Regional drivkraft för nationell utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional drivkraft för nationell utveckling"

Transkript

1

2 Regional drivkraft för nationell utveckling Norman Haldén A, Lindegarth S (2014). Regional drivkraft för nationell utveckling. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2014, Simrishamn januari, sid Arrangörer/Sponsorer: Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk Marint Centrum Simrishamn Vattenbrukarnas Riksförbund Jordbruksverket Region Skåne Simrishamns kommun Övriga sponsorer: Scanfjord, Lysekil (musslor) Gustavalax, Hagfors (marinerad regnbågsfilé) Scandinavian Silver Eel, Helsingborg (ål) Svensk Fiskodling AB, Ljusterö (abborrfilé) Bilder: Anders Kiessling (abborre, foder) 2

3 Innehåll INLEDNING... 3 SESSION SESSION 2: Vattenbrukscentrum Norr... 7 SESSION 3: Vattenbrukscentrum Väst... 8 SESSION 4: Vattenbrukscentrum Ost... 9 SESSION INLEDNING Vattenbruk är den del av livsmedelssektorn som växer snabbast globalt sett. Närmare hälften av den fisk som vi konsumerar är idag odlad och förväntningarna är stora på att framtidens vattenbruk ska kunna tillgodose den ökande efterfrågan på fisk och skaldjur som ses världen över. Det svenska vattenbruket är ett stort möjlighetsområde. Detta genom att befintliga vattenbruk producerar mera och genom att vi i framtiden odlar fisk och skaldjur på helt nya sätt genom slutna system. Och allt behöver ske på ett hållbart sätt. Detta och andra aspekter på svenskt vattenbruks utvecklingsmöjligheter diskuterades vid den fjärde Nationella Vattenbrukskonferensen som arrangerades vid Marint Centrum i Simrishamn den 28 och 29 januari Det övergripande temat för konferensen var hur regionalt arbete via de nuvarande centrumbildningarna för vattenbruk Norr, Väst och Ost - kan bidra till utvecklingen av vattenbruket som helhet och verkställa strategin och handlingsplanen för svenskt vattenbruk. Konferensen samlade aktörer från hela Sverige och från alla områden företagare, forskare, myndigheter och intresseföreningar. Samtliga presentationer från konferensen finns att ladda ner via NKfVs hemsida: (http://www.nkfv.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=231:presentationer-franvattenbrukskonferensen-2014&itemid=312). Efter en inledande välkomsthälsning av konferensens huvudarrangörer, d.v.s. Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (Susanne Lindegarth och Anna Norman Haldén), Jordbruksverket (Malin Skog), Vattenbrukarnas Riksförbund (Henrik Hammar) och Marint Centrum Simrishamn (Madeleine Lundin), hälsade Kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn, Anders Johansson, och senare ordföranden i Regionala tillväxtnämnden Region Skåne, Pontus Lindberg, alla välkomna till Simrishamn och Skåne. 3

