Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

Transkript

1 Yttrande Dnr januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72). Sammanfattning av s synpunkter Utredningen är omfattande och berör en rad olika områden. lämnar i huvudsak synpunkter på de delar som handlar om Kunskapsuppbyggnad, entreprenörskap och innovation (kapitel 5). I dessa avsnitt har utredningen en tydlig inriktning mot att näringslivet och privata intressen får ett utökat inflytande över lärosätenas verksamhet och forskningens inriktning. Det är s uppfattning att forskning och högre utbildning inte ska styras av marknadskrafter. vill betona vikten av att värna forskningens oberoende från kommersiella intressen, liksom forskares och lärares frihet och rättigheter. stödjer inte utredningens förslag att den konkurrensutsatta andelen av forskningsanslaget ökar till 50 procent under en period av 5-10 år. anser inte att det finns tillräckligt underlag för slutsatsen att en ökning av de konkurrensutsatta anslagen leder till att forskningens kvalitet ökar. Utredningen vill se ökade krav på ledarskapet inom lärosätena med tydligare mandat och en uttalad linjestyrning. stödjer detta förslag och menar att bedömning av kvalitet inom forskning och utbildning bör vara kollegiets uppdrag men att strategiska beslut om resurser bör vara linjeorganisationens, efter beredning i kollegiet. är tveksamt till utredningens förslag om fortsatt stöd till rekrytering av internationella spetsforskare och menar att det kan vara vanskligt att fästa alltför stor vikt vid spetskompetens. ställer sig frågande inför vad som avses i skrivningen: Näringslivets engagemang i utbildningsinsatser inom t ex matematik och programmering bör uppmuntras. Överväg att matcha privata satsningar med offentliga medel. (Del 1, s 228). Det är skolhuvudmännens ansvar att organisera och finansiera utbildning. anser att privata satsningar inom skolan kan vara problematiskt, exempelvis när det gäller sponsrade läromedel. ser positivt på utredningens förslag utvidga uppdraget till svenska lärosäten till att omfatta en kontinuerlig vidareutbildning av högskoleutbildade för att möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden.

2 Yttrande 2 [6] ser positivt på utredningens förslag om en ökad samverkan mellan olika aktörer och sektorer, men vill även här betona att forskningen måste stå oberoende från kommersiella intressen. vill förstärka samverkan mellan akademin och offentlig sektor. stödjer det så kallade lärarundantaget och anser att utredningens förslag att varje lärosäte själva ska fatta beslut om intellektuella äganderättigheter kan vara problematiskt. Utredningen föreslår att erfarenhet av relevant forskning och innovation inom andra sektorer bör få större betydelse vid tillsättning av tjänster och lönesättning. ser i huvudsak positivt på detta förslag men samtidigt är det viktigt att värna lärosätenas oberoende ställning och denna princip måste noga beaktas vid tillsättning av tjänster och lönesättning. Utredningen i korthet Utredningens uppdrag har varit brett och handlat om att identifiera hinder och möjligheter samt lämna förslag på åtgärder för att förbättra och utveckla innovationsoch entreprenörsklimatet i Sverige. Främst handlar det om förslag som syftar till att förstärka internationellt konkurrenskraftiga ramverk. Utredningen lyfter fram vikten av entreprenörskap och innovation för att bemöta samhällsutmaningar som digitalisering, urbanisering och migration samt klimat, miljö och energi. Man föreslår ökade anslag till forskning och innovation som kan bidra till ökad resurseffektivitet och cirkulära system. Utredningen pekar på att digitaliseringen kan leda till förändrade försörjningsstrukturer och att regeringen behöver följa och eventuellt utreda vilka effekter dessa förändringar innebär för det svenska socialförsäkringssystemet etc. Försörjningsstrukturerna kan utvecklas mot mer deltidsarbete och deltidsföretagande och att det bör finnas beredskap för att anpassa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till detta. Det kan leda till en ny roll för universitet och högskolor som i högre grad bör omfatta ett livslångt lärande även för högskoleutbildade. Utredningen slår fast att kunskapsuppbyggnad och förstärkning av kunskap är ett nödvändigt villkor för ett framgångsrikt och innovativt entreprenörskap som kan förstärka näringslivets konkurrenskraft i ett långsiktigt perspektiv. Hela utbildningssektorn måste genomsyras av kvalitet. Utredningens förslag kan här sammanfattas under rubrikerna; Ökad konkurrensutsättning av universitets- och högskoleforskning, Förstärkt kompetensförsörjning samt Utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. s synpunkter Utredningen är omfattande och berör en rad olika områden. lämnar i huvudsak synpunkter på de delar som handlar om Kunskapsuppbyggnad, entreprenörskap och innovation (kapitel 5). I dessa avsnitt har utredningen en tydlig inriktning mot att näringslivet och privata intressen får ett utökat inflytande över lärosätenas verksamhet och forskningens inriktning.

3 Yttrande 3 [6] Det är s uppfattning att forskning och högre utbildning inte ska styras av marknadskrafter. vill betona vikten av att värna forskningens oberoende från kommersiella intressen, liksom forskares och lärares frihet och rättigheter. vill påtala att utredningens bakgrundsbeskrivning och vissa av förslagen står i motsättning till andra utredningar som behandlar närliggande frågor, som delbetänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) som presenterades kort efter Entreprenörskapsutredningen. Utredningarna har olika direktiv och problembeskrivningarna skiljer sig åt. Ett exempel är att i Entreprenörskapsutredningen problematiseras inte vinstfrågan i relation till de förslag som syftar till att skapa ramverk för att undanröja hinder för konkurrens för välfärdssektorer inom kommunernas verksamhet. Förslagen innebär att privata aktörer får en utökad etableringsfrihet. vill påtala att förslagen ibland är dåligt underbyggda. Det är ibland dessutom svårt att tydligt identifiera vad som är utredningens konkreta förslag. Dessa kan stå i löpande text liksom i förslagsruta. uppfattar inte förslag i löpande text som skarpa förslag och lämnar i princip enbart synpunkter på de förslag som anges i förslagsrutorna. När det gäller Kunskapsuppbyggnad, entreprenörskap och innovation konstateras att kunskapsuppbyggnad och förstärkning av kunskap är ett nödvändigt villkor för ett framgångsrikt och innovativt entreprenörskap som kan förstärka näringslivets konkurrenskraft i ett långsiktigt perspektiv. Ett avsnitt handlar om förslag för att utveckla och förstärka lärosätenas forsknings- och utbildningsinsatser. Nedan presenteras förslagen under olika rubriker. Öka konkurrensutsättningen av universitets- och högskoleforskning Utredningen föreslår att den konkurrensutsatta andelen av forskningsanslaget ökar till 50 procent under en period av 5-10 år. stödjer inte förslaget och anser inte att det finns tillräckligt underlag för slutsatsen att en ökning av de konkurrensutsatta anslagen leder till att forskningens kvalitet ökar. Regeringen har i forskningspropositionen 2016 föreslagit en utökning av basanslagen till lärosätena. Detta motiveras av att det ökar möjligheterna för en långsiktig planering och i förlängningen en högre kvalitet i såväl undervisning som forskning. Det gynnar även mer trygga och attraktiva anställningsvillkor för anställda inom högre utbildning. delar den beskrivningen. Det är förbundets uppfattning att utredningens förslag radikalt skulle förändra förutsättningarna för lärosätenas långsiktiga planering och riskera att negativt återverka på kvaliteten. Kriterierna för den konkurrensutsatta andelen av forskningsanslaget föreslås omfatta tre delar: ett bibliometriskt index, externa anslag samt en komplettering med ett bredare samverkanskriterium. Utredningen menar att hur fördelningen mellan kriterierna ska se ut behöver utredas mera och kontinuerligt utvärderas. delar utredningens uppfattning att fördelningskriterierna måste bli mer transparanta. instämmer i utredningens slutsats att frågan om bibliometriskt index ska följa forskaren eller stanna inom lärosätet behöver utredas ytterligare.

4 Yttrande 4 [6] Utredningen föreslår även att ett nytt och bredare kriterium för samverkan införs. Det är enligt högskolelagen en uttalad uppgift för lärosätena att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Utredningen vill se att det bidrar till en ökad specialisering mellan universitet och högskolor. Utredningen vill som ett led i samverkan se en ökad andel forskningsmedel från näringslivet. Man föreslår att medlen från näringslivet ska lyftas ut från den tilldelning som består av externa medel och istället vara grunden för de 10 procent av basanslagen som tillsammans med kriterierna nedan ska fördelas efter hur väl samverkansuppgiften efterlevs. är positivt till att betona vikten av en ökad samverkan som ett kvalitetskriterium; det gäller samverkan med omgivande samhälle liksom mellan näringslivet och akademin. Däremot anser att det kan finnas problem med att fördelning av forskningsmedel från näringslivet är en indikator på samverkan. Det är viktigt att värna om forskningens oberoende från kommersiella intressen. Det finns angelägna samhällsutmaningar som inte självklart är kommersiellt intressanta och som med ökade privata anslag riskerar att hamna i skymundan. vill betona vikten av samverkan mellan akademin och offentlig sektor och anser att det kan ingå i ett kvalitetskriterium. Krav på tydligare ledarskap Utredningen vill se ökade krav på ledarskapet inom lärosätena med tydligare mandat och en uttalad linjestyrning. stödjer detta förslag och har i tidigare remissyttrande (Yttrande angående Utvecklad ledning av universitet och högskolor SOU 2015:92) uttalat sig positivt för en sådan modell. Det är förbundets uppfattning att bedömning av kvalitet inom forskning och utbildning bör vara kollegiets uppdrag men strategiska beslut om resurser bör vara linjeorganisationens, efter beredning i kollegiet. Konsolidera forskningsfinansieringen Ett annat förslag är att överväga att minska antalet forskningsfinansiärer samt att satsa på färre och större forskningsprogram. instämmer i utredningens slutsats att balansgången mellan detta förslag och konkurrens är problematisk och att förslaget måste utredas mer ingående. Stöd rekrytering av internationellt ledande forskare Utredningen vill även satsa på fortsatt stöd till rekrytering av internationella spetsforskare via fortsatta medel från Vetenskapsrådet. Detta som ett led i att skapa starka forskningsmiljöer och göra Sverige attraktivt för privata FoU-investeringar. menar att det kan vara vanskligt att fästa alltför stor vikt vid spetskompetens då forskningens kvalitet i hög grad är beroende av bredd och lagarbete. Förslag för en förstärkt kompetensförsörjning Utredningen behandlar flera områden som syftar till en förstärkt kompetensförsörjning som redovisas nedan.

