Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet"

Transkript

1 Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk och fiskprodukter per år Det globala medeltalet är 17 kg I Portugal är siffran 54 kg! Europa importerar 65% av all fisk och skaldjur som konsumeras, från alla världsdelar Svenskt fiske och fiskodling är inte i närheten av att täcka den nuvarande inhemska konsumtionen och vi borde äta ännu mer fisk och skaldjur Det kommersiella fisket kommer inte knappast att öka

2 Fiskodlingens status i Sverige y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål Fiskodlingens status i Sverige y Total vattenbruksproduktion år 2006 = ca 9600 ton (enligt SOU 2009:26) varav ca 3800 ton fisk och blåmussla i havet, övrigt i sötvatten y 6800 ton regnbåge, 1791 ton blåmussla, 567 ton röding, mindre mängder öring och ål y Uppskattad produktion 2011 ca ton, varav ca 9000 ton regnbåge och ca 1500 ton röding y Större delen av expansionen i regleringsmagasinen ( ton tillståndsgiven volym, produktionen under uppbyggnad)

3 Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige? Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling: Ökad volym av de redan etablerade arterna Kommer nya odlingsarter att synas i Sverige? Även om det ena inte utesluter det andra så debatteras två principiella riktningar för utvecklingen av Europeisk fiskodling: Ökad volym av de redan etablerade arterna Ökad diversifiering med odling av nya arter

4 Ökad volym av de etablerade arterna som lax: Fördelar y Känd biologisk livscykel y Känd odlingsteknik och odlingsbetingelser y Anpassad foder y Utvecklade vacciner y Starkt avelsprogram Nackdelar y Alla ägg i samma korg y När mättas marknaden? y Små marginaler y Ensidigt utbud Källa: FAO Fisheries Statistics Biologiska/ tekniska Ekonomiska y y y y y y Tid och insatser innan odling fungerar y Kostnader för avel y Tekniska anpassningar y Marknadens storlek och utvecklingspotential y Lönsamhetsmarginal Reproduktion Variation i livshistoria Startutfodring och foder Sjukdomar Tillgång till lämpliga miljömässiga odlingsbetingelser y Förutsägbarhet

5 Varför då över huvud tagit diskutera nya arter i fiskodling? I jordbruket har vi egentligen bara 4 större djurslag; kor, grisar, höns och får vi behöver inte fler arter i Europa!? Då räcker det kanske också med en vit och en röd i fiskdisken? Fördelar med etablering av nya odlingsarter Odlingsarter som passar olika klimat/miljöer ökar starkt möjligheterna för utvecklingen av näringen i hela landet Nya produkter kan väcka konsumenternas intresse Konsumenterna är vana vid stort utbud av fisk kan vi fortsätta tillhandahålla det utan odling? Kolja Rödspätta Hälleflundra Marulk Röding Fläckig havskatt Lax Torsk Konsumtionen stimuleras av ett stort utbud också viktigt med färdiga rätter och smarta förpackningar

6 Etablering av ny odlingsart i Sverige: röding Art med biologiska egenskaper som passar för ett liv i odling Typisk extrem kallvattensart, men där mycket av redan från andra laxfiskarter känd odlingsteknik kan tillämpas Intressanta marknadsförutsättningar TROTS det har det tagit närmare 25 års utvecklingsarbete för ett genomslag för arten! Rödingodlingens utveckling avelsarbetet 1985 Odlingscykel 3 4 år Relativt långsam tillväxt, lågt foderutnyttjande Tidig könsmognad (40 100% innan 500g) Variabel kvalitet 2005 Odlingscykel år Snabb tillväxt, högt foderutnyttjande Sen könsmognad (<10% innan 500g) Förbättrad köttfärg och kvalitet Foto: E Brännäs Produktionskostnaden ned minst 40% (teoretiskt)

7 Hållbart 1: Fiskodling i regleringsmagasin Anders Alanärä kommer att berätta mer om detta Foto: E Brännäs Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Kan utgöra ett framtidsalternativ i känsliga kustområden på västkusten och i Östersjön Biologiska reningssystem fungerar bäst vid temperaturer över 20 o C, varför fiskarter som trivs i relativt höga temperaturer torde vara mest aktuella Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vattenkvalitet, sjukdomar m.m.

8 Hållbart 2: Landbaserade odlingar med höggradig rening Piggvarsodling, Guangdong, Kina Foto: BTh Björnsson Hållbart 3: Multitrofa odlingssystem Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor Kan vara havsbaserade eller landbaserade

9 Hållbart 3: Multitrofa, landbaserade odlingssystem Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BTh Björnsson Hållbart 3: Multitrofa, marina odlingssystem Exempel från Bay of Fundy, Kanada Foto: M Sawhney Foto: GK Reid Oorgansikt spill (ammonik, fosfor) från laxodlingen fungerar som gödsel för algodlingen Organiskt spill (kväverikt) från laxodlingen fungerar som närning för musselodlingen

10 Hur kommer nya arter att märkas för konsumenterna? Kanske inte alls! Men möjligheterna finns och mångfald samt hållbar produktion blir intressant på en framtida marknad Nya intressanta kandidatarter och intressanta nya teknikkoncept finns, men utvecklingsarbetet kräver systematik, uthållighet och resurser, som idag den lilla Svenska näringen inte kan svara för. Sverige har förutsättningar att bli ledande när det gäller hållbar fiskodling! Detta är ett område där samhället bör bidra kraftfullt och långsiktigt genom en bred satsning Den föreslagna satsningen Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk. Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter. SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet. Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier.

11 Aktiva samarbetsgrupper GU SLU Göteborgs universitet Vettenbrukscentrum Väst Sveriges Lantbruksuniversitet Vettenbrukscentrum Norr Resurser tillförs SLU:s strategiska forskningsprogram för fiskodling och vattenbruk. Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter. SLU och GU samordnar sin forskning på vattenbruksområdet. Särskilda medel för vattenbruksforskning tillförs FORMAS för öppen sökning, oberoende av institution. Dessa medel fördelas utifrån såväl vetenskapliga som tillämpade kriterier. Med det vill Lars Ove Eriksson och jag tacka för uppmärksamheten! Särskilt tack till Jón Baldur Hlíðberg för illustrationer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Småskalig marin fiskodling

Småskalig marin fiskodling Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Odla och levandeförvara fisk

Odla och levandeförvara fisk Odla och levandeförvara fisk guide för nybörjare Slutsatser, tips och råd från projekt Småskalig marin fiskodling. 1 Denna guide baseras på en rapport om fiskodling skriven av Anette Ungfors, forskare

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska

Läs mer

SVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober

SVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober SVENSKT VATTENBRUK mat och miljö hand i hand Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober Författare: Susanne Lindegarth & Carl-Gustaf Thulin a" måla en tavla är hårt arbete a"

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS - VABR Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari Plats: Uppsala Lokal: & Loftets stora

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Odling av makroalger längs västkusten

Odling av makroalger längs västkusten Odling av makroalger längs västkusten göran nylund varför odla makroalger i sverige? Makroalgsodling är globalt den snabbast växande sektorn inom akvakultur, men helt outnyttjat i Sverige Miljövänlig odling:

Läs mer

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 1 Eskil Erlandsson,

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Vattenbrukets framtida möjligheter

Vattenbrukets framtida möjligheter 1(6) Vattenbrukets framtida möjligheter Text: Pia Schmidtbauer, PS Text & Bild Foto: Maria Löfström Utbildningsradion är på plats med ett filmteam i Göteborg när KSLA tillsammans med Kungsfenan och EFF

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING. Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014. Rapport 2015:20

ATTITYDUNDERSÖKNING. Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014. Rapport 2015:20 ATTITYDUNDERSÖKNING Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014 73 % av konsumenterna vill äta fisk, musslor, ostron och skaldjur med svenskt ursprung, men bara 31 % väljer svenskt när de handlar.

Läs mer

Temadag: Det nya marina vattenbruket

Temadag: Det nya marina vattenbruket Temadag: Det nya marina vattenbruket Att odla sjömat i öppna och slutna system Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors Vattenbrukscentrum Väst och Institutionen för biologi och miljövetenskaper Naturvetenskapliga

Läs mer

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området

Läs mer

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu Projektpartners Nofima Marine Holar University Collage 250 Odlad fisk inom EU (1000 ton) Norge 700 ton/år

Läs mer

Nya foder för fisk i odling

Nya foder för fisk i odling Nya foder för fisk i odling Kristina Snuttan Sundell Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Zoologiska Institutionen Göteborgs Universitet The Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Fish Endocrinology

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Figur A. Produktion inom svenskt vattenbruk 1983 2013

Figur A. Produktion inom svenskt vattenbruk 1983 2013 JO 60 SM 1401 Vattenbruk 2013 Aquaculture in Sweden in 2013 I korta drag Liten minskning av odlad matfisk år 2013 År 2013 producerades inom svenskt vattenbruk 9 888 ton matfisk i slaktad vikt, vilket motsvarar

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2.

Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2. Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2. Projektet har ett tvådelat syfte: 1. Projektet ska testa och utvärdera

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau Sotenäs Symbioscenter Andreas Sülau Sotenäs symbioscenter Sotenäs symbioscentrum Sotenäs symbioscenter ska vara en ledande aktör inom maritim utveckling. Vi är ett innovativt nav i en miljö där det mänskliga

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Regional drivkraft för nationell utveckling

Regional drivkraft för nationell utveckling Regional drivkraft för nationell utveckling Norman Haldén A, Lindegarth S (2014). Regional drivkraft för nationell utveckling. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2014, Simrishamn 28 29 januari,

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

exempel på hur marina resurser kan påverka samhällsutvecklingen.

exempel på hur marina resurser kan påverka samhällsutvecklingen. Inledning Mat ur sjöar, dammar och hav blir allt viktigare när jordens befolkning växer och landarealen inte räcker till. Men hur ska vi bruka havet på ett hållbart sätt så att både fiskbestånd och ekosystem

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se JO 50 SM 1512 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101 GALLERI icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer höst 2015 icon 101 Fisk och skaldjur spelar en viktig roll för den japanska matkulturen. Fiskmarknaden

Läs mer

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003. JO 50 SM 0305 Saltsjöfiskets fångster under april 2003 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2003. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1606 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1609 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1503 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

fiskodling på Marin fiskodling svenska västkusten: Biologiska förutsättningar

fiskodling på Marin fiskodling svenska västkusten: Biologiska förutsättningar Förutsättningar för marin fiskodling Förkortningar och förklaringar Marin fiskodling fiskodling på på den svenska svenska västkusten: västkusten: Biologiska Biologiska förutsättningar förutsättningar (Denna

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1405 Saltsjöfiskets fångster under mars 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 JO 50 SM 1507 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1508 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling Vesa Tschernij Verksamhetsledare fem i tolv Stor volym viktigare än bra kvalité Samma pris/kg Medelhavet Södra Östersjön 5-6 mån turistsäsong

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

Aktiebolaget Allan J Akvakultur Aktiebolaget Allan J Akvakultur Östersjötorskens räddning? Kontaktperson: Fredrik Bodecker AB Allan J Akvakultur Tel: 0732 55 87 27 E-mail: fredrik@akvakultur.se Projekt Allan J lokaliseringsdiskussion

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Till lunch kommer ni att veta

Till lunch kommer ni att veta Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

Avräkningsnota. Nummer A Skagerakfisk S/l Lagmansholmen 1 Box 401 NO-4664 Kristiansand NORGE. Sid 1 (5) PIA ver 2.3.

Avräkningsnota. Nummer A Skagerakfisk S/l Lagmansholmen 1 Box 401 NO-4664 Kristiansand NORGE. Sid 1 (5) PIA ver 2.3. Sid 1 (5) PIA ver 2.3.3 Avräkningsnota Nummer A 2017-02-22 23 Datum: 2017-02-22 Auktion Id: 2017-02-22 Vår referens: / 908101 Skagerakfisk S/l Lagmansholmen 1 Box 401 NO-4664 Kristiansand NORGE Produkt

Läs mer