Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret."

Transkript

1

2 Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både kvinnor och män. I det här häftet finns fördjupad information knyten till utställningens teman. I häftet finns också tips på övningar som är direkt knutna till utställningen. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Åsa Thörne Adrianzon: Joanna Isaksson:

3 Övningar Övning 1. Material: Reflektionskort Hon, Hen & Han Statistik-kort Skriv ut och använd statistikuppgifterna och reflektionskorten som underlag för att skapa diskussion. Reflektera och diskutera kring statistiken i smågrupper med utgångpunkt i de frågor som står på reflektionskorten. Använd fördjupningsmaterialet som stöd. Övning 2. Material: Normstormkatalogen Reflektionskort - Normstorm Instruktion: Välj en eller flera bilder i normstormkatalogen. Skriv ut och använd reflektionskorten som underlag för att skapa diskussion. Fler övningar kring normkritiskt arbete hittar ni på kompassen under jämställdhet.

4 Fördjupning Det anses viktigt i vårt samhälle att kunna skilja på människor utifrån kön. När vi föds blir vi antingen kategoriserade som flicka eller pojke. Vilken grupp vi blir sorterade in i har sedan betydelse genom hela livet. Normer kring kön påverkar bland annat hur vi skall vara, vad vi skall göra och hur vi skall klä oss. Vi ska alla vara antingen kvinna eller man och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina. Kvinnor och män förväntas också vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Normer kring kön bildar normsystem som anger normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normerna är många gånger dolda och vilar på stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Kraven och förväntningarna som omgivningen ställer kan personer också ställa på sig själva. Normerna blir på så vis en del av individens egna normsystem och vi skapar vår självbild i relation till dessa normer. När vi talar om kön reflekterar vi sällan över att det som anses kvinnligt respektive manligt faktiskt inte är så självklart som vi tror. Vi ser också kön som något enhetligt och tänker inte på att det biologiska könet inte alltid sammanfaller med det mentala och/eller sociala könet. Utställningen Hon, Hen & Han lyfter fram hur normer kring kön påverkar både kvinnor, män och de som inte identifierar sig som varken eller. Kvinna och man är något vi blir Genus hänvisar till det socialt skapade könet. Begreppet belyser att kvinnors och mäns olika villkor inte enbart kan förklaras utifrån kroppsliga skillnader utan att vad som är kvinnligt och manligt är socialt betingat och påverkas av normer. Genom att förkroppsliga normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare skapar vi och upprätthåller normer kring kön. Det blir tydligt att kön inte är något statiskt om man tänker på hur könsnormer förändrats över tid eller att vad som anses vara kvinnligt och manligt skiljer sig mellan olika kulturer och olika sociala sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom något som ständigt förändras. Kön är inte bara en sak Begreppet kön kan delas in i 4 olika delar: Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara två juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på ens biologiska kön.

5 Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner sig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet hen har. Könsuttryck/socialt kön - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst. En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen kallas för CIS-person. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Alla personer är inte CIS-personer utan avviker ifrån normen på olika sätt. Konsekvenser Att anpassa sig till normer belönas med bekräftelse och tillhörighet. Att följa eller inte uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Genom att kategorisera och utgå ifrån givna ramar skapar vi ordning för oss själva och vet hur vi skall förhålla oss till oss själva och andra. De personer som avviker ifrån CIS-normen, dvs. de vars biologiska, sociala och mentala kön inte stämmer överens utsätts ofta för negativa sanktioner så som bestraffning, exkludering och diskriminering. Personer som avviker kan känna skuld och skam inför sig själva. Även personer som främst befinner sig inom normen utsätts för bestraffning om de överskrider gränserna. Att vissa sätt att vara, uppträda och se ut knyts till ett specifikt kön gör att både kvinnor, män och personer med annan könstillhörighet begränsas att leva det liv de vill leva. Det som förknippas med manligt har generellt högre status än det som förknippas med kvinnligt. Detta gör att när vi förkroppsligar könsnormer blir konsekvensen att kvinnor får en underlägsen position och missgynnas. På individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man. Detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor. På strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Att arbeta normkritiskt Normer är ofrånkomlig del i all mänsklig gemenskap och utgör en grundpelare i individers människosyn och värderingssystem. Att arbeta för att förändra normer handlar inte om att avskaffa alla normer det handlar om kritiskt reflektera kring det vi tar för givet. Ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att synliggöra privilegier och undersöka vilka normer som fungerar exkluderande. Genom att uppmärksamma, ifrågasätta och utmana de normer som begränsar oss kan vi verka för att alla människor oavsett kön kan få möjligheten att leva de liv de vill leva. Källor (dessa sidor är bra om ni vill ha mer fördjupad information):

6 Att arbeta vidare Nedan kommer förslag på frågor som kan ställas för att inleda en samling, för att väcka tankar eller för att sporra en diskussion. Använd fördjupningsmaterialet som underlag och stöd. Beskriv följande scenario: Du har precis fått reda på att en gammal kompis har fått barn. Du ringer upp för att gratulera. Din gamla kompis tackar så mycket och försäkrar dig om att allt gått bra. Du ställer frågan: Vad blev det? Svaret blir - Det blev ett barn. Ställ följande fråga/frågor i relation till scenariot: Vad tänker ni när ni hör den här historien? - Är detta ett realistiskt scenario? - Hur hade reaktionerna blivit? - Varför tror ni att reaktionerna blir som de blir? Vad tänker ni när ni hör kön? - Biologiskt, socialt, mentalt, juridiskt? Vad är skillnaden på biologiskt kön och socialt kön (genus)? Har du tänkt på att kön kan vara flera saker? För de flesta hänger de 4 könen ihop, men vad tror du det får för konsekvenser om det sociala eller mentala könet avviker? Välj några stycken av följande områden att diskutera kring: Intressen, vardagssysslor, vänskapsrelationer, kärleksrelationer, val av ämnen i skolan, val av linje på gymnasiet, karriärsval, arbete, familjeliv. Ställ följande frågor: Om ni tänker på de val ni gjort och vilka preferenser ni har rörande. Påverkas detta av att du är kvinna eller man? På vilket sätt? När vi föds blir vi antingen kategoriserade som flicka eller pojke. Vilken grupp vi blir sorterade in i har sedan betydelse hela livet igenom. Reflektera över följande: - Hade det vart bättre om vi inte tvingades in i dessa mallar? Vilka positiva respektive negativa aspekter finns med att det är som det är? Vad är en norm? I vilka situationer är du normbrytare respektive normbevarare? Jämställdhet skapas i vardagen. Hur kan du/ni göra skillnad på arbetet, i skolan eller privat?

7

8

9

10

11

12

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen

Läs mer

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

IT S ALL TOO BEAUTIFUL Pedagogiskt material för efterarbete till föreställningen IT S ALL TOO BEAUTIFUL Ett material att använda för vuxna som ska se eller har sett IT S ALL TOO BEAUTIFUL tillsammans med ungdomar. Materialet

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG 161102 Malin Lindroth Skolsköterska och Fil.dr i Hälsa och samhälle Lektor på Hälsohögskolan

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking Undervisningen ska innehålla följande centrala innehåll: Biologi Åk 7 9 Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram

Läs mer

Ordlista jämställdhet och mångfald

Ordlista jämställdhet och mångfald Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL NORMKRITISK PEDAGOGIK

EN INTRODUKTION TILL NORMKRITISK PEDAGOGIK E NN IIN NT TRROOD DUUK KT TIIOON N T TIILLLL NORMKRITISK PEDAGOGIK NORMKRITISK PEDAGOGIK VERKTYG OCH MÖJLIGHETER Har du funderat på hur stor betydelse du som pedagog egentligen har? Skolan är en plats

Läs mer

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se

DÖDA VINKELN. Om sexualitet. 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se DÖDA VINKELN Om sexualitet 111111-15 Hanna Möllås hanna@asheron.se Fristående 7,5 hp högskolekurser Religion, samhälle sexualitet Religion makt och sexualitet ur ett genusperspektiv Sexualitet i österländska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. 1 av 6 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. Androgyn Av Andro = det manliga och gyno = det kvinnliga - Person med ett könsneutralt utseende. Asexuell,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Kärlek börjar inte med bråk. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund

Kärlek börjar inte med bråk. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Kärlek börjar inte med bråk Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Bakgrund De sexualiserade skällsorden hör till de absolut mest förekommande skällsorden i skolmiljön. Elever som upplevt sexuella trakasserier/sexualiserat

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck

Läs mer

Bullerbyns. Likabehandlingsplan

Bullerbyns. Likabehandlingsplan Bullerbyns Likabehandlingsplan Ht15vt16 På Bullerbyns förskola har varje Barn rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Förälder rätt att vara sitt allra bästa JAG, varje Medarbetare rätt att vara sitt

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Handlingsplan för hbtqarbete

Handlingsplan för hbtqarbete PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för hbtqarbete Örebro kommun 2016-12-06 Ks 690/2016 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR HBTQ-ARBETE PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN Normmedvetet perspektiv Carina Kullgren God social arbetsmiljö Fri från: Kränkande särbehandling Trakasserier (mobbing) 10-30 000 långstidssjukskrivningar/år 100-300 självmord/år

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kristinebergs förskola Upprättad Januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Kärlek börjar inte med bråk

Kärlek börjar inte med bråk Kärlek börjar inte med bråk Sexuella trakasserier och könsmobbing Malin Gustavsson Folkhälsans förbund malin.gustavsson@folkhalsan.fi Sexuella trakasserier enligt lagen* är: sexuellt insinuerande gester

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

STÖDMATERIAL ORDLISTA. Innehåll

STÖDMATERIAL ORDLISTA. Innehåll ORDLISTA Innehåll Två centrala områden... 2 Avbrott och avhopp i gymnasieskolan... 2 Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)... 2 Projektord... 2 Analys och tolkning... 2 Indikatorer... 3 Insats, åtgärd och

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016 Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn. Förändringsledarutbildningen A$ främja jämställdhet bland unga kan på sikt bidra 7ll a$ förebygga våldsutövande,

Läs mer