JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

Transkript

1 1(5) YTTRANDE Dnr / Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr , rotel , Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk för Bevakning av Byggnation i Skärgården m.fl. angående strandskyddsdispens för musselodling på fastigheten Lysekil Lyse 2:32 Jordbruksverket har beretts tillfälle att yttra sig över innehållet i de av Mark- och miljööverdomstolen bifogade handlingarna avseende mål Jordbruksverket har följande att anföra: JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE Jordbruksverket tar inte ställning i frågan om strandskyddsdispens i det enskilda fallet utan yttrandet avser generellt situationer där intressekonflikter mellan musselodling och andra intressen uppstår. BAKGRUND Miljööverdomstolen har i mål M från tidigare prövat frågan om förhållandet mellan musselodlingar och strandskyddsdispens. Domstolen ansåg att det funnits särskilda skäl för att ge dispens vid två av tre aktuella odlingsplatser. Sedan domen beslutades har miljöbalkens lydelse ändrats vad gäller bedömningen av när särskilda skäl kan anses ligga till grund för strandskyddsdispens. Istället för den tidigare generella lydelsen som angav enbart särskilda skäl har den nya lydelsen (genom SFS 2009:532) särskilt angivit 6 punkter som utgör särskilda skäl. Mot bakgrund av ändringen i miljöbalkens lydelse avseende särskilda skäl finner Jordbruksverket domstolens ställningstagande vara av stor vikt för tolkningen av den nya lydelsen och dess innebörd för musselodlingar utmed den svenska kusten. REGIONAL TILLVÄXT I förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk anges att Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet inom jordbruksområdet, fiskeområdet samt landsbygdsutveckling i anslutning till dessa områden. Jordbruksverket ska Jordbruksverket Vallgatan Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /13 2(5) arbeta för en hållbar utveckling samt ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Ett regionalt tillväxtarbete är centralt för att uppnå den regionala tillväxtpolitikens mål och främja en hållbar tillväxt genom konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. I förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete anges att det regionala tillväxtarbetet innebär att statliga myndigheter ska verka för och ta hänsyn till insatser som bidrar till att målen uppnås. En av de näringsgrenar som Jordbruksverket ska medverka till att främja är vattenbruket inom vilken musselodlingar utgör en viktig del för regional sysselsättning och tillväxt utmed den svenska kusten. JORDBRUKSVERKETS FRÄMJANDEUPPDRAG Jordbruksverket har sedan sommaren 2011 i uppdrag från regeringen att främja svenskt vattenbruk. Som vattenbruk räknas odling av fisk, skaldjur och alger. För att svenskt vattenbruk ska kunna växa och utvecklas måste detta ske på ett uthålligt sätt, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Främjandeuppdraget innebär bland annat att lyfta fram vattenbruket som en näring med stor tillväxtpotential, både internationellt och nationellt. Det gäller också att underlätta för näringsidkare att bedriva sin verksamhet samtidigt som regionala, miljömässiga och smittskyddsmässiga intressen tas tillvara. Inom ramen för den nya gemensamma fiskeripolitiken ges vattenbruket ett större utrymme och möjligheterna att producera livsmedel i hav och sjöar lyfts fram. Likaså lyfter den nya europeiska havs- och fiskerifonden fram svenskt vattenbruk som en viktig framtida näring på landsbygden. Jordbruksverket har i uppdrag att under 2013 ta fram en handlingsplan för hur svenskt vattenbruk ska nå en kontinuerlig och uthållig tillväxt. REGERINGSUPPDRAG Under hösten 2011 fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att presentera förenklingar och förbättringar för svensk vattenbruksnäring 1. Två av förslagen tar upp de problem som många musselodlare upplever vid utövande av sin verksamhet. Ändring i miljöbalken Ett av de förslag som presenterades rör förbudet mot nybyggnation eller ändring av byggnaders användning inom strandskyddat område. Vid läggande av förslagen har Jordbruksverket tagit hänsyn till ett flertal intressen, bland annat det fria friluftslivet. Jordbruksverket anser att inskränkningen av friluftslivet är liten vad gäller musselodling. Detta beror bland annat på att odlingen är flyttbar, 1 Jordbruksverkets förslag på förenklingar för vattenbruksnäringen, bilaga 2, dnr /11

