Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen

Transkript

1 Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen STOCKHOLM, 28 MARS 2012 Dialogmötet har genomförts i samarbete med SLIM-projektet (Systemledning för innovativa miljöer och klusterprocesser i Norra Mellansverige), som är ett gemensamt projekt mellan Region Dalarna, Region Gävleborg samt Region Värmland. SLIM jobbar med att stärka regionala kluster och genomförs med finansiering från EU Mål 2 - regionala utvecklingsfonden.

2 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Inledning Vi behöver en bredare syn på innovationer Innovation är inte bara sådant som rör forskning, ny teknik eller tillverkningsindustri. Inte för att sådant inte är viktigt, utan för att en sådan begränsande syn skapar hinder för innovation, sa statssekreterare Marita Ljung, när hon inledde det tematiska dialogmötet om innovation och genus. Ett 80-tal personer, många med genus och innovation som sitt arbetsområde, träffades på regeringskansliet i Stockholm i slutet av mars för att diskutera sätt att ta tillvara potentialen med genusperspektiv på innovationer. Dialogmötet var ett led i regeringskansliets arbete med att ta fram en nationell innovationsstrategi. Marita Ljung berättade om arbetet med den nationella innovationsstrategin och poängterade att genusperspektivet har en viktig roll i att synliggöra hur normer kan begränsa synen på innovation. Innovationsarbetet vinner på genusperspektiv Marita Ljung nämnde flera vinster med genusperspektiv på innovationer, bland annat att det kan bidra till att synliggöra tjänstinnovationer och stärka innovationskraften inom offentlig verksamhet och i kulturella och kreativa näringar. Det kan också öppna för nya sätt att se på innovation inom det traditionella näringslivet. Även regeringens nya uppdrag till länen att ta fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt betonar sambandet mellan jämställdhet, tillväxt och ökad innovation. Jämställd fördelning av stöd viktigt för ökat antal innovationer Marita Ljung nämnde också att en mer jämställd fördelning av de innovationsfrämjande medlen skulle öka möjligheterna till innovationer inom fler branscher. Regeringen har därför gett Tillväxtverket i uppdrag att tillsammans med länen utarbeta förslag på hur fördelningen av företagsstöd kan bli mer jämställd.

3 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS En jämn fördelning av makt och resurser är en viktig förutsättning för att ta tillvara allas innovationskraft och förmåga. Samarrangemanget här idag mellan Näringsdepartementet och våra medarrangörer bådar gott för ett fortsatt arbete för att göra Sverige än mer innovativt genom att utmana normer kring genus, avslutade Marita Ljung. Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör på VINNOVA berättade sedan om myndighetens arbete på området och tyckte det var dags att ändra bilden av att myndigheten bara arbetar med teknik och tillverkningsindustri. Mångfald istället för enfald Han påpekade att VINNOVAs roll är att vara en möjliggörare för alla typer av innovationer och att bidra till att det skapas innovativa lösningar på de samhällsutmaningar vi står inför. Detta nås genom samverkan, genom nya kombinationer och främjas av mångfald men motverkas av enfald. Det är ett av skälen till att genusarbetet i innovationsprocesser är så viktigt, sa Göran Marklund. Ann-Christin Nyberg, Jan Sandred och Mattias Lundberg på VINNOVA gav exempel på hur organisationens insatser kan se ut. Ett exempel var deras forskningsprogram om kvinnors företagande, där de identifierat ett antal strukturella problem och diskuterat olika lösningar. VINNOVAs insatser stärker genusmedvetenheten En rapport från forskningen om kvinnors företagande finns på VINNOVAs hemsida. Myndigheten har ett karriärprogram för att ge det underrepresenterade könet förbättrade förutsättningar för en starkare akademisk karriär. Flera medarbetare har också deltagit i internationella sammanhang och sett hur långt Sverige har kommit när det gäller att synliggöra och dra nytta av kopplingen innovation och genus. Vidare har VINNOVA satsat på tillämpad genusforskning för att stärka forsknings- och innovationsmiljöer i olika delar av landet och flera olika branscher, där ett exempel är fiberoptikklustret Fiber Optic Valley. Marita Svensson från Fiber Optic Valley talade om hur kluster kan integrera ett genusperspektiv i sina verksamheter. Fiber Optic Valley har i sitt genusarbete använt sig av aktionsorienterad genusforskning som är en ansats som befinner sig i skärningspunkten mellan ett praktiskt jämställdhetsarbete och genusforskning, något som hon ser stora fördelar med. Ledarskap avgörande enligt Fiber Optic Valley Aktionsorienterad genusforskning skapar en winwin situation, företagen får spetskompetens i och med samarbetet med genusforskare, något de annars inte har tillgång till och forskarna får tillgång till företagen som de kan ha svårt att nå. De två huvudsakliga framgångsfaktorerna för att lyckas med arbetet är enligt Marita Svensson ledarskap och kunskap. Det måste finnas en tydlig ledningsstyrning på såväl operativ som strategisk nivå. Ledarna måste leva som de lär. Dessutom behövs kunskap om vad genusperspektiv faktiskt innebär i verksamheten och hur man aktivt kan bedriva förändringsarbete. Det är där klustren enligt Marita Svensson har en mycket viktig roll de sitter på både kunskap, metoder och forskning som kan tillämpas för att öka innovationsförmågan men de saknar idag ett genusperspektiv. Malin Lindberg vid Luleå tekniska universitet har forskat om genus i innovationspolitiken i många år och urskiljer tre slutsatser i den befintliga forskningen om genus och innovation. Mansdominerade branscher prioriteras För det första hämmas innovativa processer av könsstereotyper som bara ser den innovativa potentialen hos ett begränsat antal aktörer eller branscher. För det andra konstateras att det är mansdominerade nätverk och branscher som har prioriterats både i policyprogram, innovationsforskning och i innovationssystem och kluster. För det tredje beskrivs ofta innovationer med referenser till mekaniska maskiner och tekniska produkter snarare än mänskliga relationer och tjänster, vilket kan tolkas som maskulina drag. Hon framhöll också hur betydelsefulla de insatser som har gjorts i Sverige är. Sverige har genomfört både forskning, program och projekt om genus och innovation. De politiska programmen har möjliggjort projekt och forskning. Forskningsresultaten och erfarenheterna från projekten har sedan bidragit till att förbättra utformningen av statliga program för att främja innovation. Förmiddagens presentationer synliggjorde att Sverige ligger i framkant inom detta område och att såväl kunskap om som praktiska exempel visar på de möjligheter som öppnas för ökad innovationskraft och nya innovationer när ett genusperspektiv tillämpas. Vid utarbetandet av den nationella innovationsstrategin borde därför detta normkritiska perspektiv finnas med.

4 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Erfarenhetsutbyten och diskussioner Perspektiv på innovation och genus Under dagen uppmanades deltagarna till reflektion, både individuellt och i grupp. Kortfattade rapporteringar i plenum gjordes efter varje övning och dokumentation samlades in. I texten som följer återges de huvuddrag som uppkom i diskussionerna. I första arbetspasset delades deltagarna in i grupper för att utbyta erfarenheter, vilket sedan skulle ligga till grund för andra arbetspassets workshops. Grupperna delade med sig av sina perspektiv på innovation och genus, dessutom diskuterades vad de saknar av modeller och strategier. Ingångarna i erfarenhetsutbytet var: Hur tänker vi? Hur gjorde vi? Vad hände? Det finns en hel del verktyg för att integrera genus i innovationsarbetet, men de används sällan. Kunskapen behöver paketeras och tillhandahållas när den behövs. Det efterfrågades också genusmedvetna innovationsstrategier för att säkra att inte stora grupper av människor exkluderas, exempelvis kvinnor eller människor med utländsk bakgrund. Å andra sidan behöver fler män in i arbetet med jämställdhet. Vikten av att bryta de informella strukturerna diskuterades också, där man ofta vänder sig till någon som är likadan som en själv när man till exempel ska tillsätta en arbetsgrupp eller i partnerskap. Även det som ska vara open innovation brottas idag med detta. Språket anses vara en viktig faktor för att kunna utmana normer och strukturer. Ordet innovation behöver laddas med nya värden, och definitionen att innovationer ska vara till nytta diskuterades för vem, på vilket sätt? Det handlar inte enbart om kommersiell nytta.

5 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Det efterfrågades en bredare syn på tillväxt och hur den mäts. Genom att ta tillvara idéer från nya branscher och nya personer skapas nya produkter och tjänster. Den outnyttjade potentialen i crossclustering där de olika klustren/branscherna samverkar för fler innovationer nämndes också. Det finns ett behov av synliggörande av fler goda exempel som representerar olika nivåer, från operativ nivå till policynivå, för att förändra attityder ute i regionerna och kommunerna. Man behöver arbeta på alla nivåer samtidigt. En grupp diskuterade att så få kvinnor som forskar går vidare till att starta företag. Där framhölls att man bör arbeta för att synliggöra företagandet som en intressant möjlighet och sedan se över praktiska lösningar på finansiering. Det framhölls att det är viktigt att upphandlingar utformas så att de ställer krav på att det ska finnas ett genusperspektiv och de bör inte heller utestänga småföretag.

6 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Workshops De viktigaste vägarna till att öka Sveriges innovationskraft Under det andra arbetspasset diskuterades hinder och möjligheter utifrån sex olika teman: Regionala perspektiv, Ekonomiska resurser, Inkluderande innovationspolitik, Inkluderande organisationer, Hållbar tillväxt och Samverkan. Målet var att vaska fram de viktigaste vägarna till att öka Sveriges innovationskraft. Här följer en sammanfattning av vad diskussionerna ledde fram till. Det behövs konsekventa och långsiktiga krav och stöd från ledningen på regional nivå, tillsammans med uppföljning. Önskvärt är att en person har det som ett tydligt uppdrag. Ingen ska jobba ensam med frågan, en väg är att utbilda och dela ansvaret mellan ett antal ambassadörer. Se till att använda befintlig kunskap och befintliga processer i kommuner och regioner. De som ansvarar för frågan ska också kunna få stöd genom nätverk och coaching. Det behövs ny argumentation. Omformulera problem till möjligheter och framtidsfrågor. Beställarkompetens avseende genus är viktig. Internt för att kunna ge medarbetare stöd, externt för att kunna anställa konsulter, forskare med flera. Stödet till kvinnodominerade områden är lågt, och dåligt anpassat. Ett förslag såddfinansiering för vardagsinnovationer man skulle få vara ledig en tid från sin anställning för att utveckla sin innovation.

7 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Det är önskvärt med program för innovation och tjänsteutveckling inom kvinnodominerade områden. Ta tillvara på möjligheter att utveckla innovationsbegreppet för att få in fler grupper som dag inte känner sig hemma i det. Genom att bredda begreppet innovation går det att bli bättre på att stötta kvinnor genom att se deras uppfinningar. Det innefattar också att synliggöra kvinnors värdeskapande i både kvinnodominerade och mansdominerade branscher. Genom att bättre ta tillvara kvinnors kompetens fås en högre tillväxt och möjlighet till nya produkter och tjänster. Det behövs en normkritiskt tänkande industri. Idag finns, i både offentliga och privata organisationer, organisationskulturer som optimerar det befintliga men inte utvecklar det nya. Här finns möjligheter att bredda och organisera innovationsprocessen så att det främjar en mer tillåtande och reflekterande organisationskultur. Det skulle i sin tur kunna bidra till mer innovativa organisationer, fler innovationer och en mer effektiv offentlig sektor. Om service- och tjänstenäringarna synliggörs och innovationskraften där bättre tas tillvara kan Sveriges varumärke stärkas. Man skulle kunna vända på perspektiven och se samhällsutmaningarna och genusfrågorna som möjligheter och tillväxtområden. I grupperna lyftes också vikten av att skilja mellan genus och jämställdhet, och att inte låta frågorna stanna i att redovisa antalet män och kvinnor. Genusperspektivet kan bidra till mer inkluderande forsknings- och innovationsmiljöer, både genom att förändra befintliga strukturer och att förändra det som erbjuds. Upphandlingsregler sätter käppar i hjulen, det är svårt att ställa genusmedvetna krav vid köp av varor och tjänster. Genom att skapa normkritiska och reflekterande grupprocesser kan innovationskraften stärkas. Det ger mer lönsamma företag, fler anställda och ökad tillfredställelse med arbetet.

8 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Röster under dagen Bra med inspiratörer under dagen. Bra diskussioner, med olika perspektiv; politik, forskning, verksamhet och så vidare. Bra blandning. En bra dag att inspireras av, men vi kan inte stanna på inspirationsnivå, vi måste ta tag i verkligheten. Arbetet med genus är en innovation i sig. Vi måste skapa effektivitet kring innovationssystem. Att möjliggöra för fler människor är vad innovation handlar om. Den här dagen har gett mig inspiration, utbyte av erfarenheter och framförallt nya kontakter. Det finns stor innovationskraft som inte nyttjas. Vi behöver använda allas kompetens. Vi behöver se utanför ramen och se nya möjligheter på nya områden. Innovation för mig är till exempel nätverkande och forskning.

9 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS Slutord Fyra spår där genusperspektivet särskilt kan bidra Från dialogmötets föreläsningar och workshops kan man utröna fyra spår där genusperspektivet särskilt kan bidra till att stärka den nationella och regionala innovationskraften: 1 Bredare inkludering Idag innebär våra föreställningar om kön hinder för innovationskraften. Omedvetna och outtalade föreställningar om att en innovatör är en man och en innovation är en teknisk lösning gör att vi riskerar förbise innovationspotentialen hos stora grupper av individer och hela branscher. Vi behöver ha ett medvetande om hur genus påverkar, bland annat när vi skapar strategier för att stärka innovationskraften. I processerna med att ta fram program och strategier behöver ett bredare spektrum av aktörer inkluderas. Man behöver bryta de informella nätverken, så att man inte bara tar in fler med samma bakgrund och man behöver se över vilka man remitterar till. I formulerandet av program och utlysningar är det viktigt att se över hur genus görs även i språket. Vilka talar utlysningen till, vilka kan identifiera sig med budskapet? 2 Inom traditionell industri Innovationskraften inom basindustri och de mansdominerade branscherna de som idag pekas ut som styrkebranscher - kan stärkas ytterligare genom ett genusmedvetande. Det kan handla om att hitta nya organisationsformer som är mer effektiva genom att se över arbetsplatsens kultur och värderingar. Hindrar våra föreställningar om kön vår effektivitet? Tar vi tillvara idéer och kreativitet från alla individer? Det kan handla om att se nya, potentiella kundgrupper, att använda sig av genusmedveten design. Volvos satsning Your Concept Car, en bil skapad av kvinnor

10 ÖKAD INNOVATIONSKRAFT MÖJLIGHETER BORTOM NORMEN, STOCKHOLM, 28 MARS för kvinnor, synliggjorde till exempel att bilar annars görs av män för män. På dialogmötet framhölls också vikten av att olika yrkesgrupper möts. I mötet mellan till exempel designers och ingenjörer uppstår konflikter och diskussion som ger nya idéer. När det gäller produktutveckling påpekades att kvinnors köpkraft ökar och att det är möjligt att tjäna pengar på att möta kvinnors behov och önskemål. 3. Inom kvinnodominerade och könsbalanserade branscher. Vård- och omsorgsbranschen kommer bland annat att behöva stärka innovationskraften för att möta samhällsutmaningen med den åldrande befolkningen. För att nå dit behöver branscherna synliggöras som potentiella innovationsarenor. Andra branscher som är på tillväxt men som delvis osynliggjorts är kulturella och kreativa näringar, men det gäller alla branscher där kvinnor är i majoritet. Vårdens problemlösning klassas sällan som innovation och blir därmed osynligt. Forskning visar att när de innovationspolitiska medlen fördelas i landet, prioriteras mansdominerade branscher i 80 procent av fallen. Hur skulle innovationskraften se ut inom de kvinnodominerade branscherna om de fick lika stor del av satsningarna? Fakta Om innovationsstrategin Kommer att presenteras tidigt i höst Siktar på 2020 Målet är att långsiktigt stärka innovationskraften i hela Sverige för att trygga framtida välstånd och hållbar tillväxt Innovation är enligt regeringskansliet viktigt av tre orsaker För att möta stora samhällsutmaningar För att säkra landets konkurrenskraft För att säkra samhällstjänster med kvalitet och effektivitet Om ordet innovation Innovation handlar om nya sätt att skapa värde. Värdet som skapas kan vara ekonomiskt, miljömässigt eller socialt. Innovationer kan ta formen av nya och bättre produkter (såväl varor som tjänster) men också processer, affärsmodeller och sätt att organisera verksamheter 4. Branschöverskridande. Ytterligare innovationskraft uppnås när man för samman olika branscher för att gemensamt hitta lösningar. Ett exempel är projektet Quadruple Helix Central Baltic, som riktat in sig på samspel mellan näringar där många kvinnor är aktiva som företagare och teknikbaserade kluster. Quadruple riktar sig specifikt till turistnäringen samt till IT-kluster med inriktning på att utveckla applikationer för turistnäringen.