Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas 1 + 2."

Transkript

1 Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas Projektet har ett tvådelat syfte: 1. Projektet ska testa och utvärdera den tekniska och miljömässiga tillförlitligheten hos Aqua Dome TM, en ny, miljöanpassad teknik för havsbaserad fiskodling under svenska förhållanden. Projektets resultat ska leda fram till ett koncept för långsiktigt hållbar fiskodling och vattenbruk. Det kan i sin tur bidra till att stärka både svenskt vattenbruk och inhemsk fiskproduktion. 2. Projektet ska bidra till diversifiering och en bredare ekonomisk bas för det kustnära fisket, primärt i norra Bohuslän. Målet är att konceptet ska kunna användas av fiskare längs hela kusten. Projektet vill också utveckla en ny, närproducerad och hållbar produkt och därmed bidra till intentionerna i Matlandet Sverige om hållbar råvaruproduktion, levande landsbygd och mångfald av närproducerade varor. Satsningen är nyskapande då havsbaserad fiskodling är i sin linda i Sverige. Aqua Domekonceptet är unikt i ett europeiskt perspektiv och har inte tidigare prövats i svenska vatten. Synergieffekter, liksom miljömässiga och ekologiska effekter, av att placera odlingen i närheten till en musselodling ska särskilt undersökas. Projektet ska genomföras av lokala fiskare i norra Bohuslän i nära samarbete med forskningen för att få en vetenskaplig utvärdering av de produktionsmässiga och miljömässiga effekterna av tekniken. Projektet innebär också ett nära samarbete med norska entreprenörer inom miljöanpassad fiskodlingsteknik. Göteborgs universitet, Vattenbrukscentrum Väst samt Lovencentret Tjärnö (institutionen för marin ekologi) har aktivt deltagit i projektets uppbyggnadsfas. Odlingen är tänkt att inledas i en 1 Aqua Dome (Fas 1, år 1), därefter i 2 Domar om vardera ca 10 m i diameter (Fas 2, år 2 och 3). Bakgrund och initiativ Vattenbruk är världens mest snabbväxande livsmedelssektor, en utvecklig som har starkt stöd av FAO i syfte att säkerställa en framtida, global matförsörjning. Globalt är idag närmare varannan fisk som konsumeras odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock ännu mycket blygsam och domineras av jämförelsevis små volymer av regnbåge och röding odlad i sötvattensmiljöer samt blåmusslor som odlas i havet längs Bohuskusten. Den svenska regeringen har på senare år visat tydligt vilja att svenskt vattenbruk ska öka i betydelse. I ett regionalt perspektiv kan ett hållbart vattenbruk ge ett värdefullt tillskott av närproducerad mat samt bidra till regional utveckling och ett mer hållbart resursutnyttjande av de naturliga bestånden av fisk och skaldjur. Initiativet till det nu aktuella projektet kommer från Samförvaltningen i norra Bohuslän, en samarbetsorganisation av kustfiskare, forskare, myndigheter och miljöorganisationer med sikte på hållbart fiske förenligt med de lokala fiskevattnens höga naturvärden (Koster- Aqua Dome Sida 1

