Forskning och utbildning inom ITS-området

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning och utbildning inom ITS-området"

Transkript

1 Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete mellan alla olika aktörer inom ITS-sektorn, helt enligt Triple Helix synsättet. I det inledande arbetet har beslutats att Forskning och utbildning ska vara en s k horisontell aktivitet och ses som ett möjliggörande område för framgångsrik utveckling av ITS. Svenska lärosäten, universitet och högskolor, kan bidra till utvecklingen inom ITS-området på flera olika sätt. I samtliga fall är samarbeten med Industri och samhälle viktiga. Transportforskning är till sin natur tillämpad, och utbildning och forskning kan inte bli framgångsrik utan ett nära samarbete med externa aktörer. Lärosäten kan bidra med Kunskapsförsörjning Sverige behöver många välutbildade personer som arbetar med ITSfrågor och visionen är att erbjuda en utbildning i toppklass med relevans inom ITS som attraherar de bästa studenterna som sedan får åtråvärda positioner i yrkeslivet. Utbildning kan här vara både grundutbildning och forskarutbildning. Kunskapsuppbyggnad Forskningen vid lärosätena i samarbete med externa aktörer ger kunskaper, resultat och erfarenheter som kan användas både i ett kort och ett långt perspektiv. Forskningen bedrivs ofta som doktorandprojekt och förutom projektresultat är även doktoranden själv ett bidrag till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden genom dennes framtida arbete och påverkan på samhället. Kunskapsöverföring Lärosätena och dess forskare besitter kunskaper och har tillgång till kunskaper genom de naturliga nätverk som finns inom den akademiska världen. Dessa kunskaper kan överföras och nyttiggöras genom ett systematiskt samarbete med olika aktörer. Även personer som efter avslutade studier går ut i yrkeslivet bidrar förstås till kunskapsöverföringen. Kunskapsförsörjning genom grundutbildning Kunskapsförsörjning till ITS-sektorn kan ske genom att vi utbildar studenter med kunskaper inom områden som är relevanta för sektorn. Utbildningen kan ske på både kandidatnivå och på mastersnivå. Det kan t ex handla om civilingenjörsutbildningar men även om utbildningar med samhällsvetenskaplig inriktning. Tyvärr finns det förhållandevis få utbildningar i Sverige som har ett direkt fokus på transportsektorn, och kompetensförsörjningen måste därför ske från många olika håll, även på utbildningar där transporter eller tillämpningar inom transportområdet inte alls behandlas. Men ju fler studenter som redan i sin utbildning (program, profil eller kurs inom program) får kunskaper som är ITSrelevanta, desto bättre är det förstås. För att kunna öka sådana utbildningar i antal krävs starka

2 forskarmiljöer och ledande forskare som kan driva på ett fokus på transporter inom sina respektive lärosäten. Det finns en intern konkurrens om utbildningsplatser och kurser på våra lärosäten. Det är ofta svårt att skapa utrymme för ökat fokus på transportrelaterat innehåll. ITS-sektorn måste visa att det är viktigt med utbildade människor inom sin sektor för att på så sätt hjälpa lärosätena i deras interna kamp. Olika aktörer inom ITS-området kan också hjälpa till med att marknadsföra transportsektorn, och speciellt ITS-sektorn, som en spännande bransch att arbeta inom, och att visa på behovet av kompetens och vilka framtidsutsikter som finns för utbildade personer, för att på så sätt få fler sökande till relevanta utbildningar. Det är också uppenbart att det finns en konkurrens mellan olika samhällssektorer om de skarpaste hjärnorna. Om ITS-sektorn vill att de bästa personerna ska arbeta inom sin sektor måste alla aktörer gemensamt känna ansvar för att rekryteringen av unga människor till sektorn blir så bra som möjligt. Bara om vi arbetar tillsammans kan vi få en utbildning i toppklass. Forskning som kunskapsuppbyggnad och kunskapsförsörjning Den kanske viktigaste uppgiften för våra lärosäten i utvecklingen och genomförandet av ITS är att bidra till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kunskapsförsörjningen. Genom forskning uppnår vi flera saker. På kort sikt får vi resultat som direkt kan användas och komma till praktisk nytta eller resultat som kan vara en grund för fortsatt forskning och utveckling. Oftast utförs forskningen av en doktorand inom ramen för en forskarutbildning. Det innebär att en person utbildas till forskare med en specialkunskap inom något område. Efter utbildningen (disputationen) kan personen fortsätta och arbeta med forskning och utveckling. Det långsiktiga resultatet av forskningsprojektet blir alltså en kompetent person som kan bidra med kvalificerat arbete under många år framöver. Tyvärr fokuseras nästan uteslutande på det konkreta projektresultatet vid ansökningar och utvärderingar av forskningsprojekt. Erfarenheten visar att den genom projektet utbildade personen/forskaren oftast är det värdefullaste resultatet av projektet. ITS-forskning är tillämpad forskning och kräver oftast ett nära samarbete med en extern aktör. Det kan vara företag, myndighet (t ex Trafikverket) eller annan organisation. Samarbetet kan ha olika former. Det kan handla om direkt forskningssamarbete och implementering av forskningsresultat, men även om problemformulering och medverkan i referens- och styrgrupper. Det finns en stor potential till ökat och förbättrat forskningssamarbete mellan svenska lärosäten och olika externa aktörer. Naturligtvis är finansieringen av forskningen en avgörande fråga för en framgångsrik utveckling, men det handlar inte bara om pengar utan även om skapandet av livskraftiga forskningskonstellationer. Med relevanta frågeställningar som har formulerats i nära samarbete med olika intressenter brukar finansieringsfrågan oftast hitta en lösning. Kunskapsöverföring och rådgivning Forskare vid våra lärosäten kan bidra genom att kartlägga behov av forskning och överföra kunskap och forskningsresultat från egen eller internationell forskningsmiljö. Svenska forskare kan vara spanare mot omvärlden för att ha kontroll på vad som händer på den s k forskningsfronten och därmed förse Sverige med relevant kunskap. Ofta krävs en anpassning till svenska förhållanden när forskningsbaserade produkter och tjänster ska överföras, och där kan forskarna ha en viktig roll att spela. Ska Sverige ha ambitionen att bli internationellt framstående måste de många internationella kontakter som finns hos forskare på våra lärosäten utnyttjas. Vi måste lära av omvärlden.

3 Det bör vara självklart att forskare vid våra lärosäten involveras som rådgivare och medverkande i projekt, utredningar och andra sammanhang som ligger inom forskarens/forskningsgruppens kompetensområde. Starka forskningsmiljöer För att de akademiska lärosätena ska kunna bidra med kunskapsförsörjning, kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring krävs det starka forskningsmiljöer. I en sådan miljö kan utbildningen (program, profiler, kurser) göras mer relevant och forskningsnära, forskningen och de forskande lärarna har bättre möjligheter att hjälpa till och locka fler och bättre studenter till utbildningarna, doktorander bedriver tillämpningsnära forskning tillsammans med sina handledare och externa samarbetspartners, forskarna deltar i det internationella kunskapsutbytet och forskarna har en naturlig och stark ställning både på sitt eget lärosäte och i det omgivande samhället. För att kunna uppnå dessa resultat på kort och lång sikt behövs förstås finansiella medel för att kunna utföra forskning. Det handlar främst om löner till seniora forskare och till doktorander. Det är då viktigt att förstå att sådana medel inte finns hos lärosätena själva utan måste komma från någon extern finansiär. Det kan handla om forskningsråd, EU, myndigheter, företag m fl. De så kallade fakultetsmedel som varje lärosäte erhåller från regeringen och fritt förfogar över, används främst till allmän uppbyggnad av infrastruktur för forskning och forskningsledning. Om medel tilldelas enskilda forskare eller forskargrupper handlar det ofta om en medfinansiering under förutsättning att huvuddelen av finansieringen kommer från en extern finansiär. Den forskningsmiljö som har förmåga att dra in externa medel kan alltså få ytterligare stöd från egna lärosätet. Men utan externa medel blir det heller inga medel från universiteten. Ledningen vid våra lärosäten resonerar enligt principen att mängden externa medel som tillförs ett område avspeglar hur viktigt området är, och att det blir störst utväxling och nyttiggörande av skattemedel om även lärosätenas fria medel tillförs samma områden. Här råder tydliga marknadsförhållanden där den starkare får mer och den svagare i bästa fall får nöja sig med små subventionerande medel. Man kan ha åsikter om detta förhållande, både principiellt och ur ett effektivitetsperspektiv, men sådana är förutsättningarna. En slutsats är alltså att om ITS-sektorn tror på att Forskning och utbildning är ett möjliggörande område för utveckling, måste det också på något sätt tillföras medel för forskning och forskarutbildning för att skapa starka forskningsmiljöer. Och dessa medel måste i huvudsak komma från sektorn själv, representerat av forskningsråd, myndigheter eller industrin. Starka forskningsgrupper uppmärksammas också på lärosätena, och de kan därmed genom sin ställning på olika sätt påverka lärosätets agerande och satsningar som främjar utvecklingen inom transportområdet och ITS-området. ITS Forskarskola ITS Forskarskola startade som ett initiativ inför ITS World Congress i Stockholm Syftet var att stärka kopplingen mellan akademin och ITS-sektorn. Forskarskolan fungerar som ett nätverk mellan lärosäten, forskare och doktorander inom ITS-området. Det finansiella stöd som forskarskolan har från Vinnova och Trafikverket omfattar inga medel till löner för doktoranderna utan tillförda medel går till gemensamma aktiviteter såsom doktorandkurser, internat, studiebesök, konferensdeltagande, seminarier mm. Syftet med forskarskolan är att ge en bättre forskarutbildning

4 och ge doktoranderna breda och multidisciplinära kunskaper om ITS. Forskningen utförs i nära samarbete med aktörer inom industri och samhälle. Viktigt för forskarskolan är att skapa en tillhörighet till ITS-sektorn så att doktoranderna fortsätter att verka inom sektorn efter avslutade forskarstudier. Forskarskolan utgör en bra plattform för en fortsatt utveckling inom ITS-området. Det finns fler lärosäten, forskare och doktorander som skulle kunna knytas till forskarskolan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje lärosäte måste själva hitta finansiering till sina doktorander. Här finns förstås den största flaskhalsen för en positiv utveckling. En viktig fråga inför framtiden är hur vi inom ramen för forskarskolan kan hitta former och mekanismer för ett samarbete mellan lärosäten, problemägare och finansiärer. Samarbetet ska resultera i projekt som både ger ett mer omedelbart, relevant och nyttigt projektresultat, och som bidrar till framtida kunskapsuppbyggnad via de doktorander som deltar och utbildas i projektet. Förslag på initiativ Tydliggör vem som ansvarar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det finns idag i Sverige inte någon tydligt utpekad ansvarig för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom transportområdet eller inom ITS-området. Därmed finns heller ingen som tar ett helhetsansvar för finansiering av forskningsinsatser och forskarutbildning inom transportområdet. Vinnova tar ett ansvar inom vissa delområden, och Trafikverket tar ett praktiskt ansvar inom många områden trots att de inte har något formellt direktiv att ta ett sådant ansvar. Att hitta en lösning på detta problem är kanske den enskilt viktigaste frågan för en långsiktigt positiv utveckling. Tydliggör vilken myndighet som för varje prioriterat område (PO) är ansvarig för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Skapa ett forskningsprogram för stöd till forskning inom ITS-området. Programmet ska ha en definierad ram med medel, formulerade programmål och en tydlig process för hur projekt ska initieras. En förebild skulle kunna vara de forskningscentra med koppling till Trafikverket som idag finns inom andra delar av transportsektorn. Skapa ett forskningsprogram som stödjer industridoktorander. Doktoranden arbetar helt eller delvis (50%) på ett företag och företaget tar ett stort ansvar både för problemformulering och finansiering av doktoranden. Fortsätt stödet till ITS Forskarskola. Forskarskolan har visat sig ha viktig roll under se ca 10 år som den funnits, och det känns självklart att den fortsätter sin verksamhet. Den kan dock utvecklas på olika sätt utifrån dagens roll. Representation från lärosätena. Se till att forskare från lärosätena blir representerade i olika samverkansorgan som driver utvecklingen inom ITS-området.

5

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

ITS Forskarskolan. Christer Karlsson Roberto Bauducco

ITS Forskarskolan. Christer Karlsson Roberto Bauducco ITS Forskarskolan Christer Karlsson Roberto Bauducco Innehållet Bakgrund Resultat Förslag till fortsättning 2 2011-08-25 Visioner och mål Stärka den akademiska delen av utvecklingen inom ITS-området Forskarskolan

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1 Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar Jonny Ullström Bild 1 Tidshorisont för uppföljning, utvärdering och effektmätning Effekter Samhällsekonomiska effekter Effektlogikprövning:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning A Holistic and Improved Infrastructure for Increased Industrial Impact of research Agendan Deltagare,

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Forskningspolitiskt program

Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde är

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ett nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat. Lisa Hörnsten Friberg, FOI

Ett nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat. Lisa Hörnsten Friberg, FOI Ett nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat Lisa Hörnsten Friberg, FOI Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen Ett projekt inom 2:4 Krisberedskap Agenda Syfte Struktur Förutsättningar Ansvar

Läs mer

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik 1(5) Handläggare Pernilla Helander 08-686 14 93 pernilla.helander@sll.se Trafiknämnden 2014-02-11, info-punkt 27 Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik Bakgrund Hösten 2012

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Forskarstudier för lärare i Stockholms stad

Forskarstudier för lärare i Stockholms stad UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/2709 SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Mats Westin Telefon: 508 33 012 Till Utbildningsnämnden 2009-05-14 Forskarstudier för lärare

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Strategi Kungl. Musikhögskolan

Strategi Kungl. Musikhögskolan Strategi Kungl. Musikhögskolan 2015-2017 KMH:s vision KMH ska vara ett framstående internationellt centrum för utbildning av musiker och musiklärare av högsta kvalitet. KMH:s vision Kungl. Musikhögskolan

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utlysning av Berzelius Center 2005 Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221

15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera Dnr 695-16 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2017-2019 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Elektronikämnet spänner över ett stort område, alltifrån

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Kompetenskontraktet. Statusrapport

Kompetenskontraktet. Statusrapport Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Kristina Rådberg, samverkansavdelningen 2013-03-26 Kompetenskontraktet Statusrapport Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak. Informationsmöte

Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak. Informationsmöte Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak Informationsmöte 2015-09-15 Strategisk satsning Beslut i Fakultetsnämnden 21 april 2015 om satsning på meriteringsanställningar, d v s biträdande

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL

STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL STRATEGI GÄLLANDE DOKTORANDER VID FPL Detta dokument är framtaget i dialog med doktorander och handledare vid Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan under hösten 2015 och bör revideras årligen. Dokumentet

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Forskningsprofiler 15

Forskningsprofiler 15 Sida 1 (11) UTLYSNING Forskningsprofiler 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprofiler. Programmet syftar till att vara ett avgörande

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer