Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk"

Transkript

1 Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Nr Starkt engagemang för ett skånskt havs- och vattennätverk I projektet InnoVatten driver Skånes Hav och Vatten och Marint centrum arbetet med att finna nya former för Skånes olika havs- och vattenfokuserade aktörer att samverka och skapa bättre förutsättningar för att bidra till en bättre havs- och vattenmiljö och stötta utvecklingen av tillväxt och sysselsättning på området. Under vintern har projektet kartlagt ett knappt tjugotal skånska aktörer, för att få en bild av vad de gör, behöver och vill samt i ett helhetsperspektiv fundera över vad Skåne är bra på och vad vi borde göra annorlunda. Resultaten visar att aktörerna tillsammans har både bredd och djup i kompetens och erfarenheter, varierade profiler och uppdrag men med liknande mål och, sist men inte minst ett starkt engagemang för havs- och vattenfrågorna. Kartläggningens resultat har bearbetats i workshopformat och slutsatserna som dras är att ökad samverkan skulle stärka såväl de enskilda aktörerna som Skånes hav och vatten, ge Skåne en samlad röst i ett nationellt och internationellt Forts. sid 2 Företagare vill etablera landbaserad laxodling i Simrishamn. Sveriges största landbaserade laxodling är på väg att etableras i Simrishamn. Sid 6 Läkemedelsrester i vatten dags att agera Sid 3 Samarbete om Hanöbukten med Lunds universitet Sid 4 Återanvändning av vatten nytt IVL-projekt Sid 5 Möte om den maritima strategin Sid 6 Nyheter i korthet Sid 7 Ansvarig utgivare: Anna Thott Redaktör: Madeleine Lundin

2 perspektiv och kunna göra Skåne till en föregångare och förebild på området. Exempel på funktioner som har identifierats som önskvärda för nätverket att hålla i är: aktiviteter och satsningar för kompetensutveckling samt kunskaps- och erfarenhetsbyte medansvar/stötta informationsutbyte mellan nätverkets aktörer extern omvärldsbevakning (inkl. utlysningar) stöd i projektutveckling och att söka finansiering utveckling av pilotprojekt, testsajter och demonstrationsanläggningar intressebevakning/påverkansarbete i gemensamma frågor samordning av hantering av gemensamma frågeställningar och problemområden utveckling av anpassade system och former för affärsrådgivning samt innovations- och näringslivsutveckling inom hav/vatten Under resten av året fortsätter arbetet med att utöka antalet involverade aktörer i projektet, med ett särskilt fokus på näringsliv och akademi. Vid sidan av löpande kommunikation mellan projektledningen och de involverade aktörerna, planeras ytterligare tre workshopar, den 3 juni, 19 september och 12 november. Projektet medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Johan Ljungquist och Mikael Olenmark från Scandinavian Aquasystems AB i Skättilljunga talade om sitt företag och akvaponik en skånsk framtidsnäring? Nationell konferens om vattenbruk på Marint centrum I slutet av januari arrangerades den fjärde nationella vattenbrukskonferensen på Marint centrum. Konferensen var fulltecknad och samlade 150 personer från hela Sverige företagare, forskare, myndigheter och intresseföreningar. Vattenbruk är den del av livsmedelssektorn som växer snabbast globalt sett. Närmare hälften av den fisk som vi konsumerar idag är odlad och förväntningarna är stora på att framtidens vattenbruk ska kunna tillgodose den ökande efterfrågan på fisk och skaldjur som ses världen över. Det svenska vattenbruket är ett stort möjlighetsområde. Detta genom att befintliga vattenbruk producerar mera och genom att vi i framtiden odlar fisk och skaldjur på helt nya sätt genom slutna system. Och allt behöver ske på ett hållbart sätt, vilket Sverige har goda förutsättningar för. En av styrkorna med svenskt vattenbruk är att Sverige har högklassig forskning inom en rad för vattenbruket viktiga områden, bl.a. inom nutrition och miljöpåverkan, recirkulationsteknologi, fiskhälsa och socioekonomisk resiliens/ekosystemförvaltning. Mot bakgrund av detta har Sverige goda möjligheter till miljömässigt effektiv produktion med låg ekosystem- och klimatpåverkan. Detta både genom lämpliga klimatförhållanden för odling av laxfiskar, men också genom förutsättningar för att kunna utnyttja spillvärme från kraftverk eller andra industrier för produktion av varmvattensarter. Recirkulerande odlingssystem kan komma att kunna frikoppla vattenbruksproduktionen helt från den omgivande miljön, vilket skulle innebära minimal eller ingen miljöpåverkan. Detta förutsätter att innovativa lösningar för avlopps- 2

