Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Transkript

1 Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor och svagheter, Jonas Örtquist, Länsstyrelsen; Eva Klasson Wehler, Stockholms univ.; Sonia Gustafsson, SLL; Lina Glans, SSCO Fikapaus Så ska regionens innovationskraft öka, Maria Lönn, Länsstyrelsen Norra Djurgårdsstaden nya lösningar och affärsmöjligheter, Tomas Gustafsson, Stockholms stad Lunch

2 Tillväxt, miljö och regionplanering Charlotte Hansson, TMR Hälsar välkommen

3

4 RUFS 19 oktober 2011 Stockholmsregionens innovationskraft Jonas Örtquist Länsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt

5 Upplägg Stockholmsregionens innovationskraft en översiktlig funktionsanalys Förmågor av btdl betydelse för Stockholmsregionens innovationsförmåga Genomgång resultat Diskussion

6 Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsinventering (54 rapporter) Fokus på FEM förmågor av betydelse för innovationsförmågan Internationell kontext S li ö k h h i Synliggör styrkor och svagheter i innovationssystemet

7 De fem förmågorna Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Entreprenörskap Mobilisering av resurser Fysisk infrastruktur Regional governance

8 Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Utbildningsnivå i arbetskraften FoU resurser se i företag öetagoch universitet Graden av samverkan i FoU i företag och universitet Agglomerationsgrad (täthet, närhet, tillgänglighet i transportinfrastruktur) Nätverkskopplingar (ex. samverkan mellan universitet) FoU insatser i relation till BRP

9 Utbildningsnivå och FoU i relation till BNP Andel i befolkningen med minst treårig högskoleutbildning g2010 8:e plats EU FoU utgifter i procent av BRP :e plats EU

10 Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning STYRKOR SVAGHETER Stor kunskapsstock, k k Förhållandevis svag uppbyggd under många år samverkan mellan FoU i Stor mängd FoU-resurser företag och universitet via universitet it t och företag Flaskhalsar l (bostäder och infrastruktur) försvårar rörlighet av kunskap (människor, kompetens) Relativt svaga närverkskopplingar (graden av samverkan mellan lärosäten kunde vara högre)

11 Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning

12 Entreprenörskap p Tillgång gtill KIBS viktiga igaockså åi innovationsprocesser io o e Företagande och etableringsfrekvens i regionen Attityder till företagande Strukturer för stöd och rådgivning i olika lk faser

13 Entreprenörskap STYRKOR Låga trösklar för att starta företag Stort antal aktörer med olika profil och inriktning ikt i ger stöd till entreprenörer och innovatörer Väl utvecklat t stöd till nyföretagare God kunskap om rådgivningsaktörerna i och deras roll SVAGHETER Viss överlappning och konkurrens mellan aktörer Under- och projektfinansierade i aktörer Svagt utvecklat stöd till befintliga företag som vill växa Bristande regional samordning Svaga branschspecifika stödstrukturer

14 Entreprenörskap

15 Mobilisera och attrahera resurser Tillgång gtill mötesplatser öepa e mellan akademin a och näringsliv och industri Långsiktig finansiering i i till innovationssystemet t t Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer

16 Mobilisera och attrahera resurser Tillgång gtill mötesplatser öepa e mellan akademin a och näringsliv och industri Långsiktig finansiering i i till innovationssystemet t t Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer Öppenhet och strukturer för att attrahera investeringar Öppenhet och strukturer för att attrahera investeringar och humankapital

17 Mobilisera och attrahera resurser STYRKOR Flera starka organiska kluster inom främst IKT och Life Science som mobiliserar resurser Flera starka FoI- miljöer runt framför allt KI, KTH, SU samt Uppsala universitet Framgångsrik paketering av hållbar stadsutveckling Attraktiv region (livsmiljöer som attraherar inhemsk och utländsk kompetens) SVAGHETER Avsaknad av storregionala klusterorganisationer (ej Life Science) Svårt attrahera nationell finansiering av kluster från ex. VINNOVA Stöd till SME, tjänsteföretag och offentlig sektor behöver stärkas Svag integration av utrikes födda på arbetsmarknaden Otillräckligt riskkapital (även utländskt) Saknas regionala strategier

18 Mobilisera och attrahera resurser

19 Fysisk infrastruktur Innovationsförmågan är starkt beroende eoe eav rörlighet och inflyttning av människor (kunskap och kompetens) Transportsystem t Bostäder

20 Fysisk infrastruktur Ex. på historiska brister i infrastrukturinvesteringar Mellan 1960 och 1990 gjordes inga investeringar i Stockholmsregionens vägnät (OECD) Mellan 2000 och 2004 fick Stockholmsregionen 18 procent av statliga medel för drift och underhåll av transportinfrastrukturen (trots 29 procent av BNP) Transportutgifterna för en person i Stockholm är /år I Jönköping är siffran

