Innovationsdialog om immateriella tillgångar och affärsstrategier

Transkript

1 Innovationsdialog om immateriella tillgångar och affärsstrategier En mötessammanfattning 16 februari 2012

2 Tjänsteföretag, forskare, affärsrådgivare, regeringskansliet, myndigheter, företagare, uppfinnare, investerare, industriforskningsinstitut, universitet och högskolor samverkade under innovationsdialogen. Inledning Innovationsdialogen om immateriella tillgångar och affärsstrategier arrangerades i nära samverkan mellan PRV, VINNOVA och Regeringskansliet. Syftet med dialogen var, att gemensamt med mötesdeltagarna, skapa en övergripande bild av immateriella tillgångars betydelse för svensk tillväxt. Men också att verka som ett inspel till arbetet med den nationella innovationsstrategin. Mötesdeltagarna bestod av personer från olika myndigheter, offentliga stödaktörer, innovativa företag, riskkapitalister, bransch- och intresseorganisationer, regeringskansliet, forskningsinstitutioner, universitet och högskolor. Samtliga med nyckelpositioner inom innovation och affärsstrategi. Totalt anmälde sig 91 personer. Programmet innehöll en kort introduktion av generaldirektörerna från PRV och VINNOVA, en reflektion av statssekreterare Håkan Ekengren, tre arbetspass samt nio korta inspel från utvalda mötesdeltagare. Denna sammanfattning kommer att återge de huvudsakliga dragen för synpunkter som kom fram på mötet. Genomförande Mötet leddes av Eva Esselin Leander och Henrik Samuelberg från konsultföretaget Provis fem. De tre arbetspass som utarbetats av PRV och VINNOVA var avsedda att spegla nuläget, tre perspektiv (offentliga aktörer, företag och nationell tillväxt) samt vägen framåt avseende affärsstrategier kring immateriella tillgångar. I grupper om sex personer diskuterade deltagarna de för mötet framtagna frågeställningarna och skrev ned gemensamma ståndpunkter. Frågeställningar Efter att mötesdeltagarna först individuellt, sedan i grupp, fått reflektera över hur de själva jobbar med immateriella tillgångar idag uppmanades de att diskutera frågeställningen gällande nuläget: Beskriv en situation där du bidragit till framgångsrikt arbete med immateriella tillgångar och affärsstrategier, och på vilket sätt det haft betydelse för affären/nyttan? Frågeställningen för det andra arbetspasset var konstruerat så att mötesdeltagarna skulle inta tre olika perspektiv: Offentlig aktör, företag och nationell tillväxt. Utifrån dessa skulle möjligheter, utmaningar, hinder och dilemma samt komplexitet diskuteras i grupperna. Den tredje frågeställningen handlade om vägen framåt. Mötesdeltagarna uppmanades till enskild reflektion, senare diskuterades förslagen i grupp. Reflektera över vad du kan bidra med för fortsatt utveckling och samverkan. Både de individuella och gemensamma förslagen dokumenterades.

