fladdermöss har ett skydd enligt artskyddsförordningen. Studier finns som visar att olyckorna minskar drastiskt om man stänger av vindkraftverken när det är svaga vindar på upp till 6,5 m/s. Miljöförvaltningen ser att rapporten från undersökningen av fladdermöss saknas i ansökningshandlingarna och att det endast finns sammanfattande avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen. Här uppges att fladdermusobservationer av sex olika Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 6(8)

7 arter har dokumenterats under elva nätter vid Krossholmen under perioden juliseptember 2011 och att det inte har varit fråga om större mängder. Förvaltningen anser att det behöver förtydligas om hela etableringsområdet har undersökts och om undersökningen omfattar hela eller delar av perioden. Eftersom det är känt att kustområden kan vara s.k. högriskområden för fladdermöss så behöver man göra ordentliga studier. Bolaget bör även utreda möjligheterna att tillfälligt stänga av vindkraftverken vid låga vindhastigheter. Påverkan av buller och skuggor Av bullerutredningen framgår att man vid närmaste bostäder klarar begränsningsvärdet om 40 dba ekvivalent ljudnivå som är gällande praxis för buller från vindkraftverk, samt att det är få bostäder som riskerar att bli utsatta för bullernivåer över 35 dba. De områden där ljudnivån vid bostäder kan överskrida 35 dba är nordvästra Brännö och Krossholmen. Med viss reservation för att beräkningarna i utredningen inte är gjorda för de lägsta tersbanden 31,5 och 40 Hz så redovisas också att det inte finns någon risk för att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller kommer att överskridas. Förvaltningen anser dock att bolaget behöver komplettera utredningen med beräkningar för de två lägsta tersbanden. Utredningen om skuggeffekter visar att det inte finns någon risk för att begränsningsvärdet om åtta timmars faktisk skuggtid per år överskrids vid bostäder. Alternativa lokaliseringar och exempel på parklayouter I miljökonsekvensbeskrivningen har två alternativa lokaliseringar till havs beskrivits. Det är Vindplats Dörjeskär i Kungälvs kommun och Vindplats Stora Pölsan i Öckerö kommun som båda ligger inom det yttre kustbandet. Dessa områden är utpekade i respektive kommuners vindbruksplaner och bedöms var för sig i ansökan ligga inom rimligt avstånd från Göteborg och gör det möjligt för motsvarande grupp vindkraftverk. Vid en jämförelse mellan de olika områdena har bolaget funnit att Vindplats Göteborg medför ett tekniskt och ekonomiskt mer gynnsamt alternativ. Vidare bedömer bolaget att naturmiljön i det yttre kustbandet har högre naturvärden än naturmiljön i Hake fjord. Det nämns också att de alternativa platserna gränsar till Natura 2000-området vid Nordre älvs mynning och att platserna omfattas av riksintresse för yrkesfisket. Förvaltningen anser att redovisningen och jämförelsen av de alternativa lokaliseringarna är översiktlig och att det är möjligt att den kan komma att kompletteras. Som tidigare nämnts så anser förvaltningen att etableringsområdet inom Hake fjord har en potential för viss utbyggnad av vindkraft. I miljökonsekvensbeskrivningen finns exempel på fyra olika parklayouter för Vindplats Göteborg som bedöms producera mellan ca GWh. Exemplen som redovisas är: - 13 vindkraftverk med 183 m totalhöjd - 15 vindkraftverk med 144 m totalhöjd - 9 vindkraftverk med 144 m totalhöjd - 8 vindkraftverk med 183 m totalhöjd Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 7(8)

8 Bolaget har bedömt att det första och sista exemplet, dvs. där vindkraftverken får byggas upp till 183 m är lönsamma ur ett företagsekonomiskt perspektiv utifrån dagens förutsättningar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bedöms samtliga exempel vara lönsamma. Om dessa exempel ska betraktas som olika utformningsalternativ så anser förvaltningen att bolaget även behöver redovisa var vindkraftverken kan komma att placeras och hur konsekvenserna skiljer sig åt mellan de olika utformningsalternativen vad gäller påverkan på landskapsbild, sjösäkerhet, friluftsliv, fåglar och fladdermöss och den marina miljön. Övriga frågor Förvaltningen ser att ansökan saknar villkorsförslag om ekonomisk säkerhet för återställningsåtgärder för respektive vindkraftverk. Den frågan behöver vara avklarad innan mark- och miljödomstolen tar ställning till ansökan. Ekonomiska perspektivet Se ovan i avsnitten om Alternativa lokaliseringar och parklayout samt Övriga frågor. Förvaltningen har för övrigt inte några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Se ovan under rubriken Förvaltningens synpunkter. Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborg den 23 april 2013 Christina Börjesson Direktör Thomas Hammarlund Avdelningschef Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 8(8)