Worldwide

Transkript

1 Worldwide

2 Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms Universitet Bild 2

3 Ledning och styrning Styrelsen uppdrag till ledningen Ledning strategiskt ansvariga Chefer operativt ansvariga Medarbetarna delaktiga utifrån uppdrag/ arbetsuppgifter Stödresurser personalfunktion, jämställdhetsexperter, jämställdhetskommittéer Näringslivets Ledarksapsakademi

4 Jämviktscykeln JÄMSTÄLLDHETSARBETE INITIERAS 8. GÅ VIDARE 7. LÄRA 1. KUNSKAP 6. UTVÄRDERA 2. INSIKT 5. RESULTAT 3. PLANERA 4. HANDLA Näringslivets Ledarskapsakademi

5 Worldwide

6 Worldwide Könsmärkning Hinder för en effektiv produktions bedrivande och innovationers utvecklande

7 Vad avses med könsmärkning? Det är en uppdelning efter kön med föreställningar om att sysslor hör ihop med ett visst kön. Det kan handla om yrken, positioner, verksamheter, arbetsuppgifter, maskiner o.s.v. som är könsmärkta. Det är en värdering efter kön där det som uppfattas som manligt könsmärkt är högre värderat. Det är något som ständigt återskapas på arbetsplatser av både kvinnor och män. Dock gynnar det män i högre grad. Det är en hämmande struktur vid ett förändringsarbete. Förändringar som allt för mycket utmanar könsmärkningen tenderar att möta mycket motstånd eller efter en tid bli återställda. Bild 7

8 Könsmärkningen återskapas genom och kan förändras via (exempel från Ericssons arbete) En ojämn könsmässig sammansättning. Arbetat för att arbetsgrupperna ska ha en jämn sammansättning efter kön. En rumslig uppdelning. Fläthallen var kvinnligt könsmärkt. Genom att flytta ut maskiner från fläthallen ut i fabriken minskade den kvinnliga könsmärkningen. Språkbruket - kulturen. Grovmantlingen kallades det manligt könsmärkta flödet. Det ändrades till optomantlingen. Bild 8

9 Ett genusmedvetet ledarskap Behöver ha kunskap om vad som avses med könsmärkning Behöver veta på vad sätt könsmärkning är en hämmande struktur på den egna arbetsplatsen Behöver ha kunskap om hur könsmärkningen kan förändras. Bild 9

10 Worldwide

11 Genus och innovation Ett genusmedvetet organiserande för innovationers utvecklande

12 Innovation som nyhet. Vad är nytt? Nytt i bemärkelsen nya produkter och tjänster. Nya sätt att organisera verksamheter och samhällsfunktioner. Hur nytt? En innovation innebär någon form av förändring. Alla förändringar är inte innovationer. Revolutionerande/kumulativ innovation. Nytt för vem? Unit/s of adoption Av vem för vem utvecklas innovationer?

13 Sektorer Domineras av kvinnor Domineras av män Kvinnor Aktörer Män Synligt som teknik Ann-Christin Nyberg 2009

14 Malin Lindberg 2010 Bild 14

15 Inom vilka samhällssektorer tänker man sig att innovationer kommer att utvecklas? Hur tänker man sig att de ska utvecklas? Vem är innovatören? Tillsammans med vem tänker man sig att de ska ske? Vilka vi ser man framför sig? Hur ser nätverken ut där innovationer utvecklas? Strong ties. Weak ties.

16 För att kunna utveckla innovationer behövs en förmåga att ifrågasätta det som är taget för givet utmana normerna och hitta nya vägar. När normen ska utmanas krävs ett kritiskt perspektiv och genusperspektivet kan bidra med ett sådant perspektiv. Danilda & Granat Thorslund 2011

17 Manligt könsmärkta samhällsområden Mansdominerade nätverk Arbetar i sedan lång tid tillbaka manligt dominerade nätverk. Risk för ett alltför begränsat inflöde av nya tankar och perspektiv. Manligt könsmärkta ideal Innovatören/entreprenören är ett manligt könmärkt, etnicitetsmärkt och individualistiskt ideal. Idealt minskar möjligheten för den som är innovativ men som inte passar in i den ideala modellen. Osynliggör nödvändiga kollektiva processer?

18 En framgångsrik karriär Projektledare Att sälja Att synas Att styra, vara aktiv, driftig Att ha bra kontakter med ledningen. I huvudsak de om kan uppvisa dessa egenskaper ses ha potential och de ges därför möjlighet att utveckla innovationer. När en kvinna uppvisar samma egenskaper är det inte självklart att hon uppfattas som en person med potential att utveckla innovationer. Hon ges därför inte samma möjligheter. Bild 18

19 Worldwide

20 Argyris med flera (1985) använder begreppet community of inquiry, vilket kan översättas med reflekterande gemenskap för att beskriva ett utvecklingsinriktat lärande i kollektiva former. En sådan gemenskap förutsätter bl a öppenhet, ett analytiskt förhållningssätt och en gemensam problemförståelse. Lärandet i en sådan gemenskap handlar inte om att komma på det rätta svaret, utan mer om att ha nya idéer, att våga göra misstag och att bidra både till sitt eget och andras lärande. Den öppna och kritiska dialogen med kollegor och utomstående, t ex en forskare, är grunden för lärandet. (Svensson, Brulin och Ellström 2002) Bild 20

21 Processmodell i grupper Worldwide Amundsdotter 2010