2 Väderöfjorden och Kosterhavets nationalpark). Initiativ för diversifiering och fler ben att stå på är en del av Samförvaltningens arbete för att stärka den ekonomiska bärkraften i yrkesfisket. Havsbaserad fiskodling bedöms kunna utvecklas till en attraktiv delsyssla i ett lönsamt yrkesfiske. På längre sikt kan en bredare bas och bättre ekonomisk stabilitet underlätta nyrekrytering till det kustnära fisket. Nyrekrytering identifieras av Fiskeriverket, vid sidan av hållbara bestånd, som en av de viktigaste utmaningarna för att säkerställa framtiden för det kustnära fisket (2010). Aqua Dome - en introduktion Odlingskonceptet Aqua Dome har utvecklats i Norge av en norsk innovatör (Green Seafood Group AS). Principen bygger på att man odlar fisk i havsmiljön, men i en sluten miljö där djupvatten av stabil kvalitet med avseende på salinitet och temperatur pumpas in i en halvmåneformad kasse (en Dom ) med väggar av glasfiber. Partikulärt material som fekalier och foderspill samt eventuell död fisk tas om hand och filtreras ut ur systemet utan att gå tillbaka i havet. Vattnet inne i domen hålls i ständig rörelse vilket minskar problem med nedisning. Odlingsförsök med lax i Norge har hittills visat på positiva resultat avs både fiskhälsa och tillväxt (Green Seafood Group 2011). Foder som fisken inte ätit upp kan återföras till systemet. På så sätt kan man uppnå ett betydligt mer kontrollerat och kostnadseffektivt odlingssystem jämfört med traditionella öppna kassodlingar, där den stora miljöbelastningen främst består av foderspill och fekalier som ramlar ner under odlingarna och orsakar negativ påverkan på bottnar i närmiljön. Andra miljöfördelar är att fisken inte kan rymma ur Domen samt att smitta via patogena mikroorganismer och parasiter såsom laxlus starkt begränsas genom att djupvatten som är i princip fritt från smitto-organismer används (pumpas in i anläggningen). Det nu aktuella Aqua Dome-försöket i Sverige kommer att kopplas till ett nytt reningssystem Zero Emission System utvecklat av samma entreprenör. För teknisk beskrivning av Aqua Dome samt beskrivning av Zero Emission System, Målsättning Målet är att prova och utvärdera ny, hållbar odlingsteknik i en pilotanläggning för uppfödning av regnbågsöring med avseende på biologiska, tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Projektet ska också pröva den ekonomiska bärkraften i tekniken och hanteringen med sikte på utveckling av en ny, närproducerad produkt. Projektets erfarenheter och resultat ska ligga till grund för en enkel guide eller modell för nya företag eller samägande av småskaliga odlingsanläggningar. Förhoppningen är att tekniken ska motsvara högt ställda förväntningar på en hållbar modell för fiskodling där fisken på sikt kan utfodras med resurseffektivt, ekologiskt foder baserat på musselmjöl. Intresset för odling av torsk är stort, det är därför av intresse att inom projektet även bedöma Aqua Dome-konceptets lämplighet för till exempel torskodling. Aqua Dome Sida 2

3 Huvudaktiviteter och utvecklingsmål 1. Kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte, teknikutveckling och anpassning samt utvärdering av den havsbaserade odlingsteknikens tekniska, ekologiska och ekonomiska prestanda. 2. Odling av regnbågsöring i mindre skala. 3. Kommersialisering; i e marknadsundersökning, cost-benefit-analys, kommunikation, logistikfrågor, produktutveckling och varumärkesbyggande aktiviteter. Kunskapsuppbyggnad: Aqua Dome är en ny teknik för svenska förhållanden. Kunskapsuppbyggnad är nödvändig både vad gäller installation, drift och underhåll, men också vad gäller kontroll av den tekniska och biologiska prestandan (utsläpp av närsalter, foderåtgång och fiskhälsa). Särskilt intressant är att nå kunskap om möjligheten att reducera partikulära utsläpp och vattenlösliga näringsämnen till ett minimum. Odling: Regnbågsöring (Oncorhynchus mykiss) kan odlas i både söt- och saltvatten och anses vara lättodlad. Fisken trivs bäst i en salthalt på promille och i en vattentemperatur på grader, då kan den bästa tillväxten förväntas. Kontroll på ingående vatten är dock mycket viktigt, det får inte vara för snabba variationer i temperatur och salinitet. Syreinnehållet är dock den mest avgörande vattenparametern som måste kontrolleras för att undvika plötslig mortalitet. Odlingen är tänkt att ske i först 1 Dom (år 1), därefter i 2 Domar om vardera ca 10 m i diameter (år 2 och 3). År 2 och 3 ska cirka 18 ton fisk produceras. Såväl domar som reningsanläggning hyrs under hela projekttiden från norska Green Seafood Group AS. Odling ska ske med en standardtäthet på regnbågsöring som matas med ett standardfoder (ekologiskt), detta för att kunna jämföra värden från odlingen med referensvärden i konventionella odlingar. Standardfoder ska användas för att på vetenskapliga grunder kunna jämföra odlingstekniken med konventionell odling i nätkassar. Konventionellt fiskfoder består som regel av cirka 50 % fiskråvara och 50 % vegetabilisk råvara. Foderåtgången beräknas till ca 1-1,1 kg per kg producerad fisk. Yrkesfiskare kommer själva att ansvara för driften av anläggningen efter utbildning av den norska leverantören. Domarna planeras att lokaliseras till Öddöfjorden i den inre skärgården i Strömstads kommun, intill en befintlig musselodling. Den tänkta lokalen inomskärs ligger utom naturskyddat område och är angiven som lämplig för vattenbruk i förslag till Fördjupad översiktsplan (remiss vår 2012). För pilotprojektets mål om bred tillämpning och spridning av konceptet är det av värde att prova på odling i en lokal där jämförbara vattenförhållanden kan hittas på många platser. Kommersialisering/produktutveckling/logistik: Ur yrkesfiskets perspektiv är det viktigt att projektet tidigt inleder arbetet med att utveckla en affärsmodell för hela produktionskedjan, från odling till hantering, slakt, förädling och försäljning. Dessa aktiviteter och parametrar kommer därmed att ingå i projektet och även tas med i utvärdering och beräkning av den ekonomiska bärkraften av metoden (främst år 2 & 3). Samarbete ska etableras med lokala detaljister/restauranger. Syftet är att produkten ska säljas under det lokala varumärket för närproducerade marina produkter i norra Bohuslän, Njord. Möjligheterna att slakta och förvara fisk i den producentägda fiskeauktionen i Strömstad ska undersökas. Aqua Dome Sida 3

4 Målgrupp Fiskare, fiskhandel, restauranger, men även fiskkonsumenter i vid bemärkelse. Projektorganisation Samförvaltningen norra Bohuslän driver projektet med Strömstads kommun som projektägare. En utvald högskola eller universitet med spetskompetens inom vattenbruk kommer att representera projektets vetenskapliga del och ansvara för provtagning och rapportskrivning samt redovisning av denna del till finansiärer. Projektet leds av en styrgrupp med representanter från Samförvaltningen, näringen och där även Vattenbrukscentrum i Väst (Göteborgs universitet) ingår. Expertkompetens inom odling av regnbågsöring liksom representanter för avsaluledet kommer att knytas till projektet och ev ingå i planerad referensgrupp. Genomförande och tidplan Projektet löper År 2012 = Fas 1, uppstart och försöksverksamhet. År (Fas 2) sker en fortsättning med fullskalig odling, provtagningar och analyser, utvärdering samt produktutveckling. Specifikation (prel): År 1/2012 = Tillstånd och anmälan enl MB och fiskerilagstiftning etc, ev MKB, arrendefrågor, avtal om hyra av doomar, upphandlingar, bildande av projektorganisation samt framtagning av provtagnings-och analysprogram samt fiskhälsoplan, beställning av smolt, informationsarbete/förankring (webb, F&Q, folder etc). Montering av Dom nr 1 samt installation av erforderlig kringutrustning (ström etc, Öddö). Utbildning av driftansvarig. Ev utsättning av mindre mängd smolt (sensommar). Erfarenhetsutbyten och projektmöten. År 2/2013 = Montering av Dom nr 2. Utsättning av smolt för fullskaleanläggning (2 x 10 m ). Provtagningar och analyser. Marknadsundersökning. Affärsmodellering. Logistikfrågor. Informationsinsatser. Erfarenhetsutbyten och projektmöten År 3/2014 = Odling, slakt, försäljning, förädling. Samarbete med lokal återförsäljare. Ev åtgärder i fiskeauktionen för livsmedelshantering. Logistiklösningar. Projektmöten. Informationsaktiviteter. Utvärdering av teknikens prestanda och lönsamhetsbeskrivning. Erfarenhetsutbyten och projektmöten, Rapportering, spridning av projektets resultat. Utvärdering Den biologiska/tekniska/miljömässiga prestandan av Aqua Dome-tekniken ska utvärderas med avseende på: Fiskens tillväxt Kontroll av vattenparametrar - syre, temperatur, salinitet Födointag/foderåtgång/foderspill, dvs hur mycket äter fisken i Domen (foderkonvertering)? Aqua Dome Sida 4

5 Hur kan foderrester samlas upp, vilka system behövs? Fiskhälsa; allmäntillstånd, beteende, skador, infektioner, stresshormonsnivåer etc Överlevnad Övergripande teknisk och biologisk bedömning Närsalter och organiskt material, löst och partikulär form (kol, kväve, fosfor) i ingående respektive utgående vatten mäts mot uppsatta gränsvärden och referensvärden i konventionella odlingar. Effekter på omgivande bottnar Möjligheten att minimera utsläpp med olika typer av filter Synergieffekter av intilliggande musselodling Aqua Dome-tekniken ska också utvärderas med avseende på: Ekonomisk bärkraft/förutsättningar för lönsamhet Lokalkrav (i vatten och på land) Driftförhållanden Skötsel & tillsynsbehov/ användarvänlighet Överförbarhet till andra lokaler och för odling av andra arter Möjligheten att sortera fisk av olika storlek Energiförbrukning Projektets genomförande kommer att utvärderas med avseende på delaktighet, informationsspridning, genomförande och organisation. Förväntat resultat (Fas 1 + 2) Ett hållbart koncept för fiskodling. Utveckling av Aqua Dome-konceptet genom avancerad forskning och analys. En ny, närproducerad marin råvara (en fungerande kedja för produktion-distributionförädling-försäljning av närproducerad regnbågsöring). En näringsgren som kan bidra till ett lönsamt, kustnära fiske på lång sikt (lönsam och miljövänlig metod för att odla fisk som kan användas av lokala kustnära fiskare). Modell för investering i och samägande av småskaliga odlingsanläggningar. Bidra till att utveckla det svenska vattenbruket. Bidra till intentionen i Sverige det nya matlandet. Spridning av resultat Projekt ska följas upp på ett vetenskapligt sätt och resultaten ska redovisas enligt krav på rapportering. Resultaten ska i övrigt publiceras på ett populärvetenskapligt sätt för att kommuniceras till fiskare som vill starta upp egna odlingar samt till andra intressenter såsom återförsäljare/restauranger. Syftet är att erfarenheter och resultat ska presenteras i form av en guide eller modell för hur odlingskonceptet kan överföras till andra kustområden. Beskrivning av tekniken, syftet med odlingen samt Frågor&svar om tekniken ska publiceras på internet under projektets gång för maximal öppenhet, tidigt varumärkesbyggande och för att ge allmänheten god tillgång till information om den nya tekniken för fiskodling. Informationen kommer att kunna nås från såväl projektägarens samt forskningens ordinarie webbplatser. Aqua Dome Sida 5

6 Projektet avslutas med ett seminarium med anslag av Matlandet Sverige (lansering, tillagning och provsmakning) i syfte att bidra till positiv publicitet kring produkten och sprida kunskapen från projektet. Även en slutrapport som beskriver projektets genomförande kommer att tas fram och finnas tillgänglig på olika intressenters webbplatser. Bilder på Aqua Dome, försöksanläggning utanför Stavanger, Norge. Foto i samband med studiebesök i juni 2011 (Foto: Susanne Lindegarth). Aqua Dome Sida 6

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Sumpning av havskräfta

Sumpning av havskräfta Projektbeskrivning Sumpning av havskräfta Ett nyskapande utvecklingsprojekt hållbart fiske, landsbygdsutveckling, ökad lönsamhet - 1 - Innehållsförteckning 1. Projektidé 2. Bakgrund och initiativ 3. Syfte

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability

Läs mer

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän Från öppen konflikt till samförvaltning Fiskevattnen i norra Bohuslän ger underlag för ett småskaligt men lönsamt kustfiske, detta i vatten som hyser den största marina

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Odla och levandeförvara fisk

Odla och levandeförvara fisk Odla och levandeförvara fisk guide för nybörjare Slutsatser, tips och råd från projekt Småskalig marin fiskodling. 1 Denna guide baseras på en rapport om fiskodling skriven av Anette Ungfors, forskare

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

Aktiebolaget Allan J Akvakultur Aktiebolaget Allan J Akvakultur Östersjötorskens räddning? Kontaktperson: Fredrik Bodecker AB Allan J Akvakultur Tel: 0732 55 87 27 E-mail: fredrik@akvakultur.se Projekt Allan J lokaliseringsdiskussion

Läs mer

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Projektkoordinator, Göteborgs universitet Gränsregionalt planforum, Strömstad 21 November 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS VERKSAMHET PÅ TJÄRNÖ

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill man uppnå? Vilken typ av verksamhet ser man framför sig? Förkunskaper om

Läs mer

Småskalig marin fiskodling

Småskalig marin fiskodling Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän HISTORIEN I KORTHET 1998 Diskussion om förstärkt skydd i Kosterområdet. Bottenskador från trålbord sätter frågetecken för möjligheten att samsa fiske och skydd av den marina

Läs mer

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?

Läs mer

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Läs mer

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

En ljusare framtid för fisk och fiskare

En ljusare framtid för fisk och fiskare Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella

Läs mer

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk

Läs mer

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN Vi på JR Kött har ett brett utbud av svenskt, ekologiskt, närproducerat, EU-EKO och KRAV-märkta produkter. Med denna broschyr vill vi visa upp vårat klimatsmarta tänkande

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen för 2014 utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt

Läs mer

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter

Läs mer

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31 Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Protokoll 21 aug 2015

Protokoll 21 aug 2015 Protokoll 21 aug 2015 Plats och tid Fyrbodals kommunalförbund, Uddevalla (kl 09.00-12.00) Närvarande Ledningsgruppen: Clas-Åke Sörkvist ordförande, Anders Olsson, Anders G Högmark, Helene Evensen, Arne

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 1 Eskil Erlandsson,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010-01-01 2010-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 3 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 4 5. Administration 5 6. Möten 5 7. Föredragningar 5 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group Gerdins Group Vision och värderingar i Gerdins Group I Gerdins Group utvecklar vi tillsammans Vi-känslan Denna folder har tillkommit för att förklara visioner, målsättningar och strategier inom Gerdins

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006 Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006 Vår verksamhet Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en fältstation för marinbiologisk forskning och utbildning. Laboratoriet tillhör Göteborgs

Läs mer

Leader Bohuskust och gränsbygd

Leader Bohuskust och gränsbygd Leader Bohuskust och gränsbygd Leader Bohuskust och gränsbygd - samverkan för hållbar framtid i hav, skärgård och inland Fond Beslutad offentligt stöd till projekt eller utfall efter avslutning Tilldelad

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Koncernstab Regionalutveckling 29 augusti, 2017 Industriell Dynamik Finansieringserbjudanden -Västra Götalandsregionen Såddfinansiering Konsultcheckar

Läs mer

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun Strömstad En internationell småstad med livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! 2030Vision 2030 Strömstads kommun BARN OCH UTBILDNING Lära för livet - alla ska lyckas i skolan År 2030 är den barnomsorg

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna

Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna Plats och tid Närvarande Övriga deltagande Göteborgs Fiskauktion, Fiskhamnen, Göteborg den 29 augusti kl 09.00 12.00 Clas-Åke Sörkvist ordförande, Bo

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Projektplan för. Naturum Kosterhavet

Projektplan för. Naturum Kosterhavet Projektplan för Naturum Kosterhavet Fastställd 2006-02-20 Naturvårdsverkets dnr. 190-1263-06 Ns Länsstyrelsens dnr. 511-11537-2006 Inledning Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3 IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 3 2011-02-17 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Introduktion

Läs mer