Temadag: Det nya marina vattenbruket

Transkript

1 Temadag: Det nya marina vattenbruket Att odla sjömat i öppna och slutna system Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors Vattenbrukscentrum Väst och Institutionen för biologi och miljövetenskaper Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Öppna odlingssystem Potentiella problem med matad vattenbruk i öppna system: Inga barriärer mellan den odlade fisken och omgivningen ökad närsaltbelastning rymningsrisk smittspridning Styrkor med öppna system: positiv effekt på vild fisk och lokalt fiske positiv effekt på biologisk mångfald positiv effekt på reproduktion hos vild fisk 1

2 Culture environment Öppna versus slutna system Culture environment Inlet Inlet Sludge Traditional cage system External Sludge environment Closed containment system Öppna versus slutna system Well tested and profitable growout platform Environment in open cage Fish use energy to adapt to environmental changes Less energy available for promoting growth, welfare, health Not currently industry reliable in large scale Environment in closed system Less energy spent on adapting to environment More energy available to growth, welfare, health Control reduces prod. risk New pathogen, parasite or climatic challenge? Sea lice Traditional cage system External environment Closed containment system 2

3 Nya marina odlingssystem för fisk och skaldjur > vattenbruk med tillfört foder Havsbaserade, halvslutna system Mjuka odlings baljor Hårda odlings baljor Landbaserade, slutna, recirkulerande system RAS Havsbaserade halvslutna system Akva future AS och Möla klekkeri Nekton exempel på flexibla slutna odlingsstrukturer 3

4 Anläggningen Slamfilter 100 µm Dödfisk Tät kasse Havsbaserade halvslutna system Aquafarm AS Neptun exempel på hårdskalig sluten odlingsstruktur Havsbaserat odlingskar, Aquafarm, Haugesund Foto: A. Ungfors 4

5 Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion 9 Bild: Sigurd Handeland Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion 10 Bild: Jan Eirik Jensen 5

6 Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion Man kan tillsätta O 2 4 pumpar Kapacitet 100 m 3 vatten/min Vatten in: från 25 meters djup optimal temperatur, ingen lus Ej på bild: slamsamlare som tar upp rest produkter Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion Sedimentfälla för uppsamling av avfall från odlingen, 60 80% av partikulärt material samlas upp 6

7 Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar Body weight (g ind -1 ) okt.13 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 1.nov.13 1.des.13 1.jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Date 1.apr.14 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 1.mai.14 1.jun.14 Bra tillväxt! Från 100 g 1 kg på 6 månader Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar Body weight (g ind -1 ) okt.13 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 1.nov.13 1.des.13 1.jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Date 1.apr.14 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 1.mai.14 1.jun.14 Bra tillväxt! Från 100 g 1 kg på 6 månader 7

8 Havsbaserade halvslutna system Preline Fishfarming systems exempel på hårdskalig rörformad sluten odlingsstruktur AKVA FUTURE AS FoU anläggning med halvslutna flexibla system med regnbåge och Göta älvs lax 8

9 RAS recirkulerande landbaserade odlingssystem Exempel från Billund Aquaculture Danmark Resultat från försök i RAS system I jämförelse med öpnna system och halvslutet havsbaserat system Landbasert lukket anlegg, RAS, til kg Lukket anlegg i sjø, til 1 kg Kummulativ overlevelse (%) Landsgjennomsnitt overlevelse i åpne nøter Kummulativ overlevelse (%) Semi-lukket Åpen not 0 1.feb.14 1.apr.14 Ytrestøyl, Terjesen et al, jun.14 Dato 1.aug.14 1.okt okt.13 1.nov.13 1.des.13 Handeland et al., jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Dato 1.apr.14 1.mai.14 1.jun.14 9

10 KVALITETSKRÄFTAN HB Levandeförvaring burfångad havskräfta, Fjällbacka FoU renisnganläggning: Flocazur LANTFISK AB Varmvattensarter, samarbete jordbrukare Demo och testbäddar i Surte, Ale kommun Produktion av varmvattensarter som tilapia och Pangasisus 10

11 Andra sätt att DIREKT minska näringsläckage Användning högenergi foder = ökad andel fett och kolhydrater, minskad andel protein Bättre upptag hos fisken av kvävet i fodret (minskat läckage) och bättre tillväxt Optimal utfodring (minimera spill) kameraövervakning, automatik med manuell justering Näringsupptag mha filtrerare Exempel på filtrerande grupper: Skaldjur: blåmussla, ostron, Sjöpungar/Ascidier: tarmsjöpung Ciona intestinalis Skillnader i vilken storlek på partiklarna som filtreras, om arten själv kan välja/sortera storlek Optimal säsong för tillväxt Ekonomiskt värde Närsaltsackumulering, hög eller låg 11

12 Musselodling Naturliga larver i vattnet settlar på odlingsstrukturerna Snabb tillväxt månader till skörd Pumpar aktivt vatten över gälarna 9L/timme! Partiklar i vattnet fångas upp av gälarna och näring byggs in i musselköttet Naturligt består maten främst av växtplankton (2 200 μm) och partikulärt organsikt material (POC) Tar upp ca. 10 kg N per ton våtvikt; 360 kg N per ha Problem med ejder och timing av settling Andra extraktiva arter: 12

13 Alger Fotoautotrofer, solljuset + koldioxid (CO 2 ) som kolkälla Tar upp lösta näringsämnen som ammonium och nitrat (NH 4, NO 2 3 ) och fosfatfosfor (PO 2 4 ) ur vattnet, byggstenar i molekyler Grönalger, Rödalger, Brunalger Inga rötter utan hapterer som fästanordning Tar upp näring utefter hela sin yta Snabbväxande, behöver inte tillgång till botten rep Innehåller spännnade ämnen som kan användas: lignin, cellulosa, agar, karragenan, mannitol Tar upp ca. 5 kg N per ton våtvikt; 500 kg N per ha Multitrofa odlingssystem Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor Kan vara havsbaserade eller landbaserade 13

14 IMTA konceptet IMTA= Integrated MultiTrophic Aquaculture, dvs odling av flera arter från olika trofinivåer i samma vattensystem Fodertillsats Extraherande arter Suspensionsätare/fi ltrerare partiklar Lösta näringsämnen Illustration av Miljöstiftelsen Bellona Ocean Forest Landbaserad IMTA Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BTh Björnsson 14

15 Havsbaserad IMTA Kräftdjur, sjögurkor, sjöborrar, havsborstmaskar, filtrerande fiskarter Illustrationer av Miljöstiftelsen Bellona Ocean Forest Havsbaserad IMTA skiss 15

16 Internationella exempel Norge. Project Exploit, SINTEF Bolag Ocean Forest mellan Leröy AS och Bellona. Laxproduktion, musselfoder, blåmussla och algproduktion. CtrlAqua nytt Norkst center för utveckling av slutna och halvslutna odlingssystem Danmark. STOR SATSNING! Aktionsplaner från regeringen: femdubbla fiskproduktionen upp till ton men med max 2400 ton kväve utsläpp. Musslor och alger är tillåtna som biofilter om det bevisas hur mycket som skördas (upptag). Flertal projekt och företag som satsar inte minst på algproduktion (Seaweed seed supply, Hjarno havbrug). Kommersiell produktionskostnad: 8 per kg upptaget kväve Regionala initiativ Akva Future AB/Scanfjord AB, Mollösund, Orust kommun Foto: Anette Ungfors 16

17 Cirkulära system Musselodling Fiskodling, öppen, sluten eller på land Mask mjöl Algmjöl Prima musselmjöl Algodling Sedimentätare Tack för att ni lyssnade! Frågor? 17