3 vattenrening tas fram samt att man balanserar närsaltsflödena. Nya former av produktionssystem, t.ex. integrerade s.k. multitrofa/ akvaponiska system, kan vidare effektivisera användningen av energi och näringsämnen. I ett grönt tillväxtperspektiv bör avfall som kol, kväve och fosfor ses som resurser som ska tas tillvara och återanvändas i matproduktionen. Svenskt vattenbruk skulle kunna utvecklas till att både bidra med sådana ekosystemtjänster och bli en drivkraft för landsbygdsutveckling genom att svensk import av odlad fisk och skaldjur kan minska till förmån för inhemsk produktion. Bland svagheterna i svenskt vattenbruk lyftes särskilt den bristande integreringen av vattenbrukssektorns aktörer och ett för sektorn som helhet övergripande behov av kunskap, utbildning och praktisk träning, både för odlare och för personal genom hela produktionskedjan inklusive myndigheterna. Dokumentation från konferensen kan nås via Marint centrums hemsida. Konferensens arrangörer var Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk, Jordbruksverket och Vattenbrukarnas Riksförbund. Värdar var Simrishamns kommun och Region Skåne. Konferens om läkemedelsrester i vatten dags att agera! Det var uppmaningen till det dryga hundratalet deltagare som samlades till konferens på Marint centrum i början av april. Läkemedelsrester i miljön har debatterats under en längre tid, men brister i policy gör att det har saknats drivkrafter för företag att utveckla långsiktiga lösningar. För att uppnå resultat krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete på flera nivåer. Enligt nya EU-regler skall Sverige börja med mätningar av läkemedelsrester i vatten 2015, vilket är ett första steg mot utsläppskrav. Men redan idag finns fungerade lösningar och marknaden börjar nu växa i takt med att medvetenheten om problematiken ökar. Läkemedelsrester hittas i vattenmiljön på grund av ökad användning, men också på grund av att de är designade för att vara uthålliga i biologisk miljö och för att avloppsreningsverken inte är utrustade för att bryta ned och omvandla dem till ofarliga slutprodukter. Eftersom det handlar om biologiskt aktiva ämnen orsakar de skada på de levande organismer som finns i vatten, kust och havsområden eller påverkar ekosystemens funktion. Ett exempel på det senare publicerades nyligen i en rapport vid Umeå universitet, om beteendeförändringar hos abborre orsakade av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam. Fiskarna blir mer aktiva, tar fler risker och blir mindre sociala. På sikt kan det ändrade beteendet ge effekter i hela ekosystemet, med bland annat ökad algblomning som följd. Tidigare forskning har fokuserat på om läkemedel skadar eller dödar organismer, men i denna studie kan se en annan typ av effekt som på sikt kan ge minst lika stor påverkan på miljön. Ett samhälle utan läkemedel är naturligtvis vare sig realistiskt eller önskvärt. Däremot behöver vi blev avsevärt bättre på att hantera myntets baksida i form av ämnenas effekter i miljön. En av konferensen poänger var att vi behöver agera på dessa effekter nu. Forskning behöver fortgå gällande läkemedlens miljöeffekter, men det är inte hållbart att vänta tills vi har fullständig kunskap om allt, det är knappast ens möjligt. Istället behöver vi anta att läkemedelsrester i vatten har en 3

