Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj

Transkript

1 1(5) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om kvalitetsutveckling av svenskt vattenbruk den 7 maj Jana Pickova från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) börjar mötet med att hälsa välkommen. Nationell strategi för vattenbruk Erik Olofsson, Jordbruksverket Svenskt vattenbruk är inne i en period när näringen på nytt är på väg att växa sig stor. För att lära av gamla misstag måste vi ha en strategi som visar hur näringen kan växa på ett hållbart sätt. I arbetet med strategin har en arbetsgrupp slagit fast att strategin ska innehålla en långsiktig vision och ett antal övergripande målsättningar inom fyra olika fokusområden: näringslivsutveckling, regional utveckling, ekologisk hållbar utveckling och kvalitetsutveckling. Strategin ska under hösten och vintern följas upp med en mer detaljerad handlingsplan som kommer att skrivas parallellt med det operativa programmet för fiskefonden Genom ett sådant förfarande kopplas handlingsplanen till fondens pengar vilket ger resurser för att uppfylla handlingsplanen och därigenom de övergripande målen så att visionen uppfylls Den övergripande målsättningen med strategin är att den ska ge politiker och myndigheter en beslutstrygghet i frågor som rör vattenbrukets utveckling samtidigt som den skall skapa förutsättningar för en ökad hållbar produktion av lokalt, regionalt och nationellt producerad hälsosamma livsmedel. Strategin syftar även till att uppfylla handlingsplanen i utredningen Det växande Vattenbrukslandet SOU 2009:26. Inledning kvalité - Pontus Elvingsson, Livsmedelsverket Pontus beskriver vattenbruket ur ett kvalitetsperspektiv där kvalité handlar om att möta kundens förväntningar, och att kvalité är viktigt utefter hela näringens värdekedja. Marknadens krav ändras ständigt. Tidigare kvalitetsbegrepp anses i dag som normer och nu används uttrycket kvalité mer för smak, ursprung, tradition och äkthet. Dessa nya krav bör inte ses som en börda utan som möjligheter och fördelar för det svenska vattenbruket då det kan ge extrainkomster. I den ökande handeln finns ett behov av standards både offentliga och privata. Detta urholkar till viss del förtroendet för den offentliga kontrollen av verksamheten. De stora företagens egna varumärken är så värdefulla att man använder både hängslen och livrem för att säkra det egna sortimentets kvalité.

2 2(5) Andra standards tillfredsställer kundens samvete för exempelvis miljö, rättvisa, djurskydd och så vidare. Man kan se dessa standards, om de ligger över lagstiftningen, som pådrivande kraft för att förbättra lagstiftningen. Men alla olika standards ger även en ökad förvirring vilket även uttryckt i kommissions grönbok. Kunniga företagare och en egen branschgemensam standard ger en motvikt till myndigheternas tolkningar som annars kan bli för stränga. Men nya nationella standards på den gemensamma marknaden kan skapa barriärer för handeln. Pontus ger sedan en beskrivning av tre märkningar som borde intressera svenskt vattenbruk nämligen, skyddande av ursprungsbeteckningar, skyddande av geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter. Dessa tre märkningar borde alla vara av intresse för näringen. Pontus sammanfattar med att: Ökad global handel och konkurrens kräver ökad fokus på kvalité. Kvalité kräver ofta kollektiva överenskommelser. Kvalité leder till ökad effektivitet. Foder och påverkan på fisken som mat - Jana Pickova, SLU Fiskmjöl och fiskolja är en begränsande faktor i vattenbruket och i dag används allt mer av vegetabiliska proteiner och fetter men även krill som ersättningar till dessa foderingredienser. Ny forskning har visat att fett och protein även kan komma från svampar, alger, biprodukter och mikroorganismer. Avel kan förändra fiskens metabolism så att den kan utnyttja andra aminosyror och fettkällor än de marina. Men ändå kan den ge en bra och nyttig produkt av hög kvalité och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror. Djurskydd - Sara Gabrielsson, Jordbruksverket Djurvälfärd är en kvalitétsparameter och ett försäljningsargument. Djurskyddet på fisk styrs av djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:8) och europarådets rekommendationer från Djurskyddet kontrolleras av länsstyrelsen och vid nya ansökningar krävs förprövning av djurskyddet. I en undersökning (Attitudes of EU citizans toward Animal Welfare Special Eurobarometer 270 / Wave 66.1 TNS Opinion & Social publicerad 2007) anser konsumenterna att djurvälfärd är viktigt och att djurskyddet har blivit bättre men kan ytterligar förbättras. 63 procent skulle kunna tänka sig ändra sin konsumtion till mer djurvänliga produkter och 43 procent anser att brukarna är de som är best lämpade att bedöma djurskyddet. I Sverige ligger vi lite efter Norge i djurvälfärdsfrågor för fisk. Där får man inte bedöva fisk med gas innan den avblodas, men i båda länderna räknas den odlade fisken som husdjur och bedöms därefter i lagtexten. Det finns goda exempel ute i värden där man kommit längre i välfärdsfrågor på fisk och där man tagit fram djurvälfärdsriktlinjer för olika moment i hanteringen av odlad fisk. Sara menar att sådana riktlinjer med fördel kan tas fram i samband med strategins

3 3(5) handlingsplan och i sammarbete med övriga myndigheter, forskningen och branschen. Fiskvälfärd - Anders Kiessling, professor Vilt, fisk och miljö vid SLU Anders beskriver de senaste rönen inom fiskvälfärd och hur fiskens välfärd är ett kvalitetsbegrepp och hur välfärd är en nyckel till hållbar fiskodling. Djurvälfärd är viktigt för konsumentet och därför är det av största vikt att även fisken i odlingen ges de fem friheterna i djurvälfärdsbegreppet. Men för fiskodling är välfärd ett relativt nytt begrepp och väldigt komplext. Slutsatsen är att djuret måste stå i centrum och dess inneboende kapacitet ska styra produktionen, inte tidigareläggande av slakt,mediciner och sjukdomsacceptans. Istället ska vi genom nya odlingstekniker tillgodose de fem friheterna och genom genetiskt urval, skapa en fisk som både mår gott och smakar gott samt ger en hög avkastning. Kvalitet och kompetensutveckling; odlarkörkort fiskodling - Elisabeth Tjärnlund, YH Region Jämtland presenterade behovet av utbildning och utbildningens roll som en viktig faktor för kvalitetsutvecklingen i näringen. Elisabeth beskriver sedan utbildnigen Odlarkörkort fiskodling, se Elisabeth påtalar behovet av att det läggs resurser på just utbildning och samordning av insatser. Detta bör bli en egen målsättning inom strategin. Det är viktigt att även rikta utbildning till regional och kommunal nivå för att öka kunskaper hos dessa handläggare och politiker. De har stor påverkan på näringen. Smittskydd i svenskt vattenbruk - Anders Hellström, SVA Anders visar att fisk är en svår djurgrupp att bedöma, man ser inte på dem om de är påverkade av stress och därför på väg att bli sjuka. Påverkas de av stress är risken stor att immunförsvaret försvagas och att de påverkas av patogener i sin omgivning och därmed blir sjuka. Vi måste därför se till att vi har en fullgod profylax med allt vad det innebär så att så att vi minskar risken för fisken att hamna i ett läge där den börjar bli påverkad av patogener. Sverige har i dag Europas friskaste fisk och skaldjur så väl odlad som vild. Anledningen till detta är en god smittskyddslagstiftning och en god kontroll. Men vi behöver utveckla metoderna för att behålla nivån. Sverige måste ha en riskbaserad hälsokontroll, varje odling skall riskbedömmas och få en skräddarsydd hälsokontroll. Detta förutsätter att vi har ett vattenbruksregister som är uppdaterat och innehåller relevanta riskfaktorer och att det måste göras stickprovskontroller. Det måste vidare göras samordnade bedömningar över hela Sverige. Vattenbrukare lässtyrelser och nationella myndigheter måste sammarbeta. Resultat av gruppdiskussionerna på eftermiddagen Under eftermiddagen fördes gruppdiskussioner med målsättningen att ta fram 3 5 synpunkter, argument, och övergripande mål som bör finnas med i en nationell strategi för hållbar utveckling av svenskt vattenbruk. Diskussionerna gav följande övergripande målsättningar att sträva emot och ta med i den nationella strategin.

4 4(5) Vi ska behålla samma smittskyddsläge fram till 2020 både på vild och odlad fisk och skaldjur. Det är ett gemensamt intresse för näring och myndigheter att kvantitativt och kvalitativt främja tillgången på rom och sättfisk. Svenska vattenbruksprodukter ska vara trygga och goda att äta samt bidra till folkhälsa. I svenskt vattenbruk är djurvälfärd en produktionsbefrämjande åtgärd. Svenska vattenbruksprodukter ska vara en smakupplevelse och ha en egen identitet. Svenska vattenbruksprodukter ska vara en uppskattad, tillgänglig och säker råvara för förädlingsindustrin. Svenskt vattenbruk kvalitetssäkras genom fortlöpande utbildningssatsningar inom alla områden och nivåer. I svenskt vattenbruk utnyttjas den gemensamma kompetensbasen för att garantera alla tillgång till den senaste kunskapen. I svenskt vattenbruk ses biprodukterna som en resurs och används på ett miljömässigt sätt. Myndigheterna stödjer kvalitetsbefrämjande åtgärder. Vidare diskuterades vissa delar som bör finnas med i handlingsplanen och som kan vara verktyg för att uppfylla målsättningarna. Övrigt Branschgemensam standard för klass 2 avfall måste tas fram i samarbete med Jordbruksverket så att död fisk kan köras i biogasreaktorer. Klassificeringssystem för kvalité. Svenska vattenbruksprodukter ska ha en eller flera branschgemensamma standards för att därigenom säkra kvalité. Vattenbruk bör jämställas med all övrig livsmedelsproduktion och det är inte rimligt att endast vattenbruk inte ska få innebära någon sorts påverkan på miljön. Strategi och bestämmelser får inte leda till omöjliga mål och bestämmelser. Vi måste också förhålla oss till att det alltid kommer finnas organisationer som driver en enfrågepolitik med en nollvision, det vill säga ingen verksamhet över huvudtaget. Samordnande organ av utbildning. Detta organ bör kunna se behov av utbildning och kunna samordna och organisera ett anpassat kunskapsutbud för alla nivåer samt kunna implementera underlag till alla nivåer. Vi får inte heller glömma att praktisk utbildning är minst lika viktig som teoretisk. Jordbruksverket ska stå för en grundnivå av utbildning, exempelvis utbildning/samordning av tillsyns- och tillståndsmyndigheterna. Näringen själv ska stå för utbildning och kompetensutveckling.

5 5(5) Allmänheten behöver utbildas kring hur bra svenskt vattenbruk är, marknadsföring av medvärden. God djurhälsa vid odling är högst väsentlig för egen självkänsla och för att få sälja bra produkter. Vi måste fokusera på att lyfta fram mervärdet av att svensk odlad fisk; hållbart odlat, svenskodlad, bra kvalitet på djurhälsa och kvaliteten. Kort sagt peka på det unika med svenskt vattenbruk. I strategisammanhang behöver vi inte nämna smittskydd och djurskydd särskilt, det är trots allt lagkrav och en grundnivå. Däremot bör vi rikta in oss på djurhälsa, som inbegriper båda, och som går utöver den nämnda grundnivån. Ta upp frågan i strategin om modifierade produkter, GMO, triploid, värmebehandling med mera. Detta är väldigt känsligt och kan hjälpa eller stjälpa näringen Fråga till oss, ska vi blanda in GMO etc. i strategin eller vänta till HP. Ta upp i strategin att det finns många olika typer av vattenbruk, matfisk, sättfisk, kompensationsodling, musslor etc. Lyfta djurhälsa som en del av ett hållbart svenskt vattenbruk. Detta innebär att vi ska fodra fisken med bästa och mest etiska fodermedel, hålla djuren enligt artens preferenser, minska antalet stressorer, (både fysiskt och psykiskt) samt arbeta förebyggande. Inte etiskt att mata med annan fisk, avväga hur man ska servera kunskapen.