Funktionsanalys av Västmanlands innovationssystem

Transkript

1 Funktionsanalys av Västmanlands innovationssystem Affärsplan Västmanland

2 Näringslivsutveckling, ökad konkurrenskraft och tillväxt Affärsplan Västmanland, initierat av Västmannarådet, driver ett utvecklingsarbete vars fokus är att etablera ett i hela länet strategiskt och långsiktigt innovationsarbete som bidrar till näringslivsutveckling, ökad konkurrenskraft och tillväxt. Uppgiften för Affärsplan Västmanland är att öka samspel och samverkan mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Med bas i detta arbete har en funktionsanalys av innovationssystemet genomförts i länet. En funktionsanalys är en modell för att analysera ett innovationssystem. Tanken är att fånga tillväxtfrämjande aktörer, belysa och få en överblick över olika organisationers verksamhet och samarbeten i regionen samt aktörernas syn på arbetet i regionen med att stödja innovation och entreprenörskap. Oftast har denna typ av analyser använts för att analysera så kallade sektoriella innovationssystem, det vill säga att analysera ett specifikt teknik- eller kompetensområde. I denna analys har fokus lagts på att studera det regionala innovationssystemet. Detta är en sammanfattning av former för fortsatt utvecklingsarbete som funktionsanalysen kommit fram till. Syftet är att analysen ska ge underlag för strategiska insatser i linje med den fokusering på regionala styrkeområden och prioriteringar som sker inom EU och på global nivå. Målet med analysen: Kartlägga och beskriva nuläget samt göra en analys av det innovationsstödjande systemets funktioner, kopplingarna mellan aktörerna i systemet samt systemets styrkor och brister utifrån systemets förmågor. Analysen ska belysa kopplingen mellan aktörernas officiella uppgift, deras verkliga aktiviteter och deras resultat inom den officiella uppgiften. Sammanställa och analysera systemets (aktörernas ordinarie verksamhet och projekt) finansiering med regionala, nationella och internationella medel. Föreslå åtgärder för hur systemets processer och förmågor kan utvecklas och effektiviseras. Under hösten 2012 skickades 41 enkäter ut till verksamma personer inom innovationssystemet i länet. Total nåddes en svarsfrekvens på 90 procent, motsvarande 37 aktörer. Som ett komplement till enkäten har 13 intervjuer genomförts med aktörer i systemet. Att utveckla regionala innovationssystem handlar om att mobilisera, formera och utveckla de resurser och förmågor som finns på regional nivå. Detta på ett sådant sätt att innovativa miljöer kan utvecklas som förmår skapa förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt. För att en sådan mobilisering skall bli lyckosam krävs en kritisk massa, ett visst underlag för att regionen ska kunna bli konkurrenskraftig. Att gå utanför de etablerade administrativa regionerna kan vara ett sätt att få en bredare bas för att forma ett konkurrenskraftigt regionalt innovationssystem. För att lyckas med detta krävs en kunskap om styrkorna och svagheterna i det/de system och den struktur som finns idag. För analyser av innovationssystem så ser vi två centrala perspektiv som viktiga att förena i analysen. Dels ett aktörsperspektiv med fokus på vilka aktörer som agerar i systemet och med vilka förutsättningar. Dels ett funktionellt perspektiv med fokus på de funktioner som systemet måste upprätthålla för att leverera värde och nytta. Med funktioner avses ett antal kritiska processer som driver förändring. Fokus ligger på vad som faktiskt sker i termer av processer som har en direkt inverkan på systemets förmåga att leverera avsedda resultat, i det här fallet aktörernas samlade förmåga att stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga.

3 Former för fortsatt utvecklingsarbete 1. Stärk det regionala ledarskapet generellt och skapa en gemensam målbild och vision för länet och koppla projekt och aktiviteter till denna målbild/vision Att stärka det regionala ledarskapet är en viktig del i den fortsatta utvecklingen av innovationssystemet i regionen. Enkäten till aktörerna i innovationssystemet visar att det regionala ledarskapet kan och bör utvecklas vidare, något som också intervjuerna bekräftar (även om det ska tilläggas att det i många av intervjuerna också lyfts fram att det har hänt positiva förändringar de senaste åren när det gäller det regionala ledarskapet). Det handlar framförallt om att samla regionens aktörer för gemensamma samarbeten, att utveckla gemensamma strategier med utgångspunkt i både näringslivets och offentlig sektors behov samt att arbeta för gemensamma omvärldsanalyser för regionen. Att stärka det regionala ledarskapet är också tydligt förknippat med såväl behovet av att utveckla roll- och ansvarsfördelning i innovationssystemet såväl som vad gäller utvecklingen av funktionella samarbeten i regionen. En tydlig roll- och ansvarsfördelning kräver ett regionalt ledarskap för att synliggöra och implementera en utveckling av roll- och ansvarsfördelningen mellan aktörerna i innovationssystemet. Något som förutsätter en samsyn och en förmåga till samhandling mellan aktörerna i innovationssystemet. En utveckling av roll- och ansvarsfördelning innebär i praktiken också en utveckling av det regionala ledarskapet. 2. Stärk särskilt formerna för samverkan mellan finansiärerna i regionen Den funktionella samverkan i innovationssystemet kan och bör utvecklas vidare för att stärka innovationssystemet i Västmanland och stärka konkurrenskraften i näringslivet. En viktig del i detta är ett närmare samarbete kring strategier och policies mer generellt för arbetet med innovation och entreprenörskap. I detta sammanhang tror vi att det är särskillt viktigt att systemets regionala finansiärer närmare än i dag bildar en strategisk grupp som försöker att formulera en enhetlig strategi när det gäller finansiering av olika aktörer och aktiviteter. Detta för att skapa mer av gemensam policygrund för de konkreta funktionella och interregionala insatser/samarbeten som ska/kan genomföras det vill säga prioriteras och därmed finansieras. Detta är något som indirekt finns formulerat i enkäten, men som framförallt kommer fram i vissa av intervjuerna. 3. Fortsätt stärk de fyra styrkeområden som identifierats, tydliggör i ännu större utsträckning betydelsen av utmaningsdriven innovation och betydelsen av horisontella kompetenser/teknologier En av styrkorna i innovationssystemet i Västmanland rör arbetet med att utveckla och stärka regionala styrkeområden (både faktiska och potentiella). Satsningar på att stödja och utveckla klusterinitiativ är en viktig del i detta arbete. Här finns i regionen två mycket starka sådana kring automation/robotik. Vidare har Länsstyrelsen lyft fram tre ytterligare styrkeområden som regionen bör fokusera på, dessa är hälsoteknik, tågteknologi samt energi. I detta sammanhang har man också lyft betydelsen av grand challenges och betydelsen av att försöka identifiera horisontella kompetenser som kan skära mellan olika branscher. Detta arbete ger en god grund för arbete med smart specialisering som av EU framhålls som en central strategi i arbetet med EU Arbetet med att utveckla och stärka regionala styrkeområden bör ha fortsatt fokus i arbetet med att utveckla innovationssystemet i Västmanland. En viktig del i detta rör en utveckling av

4 den funktionella samverkan som nämnts ovan. För att stärka de regionala styrkeområdena krävs ett funktionellt perspektiv som inte gör halt vid regiongränsen. En annan viktig del i arbetet med att stärka de regionala styrkeområdena handlar om hur detta arbete kan organiseras och struktureras på ett effektivt sätt. Där resurserna i innovationssystemet (regionalt och funktionellt) kan knytas till de kluster och organisationer som formas som plattformar för arbetet och dit även aktörer som erbjuder mer generellt stöd kan länkas. Detta för att undvika att man bygger upp dubbla strukturer och funktioner i innovationssystemet. Som en del i utvecklingen av arbetet med de regionala styrkeområdena bör man även eftersträva samutnyttjande av de resurser som finns vad gäller administration, processledning, resurser för stöd och rådgivning etc. för exempelvis klusterinitiativ. Detta för att utveckla och stärka de regionala styrkeområdena (hit hör också frågor rörande generell omvärldsanalys, se vidare nedan). Slutligen är en viktig aspekt när det gäller de fyra identifierade styrkeområdena att man från Länsstyrelsens håll tydliggör att det inte enbart är tekniska kompetenser som behövs för att utveckla dessa områden. I detta sammanhang blir exempelvis tjänsteinnovationer kring serviceutveckling viktiga. Om vi tar området järnvägsteknologi så bör detta i förlängningen rimligtvis också inkludera exempelvis nya servicekoncept inom järnvägsområdet (när det gäller matförsäljning, biljettförsäljning, design av interiörer, av tjänsteutbud på tågen etc.) Det kan i sammanhanget också vara värt att kommunicera att man från regionens håll inte nödvändigtvis låser sig vid dessa områden. I vissa av intervjuerna har gruvnäringen lyfts som ett ytterligare styrkeområde. Kanske bör detta utredas vidare. 4. Stärk effektiviteten i innovationsstödsystemet, tydliggör rollerna och försök att arbeta för en annan typ av finansiering För att stärka värdeskapandet i innovationssystemet tror vi att effektiviteten i innovationssystemet måste stärkas ytterligare. Framförallt handlar det om att tydliggöra rollerna i systemet. Detta handlar exempelvis om tydlighet vad gäller roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna och strukturen mellan lokal och regional nivå. Det handlar också om att arbeta utifrån ett plattformstänk, för att länka samman olika aktörer i arbetet med att stödja innovation och entreprenörskap. Arbetet som görs kring de regionala styrkeområden kan ses som exempel på ett sådant arbetssätt som kan utvecklas vidare (se föregående punkt). Här finns även erfarenheter från exempelvis Västra Götalandsregionen för inspiration och lärande. Viktiga delar i en utveckling av struktur och roller i innovationssystemet handlar enligt vår bedömning om en tydlighet kring a) vilka/vilken typ av tjänster som ska finnas tillgängliga på lokal och regional nivå b) vilken som är målgruppen för tjänsterna c) vem/vilka som ska erbjuda dessa tjänster samt d) hur tjänsten/verksamheten ska finansieras. Tabellen nedan ska ses som ett underlag för hur struktur och roller i innovationssystemet kan vidareutvecklas.

5 Figur 1. Roll- och arbetsfördelning i det regionala innovationssystemet Lokal Regional Interregional/nationellt Typ av tjänst a. Generell och grundläggande rådgivning. b. Stöd till företag vid etablering, expansion med t.ex. mark, lokaler. a. Mer specialiserade tjänster för enskilda entreprenörer och innovatörer vad gäller affärsutveckling, finansiering etc. b. Stöd till utveckling av branscher och regionala styrkeområden. a. Tydligt specialiserade tjänster där kvalitet och effektivitet kan kräva interregionala lösningar, kan t.ex. handla om frågor som rör kommersialisering vid U&H. b. Stöd till utveckling av branscher och regionala styrkeområden på funktionell och interregional basis. Tillgänglighet Lokalt, i varje kommun. Regionalt. Interregionalt. Målgrupp Enskilda företagare och företag. a. Enskilda innovatörer/ entreprenörer. a. Enskilda innovatörer/ entreprenörer. b. Grupper av företag inom regionens styrkeområden. b. Grupper av företag inom regionens styrkeområden. Aktörer (exempel) NFC eller motsvarande. Kommunala näringslivskontor/-bolag/ delregionala samverkansorgan kring bl.a. näringslivsutveckling. a. Regionala aktörer som Almi. b. Klusterinitiativ, nätverksorganisationer. a. Aktörer som innovationskontor. b. Klusterinitiativ, nätverksorganisationer. Finansiär Främst kommunal. Främst regional. Genom samverkan mellan regioner. En viktig del i en sådan strukturering är att tydliggöra att det är ett flertal aktörer på kommunal och regional nivå som är centrala för finansiering och utveckling av kvalitet i det innovationsstödjande systemet. Vidare är det viktigt att i tydliggörandet av roller och ansvar även tydliggöra vikten av samverkan och samspel mellan aktörer i det innovationsstödjande systemet. Detta för att säkra att kunden (entreprenören och/eller innovatören) på ett effektivt sätt kan få tillgång till den kompetens och det utbud av tjänster som finns i det innovationsstödjande systemet i Västmanland. En aspekt som framhålls av flera av de intervjuade aktörerna och som också lyftes vid den gemensamma workshop som hölls den 21 november 2012 är behovet av en ny typ av finansiering från offentliga aktörer: att man i större utsträckning måste försöka skapa lösningar som är av basfinansieringskaraktär eftersom sådan finansiering skulle underlätta för aktörerna att kunna

6 arbeta mer strategiskt, mer fokuserat och mer utifrån ett unikt erbjudande. Det vill säga, det skulle minska risken för överlappningar i innovationssystemet. Detta förutsätter dock en modell för hur tidsbegränsade projekt av utvecklingskaraktär kan skalas upp och bli en del av den ordinarie strukturen, men också hur projekt och verksamheter kan fasas ut och avslutas om de inte lever upp till de krav som följer av strategin för innovationssystemet. Det är också viktigt detta är något som lyfts i många av intervjuerna att ha en bred syn på innovationsbegreppet. I realiteten så kanske systemet egentligen är många delsystem som har sin egen värdelogik och sina specifika aktörskonstellationer. Det kan till exempel handla om ett akademinära system för att ta fram teknikbaserade innovationer. Detta delsystem behöver en viss typ av stöd. Produktutveckling i ett befintligt, låt oss säga underleverantörsföretag inom den tillverkande industrin, kanske kräver andra stödinsatser (och andra aktörer). Sedan tror vi avslutningsvis också att det är viktigt att komma ihåg att olika innovationsprocesser har olika behov av olika kompetenser. Till exempel torde patentkunskap vara något mindre betydelsefull för innovationer inom tjänsteföretag. 5. Mer satsning på insatser på befintliga företag och innovationer i befintliga företag I enkäten och även i intervjuerna så framhålls att det finns en tyngdpunkt i systemet på uppstartsfasen, i synnerhet när det gäller rådgivning. Förmågan till rådgivning bedöms också som relativt god. Detta gäller även i viss mån för rådgivning till befintliga företag. När det gäller finansiering bedöms systemet vara sämre, det framhålls i såväl enkäten som i intervjuerna. Det handlar här om att börja arbeta med en lite annan syn på finansiering, där inte enbart stöd till nyföretagande premieras. Innovationer ska i detta sammanhang förstås väldigt brett ett begrepp som produktutveckling kan också användas. Viktiga insatsområden här kan vara, i synnerhet för små och medelstora företag, att arbeta mer professionellt med sitt styrelsearbete. Ett annat viktigt område rör naturligtvis finansiering. Här indikerar både enkäten och intervjuerna att detta är en utmaning för regionen. Slutligen så kan stödet handla om olika stödinsatser för de företag som vill internationalisera sig. 6. Stärk regionens attraktionskraft I den nationella innovationsstrategin betonas vikten av att regionerna utvecklar sin innovationskraft utifrån sina egna förutsättningar. Man betonar vidare vikten av samverkan mellan aktörer och mer av ett system- eller plattformstänk kring de satsningar som görs, exempelvis när det gäller klusterinitiativ, demonstrationsanläggningar etc. Den nationella innovationsstrategins rekommendationer ligger väl i linje med det arbetet som bedrivits för att utveckla innovationssystemet i Västmanland. Här bedömer vi att regionen gör rätt som försöker att fokusera på fyra styrkeområden. Samtidigt är det värt att understryka att regional attraktivitet är ett vidare begrepp som även inkluderar boende, livsmiljö i stort, utbud av kultur, nöjen och friluftsliv. Ett arbete för att utveckla och stärka innovationssystemet i Västmanland måste därför ses i ett större sammanhang och som en del i en regional utvecklingsstrategi där satsningar exempelvis på attraktiva boenden och goda kommunikationer är av avgörande betydelse. Detta för att attrahera kompetens och företag till regionen som kan bidra till att stärka innovations- och konkurrenskraften i näringslivet och i regionen. Just det sistnämnda är mycket viktigt eftersom det framkommer i enkäten (och även i flera intervjuer) att kompetensförsörjningen är en verklig utmaning för regionen.

7 7. Förstärk den övergripande omvärldsanalysen i systemet samt förstärk utvärdering och uppföljning av innovationssystemet För att säkerställa att trender och omvärldsförändringar identifieras och hanteras så måste regionen bli bättre på att arbeta med omvärldsanalyser på regional nivå. Det handlar i detta sammanhang om att arbeta med mer övergripande analyser, inte de som är specifika för en enskild bransch i och med att dessa genomförs av branschen själv. Aktiviteten kan vara en del av den plattform som kanske måste byggas upp för att stödja exempelvis klustersatsningarna i regionen med vissa basverksamheter (som är generiska och inte en del av klustrenas kärnverksamhet). Det vill säga, erbjuda vissa tjänster så att aktörerna inte behöver bygga upp dem själva internt. I enkäten så framkommer det att drygt 60 procent av de svarande löpande följer upp sin verksamhet utifrån en målstruktur. Detta är ett bra resultat (även om det kanske borde vara 100 procent). Däremot saknar regionen idag en samlad information om vad systemet levererar. Ingen aktör vet vilka delar i systemet som genererar vilka resultat och effekter, eller om det alls ger resultat på företagande och näringsliv. Detta visas i enkätundersökningen och framkommer också i flera av intervjuerna. Vi kan i dagsläget inte ens uttala oss om huruvida systemet har effekt på antalet nystartade företag i regionen, på antalet innovationer etc. Därför föreslås att ett koncept för styrning, uppföljning och utvärdering av systemets aktiviteter, resultat och effekter initieras i syfte att få en grund att stå på i bedömningen av resurseffektivitet och hur direktiv, organisation och finansiering bör se ut i framtiden. Ett hållbart och stabilt uppföljningssystem kräver tydliga mål som systemets aktiviteter och resultat kan stämmas av emot. Dessa mål bör ta avstamp i en regional målbild där systemet i sig är en del av ett strategiskt arbete för att främja innovation, företagande och entreprenörskap och innovation. Att sätta denna typ av mål kan vara en uppgift för regionens finansiärer av systemet (som vi diskuterat tidigare). Vi vill här poängtera vikten av att se bortom de enskilda aktörerna och istället resonera kring funktioner, det vill säga; uppföljningssystemet bör mäta de olika funktionernas förmåga att generera resultat och effekter i förhållande till målen och därefter värdera de olika aktörer som levererar funktionerna. Oavsett aktör förväntas samtliga i systemet att redovisa de funktioner de erbjuder. En viktig del i utvecklingen av ett uppföljningssystem är dock att utarbeta rutiner för hur registrering och redovisning ska gå till och om det ska ske centraliserat eller decentraliserat, med vilken frekvens och med vilken detaljinsyn på olika nivåer från systemets aktörer. Här är en viktig uppgift att exempelvis samla in org.nr för att över längre tid kunna jämföra företag som varit föremål för en rådgivning med en spegelpopulation (liknande företag som inte varit föremål för rådgivning/finansiering). Det bör också framhållas att ett gemensamt uppföljningssystem inte nödvändigtvis behöver innebära att aktörerna jämförs med varandra eftersom de funktioner som man levererar kan se mycket olika ut. Däremot bör det vara möjligt att följa upp hur systemet sammantaget levererar stöd och med vilket resultat. Detta förutsätter att det finns någon form av enhetlighet i systemet med avseende på hur man definierar och registrerar klient, aktivitet (funktion) och resurs (tid, pengar) tre aspekter som skulle kunna vara grundstenar i ett sådant system. Vi ser också en stor nytta i att parallellt med att systemet följs upp och mäts internt, en kontinuerlig NKI genomförs för att fånga upp regionens nystartade och etablerade företags behov. Denna undersökning bör nå såväl klienter som varit i kontakt med systemet, som andra

8 (potentiella) företagare. De behov som delvis framträder i denna analys bör fungera som vägledande i en kontinuerlig uppföljning av de övergripande målen samt de indikatorer som används för att mäta systemets förmåga att leverera och bidra till ett positivt företagsklimat. *** Det är viktigt att det fortsatta arbetet både måste fokusera på att åtgärda de brister och de utvecklingsbehov i innovationsstödsystemet som framkommit i funktionsanalysen och de brister i innovationsystemet vad gäller förutsättningarna för innovation som framkommit i innovationsindex för Västmanland. Vidare bör den fortsatta utvecklingen av innovationssystemet ske i en process där aktörerna involveras, det vill säga arbetet ska ske tillsammans med de aktörer som ska stödja innovation och entreprenörskap. Det är grunden i fortsatt arbete.