4 Skånes Hav och Vatten driver ett nätverk på temat läkemedelsrester i vatten, som sedan starten förra våren har rönt stor uppskattning bland en bred skara företag, forskare och organisationer runtom i Skåne. För att bygga vidare på detta intresse, undersöker Marint centrum nu möjligheten att utvidga kompetensen på centret genom att knyta till sig expertis på området. Om du känner till företag kopplat till läkemedel, vattenrening, vattenanalys eller något besläktat område, kontakta oss gärna. miljöpåverkan och koncentrera oss på att reducera mängden som når naturen och att rena de som kommer dit. Det behövs ett medvetet och samordnat arbete från olika aktörer i läkemedelskedjan för att lyckas. Vid konferensen presenterades hur olika länder, inklusive Sverige, arbetar med policy kring problematiken och vilka aktörer som arbetar med frågan på nationell nivå. Vidare presenterades några av de reningsmetoder som finns på marknaden kopplat till rening av enskilda avlopp (Alnarp Cleanwater Technology AB), industrier (AnoxKaldnes AB) och reningsverk (Primozone Production AB). Trelleborgs kommun presenterade sitt arbete med mikroalger som möjliga avloppsreningsverk. Dagen avslutades med en blick i kristallkulan med frågan om det finns tekniker och modeller som kan bli nya och kostnadseffektiva lösningar i framtiden. En av slutsatserna var att det går att rena avloppsvatten till dricksvattennivå. Detta är dock en mycket kostsam lösning som inte är ekonomiskt realistisk på de flesta håll idag, varför vi måste hitta nya sätt att utifrån de tekniker som finns, finna nya möjliga kombinationer och lösningar. Konferensen var en del av projektet InnoVatten som leds av Marint centrum i samarbete med Skånes Hav och Vatten och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Lunds universitet och Marint centrum i samarbete om Hanöbukten Forskare på Enheten för Akvatisk Ekologi vid Lunds universitet och Simrishamns kommun har gemensamt ansökt om stöd för att utveckla ett samarbete rörande den ekologiska statusen i Hanöbukten. Syftet är att utbyta information, identifiera kunskapsluckor och forskningsområden samt identifiera prioriterade insatser i Hanöbukten. Målet är att projektets ska resultera i projekt och åtgärder som kan förbättra havsmiljön i Hanöbukten. Projektets resultat ska också stötta det framtida strategiska arbetet i Simrishamns kommun med havsplanering, kustzonsplanering och miljöövervakning. Vidare ska utveckling av studentsamverkan på Marint centrum ske. En viktig aspekt i projektet är att utveckla utbyte och samarbete mellan fiskerinäringen och forskningen, genom att titta närmare på hur yrkesfiskare kan bidra inom exempelvis datainsamling, miljöövervakning och utveckling av lösningar på aktuella frågeställningar och miljöproblem. De olika företagen och organisationerna med placering på Marint centrum kommer också att ges möjlighet att träffa forskarna och utveckla nya projekt och samarbeten. En ytterligare möjlighet är att undersöka hur fortsatt utbyte av information mellan parterna kan gå till på ett organiserat sätt och utveckla Marint centrum som en plattform för Lunds universitet inom den tredje uppgiften och arbetet med att sprida kunskap och forskningsresultat till samhället. 4