4 SESSION 1 Moderator för den första av fem sessioner var Anna Norman Haldén från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som, tillsammans med Susanne Lindegarth vid Göteborgs universitet, är koordinator för Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV). Efter en kort inledning introducerades sessionens huvudtalare, Alfred Jokumsen, Senior advisory scientist vid Danmarks Tekniske Universitet, DTU Aqua. Alfred, som har lång och bred erfarenhet som forskare inom vattenbruksområdet både i Danmark och internationellt, var inbjuden att ge sin syn på Svenskt vattenbruk utifrån ett internationellt perspektiv. Genom arbetet med den MISTRA-rapport om svenskt vattenbruk som kom ut 2013, där Alfred medverkade som extern rådgivare/expert, skaffade han sig en god kännedom om det svenska vattenbruket, både om styrkorna, möjligheterna och om utmaningarna. Alfred inledde sin konferenspresentation med att lyfta fram de enligt honom främsta styrkorna med svenskt vattenbruk, vilka var att: Sverige har antagit en nationell strategi för vattenbruket som syftar till att stärka utvecklingen av en hållbar vattenbrukssektor, inklusive att förenkla administrationen och miljölagstiftningen för vattenbrukssektorn liksom att uppfylla Baltic Sea Action Plan, d.v.s. minska utsläppen av kväve och fosfor med ca 30 % till år Sverige har regionala vattenbrukscentrum som är viktiga i sig för utvecklingen av svenskt vattenbruk och som sammanlänkas av ett Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV), vilket koordinerar utbildning och forskning och som bidrar till ökad kompetensutveckling inom svenskt vattenbruk. NKfV beskrevs som en form av ett Aquaculture Institute without walls. Sverige har ett Nationellt vattenbruksråd, vilket kan ge kompletterande stöd. Sverige har stora sötvattenresurser, däribland de näringsfattiga vattenkraftsdammarna. Fiskodling i dessa näringsfattiga vatten skulle kunna bidra till att förbättra ekosystemens näringsstatus och till att återställa fiskbestånden och den naturliga näringsväven samt till hållbar vattenbruksproduktion. Sverige har hög fiskhälsostatus, vilket är avgörande för alla aspekter av vattenbruksproduktionen i fråga om välfärd, låg dödlighet, produktivitet, och livsmedelskvalitet. Sverige har högklassig forskning inom en rad för vattenbruket viktiga områden, bl.a. inom nutrition och miljöpåverkan, recirkulationsteknologi, fysiologi, fiskhälsa och välfärd, avel, och socio-ekonomisk resiliens/ekosystemförvaltning. Möjligheter för framtida svenskt vattenbruk som Alfred presenterade var att: Sverige har en plattform i form av NKfV och de regionala vattenbrukscentrumen som kan främja arbetet för att åstadkomma en miljömässigt effektiv vattenbruksproduktion i Sverige. Sverige har möjlighet till miljömässigt effektiv produktion; potential för grön tillväxt med låg ekosystem- och klimatpåverkan. Detta både genom lämpliga klimatförhållanden för odling av laxfiskar, men också genom förutsättningar för att kunna utnyttja spillvärme från kraftverk eller andra industrier för produktion av varmvattensarter. Det senare framhöll Alfred som ett område som han tror kommer att öka i betydelse i framtiden. Recirkulerande odlingssystem kan komma att kunna frikoppla vattenbruksproduktionen helt från den omgivande miljön, vilket skulle innebära minimal eller ingen miljöpåverkan. Detta förutsätter att innovativa lösningar för avloppsvattenrening tas fram samt att man balanserar närsaltsflödena. Innovativa produktionssystem, t.ex. integrerade multitrofa system/akvaponiska system kan effektivisera användningen av energi och näringsämnen. I ett grönt tillväxtperspektiv bör avfall som kol, kväve och fosfor ses som resurser som ska tas tillvara och återanvändas i matproduktionen. 4

5 Kraftverksdammarna utgör en enorm sötvattensresurs med potential för vattenbruksproduktion. Men, även om dessa magasin kan tolerera en viss grad av näringsbelastning så måste strategin för att vidareutveckla svenskt vattenbruk i sin helhet innefatta näringsbalans och avloppsvattenrening. Genom att använda recirkulerande teknik och återta näringsämnen kan miljöpåverkan minimeras, vilket är särskilt viktigt för Östersjön. Genom en diversifierad produktion kan Sverige hitta nischade produktionssätt och produkter som ger mervärde, t.ex. genom avelsarbete, miljöcertifiering eller andra märkningssystem. Därigenom kan Sveriges konkurrenskraft inom vattenbruksområdet stärkas. Utnyttjandet av spillvärme och nya foderalternativ (t.ex. alger och encelliga organismer) kan förbättra lönsamheten och ytterligare diversifiera produktionen genom möjligheter till odling av varmvattensarter. Svenskt vattenbruk skulle kunna utvecklas till att bli konkurrenskraftigt och bidra med ekosystemtjänster. Svenskt vattenbruk skulle kunna bli en drivkraft för landsbygdsutveckling i form av skapandet av arbetstillfällen, infrastrukturer och förbättrade socio-ekonomiska förhållanden på landsbygden. Bland svagheterna med svenskt vattenbruk lyftes särskilt fram: Bristande integrering av vattenbrukssektorns aktörer. Ett för sektorn övergripande behov av kunskap, utbildning och praktisk träning föreligger, både för odlare och för personal genom hela produktionskedjan inklusive myndigheterna. I likhet med många andra länder (inklusive Danmark) råder det brist på investerare och finansieringsmöjligheter för vattenbruksföretag, beroende på branschens i många fall dåliga rykte och på att kunskapen om vattenbruk generellt är liten i Sverige. De främsta hoten för svenskt vattenbruk som Alfred lyfte fram i sin presentation var: Omfattande och krånglig miljölagstiftning med många instanser inblandade i tillstånds- och tillsynsprocessen: Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelser och kommuner. Detta kan hämma affärsinitiativ. Alfred berättade att man under arbetet med MISTRA 2012 hade sagt honom att Jordbruksverket var tänkt att vara the facilitating one door för odlare att ha kontakt med i tillstånds- och tillsynsärenden. Han hoppades att utvecklingen hade gått i den riktningen. Brister i kommunikation och i gemensam förståelse kring vattenbruk mellan stakeholders (odlare, lokala myndigheter, lokalbefolkning/markägare). Förbättringar på detta område är grundläggande för en framgångsrik utveckling av svenskt vattenbruk. Svårigheter att peka ut lämpliga platser för vattenbruksproduktion (fysisk planering, miljölagstiftning): många konflikter/intressen kan vara inblandade. För att hitta lämpliga platser krävs: 1) platser med god vattenkvalitet, 2) ett ekosystem med tillräcklig bärighet för att klara miljöpåverkan från odlingen, 3) att man kan förebygga sociala intressekonflikter. Spridning av sjukdomar. Det är avgörande för Sveriges vattenbruksproduktion att behålla sitt goda veterinära hälsoläge. För att hindra smittspridning mellan odlad och vild fisk samt spridning av sjukdomar över landsgränser är det mycket viktigt att man arbetar förebyggande med biosäkerhetsfrågor. Konkurrens från länder som bl.a. Norge och Finland bör beaktas. Alfred avslutade presentationen med slutsatsen att Svenskt vattenbruk har möjlighet att bidra väsentligt till livsmedelsförsörjningen. Därmed skulle vattenbruket kunna bidra till landsbygdsutveckling och till att svensk import av odlad fisk och skaldjur kan minska till förmån för inhemsk produktion. Han poängterade att det därför också är viktigt att 5

