Nationella kluster konferensen

Transkript

1 Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den februari Kluster som plattform för innovationer

2 Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen i Gävle den februari, Konferensen samlade närmare 200 representanter från hela landet och blev precis som vi hoppats en spännande mötesplats för aktörer som var villiga att dela med sig och ta del av kunskaper och erfarenheter som kan stärka innovationskraften i Sverige. På konferensen deltog klusterorganisationer från hela landet, regioner, kommuner, universitet och statliga aktörer som till exempel Näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket. Den breda uppslutningen visar att det finns ett stort intresse för hur klustermodellen kan bidra till att svensk innovationskraft blir ännu bättre. Ett gyllene tillfälle att ta vara på detta är naturligtvis i kommande innovationsstrategi och forsknings- och innovationsproposition. Intresset för klustermodellen har växt markant sedan vi anordnade den första nationella klusterkonferensen för fyra år sedan. Sedan dess har både vi och andra lärt mycket och utvecklat arbetet. Det märktes inte minst på alla de parallella seminarier som anordnades. Det bådar gott för framtiden. Stort tack till alla er som bidrog till att den nationella klusterkonferensen 2012 blev både en inspirationsoch kunskapskälla! Tomas Riste Ordförande, Region Värmland Leif Nilsson Ordförande, Region Dalarna Sven-Åke Thoresen Ordförande, Region Gävleborg Catarina Segersten Larsson, 1:e vice ordförande, Region Värmland Anders Ahlgren 1:e vice ordförande, Region Dalarna Lena Roos 1:e vice ordförande, Region Gävleborg

3 Idéerna kring öppen innovation är allt mer centrala för synen på hur innovationer skapas. Vi kan inte längre betrakta innovationsprocessen som sluten eller en enskild angelägenhet för ett företag eller ett universitet. Tvärtom, dagens innovationer sker i en öppen miljö där användare, konkurrenter, experter och konsumenter involveras. Öppen innovation är bland annat ett resultat av det framväxande nätverkssamhället. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen möjliggör kontakter på ett helt annat sätt än tidigare där människor och marknader interagerar. En öppen innovationsprocess kräver också en ny innovationspolitik. En politik som tar hänsyn till, och är anpassad efter, utveckling i värdestjärnor (nätverk) snarare än värdekedjor. Arbetet med den nationella innovationsstrategin är central för de satsningar som ska ske framöver. Det är viktigt att strategin uppmärksammar öppen innovation och skapar en innovationsstrategi anpassad till globalisering och nätverk. En stor utmaning ligger i att koordinera satsningar från näringsdepartementet och utbildningsdepartementet eftersom de båda är centrala i innovationssystemet. Klusterorganisationer arbetar med att sammanföra olika aktörer och kompetenser och följer därför naturligt principerna för öppen innovation. Klusterorganisationer ses på regional nivå allt mer som en nod eller motor i det regionala innovationssystemet. Klustren är aktörer som smörjer systemet och ser till att skapa broar mellan olika aktörer så som forskning, utbildning, det offentliga och företagen. Det skapar innovation, nya affärsmöjligheter och nya arbetstillfällen. I flera regioner sker en utveckling mot en ökad betydelse för klusterorganisationer som ett verktyg för regional utveckling. Det är tydligt att den regionala nivån anammat klusterorganisationer som ett, av flera, verktyg för tillväxt. En liknande utveckling sker i stora delar av Europa där kluster tar större plats i de regionala strategierna. Med en ökad betydelse på den regionala nivån följer också ett ökat regionalt ansvar för att utvärdera resultat och bedöma vilka satsningar som är framgångsrika. Forskare vid Handelshögskolan har identifierat sju gap som behöver överbryggas för att skapa innovativa regioner: forskningsgapet, utbildningsgapet, kapitalgapet, myndighetsgapet, gapet mellan företag, gapet mellan kluster och det globala gapet. Det handlar alltså om ett bredare angreppssätt än trippel helix. Klusterorganisationerna är i detta sammanhang en facilitator som överbrygger gap i innovationsprocessen. Att arbeta med att utveckla det sociala kapitalet genom att skapa och underhålla nätverk mellan människor är alltid central i innovationsprocessen. Tydligt är att de kommande utmaningarna ligger i att skapa broar till den finansiella sektorn och attackera ungdomsarbetslösheten genom att arbeta med bland annat utbildningsgapet. Tydligt är också att Sverige behöver satsa mer på den tillämpande forskningen. Excellent grundforskning behövs men den är idag ganska välförsörjd. Under den senaste tioårsperioden har finansieringen av grundforskning legat stilla medan finansiering av tillämpad forskning minskat, mätt som andel av forskningsfinansieringen. Akademiska studier visar att forskning i samverkan med näringslivet ger den största utväxlingen i form av innovationer och på internationellt framgångsrika lärosäten som MIT och Stanford har samverkansforskning högsta prioritet. Det som behöver utvecklas är alltså den tillämpade forskningen och broar till det omgivande samhället. En särskild utmaning är att skapa kopplingar mellan akademi och småoch medelstora företag.

4 Sven-Åke Thoresen Ordförande, Region Gävleborg Region Gävleborg har i flera år har arbetat med klusterorganisationer som verktyg för regional näringslivsutveckling. Samarbetet mellan företagen, Högskolan i Gävle och offentliga aktörer har stärkt klusterföretagens och regionens konkurrens- och innovationskraft. Tillsammans med kollegorna i Dalarna och Värmland vann Region Gävleborg förra året Regiostars Award, EU-kommissionens pris för lyckade tillväxt- och innovationssatsningar. Framgångarna talar enligt Sven-Åke Thoresson för att klustersatsningar borde få en framträdande roll i den kommande innovationsstrategin. Charlotte Brogren Generaldirektör, Vinnova Forskningspolitiken är troligen ett av de minst evidensbaserade områdena i svensk politik. Det menade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, som under sitt anförande avlivade ett antal myter i den svenska forskningsdebatten, till exempel att grundforskningen minskat och att större universitet är mer kreativa än nya högskolor. Charlotte Brogren efterlyste en forsknings- och innovationsproposition baserad på fakta och menade att klustren är ett medel som främjar öppen innovation och bidrar till att forskning når ut i näringslivet. Sara Modig Ämnesråd, Näringsdepartementet Sara Modig, ämnesråd på Näringsdepartementet, projektleder arbetet med den nationella innovationsstrategin som presenteras senare i år. Strategin blir ett brett inriktningsdokument för svensk innovationspolitik fram till Det handlar om att skapa förutsättningar för innovation, snarare än att planera fram dem. Genom klustren skapas sådana förutsättningar, eftersom de attraherar människor, idéer och kapital och fungerar som ett verktyg som bygger relationer mellan företag och människor. Anna Bünger Avdelningschef, Tillväxtverket Hållbara kluster kräver regionalt fokus. Det menade Anna Bünger som lyfte fram klustren som ett viktigt verktyg i innovationsarbetet. Inte minst när regionerna får ett ökat ansvar för tillväxtpolitiska satsningar och innovationsarbetet i högre utsträckning ska utgå från den regionala kontexten. För att öka den innovativa förmågan i svenskt näringsliv startar Tillväxtverket ett nytt program för regionalt innovationsarbete och kluster. Totalt fördelas 120 miljoner kronor mellan 2012 och Örjan Sölvell Professor, Handelshögskolan i Stockholm, CSC/SIR Innovationer sker inte hur, när och var som helst. Det som ibland upplevs som en slump kan ofta förklaras med vilka kompletterande kunskaper och resurser som fanns i närheten. Men även om innovationer har starka lokala och regionala inslag så är långt ifrån alla regioner innovativa. Örjan Sölvell identifierade sju gap mellan olika aktörer som behöver överbryggas för att innovationsprocessen ska fungera och menade att fungerande kluster verkar som neutrala brobyggare och därför spelar en central roll för innovationsklimatet.

5

6 Klustersamarbete för innovation och tillväxt Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg arbetar gemensamt för att stödja utvecklingen av klusterorganisationer. Projektet omfattar 15 klusterorganisationer med omkring 700 företag som tillsammans har cirka anställda. Målet med samarbetet är att öka tillväxten och konkurrenskraften i de tre regionerna genom att stimulera samverkan mellan företag i samma bransch. Utvecklingsarbetet syftar även till att öka innovationskraften i företagen, bland annat genom att stimulera samarbete med högskola och universitet för att utveckla nya produkter och tjänster. Mellan åren satsas totalt 1 miljard kronor via EU:s strukturfonder och svensk medfinansiering för att utveckla starka innovativa miljöer kopplade till den basindustri som finns i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Föredragningar och rapporter från seminarier finns att läsa på Där kan du även se en film från konferensen. Kontakt: Mats Törnquist, regiondirektör på Region Gävleborg Tel , mats.tornquist@regiongavleborg.se Göran Carlsson, regiondirektör på Region Dalarna Tel , goran.carlsson@regiondalarna.se Lars Christensen, bitr. regiondirektör på Region Värmland Tel , lars.christensen@regionvarmland.se