3 En sammanfattning av innovationsdialogen Dialogmötet arrangerades för att skapa en övergripande bild av immateriella tillgångars betydelse för svensk tillväxt och för att verka som ett inspel till den nationella innovationsstrategin. Dagen inleddes av PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg som poängterade vikten av att lyfta fram immaterialrätten som affärsverktyg. Den kartläggning som VINNOVA och PRV tagit fram av det offentliga stödsystemet visar att kunskap och förståelse för de möjligheter och begränsningar som immaterialrätten erbjuder kan förbättras i Sverige. Susanne Ås Sivborg förklarar: - Svenska företags konkurrenskraft och Sverige blir ett mindre attraktivt land i den globala omvärlden. Små och medelstora företag betyder mer och mer i Sverige och Europa. Immaterialrätten behöver finnas med när vi pratar innovation och strategier. VINNOVA:s generaldirektör Charlotte Brogren berättar sedan om VINNOVA:s uppgift att stärka svensk innovationskraft genom att investera i forskning och utvecklingsprojekt med det primära målet att skapa hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag. - Vi vill bygga hängrännor mellan stuprören som finns i samhället: Universitet forskning företagande. perspektiv och vägen framåt togs tre frågeställningar fram. Nedan återges diskussionerna som uppkom under de olika sessionerna. Framgångsrikt arbete med immateriella tillgångar Hur arbetar mötesdeltagarna med immateriella tillgångar? Vi bad deltagarna att utgå från frågeställningen: Beskriv en situation där du bidragit till framgångsrikt arbete med immateriella tillgångar och affärsstrategier, på vilket sätt har det haft betydelse för affären/nyttan? Flera grupper återkom till behovet av fokus på varför arbetet med immateriella tillgångar är viktigt ur ett affärsperspektiv. Frågan När är också viktig. Små och medelstora företag (SMF) behöver bli stärkta i sitt affärsstrategiska arbete där immaterialrätten är ett viktigt inslag för att ta välgrundande beslut. Därefter kommer frågorna hur och var. För att lyckas krävs samverkan bland de rådgivande aktörerna samt en förståelse och samsyn av innovationssystemet. På så sätt understöds arbetet för SMF när det gäller forskning, finansiering och kommersialisering. För att öka kunskapen om immaterialrätt och hantering Charlotte Brogren menar att det behövs mer samverkan och öppnare nätverk. Därmed blir kontrollen av idéägande mer angelägen och det krävs ökad förståelse för hur ett effektivt innovationsklimat skapas. Sara Modig från Näringsdepartementet bar på förhoppningen att dialogmötet ska minska reviren mellan aktörerna och att relationerna mellan dem stärks. - Istället för att måla rutor i organigram behöver vi titta vad som finns mellan rutorna. Det är i mötet som något händer, sa Sara Modig. Tre arbetspass Under innovationsdialogen uppmanades deltagarna till reflektion individuellt och i grupp. Efter varje övning gjordes kortfattade rapporteringar i plenum. För att fokusera diskussionerna runt borden på nuläge, Enskilda reflektioner och gruppdiskussioner förekom under innovationsdialogen. av immateriella tillgångar upprepades ordet storytelling som ett värdefullt redskap. Genom storytelling lyfts förebilder fram. Utifrån det kan nätverk för erfarenhetsutbyten möjliggöras. En förutsättning för innovation är att olika kompetenser möts. Den enskilda immateriella tillgången utvecklas starkare och bättre genom samverkan, dialog och nätverkande.

4 behöver hjälp med att bredda sin syn på innovation, effekten blir då en ny syn på immateriella tillgångar. I dagsläget är: - Systemen svåra att förstå - Tidskrävande - Finansieringsstöd krångligt och svårt att få del av Bord fyra pratar om framgångsrika exempel. Rådgivare och stödsystemet behöver förse företagen med rätt verktyg ur den komplexa verktygslådan. Satsningar som det av VINNOVA:s genomförda VINN IP och PRV:s pågående Easy Access bidrar till ökat medvetande, attraktionskraft och strategiskt tänk. Återkommande synpunkter: - Frågan Varför? (att förstå värdet för någon annan) - Frågan När? (rätt timing) - Samverkan - Ha ett långsiktigt perspektiv - IPR är inte bara patent - IPR är inte bara registrerad skyddsrätt - IPR måste vara mer strategiskt - Bort med stuprör Tre perspektiv: Offentlig aktör, företag och nationell tillväxt Under det andra arbetspasset intog mötesdeltagarna tre olika perspektiv: Offentlig aktör, företag och nationell tillväxt. Utifrån dessa skulle möjligheter, utmaningar, hinder och dilemma samt komplexitet diskuteras i grupperna. Företagare Svenska företag behöver ökad kunskap om IPR, bland annat för att undvika att göra omedvetna intrång i andras rättigheter och för att förstå hur de kan skapa nya affärsmöjligheter med hjälp av immaterialrätten. För att lyckas med det krävs en samordning av stödsystemet och en större kunskap bland affärscoacherna. Företagen Detta behövs: - Rådgivare med IPR-expertis för SMF - Förebilder - Förståelse för immaterialrätt som affärsstrategiskt verktyg - Ett förenklat system för SMF - Ökad kompetens i bedömning av innovation (inte bara patent) - Kunskap om befintliga skyddsrätter (databassökningar) för att säkerställa att forskning bedrivs och utvecklas på områden som är aktuella. Offentlig aktör I dagsläget är det problem att få en överblick av offentliga aktörer som har i uppdrag att främja SMF då det finns väldigt många aktörer som har offentlig finansiering runt om i landet. De fungerande processerna är många liksom möjligheterna att göra affärer av dem men det ligger inte alltid i det offentliga uppdraget. Hur gör vi det till ett uppdrag? Utbildning är en nyckel. Det är extremt viktigt att sätta sig in i hur immaterialrätt hanteras på universitetsnivå det behövs betydligt fler utbildningar. Det är en av stöttestenarna för tillväxten i Sverige. SMF-begreppet är dåligt, det omfattar för mycket. Stöd och råd varierar stort mellan ett företag med 10 anställda till ett företag med 50 anställda. Var går egentligen gränsen för småföretagande? Vid nuvarande 250 eller vid 1000 anställda? Fler steg i graderingen efterfrågas för att rätt rådgivning vid ett visst skeende ska vara möjligt. En gemensam plattform efterlyses för offentliga aktörer som är mottagare för politiska program och satsningar. Det nuvarande stödsystemet är komplext och rörigt. Det krävs en behovsidentifiering och bättre koordinering aktörerna emellan.

5 - Ökat entreprenörskapstänk - Ympa och förädla IPR oavsett ursprung - Öka vikten av långsiktigt ägande - Utbildningar om immaterialrätt som affärsredskap - Omvärldsmedvetenhet - Fortsatt utveckling och samverkan Fortsatt utveckling och samverkan Samverkan och kunskapsutbyte viktiga nycklar för att få SMF att första affärsnyttan med immaterialrätt. Återkommande synpunkter: - Vi behöver en innovationsminister som täcker fler departement - Lagstifta om ändamålsenliga IP-regler, nuvarande lagar behöver moderniseras - Färre små satsningar, mer långsiktiga perspektiv - Harmonisering av patenträtten - IPR-program på universitet och högskolor - Färre aktörer i det offentliga stödsystemet som har som uppdrag att stötta SMF och samordning dem emellan - Den offentliga och privata sektorn behöver samverka Aktörerna i det offentliga stödsystemet ska vara lättillgängliga och fungera som lotsar. Därför är det ytterst viktigt att de har hög kunskap om innovation och immaterialrätt. Immaterialrätten skapar förutsättningar för hållbar innovation, som i sin tur leder till ökad tillväxt. Nationell tillväxt I dagsläget är innovationssystemet svåröverskådligt och komplext. För att underlätta för forskare och SMF krävs en förenkling av systemet. De behöver en ökad kunskap om immaterialrätt så att de bygger en IP-smartness. Sverige står inför utmaningen att behålla och attrahera forskningen, forskare och start-ups i landet. Förutsättningarna förbättras genom: - Rådgivning hög kvalitet till rimligt pris - IPR-kompetens - Samverkan i systemet - Ökat fokus i systemet och lägre insteg Sista frågeställningen handlade om vägen framåt. Mötesdeltagarna uppmanades till enskild reflektion, senare diskuterades förslagen i grupp. Reflektera över vad du kan bidra med för fortsatt utveckling och samverkan. En grupp diskuterar det nationella tillväxtperspektivet. Under den här delen uppkom diskussionen om generationsskiften i befintliga bolag. Många äldre producerande företag har svårt att hitta köpare. De uppfattas inte som innovativa och de uppfattar inte sig själva som innovativa. De har en inarbetad infrastruktur i form av marknader, positioner, varumärken, kapital och produktionsresurser. Riskkapitalister saknar generellt intresse för denna typ av företag. En idé är att knyta samman dessa med nystartade innovativa företag, de som saknar infrastruktur och kapital men som ofta har någon IPR-rättighet. Om de går samman finns förmågan att få riskkapital. Hur hittar vi former för att gifta ihop dessa företagstyper i Sverige? Övriga reflektioner: - Certifiera affärsrådgivare så att en gemensam grundkunskap och kontext finns - Öka kopplingen och medvetenheten mellan immaterialrätt och svensk tillväxt

6 - Öka förståelsen och kompetensen för immateriella tillgångar som en resurs - Tillvarata och förädla globalt producerad IPR - Ökad samverkan rådgivarna emellan (affärscoacher, jurister och IP-expertis) - Större perspektiv se och förstå helheten av IPR Slutord Under dagen återkom vissa synpunkter och diskussioner - oavsett frågeställning och perspektiv. Samtliga handlade om vad som behövs för att öka Sveriges innovationskraft: - Förbättra samverkan mellan offentliga aktörer - Arbeta för ett öppnare och samtidigt mer fokuserat innovationssystem - Ge förutsättningar för rådgivning av god kvalitet - Lyft fram lyckade exempel på innovatiova företag som lyckats - Sänk tröskeln in i och ut ur systemet för SMF - Utöka satsningen på IPR i utbildning på universitet och högskolor En annan framträdande åsikt som dyker upp på många ställen är behovet av en aktör som agerar lots/navigatör/ översättare/katalysator i systemet. Röster under dagen Immaterialrättsskyddet är en viktig del för att realisera tillgången, det är endast då det blir möjligt att överföra kunskap. Tillgången är immaterialrätt som kan skyddas i olika bemärkelser. Medvetandegörandet om vad man kan göra är extremt viktigt. Vi behöver arbete med att förändra attityden först till marknaden. Genom att lyfta fram varumärket och skapa en igenkänning och trygghet hos kunderna kan värdet på företaget öka. Det kan bidra till att det blir lättare att hitta affärspartners och investerare. Immateriella rättigheter fungerar både som skydd och möjliggörare en möjlighet för att utveckla affärer. Stuprörstänket måste bort, fram med fler hängrännor! Det behövs utbildningar för att förstå kunskapsbaserade företag. Vilken miljö vill du att ditt varumärke ska finnas i? Fundera över det när du avtalar om samarbeten. Regional affärsstrategisk IP-kompetens behöver skräddarsys. När insatser skapas på politisk nivå kan närheten till mottagaren förloras. Bygg en gemensam plattform för alla offentliga aktörer så att alla satsningar samlas där. Det leder till bättre politisk samordning. Design är ofta en bra krok att hänga upp marknadsföringen på. Här har designskyddet en funktionell uppgift. Vi måste ändra mindset från vad som ska skyddas till vilken affär som ska möjliggöras. Tillväxten ska ligga hos småföretagen, de behöver en gräddfil in i systemet. Det är väldigt komplext för småföretagen att navigera sig fram mellan de offentliga aktörerna, det behöver förändras. Forskningsinstituten är viktiga för bryggan mellan universiteten och näringslivet. De är mycket viktiga för utbyte i bägge riktningar. De akademiska miljöerna är disparata och vi ser forskningsinstituten som en sammanhållande kraft och stark innovationsmotor för Sverige. Vi lever i en föränderlig värld och det skapas ständigt nya förutsättningar för SME:s. Vi behöver titta på vilken typ av företag det är och vilka immateriella verktyg som ska användas. Ett patent är inte alltid lösningen på allt. Man måste identifiera och förstå de krafter som styr vid beslut om avtal för IPR-policys. Förståelsen är en förutsättning för att skriva en strategisk policy så att inte områden blir låsta och att skydden användas framgångsrikt.