5 Reningsverket i Simrishamn IVL-projekt för återanvändning av vatten på Simrishamns reningsverk Just nu planerar IVL för ett nytt projekt i Simrishamn med syfte att på reningsverket Stengården utveckla en produktionsanläggning för nyttigheter där avloppsvattnet ses som en resurs ur vilken man producerar energi, vatten som kan återvinnas samt närsalter som kan återföras i kretsloppet. Projektet är mångfacetterat och inkluderar åtgärder kopplat till flera olika ämnen. IVL:s vice vd Östen Ekengren, menar att en effektiv reningsmetod för utgående vatten öppnar flera marknadsmöjligheter: - I Sverige och Europa kan man nå EU:s nya krav på kväve och fosfor samtidigt som läkemedelsrester och sjukdomsalstrande organismer kan bekämpas. I vattenfattiga delar av världen öppnar detta upp för en gigantisk marknad där vatten kan återanvändas för olika ändamål såsom bevattning, industri, stad etc. Projektet avser också inkludera problematiken med läkemedelsrester i vatten. I tidigare IVL-projekt har polermetoderna aktivt kol och ozon fungerat väl i mindre pilotskala och gett en avskiljning av läkemedelsrester på 95 % avseende de sextio mest prioriterade ämnena. Avsikten är nu att införa lösningen i större skala i Simrishamn, inklusive utökade analyser avseende andra prioriterade föroreningar, för att utöka användningsmöjligheterna för det behandlade vattnet samt att säkerställa kvalitén. Vidare kommer projektet också att kompletteras med en anaerobireaktor som ska omvandla det kommunala slammet, fiskrens och bifångster till biogas. Ett försteg med produktion av biodiesel kommer också att utvärderas. Blir behandlingsresultatet av det utgående vattnet tillräckligt bra kommer en återföring till grundvattnet att studeras med hjälp av infiltrationsteknik. Involverade finansiärer hittills är Vinnova, Sveriges Ingenjörer, Xylem och Stiftelsen IVL. I nästa steg kommer ytterligare finansiering att sökas, bland annat från EU. Regeringen bjuder in till möte om maritima strategin Näringsdepartementet kommer till Marint centrum fredagen den 16 maj kl 8-10 för att samla in synpunkter om hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra havs- och kustområden i Sverige, en nationell maritim strategi. Målet är att skapa fler jobb, ökad tillväxt och livskvalitet. Vid mötet kommer de föreslagna handlingslinjerna för strategiarbetet att presenteras av representan ter från departementet, därefter ges möjlighet att diskutera handlingslinjerna. Som underlag för handlingslinjerna ligger förslag och andra inspel som regeringen tidigare har fått från verksamma i de maritima branscherna. Förslag, inspel och diskussionsunderlag finns nu samlade på regeringens webbplats: regeringen.se/maritimstrategi. 5

6 Intressenter som regeringen ser som primära i strategiarbetet är bland annat: turismnäringar, energi producenter, vattenbruk, varv och sjöfart, fiske, tillverkningsindustri för maritima syften, statligoch kommunal förvaltning samt olika intressen som vill ta tillvara råvarutillgångar på havsbottnar. Anmälan görs till senast 14 maj. Fredrik Bodecker har odlat fisk sedan Företagare vill etablera landbaserad laxodling i Simrishamn Sveriges största landbaserade laxodling är på väg att etableras i Simrishamn. Produktionen beräknas uppgå till ca ton lax per år, vilket kan jämföras med att det i hela Östersjön årligen fiskas omkring ton lax. Bakom satsningen står Rolf Peterson från bolaget Boxelle AB, med kollegorna Tomas Persson och Fredrik Bodecker, som har tidigare erfarenhet av fiskodling i Skåne. Företaget väljer Simrishamn av flera orsaker, däribland utbrett kunnande och välfungerande logistik för hantering och transport av fisk, liksom de pågående satsningarna i form av en ny isfabrik och en ny beredningsindustri i hamnen. Landbaserad fiskodling i slutna recirkulerande system pekas ut som framtiden för hållbart vattenbruk då det har låg eller ingen miljöpåverkan. Jämfört med odling till havs är landbaserade odlingssystem renare, hållbarare och säkrare, med högre överlevnadsgrad, inga problem med rymning, sjukdomar och parasiter och inget behov av vaccinering, bekämpningsmedel eller kemikalier. Sverige har också mycket lämpliga klimatförhållanden för odling av lax. I den planerade odlingen kommer man att ta vatten från havet och odla Östersjölax i stora hallar med 25 bassängar. Kommunen upplåter kvadratmeter mark intill reningsverket strax söder om Simrishamn. Denna lokalisering har flera fördelar. En utmaning för odlingen är att på ett bra sätt ta hand om det näringsrika vattnet, vilket planeras göras både genom att rena inom anläggningen och i reningsverket. Vidare finns synergieffekter kopplade till den biogasanläggning som kommer att byggas i närheten. Medan slam från odlingen kan levereras till biogasreaktorn, kan energi från samma anläggning användas till odlingen som behöver både värme och kyla. Satsningen på ca 150 miljoner kronor beräknas skapa nya jobb på sikt. Miljötillståndsprocessen är inledd och ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen före sommaren. Planerad byggstart är i början av 2015 och man räknar med att odlingen kan vara i bruk om två år. Därefter tar det ytterligare ca 15 månader för laxen att växa till sig innan den kan introduceras på marknaden. Om Simrishamnsanläggningen går bra hoppas företaget på att kunna starta ytterliga fyra stora laxodlingar på andra platser i Sverige. 6

7 Nyheter i korthet Seminarium om blå tillväxt på KTH Östersjöinitiativet och KTH höll i februari ett seminarium på temat Havet som resurs, som samlade ca 40 inbjudna representanter från Östersjöinitiativets lokala parter, nationella myndigheter, miljödepartementet och forskare. Syftet var att inleda arbetet med att utveckla ett stöd till Östersjöinitiativets parter att utveckla sin Östersjöpolitik och konkreta insatser för hållbar utveckling i kustnära samhällen. Deltagarna var överens om att det är på den lokala/ regionala nivån som internationella och nationella policys som Östersjöstrategin kan och ska omsättas till verkstad. Man var också överens om att det krävs väsentliga förändringar i dagens styrsystem och i andra incitament för att få bättre utväxling av de resurser som nu satsas på blå tillväxt. Detta ser man som en förutsättning för att verkningsfullt ta sig an dagens åtgärdsunderskott. Samverkan mellan akademin och de lokala aktörerna (offentliga sektorn, näringslivet och invånare) måste utvecklas liksom samverkan med och inom de nationella myndigheterna. En planeringsgrupp arbetar vidare med seminariets resultat under året. En nationell strategi behövs för att rädda svenskt kustfiske I början av april arrangerades i Sölvesborgs kommun en förberedande konferens om kustfisket som tillväxtfaktor. Syftet är att samla till en större konferens i höst, för att diskutera hur EU:s fiskeripolitik påverkar det småskaliga fisket, relaterade näringar såsom redskapstillverkning, underhåll och turism och de socio-ekonomiska effekterna i våra kustsamhällen. Statistik visar att en fiskare kan ge arbete till sex personer på land. Syftet är att konferenserna ska vara pådrivande för utarbetandet av en nationell fiskeristrategi. Nationell påverkansplattform för de maritima näringarna BLUE GROWTH Med koppling till EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Ta chansen - var med och bygg upp Horisont2020, har EU tagit fram en långsiktig strategi för att stödja SWEDEN en svensk påverkansplattform! tillväxt inom den maritima sektorn. Strategin har namnet Blue Growth och fokuserar på områdena havsförvaltning, marin bioteknologi, marin turism och rekreation, marina livsmedel och marin energi. Under Nationell samverkan vintern för kommunikation har Marint centrum och och Skånes Hav och Vatten deltagit i det påverkan på EU-programmet av Göteborgs Horisont universitet 2020 ledda arbetet med att utveckla en svensk påverkansplattform, Blue Growth Sweden, för att samla den svenska maritima forskningen, industrin och offentliga sektorn för att tydligt Syftet med plattformen Blue Growth Sweden synliggöra och positionera svenska intressen. Det övergripande syftet med plattformen är att genom ett strategiskt påverkansarbete förbättra Öka svenska aktörers möjlighet att ta del av och påverka projektfinansiering och svenska aktörers möjlighet att ta del av och påverka projektfinansiering utlysningar, främst inom EU-programmet Horisont och utlysningar inom Horisont 2020 och andra EU-program såsom strukturfonderna. Plattformen ska bygga upp ett svenskt nätverk Detta möjliggörs genom att: som samlar maritima forsknings- och industriaktörer, identifiera nyckelaktörer med inflytande på EU-nivå och utveckla processer för - bygga upp ett svenskt nätverk som samlar maritima påverkan forskningsoch och kommunikation industriaktörer mellan EU och svenska aktörer. I mars - identifiera nyckelaktörer med inflytande på EU-nivå lämnades en ansökan in till VINNOVA om medfinansieringen för att - utveckla processer för påverkan och kommunikation utveckla mellan plattformen EU och svenska fram aktörer. till Fem fokusområden: Vem riktar sig projektet till? Plattformen riktar in sig på fem områden som Blue Growth Sweden är för Dig som är 7 knyter an omsorg till EU:s om havsmiljön Blue Growth drivs och policy: korsbefruktas för att främja forskare, Östersjöregionen. företagare, eller arbetar inom myndighet eller industri - Havsförvaltning - dvs alla med intressen för utveckling - Marin bioteknologi och innovation som knyter an till de - Marin turism & rekreation

8 Nyanställda på Marint centrum Tack vare beviljat projektbidrag har Marint centrum kunnat göra två nyanställningar i år. I februari började Alexander Lindahl som projektstrateg och Dustin Swenson som fokuserar på vårt arbete med läkemedelsrester Alexander i vatten. har masterexamen från Lunds universitet i samhällsplanering, men har även studerat stadsplanering i Milano. Hans akademiska bakgrund täcker områden som fysisk planering, ekologisk-, social - och ekonomisk utveckling, GIS och geologi, där kusterosion har varit ett särskilt intresseområde. Tidigare har Alexander arbetat med utveckling av livsmedel i gränslandet mellan akademi och industri. Han har även drivit en egen firma och jobbat med näringslivs-utvecklingsfrågor på regional nivå. Dustin kommer ursprungligen från södra Kalifornien, där han studerat stadsplanering och regional utveckling samt arbetat flera år inom olika miljöorganisationer flyttade Dustin till Sverige för att komplettera sin utbildning med en masterexamen i akvatisk ekologi vid Lunds universitet. Dustin intresserar sig särskilt för marinbiologi, ekologi, mikrobiologi, toxikologi och GIS-modellering. Vid sidan av sin anställning på Marint centrum driver han eget företag inom miljöförvaltning. Från 1 maj tar Therese Jephson över rollen som projektledare för InnoVatten efter Madeleine Lundin, som går på föräldraledighet. Therese är marinbiolog och har disputerat i marinekologi vid Lunds universitet. Under sina år som forskare specialiserade hon sig på ekologin hos mikroalger/ växtplankton. Therese har också studerat kustnära ekosystem med fokus på effekterna kring övergödning och överfiske. Senast har Therese arbetat för organisationen KIMO Baltic Sea, med frågor rörande marin nedskräpning, spökgarn, såväl med konkreta åtgärder som med opinionsbildning. Strandstädning i Simrishamn 10 maj Vill du bli en kusträddare? Kom till Tobisvik lördagen den 10 maj mellan kl 11 och 15 och hjälp till att plocka skräp från vår fina strand. Håll Sverige Rent står för säckar, påsar och handskar till alla. Mer information på Marint centrums hemsida. Workshop om innovationspotentialen i de blå näringarna under Skåne Innovation Week Den 2-5 juni hålls Skåne Innovation Week, med aktiviteter över hela Skåne på teman som innovation, kreativitet, entreprenörskap och tillväxt. Veckan är en del i Region Skånes arbete med att tillämpa sin innovationsstrategi och stärka Skånes innovationsförmåga. På Marint centrum arrangeras den 3 juni ett heldagsseminarium om innovationspotentialen i de blå näringarna. Mer information på vår hemsida. Marint centrum på Facebook Är du intresserad av havs- och vattenmiljöfrågor eller nyfiken på vad som händer på Marint centrum? Gå gärna med i vår Facebook-grupp, du hittar den genom att söka på Marint centrum Simrishamn. Här uppdaterar vi stort som smått och bollar idéer och byter åsikter med varandra. Välkommen!

Marint centrum arrangerar event under Östersjöveckan

Marint centrum arrangerar event under Östersjöveckan Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Nr 2 2014 Foto: Region Gotland Marint centrum arrangerar event under Östersjöveckan I samarbete med Östersjöinitiativet kommer Marint centrum att arrangera ett seminarium

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation

Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation Ann-Marie Camper, Skånes hav och vatten Madeleine Lundin, Marint centrum Inspiration vatten 2013-11-26 Vårt perspektiv Simrishamn ett marint centrum

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Projekt InnoVatten. Under ytan Nr X/2012

Projekt InnoVatten. Under ytan Nr X/2012 Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Nr 4 2014 Läkemedelsrester i vatten Projekt InnoVatten höll den 4 september sin andra konferens Sid 2 Projekt InnoVatten Ekosystemtjänster Sid 2 Kommunal havsplan?

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Fem nya företag på Marint centrum

Fem nya företag på Marint centrum Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Fem nya företag på Marint centrum Under hösten har fem nya företag flyttat in på Marint centrum. Det senaste är Eco-Logic, ett nybildat miljökonsultbolag med fokus

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Strategi för fiskerinäringen i Simrishamn

Strategi för fiskerinäringen i Simrishamn Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn Juni 2015 Marin pedagogik Alla femåringar vid kommunens förskolor fick rolig havs- och naturupplevelse Sid 2 Strategi för fiskerinäringen i Simrishamn Närheten till

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1 Introduktion till MarinBiologiskt Centrum SIMRISHAMN MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 2 Vår Vision Vi vill skapa en mötesplats där information,

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening

Framtidens avloppsvattenrening Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Scandinavian Aquasystems. Inledning. Rapport klimatanpassning

Scandinavian Aquasystems. Inledning. Rapport klimatanpassning Scandinavian Aquasystems Rapport klimatanpassning Inledning Globalt sett så är vattenbruk den i särklass snabbast växande sektorn inom livsmedelsproduktion och har varit det de senaste decennierna. I Sverige

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Event in Skåne AB Verksamhetsplan 2015 Kontakt +46 (0) 40 675 30 01 event@skane.com eventinskane.com Besöksadress Dockplatsen 26 211 19 Malmö Sweden Postadress 205 25 Malmö Verksamhetsplan 1 Sweden Vision

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Race for the Baltic en cykelkampanj för Östersjön. varför inte cykla med en bit av sträckan tillsammans. från Ystad på morgonen

Race for the Baltic en cykelkampanj för Östersjön. varför inte cykla med en bit av sträckan tillsammans. från Ystad på morgonen Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn juni 2013 Marint centrum avslutar EU-projekt och summerar de första resultaten I april var det 2,5 år sedan Marint centrum invigdes och under våren avslutades det EU-projekt

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Odlingssystemforskning för framtiden

Odlingssystemforskning för framtiden Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they

Läs mer

Vattenbruk. Oceanografi

Vattenbruk. Oceanografi 217 Vattenbruk Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten fås högre avkastning per ytenhet

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skånes Energiting 2007

Skånes Energiting 2007 Skånes Energiting 2007 Tid: 19 juni Plats: Stadionmässan, Malmö Arrangör: Energikontoret Skåne Skånes Energiting är en mötesplats för energi- och miljöintresserade med spännande utbyte av idéer och åsikter.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer