Sveriges mest klimatsmarta växthus

Transkript

1 Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv Henrik Nyberg Int NN

2 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek, energiåtgång, placering etc Hur = Pitch & Match När? Tidplan och beroenden

3 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker utgör idag en mycket stor del av de livsmedel som konsumeras Tillväxten kring hållbart framställda livsmedel är mycket hög, men totala volymen är fortfarande låg Framtidens konsument är: engagerad och försöker äta etiskt och närodlat intresserad av att äta mer grönsaker, mer fisk men mindre kött villig att betala mer för hållbar mat med hög kvalitet Lokalt och hållbart producerade livsmedel är därför en av de viktigaste faktorerna för att kunna säkerställa och utveckla svensk livsmedelsindustri Differentiering mot Private Label/EMV och importerade livsmedel Bättre kontroll på kvalitetsparametrar på produkterna Hållbarhet är oftast lika med ökad konkurrenskraft

4 Det behövs en samordnad satsning för att möta morgondagens utmaningar Klimatförändringar Vilka möjligheter ger det för Sverige? Odla fler grödor? Åldrande befolkning Mat för specifika behov Nya typer av förpackningar Folkhälsa Mat allt större betydelse för vår hälsa Vilken roll kan maten spela vs traditionella läkemedel Forskning behövs Livsmedelsförsörjning Effektivare produktion & effektivare utnyttjande av resurser 4

5 Vad är Food Valley of Bjuv? En utvecklingsmöjlighet för matproduktion till framtidens konsumenter Visionen är att skapa en mötesplats där entreprenörer och innovatörer samlas för att utveckla framtidens matproduktion och livsmedelsföretag. 5

6 Det finns redan en infrastruktur i Bjuv >7.000 m2 produktionslokaler Laboratorier Toppmodernt fryslager Kontorslokaler Pilot plant Torrlager Distributionscenter Serviceföretag Livsmedelskompetens Marknadskompetens Biogasanläggning Restvärme och CO2 > 130 hektar ledig mark varav > 10 hektar är planlagd mark

7 Vilka företag har redan en koppling till FVoB? Kloosterboer (drift av fryslager) Vaasan (lagra produkter i fryslagret) Stena Recycling (avfallshantering) BRING Warehousing (torrlager) Air Liquide (pilotutrustning) Söderåsens Bioenergi (biogas) Dalkia (fastighets- och mediaunderhåll) Neova (värmeleverantör) Öresundskraft (energibolag) Ceres i Skåne AB (barnmat) Vegafish (räkodling) 7

8 Vision, aktiviteter och mål som långsiktigt stödjer svensk livsmedelsindustri Vision Utveckla konkurrenskraftig kretsloppsbaserad produktion av grönsaker och fisk som ökar tillgängligheten av klimatsmarta livsmedel och stärker svensk livsmedelsindustri Konkreta pågående aktiviteter inom Findus Planering av Sveriges mest klimatsmarta växthus Tillsammans med Vegafish lansera världens första ekologiska tigerräkor Tillsammans med Vegafish genomföra försök angående fiskfoder Undersöka möjligheter till storskalig fiskodling Kombinera växthusodling och fiskodling för att uppnå ytterligare synergier Långsiktiga effektmål Skapa konkurrenskraftig växthusodling och landbaserad fiskodling i Sverige Skapa ett bredare utbud av klimatsmart mat till breda och stora kundgrupper Sänka CO 2 utsläppen genom återvinning av CO 2 och restvärme samt minskade internationella transporter Skapa nya arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen Minska importen av grönsaker och fisk

9 Kopplingen till livsmedelsstrategin är tydlig Syftet med livsmedelsstrategin är att utveckla och stärka den svenska matproduktionen och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Strategin, som omfattar hela livsmedelskedjan, ska bidra till att öka den svenska produktionen av mat och även exporten. Strategin tar sin utgångspunkt i primärproduktionen. Sverige behöver skapa nya arbeten inom livsmedelssektorn Vi ska ha EUs lägsta arbetslöshet senast 2020 Sverige behöver skapa en hållbar tillväxt För att nå uppsatta klimatmål Sverige behöver öka sin självförsörjningsgrad Idag för hög import av fisk och grönsaker Sverige behöver öka sin export Varumärket Sverige är starkt inom livsmedel Genom etablering av modern och innovativ växthusodling och landbaserad fiskoch skaldjursodling hoppas vi kunna bana väg för en ny industri inom Sverige

10 Bakgrund svensk tomatodling Det finns mindre än 300 hektar växthusodling (livsmedel och blommor) i hela Sverige. En mycket liten del av dessa hektar utgörs av tomatodling. Stora delar av svensk växthusodling är inte konkurrenskraftig Årligen konsumeras ca ton tomater i Sverige Mindre än 14% av dessa tomater odlas i Sverige Under de senaste åren har volymtillväxten varit hög för tomater (+5%), mycket drivet av ett betydligt bredare utbud av kvalitetstomater Under vinterhalvåret är andelen svenska tomater på marknaden nära noll, pga avsaknad av belysta växthus med tillgång till billig energi Priserna i konsumentledet är upp till 150 kronor/kg för svenska tomater av hög kvalitet Motsvarande priser för importerade tomater än sällan över 100 kronor/kg 10

11 Myten om svensk tomatodling Det går inte att tjäna pengar på att odla tomater i Sverige Det finns idag många odlare som inte tjänar pengar, vilket gör att hela växthusnäringen uppfattas som riskabel att investera i. Anledningarna till att ekonomin är dålig är följande: Få exempel på storskalig odling >3 hektar Få exempel där regnvatten nyttjas Mycket få exempel där restvärme nyttjas Mycket få exempel där CO 2 från närliggande verksamheter nyttjas Mycket få exempel där växthuset är belyst för produktion året runt De odlare som idag tjänar pengar är de som antingen byggt storskaligt eller de som lyckats profilera sitt varumärke Kalkyler visar att produktionskostnaden i Bjuv kan vara densamma som t ex holländska tomater. Lägre logistikkostnader och högre försäljningspris skapar möjligheter Med rätt teknikval i ett storskaligt växthus är detta en mycket stor möjlighet 11

12 Ambition: Sveriges mest klimatsmarta växthus i Bjuv Tillgång till kostnadseffektiv och klimatsmart mediaförsörjning (restvärme, recirkulerat vatten och recirkulerad CO 2 ) Möjlighet att sälja hela eller delar av skörden till Findus - Idag långa transporter och import av grönsaker som skulle kunna odlas i växthus för Findus räkning Belyst växthus med tillgång till den senaste belysningstekniken Produktion under 52 veckor för att ge högre avkastning per hektar Sol- eller vindkraftsenergi för belysning och övriga elbehov inom växthuset Barnmatskvalitet m a p resthalter från växtskyddsmedel (max 10 ppb) Förbättrat framtida kretslopp genom koppling till fiskodling akvaponi Närhet till logistikcentrum för grönsaker i NV Skåne lägre CO 2 utsläpp Tillsammans gör detta att vi initialt planerar att bygga 5 hektar växthus som ska bli Sverige mest klimatsmarta växthus. Expansion till 15 hektar i ett andra steg. Total investering på ca 130 MSEK varav minst 1/3 är helt ny teknik. En förebild för resten av landet!

13 Findus roll i projektet Findus kan ha en eller flera av nedanstående roller Koordinering av aktiviteter för att möjliggöra att växthuset blir en del av Food Valley of Bjuv Sälja mark till odlaren Köpa hela eller delar av skörden Koordinera distribution av produkter till gemensamma kunder via nytt logistikcentrum i Bjuv Stödja odlaren med nationell försäljning av produkterna Bli delägare tillsammans med odlaren för att på sikt bredda utbudet av lokalt odlade grönsaker Findus kommer INTE att investera några egna pengar i växthuset eftersom befintliga investeringsmedel används till Findus existerande fabriker och produkter Findus kommer INTE att ansvara för driften av odlingen 13

14 Tänkt placering av 15 ha växthus Findus 14

15 Layout växthus Fas 1 = 5 hektar Fas 2 = 5-6 hektar Fas 3 = 5-6 hektar 15

16 10 meter Layout lager och packbyggnad

17 Exempel på skärmat växthus

18 Övrig information som är relevant Initialt är det tomater som kommer att odlas i växthuset Restvärmen som kommer att finnas tillgänglig har en temperatur på ca 30 grader CO 2 tillförsel ska ske via en ledning från Findus naturgaspanna Det finns ett fjärrvärmenät några 100 meter från tänkt anläggning Under marknivån för det tänkta växthuset finns gruvgångar Värmebehovet i växthuset är uppskattat till ca 15 GWh per år för 5 ha Antagandet bygger på traditionell belysningsteknik 0,41 GWh per vecka under vinterperioden 0,17 GWh per vecka under sommarperioden

19 Tidplan Detaljplanändring pågår Geologiska undersökningar avslutade inga hinder Analys av kulturminnen klar inga hinder Referensbesök på belyst anläggning ska göras av Bjuvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning kommer att göras Finansiering pågår Positiva diskussioner med ett flertal aktörer, men inte enkelt att hitta 130 MSEK, vilket är bedömd projektkostnad Byggstart är teoretiskt möjlig under 2015 Målet är att vara igång till senhösten 2016, då priserna på svenska tomater är högre än normalt