Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag

Transkript

1 Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari Eskil Erlandsson, Sveriges landsbygdsminister Vattenbrukets framtida möjligheter 2 Niclas Ensäter, Marknadsdirektör, Leröy Sverige Framtidens odlade fiskprodukter i konsumentledet 4 Anders Kiessling, Professor SLU och UMB Hållbart vattenbruk vad är det? 5 Odd Lindahl, Vetenskapsakademien vid Kristineberg Storskalig odling av miljömusslor koppling till fiskodling 6 Anders Alanärä, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU Lokalisering av fiskodling i Sverige hur gör vi i praktiken? 7

2 Göran Bengtsson Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 Mina damer och herrar välkomna hit till Wallenbergsalen, Göteborgs universitet och Göteborg. Särskilt välkomna är fiskeri- och kustminister Lisbeth Berg Hansen från vårt naboland Norge och vår egna landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Fisk en är en av våra allra nyttigaste livsmedel och den globala fiskkonsumtionen uppgår idag till 17 kg per person och år. Från de naturliga bestånden kan inte uttagen öka utan framtida tillskott av fisk måste ske från odlingar världen över. Kungsfenan är en ideell förening och en mötesplats för att uppmärksamma frågor kring havsmiljö, hållbart fiske och fiskgastronomi. Medlemmar är ett antal offentliga organisationer såsom Göteborgs universitet, Fiskeriverket, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs stad. I styrelsen finns också representanter från fiskets organisationer. Kungsfenan och har sedan 2002 delat ut The Swedish Seafood Award i de två kategorierna hållbart fiske och maritim gastronomi. Bland pristagarna kan nämnas Namibias fiskeminister Abraham Lyambo och förre EU-kommissionären Joe Borg, men vi har också världsberömda kockar som Paul Bocuse, NOBU Matsuhisa och vår egna Leif Mannerström. Kungsfenans medlemmar tycker att frågan om att utveckla svenskt vattenbruk är en mycket viktig fråga och FN s livsmedelsorganisation FAO lade för ett par veckor sedan fram en statusrapport om världens fiske och aquakultur. Där konstaterar man att odlad fisk förväntas bli en viktigare födokälla än vildfångad fisk. Dagens seminarium hoppas kunna ge några svar på hur svenskt vattenbruk kan ta fart och vilka lärdomar vi kan få från vårt grannland Norge, Kungsfenan vill medverka till att driva utvecklingen av fiskkunskap i dess allra vidaste bemärkelse framåt och vi tror att det måste vi göra tillsammans. Tillsammans åstadkommer vi mer. Det är därför glädjande att Kungsfenan idag samarbetar med såväl KSLA Kungliga Skogs och lantbruksakademien som Exportutvalget för fisk i Norge. Jag ser fram mot en intressant dag med inlägg från ett antal kunniga personer. Våra ministrar ska också ge sin syn på vilka förutsättningar det finns att odla mer fisk. Varmt välkomna och nu lämnar jag ordet till KSLA:s vice preses professor Åke Bruce. 1(8)

3 Eskil Erlandsson Sveriges landsbygdsminister Vattenbrukets framtida möjligheter Jag vill tacka arrangörerna Kungsfenan, KSLA och Exportutvalget för fisk för inbjudan hit till seminariet om Vattenbrukets framtida möjligheter och för möjligheten att berätta om mina planer för Matlandet Sverige och vattenbruket. Mitt motto är som ni känner till att vi ska bruka naturens resurser utan att förbruka dem. Som ni vet är jag numera inte enbart Jordbruksminister utan har som Landsbygdsminister ansvar för att se hela landsbygden. Det är ett avstamp för att visa att jag vill lyfta fram alla landsbygdsnäringarna och landsbygden tydligare på agendan både jordbruket, skogen, fiske och vattenbruk, jakt och rennäring och det känns naturligtvis helt rätt att i det sammanhanget prata om framtida möjligheter för vattenbruket. Landsbygderna har oändliga möjligheter. Och är en förutsättning för mångt och mycket i våra tätorter landsbygd och tätort är beroende av varandra. De är inte varandras motsatser vilket jag gärna vill påpeka. Antalet nya företag på landsbygden ökar kraftigt, investeringstakten är hög, utländska turister väljer att i allt högre utsträckning spendera sin semester på den svenska landsbygden. Min vision om Sverige - det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet genom framförallt satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i kombination med turism. Sverige är ett på många sätt unikt matland. Visionen främjar den svenska matkulturen såväl inom som utom landets gränser. Matlandet tar utgångspunkt från fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. I alla fokusområden har fisken som råvara en betydande roll. Den entreprenörsanda och det företagande som finns runt om i Sverige bidrar till en levande landsbygd och skapar en regional matkultur och lokal identitet. Jag ser att även det svenska vattenbruket har en potential att växa och redan när jag tillträdde för över fem år sedan klappade mitt hjärta extra varmt för just vattenbruket. Vi behöver vattenbruket för vårt livsmedelsbehov, men vi behöver också vattenbruket som landsbygdsnäring. Jag vet också att det finns ett antal utmaningar att lösa bl.a. vad gäller planering, utsläpp av närsalter, foder och tekniska lösningar och det är frågor vi måste arbeta med framöver. Under 2007 tillsatte en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för samt identifiera hinder mot att ett ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt vattenbruk ska kunna utvecklas i Sverige. Utredningen visade att Sverige har utvecklingsbara möjligheter i bl.a. produkter som regnbåge, musslor, ostron och röding och att det behövs en mer uttalad handlingsplan för vattenbruket i Sverige. Utredningen menar också att det finns en potential att uppnå fler arbetstillfällen i en utveckling av sektorn. Jag har därför gjort en hel del satsningar på vattenbruket. Under de kommande fyra åren har jag hittills satsningar på sammanlagt 28 miljoner kronor, 7 miljoner per år under 4 år, på vattenbruket genom att stärka medfinansieringen till fiskeprogrammet, medel till Jordbruksverket för att koordinera arbetet med att skapa goda förutsättningar för vattenbrukets bedrivande liksom SLU:s arbete med fiskavelsfrågor. Med tillskott av EU-pengar kan det bli 2(8)

4 omkring 8 miljoner till. Dessa medel är ett viktigt bidrag i en långsiktig handlingsplan för att få svenskt vattenbruk att växa. Det ska vara enkelt och roligt att vara företagare! Det har ni hört mig och mina kollegor säga förut och det är fortfarande i allra hösta grad aktuellt. Regeringen har för avsikt att fortsätta arbetet med att förenkla företagens vardag med oförminskad kraft under den här mandatperioden. Ett fortsatt ambitiöst förenklingsarbete med högt ställda mål är viktigt för att bibehålla och öka de svenska företagens konkurrenskraft. Som landsbygdsminister väljer jag att gå längre för de sektorer som jag ansvarar för och vill minska bördan med 50%. Det viktiga är dock att de gröna företagarna ska uppleva en väsentlig förändring i sin vardag. Kort sagt så har vi mycket på gång inom vattenbruket och jag hoppas att det under de kommande åren kan bli mer. Min visionen om Matlandet Sverige är inte bara en vision om god mat och att ta tillvara alla fantastiska råvaror vi har i Sverige. Det är lika mycket en vision om jobb och en möjlighet att leva och verka i hela landet. Jag räknar med att en utveckling av vattenbruket kan bidra. Och jag hoppas verkligen näringen själv ser att utnyttja möjligheterna som finns genom ett aktivt satsande och initiativ. Jag kan göra en del men det är när vi jobbar tillsammans som vi uppnår resultat. 3(8)

5 Niclas Ensäter Marknadsdirektör, Leröy Sverige Framtidens odlade fiskprodukter i konsumentledet. Om Leröy Vår resa startade år 1899 då Ole Mikkel Lerøyen rodde in fisk till marknaden i Bergen, som ligger i Norge, och idag är Leröy är en av de största leverantörerna av sjömat i Norge samt en av de största i världen på odling av Lax. Vårt mål är att vara en innovativ leverantör av alla typer sjömat. Vi önskar att erbjuda smakupplevelser på den nordiska och den internationella marknaden. Goda råvaror, matvarusäker bearbetning, praktisk emballering och bra logistik är därför otroligt viktigt för oss. I tillägg har vi ett stort fokus på produktutveckling så att vi alltid följer konsumentens önskemål och behov. Leröy är ett fullt integrerat företag med kontroll över hela värdekedjan. Detta gör att vi följer laxen från ägg till färdig packad vara. Leröys laxodlingar ligger i bästa möjliga lokalisationer längs Norges kalla och klara kust, något som ger de bästa förutsättningarna för den bästa kvaliteten. När kunden loggar in på Leröys hemsida får de tillgång till detaljerad information om produkten de har köpt som till exempel var äggen blivit kläckta, vem som har producerat smolten, storleken på smolten när de sattes ut i sjön, hur den ev. har blivit medicinerad, vilket foder den har fått, licensnummer, namn på fjorden där den blivit odlad, var den blivit slaktad osv. för att nämna några punkter. Makrotrender Hälsa Värderingsstyrd konsumtion Bekvämlighet Premium och lågpris Marknadstrender Tidsbrist styr vårt val av mat Mattrender Sushi är vår nya snabbmat Kategoriutveckling tillsammans med kund En framgångsfaktor! 4(8)

6 Anders Kiessling Professor SLU och UMB Hållbart vattenbruk vad är det? Uthållig produktion kan enkelt sägas bestå av tre huvudkomponenter. Den omgivande miljön, produktionens inre miljö och produktionens funktion i det omgivande samhället. Vad gäller den omgivande miljön är det idag bevarandeperspektivet som till stor del fokuseras. Det betyder att de förändringar i omgivande miljö som produktionen resulterar i måste vara reversibla. Likaså finns det en utbredd konsensus mellan alla parter att man måste sikta in sig mot förnybara energikällor. I föredraget pekades på att den Svenska vattenbruksutredningen SOU 2009:26 i sin beskrivning för den omgivande miljön gått två steg längre och pekar på att ett uthålligt vattenbruk även måste ha ett spårbart kretslopp för näringsämnen som kväve och fosfor, liksom att produktionen måste utgöra ett nettotillskott till livsmedelsförsörjningen. Utredningen pekar också på att ett uthålligt vattenbruk måste vara ekonomiskt lönsamt, dvs. bidra till den socioekonomiska utvecklingen i det omgivande samhället. Däremot är inte den inre aspekten med såväl arbetsmiljö och i de fall produktionen bygger på djur, djurets biologiska kapacitet med andra ord djurvälfärd lika väl identifierade. Dagens presentation fokuserar dels på den socioekonomiska aspekten där intensifiering av produktionen och fiskens vidareförädling påverkar produktionens lokala effekt i form av arbetstillfällen; dels visas ett exempel att det i Sverige finns ett unikt sätt att odla fisk med spårbara kretslopp av näringsämnen samtidigt som man får ett nettotillskott till livsmedelsförsörjningen. Presentationen betonar att politiker och myndigheter i stort styr förutsättningar för om olika typer av företag kan utvecklas. Det är viktigt att understryka att företag som utvecklas mot stor volym ofta fungerar som förutsättning för den lille företagaren i form av infrastruktur, försäljningskanaler med mera, medan företag som satsar på en mindre produktion med större lokal vidareförädling och nischproduktion, och därmed fler arbetstillfällen lokalt per ton produktion, kan hjälpa till att skapa en större acceptans hos konsument och omgivande samhälle också för företag med mer intensivt inriktad produktionen. Det vill säga: ett diversifierat vattenbruk är något alla har att vinna på. Presentationens andra del visar på en för Sverige unik produktionsmöjlighet för vattenbruk, som har arbetsnamn Baltic Blend, vilket är ett foder som kombinerar återtag av näringsämnen från själva recipienten i det eutrofa Södra Östersjön genom renat fiskmjöl/olja från ekologiskt fiske och musselmjöl från fodermusselodlingar, i kombination med mikrobmjöl odlat på sköljvatten från pappersindustrin. I detta kretslopp återförs näringsämnena till en idag onaturligt näringsfattig miljö, nämligen våra kraftverksmagasin. I dessa vattendrag har dammen lett till en urlakning av näringsämnen med en påföljande kollaps av ekosystemen. Forskare på SLU undersöker nu om tillförsel av näringsämnen i form av utsläpp från fiskodling faktiskt leder till att ekosystemen i dessa dammar kan få hjälp att återhämta sig och därmed återskapa möjligheter till ett förbättrat lokalt fiske och ett mer naturligt ekosystem. Mycket tyder på att fiskodling i dessa dammar faktiskt kan vara en ren miljötjänst. I exemplet som visas i presentationen utgör fiskmjöl renat från miljögifter, fodermussla och mikrobmjöl en tredjedel vardera av proteinet i fodret, men allteftersom Östersjön återhämtar sig och vi lär oss mer om mikrober som foder kommer dessa förhållanden att ändras. 5(8)

7 Odd Lindahl Vetenskapsakademien vid Kristineberg Storskalig odling av miljömusslor koppling till fiskodling Blåmussla är en mycket vanlig filtrerande organism i svenska kustvatten, från norska gränsen till Åland Hav. Att använda odling av blåmussla för att minska mängden växtplankton och därigenom övergödningens negativa effekter lanserades på 1990-talet. Ledande tankegång är att betrakta närsalter som en resurs som borde återföras till land och återanvändas; kväve därför tillverkning av handelsgödsel är en klimatdrivande och energikrävande process och fosfor för det är en ändlig resurs sett på en global skala. Av det kväve och fosfor som trots åtgärder på land hamnar i havet kommer ca 20 % från punktkällor medan 80 % från diffusa källor. Musslor lever av naturligt förekommande växtplankton vilka i sin tur behöver kväve och fosfor för sin tillväxt och vid skörd av musslorna återförs näring från hav till land. En stor del av närsaltsflödet till havet har sitt ursprung i jordbruket och det är därför logiskt att återföra näringen dit eller till vattenbruk och på så sätt skapa en uthålligare produktion av livsmedel. Musslor är förstklassig mat med hög protein- och låg fetthalt. I Sverige äter vi relativt lite musslor. Utveckling av nya produkter baserade på musslor pågår, men det tar lång tid att ändra matvanor. Eftersom odling av musslor kraftigt förväntas öka i omfattning, bl.a. som en åtgärd för att förbättra kustvattenkvalitén, måste nya användningsområden utvecklas. Ett nytt användningsområde är musslor som proteinkälla i foder som i princip innebär att musselkött torkas och mals och ersätter fiskmjöl i allehanda foder. Beroende på djurslag som skall födas kan en varierande andel av skalen också ingå. Musselmjöl istället för fiskmjöl har med framgång provats på värphöns och det finns nu en begynnande efterfrågan från ekologiska äggproducenter. Musselmjöl har också provats vid uppfödning av kyckling med gott resultat. Musselmjöl har vidare testats i foder till regnbåge och röding och inom vattenbruket finns en klar utvecklingspotential. I Ellös på Orust startar under våren ett pilotprojekt för tillverkning av musselmjöl med mål att kunna leverera för forsknings- och utvecklingsprojekt. Idag odlas och skördas några tusen ton musslor per år längs Bohuskusten, men odlingspotentialen har beräknats till minst ton. Det skulle räcka till att ersätta fiskmjöl med musselmjöl för Sveriges alla ekohöns samt skapa nya jobb! Musselodling provas f.n. också i Östersjön som en miljöåtgärd. En uppskattning av hur mycket som går att odla där är en så länge mycket osäkert, men kanske är ton även möjligt i ostkustens skärgårdar. Det skulle i så fall kunna utgöra en viktig del i fodret för en årlig produktion av t.ex ton regnbåge eller röding. En avgörande förutsättning för att storskalig odling av miljö/fodermusslor och produktion av musselmjöl ska bli verklighet är att musselodlaren får betalt för musselodlingens miljönytta. Då skapas en vinn - vinn situation för samhället, konsumenter, miljön och vattenbruket. En praktiskt och administrativt enkel lösning skulle vara att låta jordbrukets befintliga miljöersättning även gälla musselodlare på samma sätt som jordbrukare idag får ersättning för vårplöjning, fånggrödor, kantzoner och våtmarker. Förhoppningen är att departement och myndigheter vidare utreder detta förslag. 6(8)

8 Anders Alanärä Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU Lokalisering av fiskodling i Sverige hur gör vi i praktiken? Det finns en rad faktorer som påverkar förutsättningarna för en bra lokalisering av fiskodling och därmed också möjligheterna för ett tillstånd. De viktigaste är (1) utsläpp av näringsämnen och de övergödningseffekter de kan leda till, (2) spridning av främmande arter eller stammar, (3) spridning av sjukdomar till vilda fiskbestånd, (4) tillgång till vatten och därmed möjligheterna till ägande eller arrende, (5) infrastruktur i området där t ex vägar och elektricitet är viktigt för verksamheten, (6) fysiska förutsättningar såsom vattendjup, temperatur, vind- och ispåverkan, vattenkemi, etc, (7) konkurrerande intressen i form av friluftsliv, närboende, industri, etc, samt (8) kompetens och attityder hos odlare, konsulter, myndigheter, etc. Från att ha legat på en mycket blygsam nivå under 1970-talet ökade fiskproduktionen i matfiskodlingar under andra hälften 1980-talet med en topp i produktionen på ca 8000 ton. Under och 2000 talet har nivån stabiliserats på ca 6000 ton. En viss ökning har dock skett under den senaste tre åren. Den genomsnittliga produktionen i odlingarna är dock mycket blygsam, ca 80 ton per år. Av dagens ca 100 odlingar finns ett 10-tal med en produktion över 300 ton, medan merparten såldes är mycket små och delvis av hobbykaraktär. För jämförelsens skull kan nämnas att den genomsnittliga matfiskodlingen i Norge har en årsproduktion om 1500 ton, d v s 20 gånger större än i Sverige. SLU har under genomfört ett projekt rörande fiskodlingens närsaltsbelastning inom ramen för verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Tretton svenska matfiskodlingar i sötvatten har studerats med avseende på fosforutsläpp och övergödningseffekter. Odlingarna var geografiskt spridda över hela Sverige och varierade från mycket små till stora odlingar. Resultatet från undersökningen visar att verksamheten inte lett till några övergödningsproblem. I fem fall har vattnets status förbättrats och i sex fall är läget oförändrat. I två fall kan en eventuell effekt ses, men mer detaljerade undersökningar måste göras innan denna effekt kan kopplas till odlingsverksamheten. Många av de studerade odlingarna har ett odlingstillstånd som ligger långt under den potentiella produktionskapaciteten i området. Varför är odlingstillstånden så små i Sverige? En förklaring är avsaknad av nationella riktlinjer för hur tillståndsbedömningen skall genomföras i kombination med okunskap om verksamheten. När tillståndsgivande myndighet får ett fiskodlingsärende på sitt bord är osäkerheten stor och den såkallade försiktighetsprincipen tillämpas, vilket i många fall leder till avslag eller att endast mycket små tillstånd beviljas. - Ingen vill väl stå där som ansvarig om det inträffar ett stort miljöproblem. Det är alltså fullt förståeligt att myndigheter är försiktiga när det saknas riktlinjer och kunskap. Ett annat problem är att det regionala stödet vanligen är svagt och få utrycker ett behov av fiskodling där framförallt arbetstillfällen lyfts fram som viktigt. Detta hade annars kunnat fungera som en motverkande kraft till den försiktighet som rått hos beslutsfattarna väga miljöhänsyn mot nytta för samhället. Spridning av främmande arter eller spridning av främmande stammar (populationer) till områden med skyddsvärda fiskbestånd anses som ett betydande miljöproblem för fiskodlingen. I Norge är t ex odlingen av lax längs kusten ett stort bekymmer för den vilda 7(8)

9 laxen som är talrik i många älvar. Den odlade laxen rymmer från odlingen och kan vandra till älvar med vilda laxbestånd. Väl där kan den para sig med vild fisk och genetiskt förorena populationen. Odling av regnbåge är den volymmässigt största verksamheten inom svenskt vattenbruk, samt att arten frekvent är använd för utsättning i sportfiskevatten över hela landet. Trots mer än 100-års närvaro i landet finns inga dokumenterade fall där regnbåge etablerar självreproducerande bestånd. Det finns ett 30-tal exempel på att regnbåge kan reproducera sig i naturen, men sedan är det stopp. För röding är dock situationen annorlunda. Den har sannolikt inga problem att reproducera sig i naturen och utgör därmed ett hot mot skyddsvärda vilda bestånd av röding. Utvecklingen av rödingodlingen har dock ännu så länge främst skett i regelringsmagasin där skyddsvärda vilda populationer i stort sett saknas. Spridning av fisksjukdomar från odling till vild fisk är ett annat hot som ofta debatteras. Förekomsten av smittsamma sjukdomar i svenska odlingar är dock liten idag tack vara ett effektivt förebyggande arbete och kontroll från ansvariga myndigheter. Om svensk fiskodling starkt skulle expandera kommer dock problemen att öka. Det kanske största hotet är okontrollerad import av rom och fisk från utlandet. Situationen i många av våra grannländer är betydligt sämre med avseende på fisksjukdomar och en ökad import ökar risken för införsel av dessa. Liknande problem kan uppstå inom landet där t ex smitta sprids från kust till inland. Vid en fortsatt expansion av svensk fiskodling är det mycket viktigt att ansvariga myndigheter tillförs de medel som behövs för att fortsatt upprätthålla en hög standard på förebyggande åtgärder, kontroll och rådgivning. En nationell strategi för svenskt vattenbruk skulle kunna vara att styra nyetablering av fiskodling till regleringsmagasin. Reglerade vatten har vanligen (1) stor odlingspotential pga. stora vattenflöden och låg antropogen närsaltsbelastning, (2) få eller inga skyddsvärda vilda populationer som kan hotas av nya arter/stammar eller sjukdomar, (3) goda fysiska förutsättning i form av vattendjup och temperatur, (4) mindre konkurrens med andra nyttjare av resursen som t ex friluftsliv och fritidshus, samt (5) en något mindre komplicerad ägarstruktur vilket kan underlätta tillgången på vatten. I flera av de större regelringsmagasinen finns dessutom idag tecken på en s.k. oligotrofieringseffekt, vilket är motsatsen till övergödning. Till följd av dammar och flödesreglering sjunker halterna av näringsämnen till onormalt låga värden, vilket inverkar negativt på allt liv i vattnet. I detta perspektiv skulle fiskodling kunna ses som en miljövårdande åtgärd som tillför näring till systemet och ökar den biologiska mångfalden. Det finns stora tillgångar på reglerade vatten i stora delar av Sverige, med kalla vatten i norr lämpliga för rödingodling och varmare områden i söder lämpliga för regnbågsodling. Bara i Ångermanälvens dalgång finns ca 60 regleringsmagasin, varav ett fåtal utnyttjas för odling. Samtliga av Sveriges större odlingar i sötvatten är redan idag lokaliserade i regleringsmagasin. Den sammanlagda produktionen hos dessa ligger på ca 5000 ton. Utöver denna volym uppskattas att det finns en ytterligare odlingspotential om minst ton. 8(8)