21 Fysisk infrastruktur STYRKOR Attraktiv kunskapsintensiv k i region som lockar människor Goda förutsättningar att få samhällsekonomisk utväxling på nyinvesteringar i infrastruktur Det ansträngda läget har uppmärksammats från nationell nivå (100- miljarderspaketet) SVAGHETER Historiskt i eftersatt trots stora infrastrukturbehov Lång tid att återhämta eftersatta tt investeringar i

22 Fysisk infrastruktur

23 Regional governance Styrning goch ledning gav länets innovationssystem io Strukturer som skapar legitimitet i det innovationsstödjande tödj d systemet t Strukturer för att kontinuerligt analysera omvärldförändringar och omsätta i strategier

24 Regional governance STYRKOR Nationella strategin / RUFS SBA (50 kommuner i Mälardalen) Framsyn Stockholm Mälardalen omvärldsanalys Länsplan för regional transportinfrastruktur SVAGHETER Många aktörer splittrat ledarskap - endast rådighet över delar, ej helheten Saknas forum för strategisk omvärldsanalys / framsyn inom innovations- och kompetensområdet

25 Regional governance

26 Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning + Entreprenörskap + Mobilisering av resurser + F i kti f t kt Fysiskt infrastruktur + Regionalt governance Leveransförmåga

27 Stockholmsregionens innovationskraft

28

29 RUFS/RUP 19 oktober 2011 Så ska Stockholms innovationskraft öka Maria Lönn Maria Lönn Länsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt

30 Upplägg Innovationskraft Stockholm Den nationella innovationsstrategin Detta gör man i andra regioner

31 Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning + Entreprenörskap + Mobilisering av resurser + F i kti f t kt Fysiskt infrastruktur + Regionalt governance Leveransförmåga

32 Innovationskraft Stockholm Varför? Vi i Stockholm måste bli bättre på att omvandla forskningsresultat och idéer till kommersiellt gångbara produkter och tjänster. Konkurrensen från omvärlden tilltar..

33 Innovationskraft Stockholm Hur? En vision och en regional innovationsstrategi ska formuleras, men vi behöver framför allt handla. Vi behöver också skapa en plattform för att diskutera och koordinera gemensamma initiativ. Stockholms som huvudstadsregion ska ha stor påverkan på nationella insatser och prioriteringar

34 Innovationskraft Stockholm Vilka? Stockholms stad, kommunerna via KSL, Stockholm Business Region, Stiftelsen Electrum, Sting, Landstinget (inkl. TMR), Karolinska institutet, Stockholms universitet, KTH, Stockholms handelskammare, Vinnova, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Stf Vetenskapsstaden, Stf Flemingsberg g

35 Innovationskraft Stockholm Några nedslag: Vid Stockholmsmötet i slutet av maj presenterades utgångspunkter g för innovationsstrategin återrapportering till mötet 2012 Nationell regional dialog med Näringsdepartementet inför den nationella innovationsstrategin, men även inspel till andra nationella processer. Vi följer IVA:s arbete

36 Tillväxt, miljö och regionplanering Fikapaus

37 Den nationella innovationsstrategin På plats hösten Siktar på Resan kanske viktigare än målet..? Slutsatser från OECD, EU är viktiga Regeringen arbetar parallellt med insatser för indikatorer för innovation, offentlig innovationsupphandling samt översyn av det statliga riskkapitalet. Stockholm följer arbetet och kommer att ha en nationell elldialo dialog

38 Detta gör man i andra regioner Skåne: Process P sedan 2009 Liknande problembild som i Stockholm den svenska paradoxen Internationell innovationsstrategi sedan slutet av september Uppsala: Också en ny innovationsstrategi Prioritering av de mest innovationsfrämjande insatserna

39 Har du idéer kring Stockholms arbete? TACK! Maria Lönn Maria Lönn tfn: ,

40

41 Tillväxt, miljö och regionplanering

42 Tillväxt, miljö och regionplanering

43 Tillväxt, miljö och regionplanering

44 Tillväxt, miljö och regionplanering

45 Tillväxt, miljö och regionplanering

46 Tillväxt, miljö och regionplanering

47 Tillväxt, miljö och regionplanering

48 Tillväxt, miljö och regionplanering

49 Tillväxt, miljö och regionplanering

50 Tillväxt, miljö och regionplanering

51 Tillväxt, miljö och regionplanering

52 Tillväxt, miljö och regionplanering

53 Tillväxt, miljö och regionplanering

54 Tillväxt, miljö och regionplanering

55 Tillväxt, miljö och regionplanering

56 Tillväxt, miljö och regionplanering

57 Tillväxt, miljö och regionplanering

58 Tillväxt, miljö och regionplanering

59 Tillväxt, miljö och regionplanering

60 Tillväxt, miljö och regionplanering

61 Tillväxt, miljö och regionplanering

62