3 Jordbruksverket Dnr /13 3(5) men även på att farkoster som är mindre djupgående generellt sett kan ta sig igenom en odling utan att skador uppstår vare sig på odlingen eller farkosten. Det går också i de flesta fall att ta sig runt en odling både på strandsidan och utanför i eventuell farled. Förslaget grundade sig också på det faktum att musselodlingar inte på något sätt hindrar friluftslivet på land och inte heller möjlighet att utnyttja stränder och klippor intill havet. Jordbruksverkets förslag innebar att förbudet mot nybyggnation eller ändring av byggnaders användning inom strandskyddat område inte ska gälla för byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för vattenbruksändamål. Därför lämnade Jordbruksverket förslag på följande lydelse av 7 kap. 16 miljöbalken (1998:808) Förbuden i 15 gäller inte 1. byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, vattenbruket, fisket, skogsbruket eller renskötsel och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet,. Vattenbruk inkluderas i översiktsplanerna I Jordbruksverkets svar till Regeringsuppdraget framgår också att ett av problemen för svenska musselodlare är att hitta lämpliga odlingsområden. För att starta en odling behöver företagaren först hitta ett lämpligt område för verksamheten. Hänsyn måste tas till vattenkemi, bottenfauna, strömförhållanden, temperatur, is, vind, vattenomsättning, ägarförhållanden, närhet till bebyggelse, naturskyddsområden och annan verksamhet. Detta innebär ett stort förberedelsearbete och många utredningar för den sökande samt en omfattande samrådsprocess. För att minska byråkratin och den administrativa bördan för företagare vid nyetableringar av vattenbruksanläggningar föreslog Jordbruksverket att nya odlingsområden ska skrivas in i de kommunala detalj- och översiktsplanerna och att kommunerna använder sig av en enhetlig metod för lokalisering av lämpliga odlingsområden. EN GRÖN NÄRING PÅ BLÅ ÅKRAR Under våren 2012 arbetade Jordbruksverket tillsammans med näringen, forskare, intresseorganisationer och andra myndigheter för att tillsammans ta fram en vision och en strategi 2 för hur svenskt vattenbruk ska utvecklas fram till och med Visionen innebär att svenskt vattenbruk är en växande, lönsam och hållbar bransch med etisk produktion. Inom strategin pekas tre särskilt viktiga områden ut; näringslivsutveckling, djurvälfärd och miljömässigt hållbar utveckling samt regional utveckling. 2 Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar, strategi

4 Jordbruksverket Dnr /13 4(5) I strategin anges särskilt att vattenbruksföretagen ska arbeta för att minska den negativa påverkan på miljön. Samtidigt kan vattenbruket vara en positiv kraft i miljöarbetet genom att erbjuda miljötjänster såsom upptag av kväve och fosfor. I detta avseende kan odling av musslor bidra till att minska övergödningen längs den svenska kusten. Svenskt vattenbruk ska också bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. För att minska utfiskningen av världshaven och minska konkurrensen om den vildfångade fisken används alternativa foderråvaror såsom musslor. De odlade musslorna kan användas som livsmedel, som substitut för fiskmjöl i foder till höns och matfisk, som kväverenande åtgärd samt som gödningsmedel eller för biogas. I vattenbruksstrategin tas vattenbruk även upp som en drivkraft i regional utveckling. Vattenbruksföretagen, däribland musselodlingsföretagen, ska bidra till en hållbar ekonomisk utveckling samt utveckla och diversifiera näringslivet på landsbygden. Idag produceras ca ton blåmusslor på västkusten av ett fåtal företag. Potentialen att odla mer musslor är mycket stor. Försök pågår också att odla musslor i Östersjön, som en miljöåtgärd. En betydande ökning av musselodlandet vore önskvärt på både öst- och västkusten. Inom dagens fiskerifond (EFF, ) har 51 projekt beviljats stöd för musselodling. Den sammanlagda summan är drygt 25 miljoner kronor. AVSLUTNING Jordbruksverket ser mycket positivt på en utökning av svensk musselodling och anser det vara en nödvändighet för ett fortsatt miljöarbete samt en fortsatt utveckling av den svenska landsbygden genom vattenbruket. Inom många områden kan musselodling och andra intressen tillgodoses samtidigt medan det i vissa fall är oundvikligt att ge ett intresse företräde framför ett annat. Den svenska västkusten är redan idag exploaterad vad gäller exempelvis strandnära boende och hamnområden. I detta sammanhang är musselodlingens bidrag till inskränkning av det fria friluftslivet blygsamt. Så som framhölls inledningsvis tar Jordbruksverket inte ställning i bedömningen av detta enskilda fall men vill mot bakgrund av vad som presenterats här understryka vikten av en fungerande och stark musselodlingsnäring som en del i svenskt miljöarbete, som bidrar till en miljösmart livsmedelsproduktion och som medverkar till en levande landsbygd. Musselodlingar har en central betydelse i det regeringsuppdrag som Jordbruksverket tilldelats. De förslag som regeringsuppdraget från 2011 utmynnat i ligger fortfarande under beredning men Jordbruksverket vill framhålla att en praxis på området bör skapas med utvecklingen av landsbygden i åtanke och musselodlingens roll däri.

5 Jordbruksverket Dnr /13 5(5) I detta ärende har avdelningschefen Niclas Purfürst beslutat. Ulrika Bergman har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Daniel Glaad och avdelningsjuristen Pär Åkesson deltagit. Niclas Purfürst Ulrika Bergman BILAGOR Bilaga 1 Jordbruksverkets förslag på förenklingar för vattenbruksnäringen, bilaga 2, dnr /11 Länk Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar, strategi