5 Yttrande 5 [6] Förstärk insatserna för digital kompetensförsörjning ställer sig bakom utredningens förslag att ytterligare förstärka insatserna för ökad kompetens inom matematik och digitalisering bland unga svenskar genom ökade satsningar i läroplanen, vilket också ligger i regeringens politik. är däremot undrande inför vad som avses i skrivningen i utredningens förslag: Näringslivets engagemang i utbildningsinsatser inom t ex matematik och programmering bör uppmuntras. Överväg att matcha privata satsningar med offentliga medel. (Del 1, s 228). Det är skolhuvudmännens ansvar att organisera och finansiera utbildning. anser att privata satsningar inom skolan kan vara problematiskt. Det gäller exempelvis sponsrade läromedel där studier visar att användningen har ökat vilket ställer höga krav på både lärare och elever när det gäller opartiskhet. vill också invända mot förslaget som ligger i den löpande texten om att regeringen ska öka antalet timmar i läroplanen för programmering genom exempelvis dra ner på antalet timmar i slöjd. Det är olyckligt att olika ämnen ställs mot varandra på detta sätt. Slöjd är ett mycket värdefullt ämne även i dagens samhälle och ett sådant förslag skulle behöva utredas noga. Ge svenska lärosäten ett uppdrag om vidareutbildning och löpande kompetensutveckling för högskoleutbildade Förslaget handlar om att utvidga uppdraget till svenska lärosäten till att omfatta en kontinuerlig vidareutbildning av högskoleutbildade; förslagsvis 2-16 veckor ca vart femte år. Kostnaderna bör delas mellan arbetsgivaren/-tagaren och staten. ser positivt på detta förslag för att möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden. Utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor Utredningen vill bredda samverkan kring stora samhällsutmaningar som digitalisering, urbanisering och migration samt klimat, miljö och energi. Förslaget omfattar även att säkerställa en bred samverkan mellan olika aktörer och sektorer genom löpande utvärderingar och uppföljningsbara kriterier. ser positivt på en ökad samverkan mellan olika aktörer och sektorer, men vill även här betona att forskningen måste stå oberoende från kommersiella intressen. När det gäller uppföljningsbara kriterier på samverkan behöver de prövas och diskuteras ingående då de får en starkt styrande effekt. Utredningen specificerar inte detta närmare. Låt universiteten besluta om lärarundantaget Utredningen vill behålla det så kallade lärarundantaget, men föreslår samtidigt att varje lärosäte ska kunna besluta om vilken policy man vill ha för intellektuella äganderättigheter. stödjer lärarundantaget och anser att det kan vara problematiskt att varje lärosäte själva fattar beslut om intellektuella äganderättigheter. Det är en fördel med nationellt enhetliga system i denna fråga och olyckligt om det uppstår stora variationer mellan lärosäten.

6 Yttrande 6 [6] Öka rörligheten mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor genom ändrade meriteringsgrunder Man föreslår också att i syfte att öka rörligheten mellan akademin och andra sektorer så bör erfarenhet av relevant forskning och innovation inom andra sektorer få större betydelse vid tillsättning av tjänster och lönesättning. ser i huvudsak positivt på detta förslag då det även kan gynna samverkan mellan akademin och andra sektorer. Samtidigt är det viktigt att lärosätenas oberoende ställning gentemot näringslivets intressen bevaras och denna princip måste noga beaktas vid tillsättning av tjänster och lönesättning. Malin Tufvesson Enhetschef Lena M Olsson Utredare