6 vattenbruket uppfattas som en lika stor livsmedelsproducerande sektor i linje med jordbrukssektorn. Han rådde Sverige till att fortsätta med för Sverige traditionell fiskodling (laxfiskar), men att man också bör vidga perspektivet och satsa på en diversifierad produktion och nischade produktionssätt och produkter som kan ge mervärde och göra skillnad i förhållande till grannländer och konkurrenter. Till sist önskade han oss lycka till med utvecklingen av svenskt vattenbruk! Nästa talare i session 1 var Johan Ljungquist och Mikael Olenmark, Scandinavian Aquasystems AB. Titeln var Akvaponik en skånsk framtidsnäring? och i presentationen berättade de om det pilotprojekt i skånska Skättilljunga de drivit sedan 2013 och som ska pågå till och med Syftet med verksamheten är att i en ombyggd skånsk lantbruksfastighet bedriva miljövänlig fisk- och växtodling i ett akvaponiskt system. Akvaponi innebär samodling av fisk och växter där näringen i det vatten fiskarna odlas i (foderrester, fekalier) utnyttjas som näringslösning till växtodlingen, vilket resulterar i att vattnet renas och kan återanvändas till fiskodlingen. Målet med projektet är att integrera system på landsbygden, bidra till landsbygdsutveckling, bidra med närproducerade livsmedel och spårbarhet hos dessa. I presentationen delade de med sig av de erfarenheter de fått genom projektet - hårt arbete och många myndighetskontakter, men också stor arbetsglädje. Anders Segebo, vd för Hushållningssällskapet Västernorrland och ordförande i Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN) talade om fiskodling i norra Sverige och titeln var Från hårt arbete till kungars och presidenters bord. Anders inledde med en bakgrund till fiskodlingen i världen och Sverige och konstaterade att för år sedan var den svenska marknaden hårt reglerad men produktionen tämligen fri, medan vi idag har en fri marknad men en hårt reglerad produktion. Han menande att en framtida svensk livsmedelsproduktion behöver politiska ambitioner som är förankrade i den ekonomiska verklighet som de svenska producenterna lever i, att våra regler behöver vara anpassade till omvärlden så att vi inte exporterar vårt dåliga samvete, att det krävs enkla tydliga regler för tillstånd och kontroll av svenska odlingar, ökat statligt stöd till forskning och försök inom avel, foder och produktionsteknik, samt ökade satsningar för att få svensken att äta mer svenskproducerad mat. RAS menade han kan fungera för sättfiskproduktion men han trodde inte att det skulle fungera för storskalig produktion. Malin Skog, Jordbruksverket (JV), som är projektledare för arbetet med Handlingsplanen för svenskt vattenbruk presenterade syftet med handlingsplanen: att uppnå de mål som sattes upp i den nationella strategin för Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar. Målet med handlingsplanen är att det till 1 juli 2014 ska tas fram minst två konkreta åtgärder per mål i strategin, att åtgärderna ska vara tydligt kopplade till målen i strategin, samt att åtgärderna ska ha bred acceptans. Vidare presenterade Malin hur arbetet med handlingsplanen är organiserat, med beställare (JV), styrgrupp, referensgrupp, projektledare och arbetsgrupper. Målen i strategin är uppdelade på fem arbetsgrupper: Näringslivsutveckling, Utveckling av djurvälfärd och smittskydd, Miljömässigt hållbar utveckling, Forskning och utbildning, samt Regional utveckling. Malin gav oss en lägesrapport över hur arbetet har fortskridit sedan starten den 25 september 2013 och förklarade vad som återstår att göra och när det bör göras för att arbetet ska kunna slutföras inom utsatt tid. Förhoppningen är att kunna presentera en färdig handlingsplan under Almedalsveckan. Sessionens sista talare var Petra Jarlros, Jordbruksverket (JV), som talade under temat Finansiering via Havs- och Fiskerifonden Petra presenterade den nuvarande versionen av Havs- och fiskeriprogrammet för vilken beslut inte har tagits ännu. Hon gav en 6

7 nulägesrapport och en tidsplan för det fortsatta arbetet och framhöll att det fortfarande kan finnas möjligheter att påverka innehållet. Det är inte klart än när man ska kunna börja söka företags- och projektstöd. Troligtvis blir det inte förrän i början av För uppdateringar kring arbetet med Havs- och fiskeriprogrammet, se SESSION 2: Vattenbrukscentrum Norr Den andra sessionen ansvarade Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN) för. Moderator var Anders Segebo, vd för Hushållningssällskapet Västernorrland och ordförande i VBCN. Först ut bland talarna var Marin Ekegerd, vd för VBCN, som presenterade VBCN som ett AB i forskningens och näringens tjänst. VBCN är ett aktiebolag som har funnits i drygt fyra år, men i en anläggning som funnits i hundra år. Ägare är såväl näring, forskning och det offentliga. VBCN har en försöks- och forskningsstation i Kälarne, Jämtland, där avelsprogrammen för röding och regnbåge har sin bas och där en mängd olika försök bedrivs. VBCN arbetar för näringsutveckling och därigenom för regional utveckling. Martin framhöll att fortsatt forskning kommer att skapa ännu bättre odlingsförutsättningar och att det därmed skapar underlag för nya etableringar både av mat- och sättfiskodlingar. Vad gäller regnbåge har det avelsarbete som lades ned i början av 90-talet återupptagits och förhoppningarna är att det ska kunna ligga till grund för ett framtida nationellt avelsprogram. För mer information om VBCN, se Nästa talare för VBCN var Erik Olofsson, Torsta AB, som arbetar med det EU-finansierade Östersjöprojektet Aquabest. Erik presenterade syftet med Aquabest, vilket är att främja en långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Målen med projektet är att: 1) inventera lagstiftningen inom Östersjöregionen och lämna förslag på förändringar, 2) utveckla manual för lokalisering av nya vattenbrukslokaler i Östersjöregionen, 3) utveckla ett nytt foder baserat på resurser från Östersjöregionen, och 4) implementera recirkulerande system (RAS) i Östra delen av Östersjön samt utveckla RAS för saltvatten. Projektet har pågått sedan 2011 och avslutas i april För information och publikationer från Aquabest, se Hållbar odling av röding var titeln på nästa VBCN-presentation som hölls av Hanna Carlberg, doktorand vid SLU. Hanna berättade om SLUs arbete på Kälarne och mer specifikt om hennes doktorandarbete vars fokus är hållbara fiskfoderalternativ (ingredienser, sammansättningar) och säsongsbeteende (vintertillväxt, utfodringsoptimering) och som är en del av Aquabest. Några av de foderalternativ hon har undersökt är Baltic Blend, vilket ger något sämre tillväxt än kontrollfodret men som ger en fisk som smakar lika bra, och Polarfeed, vilket ger lika bra tillväxt som kontrollfodret och till och med något bättre smak. Daniel Wikberg, vd för VBCN, presenterade den regionala handlingsplanen som tagits fram i Jämtland och de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som karakteriserar vattenbruksnäringen i Jämtland. Daniel presenterade också en modell som tagits fram inom Aquabest för att beräkna förutsättningarna för etablering och utökning av vattenbruksföretag. Denna modell är tillgänglig för alla, men för att fullt ut kunna använda den kan sannolikt Daniel eller Martin Ekegerd behöva konsulteras. Tanken är att entreprenörer, befintliga odlare eller externa finansiärer ska kunna använda modellen för att beräkna investeringsbehovet. Session 2 avslutades med en presentation av Martin Ekegerd, vd för VBCN, i vilken han gav några exempel på forsknings- och försöksprojekt vid VBCN, däribland foderförsök. 7

8 SESSION 3: Vattenbrukscentrum Väst Session 3 arrangerades av Vattenbrukscentrum Väst (VBCV), plattform vid Göteborgs universitet. Moderator var Ulla Olsson, representant för Fiskekommunerna som är en politisk samarbetsgruppering mellan ett antal västsvenska kommuner som arbetar med fiske och vattenbruksfrågor. Föreståndaren för VBCV, Kristina Snuttan Sundell, inledde sessionen med att presentera VBCV:s verksamhet och mål, som övergripande går ut på att på olika sätt stötta kunskapsbaserad utveckling av marint vattenbruk. En konkret fråga som VBCV arbetar med är att verka för en infrastruktur marint kläckeri för forskning, utbildning och information om marint vattenbruk. Därefter pratade Anders Granhed, musselodlare och VD för Scanfjord Mollösund AB, under rubriken Musselodling i Bohuslän. Scanfjord etablerades redan 1979 och har lång erfarenhet av musselodlingsbranschen, som idag består av ca 8 företag av varierande storlek. Scanfjord är ledande producent och odlar ca 1700 bruttoton musslor (2013). Scanfjords musslor är KRAV-certifierade. Anders pratade om produktionsmetoder och om musslan som organism och miljöförbättrare. Han kom in på utvecklingsmöjligheter för odlingsbranschen, som han menade har goda tillväxtmöjligheter. Prisbilden på musslor i Europa är på väg upp, samtidigt som produktionen som baseras på fiskade musslor har skurits ner på grund av miljöhänsyn. Utrymmet för odling i Bohuslän finns, idag är det exempelvis tillstånd beviljade för att odla ca ton musslor men där en stor del av tillstånden inte är produktiva i dagsläget. Kanske ser vi inom 10 år en produktion kring ton vilket är ca en tiodubblering från dagens produktion. Kan innebära arbetstillfällen för personer samt skapa positiva effekter på kringnäringen. Den nordiska marknaden tillväxer med ca 10 % årligen och kan vara en viktig närmarknad, samtidigt som den stora marknaden finns i mellan- och Sydeuropa. Avslutningsvis visade Anders fina bilder från sitt odlingslandskap, som lockar till sig både säl, havsörn och ejder (havets råttor), den senare ett stort problem för odlarna eftersom de livnär sig på musslor som odlas. Fredrik Gröndahl, docent inom industriell ekologi och projektledare för SEAFARM berättade om projektet som är finansierat av FORMAS under 4 år. Inom SEAFARM skall man utveckla odlingsteknik av makroalger (tång) framförallt stora brunalger som sockertare och fingertare. Vidare kommer projektet att undersöka hur algerna kan raffineras och användas för olika ändamål på ett kostnadseffektivt sätt. De arbetar utifrån ett hållbarhetsoch systemperspektiv som tar hänsyn till cirkuleringen av näringsämnen (kol och närsalter) i samhället. Algodling är idag inte en näring i kustområdena men kan komma att få betydelse genom att bl.a. fungera som upptagare av kväve och fosfor i kompensationsodlingar multitrofa odlingssystem med fisk och musslor. Susanne Eriksson, forskare på VBCV med placering på Lovéncentret på Kristineberg, pratade om möjligheter att odla kräftdjur i framtiden. Hon jobbar inom ett EU-projekt som heter Nephrops, som har ett antal kläckerier och fiskare knutna till sig. I detta projekt har Susanne ansvar att kläcka och vidareodla havskräftlarver för utsättning och beståndsförstärkning. Tekniken att kläcka kräftlarver har utvecklats av forskargruppen på Kristineberg. I framtiden kan det även bli aktuellt att titta närmare på hummer odling för konsumtion. Thrandur Björnsson, professor i fiskfysiologi och knuten till VBCV presenterade resultat från en möjlighetsstudie för marin fiskodling på västkusten. I den rapporten pekas sex möjliga 8

9 odlingsarter ut. Urvalet är baserat på lokalt förekommande (västkusten), högt kommersiellt värde (högre kilopris än produktionskostnaden för odlad lax i förstahandsledet) samt tillräcklig biologisk kunskap för att kunna sluta livscykeln. De arter som är intressanta att gå vidare med är hälleflundra, havskatt (grå och fläckig), piggvar, sjötunga, torsk och lyrtorsk. Men för att kunna arbeta vidare med forskning och utvecklingsarbete på dessa arter menade Thrandur att det är helt nödvändigt att det finns en anpassad och flexibel infrastruktur för detta och återkom till Snuttan Sundells presentation att det behövs ett marint kläckeri på Västkusten för marin fiskodling. Avslutningsvis genomförde VBCV en mentometer-frågestund Myter och sanningar 25 frågor om vattenbruk. Publiken fick mentometerknappar i sina händer och fick besvara påståenden med ett antal svarsalternativ som exempelvis -Ungefär hur mycket av den fisk som vi äter i Sverige är importerad? (rätt svar 80 %); - På Nobelmiddagen 2013 serverades.(rätt svar Havskräftor från Fjällbacka) och - Vilken av följande djurgrupper odlas det mest av i världen i den marina miljön? (rätt svar Mollusker dvs ostron och musslor). I samband med detta lanserades den nya web-applikationen 25 svar om fiskodling och vattenbruk som VBCV tagit fram tillsammans med Samförvaltning Norra Bohuslän. Avsikten är att ge en faktabaserad bild av vad svenskt vattenbruk står för i dag och förhoppningen är att informationen skall nå fram till myndigheter, media, politiker och den intresserade allmänheten. Här kan man också se filmsnuttar där VBCV s forskare avlivar ett antal myter kring vattenbruket. För mer information se SESSION 4: Vattenbrukscentrum Ost Den fjärde sessionen ansvarade Vattenbrukscentrum Ost (VCO) för. Moderator var Katharina Hultgren, verksamhetsledare vid Atrinova i Oskarshamn samt kassör i VCO. Sessionen inleddes med en presentation av VCOs organisation, strategier och handlingsplan. Talare var Michael Cornell, ordförande VCO, och Harry Leiman, sekreterare VCO, båda med hemvist på Regionförbundet Östsam i Östergötland. VCO är en ideell förening med en styrelse med företrädare från region, näring, och akademi (SLU). VCOs mål är ett ökat vattenbruksföretagande i Östra Sverige. Inriktningen är odling av söt- och brackvattensarter; matfiskarter (gös, abborre, piggvar) och musslor för foder och gödning. Förhoppningen är att VCO ska bli ett etablerat kunskapscenter för slutna kretsloppsbaserade odlingssystem - en fysisk mötesplats för kunskapsöverföring, lärande, nätverksbyggande, samt samverkan mellan forskning, näring och offentliga aktörer (samhandling). För mer information om VCO, se Odling av fodermusslor avhandlades i den andra VCO-presentationen som gavs av Mats Emilsson, fiskodlare, och Carl Hamilton, Regionförbundet Östsam. De presenterade resultat från ett EU-finansierat Östersjö Interreg-projekt, Baltic EcoMussel, som pågick under åren Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som är lämplig för musselodling. Längre norrut och i Finska viken är salthalten för låg. Olika typer av anpassad teknik för odling i Östersjön presenterades, t.ex. långrepsodling nedsänkt under isen. I presentationen framhölls miljövinsten med musselodlingar (återtag av näringsämnen) samt olika möjliga användningsområden såsom foder till KRAV-fjäderfä/ägg och fisk. Idag är musselodling i Östersjön inte ekonomiskt lönsamt. För att bli det behöver musselodlare få miljöersättning för den miljötjänst musslorna gör. Markus Langeland, doktorand vid SLU och till 50 % anställd i VCO, berättade om Oskarshamnsprojektet: BIC Baltic Aquaculture Innovation Centre. BIC är ett delprojekt 9

10 under Swedish Surplus Energy Collaboration (SSE-C) initierat av Oskarshamns kommun, beställt av NOVA FoU och framtaget av SLU och VCO. Syftet med BIC är att det ska vara ett kunskapscentrum för odling av gös, abborre och piggvar. Under rubriken Mikrobiellt protein till fiskfoder presenterade Matilda Olstorpe, SLU, möjliga framtida alternativ till fisk- och sojaprotein i fiskfoder. Matilda berättade om de många fördelarna med mikroorganismer (hög tillväxthastighet, kan växa på många olika substrat, nettobidrag till livsmedelsförsörjningen) men också om utmaningarna med att matcha rätt mikroorganism med rätt substrat för att få en så fullvärdig proteinråvara som möjligt för användning till foder. Målet är att mikroorganismer ska transformera icke- eller lågintressant humanmat samt restprodukter till en matresurs för människor på ett miljövänligt och hållbart sätt. Björn Frostell, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), talade om slutna odlingssystem. Ökade krav på hållbar fiskproduktion har lett till allt större intresse för slutna odlingssystem. Björn gav två exempel på slutna odlingssystem: en akvaponisk anläggning i Härnösand, samt en RAS-anläggning på Ljusterö som byggts upp genom det Vinnova-stödda projektet NÄRFISK Testbädd Teknik. Vidare presenterades några av utmaningarna för slutna odlingssystem, bl.a. tekniska utmaningar (suspenderat material, kvävemetabolism), odlingssäkerhet/övervakning - hålla fisken vid god vigör, energiförbrukning, kunskapsuppbyggnad hos existerande och kommande odlare, samt kapitalförsörjning till dess att systemen är accepterade som state-of-the-art. Fredrik Bodecker från Allan J Akvakultur, berättade under rubriken Världens hållbaraste fisk - odlad i Skåne om sitt arbete som odlare av varmvattensarten tilapia. Odlingen sker inomhus i recirkulerande system (RAS). Fördelarna med tilapia som presenterades var att de är omnivorer och därmed kan leva på föda långt ner i näringskedjan (t.ex. alger). Vidare att de är tåliga (syre, ammoniak) och trivs utmärkt i RAS-odlingar. Utmaningarna för tilapiaodling i Sverige är enligt Fredrik först och främst marknadsföring och konsumenternas acceptans av produkten, men även konkurrens från fryst importerad tilapia samt de smakproblem som ibland uppstår hos RAS-odlad fisk. Men han såg även många utvecklingsmöjligheter, speciellt kring framtagandet av såväl energi-, närings-, som arbetseffektiva odlingar av tilapia. Anders Kiessling, SLU, talade om den stora potential för vattenbruket som Sverige har i form av spillvärme (< 60 C) från t.ex. värmebaserad elproduktion. Fiskars, växters och algers tillväxt stimuleras av relativt små temperaturökningar. I projektet Swedish Surplus Energy Collaboration, som är ett samarbete mellan universitet, kommuner, företag och producenter, är målet är att producera foderingredienser (t.ex. mikrobiellt protein), fiskarter som trivs i något varmare vatten (t.ex. tilapia, abborre, räkor), samt växthusväxter (t.ex. kryddor, tomater). Tanken är att få ett kretsloppsbaserat odlingssystem där spillvärmen värmer fiskodling och växthus och där näringen från fiskodlingen används för hydroponisk odling av växter, vilken renar vattnet som kan återanvändas. I VCOs sista presentation berättade Ninni Petersson och Luc Antelme, Flocazur AB, om en ny reningsteknik för landbaserade system. De presenterade på vilket sätt Flocazur kan förbättra odlingsförutsättningarna och hantera några av de största utmaningarna för RASanläggningar idag, bl.a. genom att reducera mängden suspenderat material, öka syrehalten, optimera förutsättningarna för nitrifikation och denitrifikation, reducera mängden organiskt material och reducera energianvändningen. 10

11 SESSION 5 Konferensens sista session inleddes med ett spännande och inspirerande föredrag av Per-Erik Olsson, VD på Eriksberg Vilt & Natur AB. Han berättade om den fascinerande historiken och bakgrunden till viltparkens uppkomst. Eriksberg är idag en modern hotell och konferensanläggning som erbjuder upplevelse- och måltidsturism av bästa märke. De vilda djuren i hägn är det stora dragplåstret och bl.a. håller Eriksberg världens största flock av visenter, det europeiska bisonet och bedriver en framgångsrik avel. Parken förfogar också över kustvattenområden med bl.a. bra gäddvatten och karpdammar för sportfiske. Nästa programpunkt handlade om utbildning och kompetensutveckling av vattenbrukets aktörer. Anders Kiessling, professor på SLU och ordförande i Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) gav en beskrivning av aktörer som har en roll när det gäller utbildningar på olika nivåer inom vattenbruket. Därefter gjordes det en mentometerundersökning för att ta reda på vad konferensdeltagarna ser för utbildningsbehov. Detta gjordes under ledning av Anna Norman Haldén, koordinator på NKfV. Detta följdes av en genomgång av resultaten från en enkätundersökning kring utbildningsbehov som genomförts av NKfV. Enkäten har skickats ut till odlare/företagare, tjänstemän på statliga myndigheter, kommun och Länsstyrelser och intresseorganisationer (NGO), 90 svar inkommit. Det finns ett intresse för kortare skräddarsydda kurser och seminarieserier, inriktningarna varierar mellan olika respondentgrupper, men generellt stort intresse för vidareutbildning inom miljöpåverkan, nya odlingssystem, foder och utfodring, djurhälsa och tillståndsprocesser. Intresset var även stort för ett nyhetsbrev. NKfV ansvarar för arbetsgruppen Forskning och Utbildning inom Handlingsplansarbetet för svenskt vattenbruk och resultaten från enkäterna kommer nu att användas för att föreslå åtgärder på utbildningssidan. Därefter följde en presentation och diskussion med publiken om arbetet med Handlingsplanen för svenskt vattenbruk under ledning av projektledare från Jordbruksverket, Malin Skog, samt Henrik Hammar, VRF. Det finns en ambitiös tidsplan där arbetet skall vara färdigt i juni i år, och förhoppningen är att handlingsplanen skall presenteras för politiken under Almedalsveckan på Gotland. Allt material som handlar om handlingsplansarbetet finns här: ensktvattenbruk/handlingsplan.4.7c4ce2e813deda4d html Slutligen talade Anna Larsson från Landsbygdsdepartementet om regeringens pågående arbete som rör vattenbrukssektorn. Det är mycket fokus på Sveriges förslag till den nya Havsoch fiskerifonden och Anna berättade att man inväntar EU-bestämmelserna för den nya fonden innan den kan skrivas klart. Främjande av ett hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk är ett prioriterat område. En fråga från publiken var hur det går med regeringens arbete med att få vattenbruket klassat som en areell näring, men inget klart besked kunde ges av Anna. Konferensen avslutades med sammanfattande ord och tack från arrangörerna till alla som bidragit till innehållet i konferensen. 11

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS - VABR Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari Plats: Uppsala Lokal: & Loftets stora

Läs mer

Sammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25

Sammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Sammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Välkomstord från avdelningschef Niclas Purfürst, Presentation av deltagarna vid mötet. Deltagarlista (anmälningar) sist

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion?

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion? Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion? Anders Kiessling, SLU Photo A.Kiessling Vattenbruk: Uppfödning eller odling av vattenorganismer med metoder som är avsedda att öka produktionen

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj

Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj 1(5) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj Jana Pickova från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) börjar mötet med att hälsa välkommen. Nationell

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk

Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Nr 1 2014 Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk I projektet InnoVatten driver Skånes Hav och Vatten och Marint centrum arbetet med att finna nya

Läs mer

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 Va$enbrukets nästa steg! Uppsala 25-26 januari! NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012 - VABR2012 Vattenbrukets nästa steg! Datum: Den 25-26 januari 2012 Plats: Uppsala

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Scandinavian Aquasystems. Inledning. Rapport klimatanpassning

Scandinavian Aquasystems. Inledning. Rapport klimatanpassning Scandinavian Aquasystems Rapport klimatanpassning Inledning Globalt sett så är vattenbruk den i särklass snabbast växande sektorn inom livsmedelsproduktion och har varit det de senaste decennierna. I Sverige

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Ekonomiskt beräkningsunderlag

Ekonomiskt beräkningsunderlag Ekonomiskt beräkningsunderlag och finansiell modell för vattenbruk Vattenbrukscentrum Norr AB Martin Ekegerd, Daniel Wikberg, Jenny Wikner Backlund, Erik Olofsson Finnish Game and Fisheries Research Institute,

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING. Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014. Rapport 2015:20

ATTITYDUNDERSÖKNING. Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014. Rapport 2015:20 ATTITYDUNDERSÖKNING Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014 73 % av konsumenterna vill äta fisk, musslor, ostron och skaldjur med svenskt ursprung, men bara 31 % väljer svenskt när de handlar.

Läs mer

Förslag till dagordning kl 19-21

Förslag till dagordning kl 19-21 Förslag till dagordning kl 19-21 1. Val av ordförande, sekreterare och jusrterare 2. Godkännande av kallelse och dagordning. Videospelning 3. Presentation av styrelsen 4. Kompletterande val av styrelseledamöter

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Vattenbrukets framtida möjligheter

Vattenbrukets framtida möjligheter 1(6) Vattenbrukets framtida möjligheter Text: Pia Schmidtbauer, PS Text & Bild Foto: Maria Löfström Utbildningsradion är på plats med ett filmteam i Göteborg när KSLA tillsammans med Kungsfenan och EFF

Läs mer

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

BALTIC AQUACULTURE INNOVATION CENTRE (BIC)

BALTIC AQUACULTURE INNOVATION CENTRE (BIC) BALTIC AQUACULTURE INNOVATION CENTRE (BIC) En rapport från Vattenbrukscentrum Ost i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Nova Utbildning, FoU & Affärsutveckling Sammanställd av: Markus Langeland,

Läs mer

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

SVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober

SVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober SVENSKT VATTENBRUK mat och miljö hand i hand Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober Författare: Susanne Lindegarth & Carl-Gustaf Thulin a" måla en tavla är hårt arbete a"

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Att tänka på vid uppstart av vattenbruksföretag (RAS-odling) eller från:

Att tänka på vid uppstart av vattenbruksföretag (RAS-odling) eller från: Att tänka på vid uppstart av vattenbruksföretag (RAS-odling) eller från: Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill jag uppnå? Förkunskaper om vattenbruk? Bakgrund,

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Information från. Informationsbrev 12, den 17 juni 2015

Information från. Informationsbrev 12, den 17 juni 2015 Samrådsversion Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030 Norrköpings kommun, Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun och Västerviks kommun tillsammans med Region

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Hållbar fiskförsörjning i Stockholms Län

Hållbar fiskförsörjning i Stockholms Län Ett samarbetsprojekt mellan många aktörer Hållbar fiskförsörjning i Stockholms Län Varför är bara 2 % av den fisk som konsumeras i Stockholms län producerad lokalt inom länet? Varför är 80 % av den fisk

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

1. Utveckling av koncept för att använda restvärme för biologisk försörjning

1. Utveckling av koncept för att använda restvärme för biologisk försörjning Rapport Uppdrag Beställare Från Till Rapport nr för biologisk försörjning av hållbara städer Sveriges Lantbruksuniversitet Omvärld Alnarp Gunnar Nordberg Håkan Sandin Slutrapport Ramböll Sverige AB Division.Energi

Läs mer

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Ann-Marie Camper, Skånes hav och vatten Madeleine Lundin, Marint centrum Inspiration vatten 2013-11-26 Vårt perspektiv Simrishamn ett marint centrum

Läs mer

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish? Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer