Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011"

Lovisa Bergström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011

2 Övergödning

3 Fintrådiga rödalger dominerar

4 Miljökonsekvenser av invaderande trådalger och av mekanisk algrensning på grunda bottnar längs Sveriges sydkust Projektgivare: Havsmiljöanslaget (SNV) Projektadministration: Trelleborgs Kommun Projektgenomförande: Bio Marin i Lund

5 1. När uppträder algerna? Frågeställning Arbetshypotesen är att de invaderande eller strandade algmassorna i huvudsak består av lossnande trådalger från de utanför liggande stenreven. Metodik Inventering och dokumentation av de trådalgs bevuxna stenreven Före, Under och Efter alginvasionen. Flyfotografering av kustremsan från Skateholm till Gässie. Tidsomfattning Två tillfällen (dagar) Före, Under och Efter alginvasion Juni oktober.

lossnande trådalger från de utanför liggande stenreven.

6 2. Vilka algarter dominerar vid sydkusten? Frågeställning Vilka arter dominerar på de steniga reven utanför de berörda stränderna? Vilka arter dominerar i den inkommande algbiomassan? Uppträder olika arter vid skilda tider på året? Metodik Kvalitativ och kvantitativ analys av prover tagna på stenreven och i den strandade algmassan.

stränderna? Vilka arter dominerar i den inkommande algbiomassan?

7 3. Vilken fauna och flora karaktäriserar de grunda strandmiljöerna? Frågeställning Fyra lokaler har valts ut för intensivare studier rörande sambandet mellan strandade alger och variationer i fauna och flora. Konsekvenser för fågellivet (speciellt vadare, änder och måsfåglar) ska även ingå i studien. Dessa lokaler är Beddinge Strand, Böste, Gislövs Läge och Solvik. För att kunna få en helhetsbild av effekterna av strandade algmassor på djur- och växtliv i grunda bottnar och på land samt konsekvenserna av algrensning måste en inventering utföras före en alginvasion och utvecklingen följas under tiden som algerna börjar brytas ner. Efter en alginvasion kan det ta olika lång tid innan ett nytt bottensamhälle nyetableras. Metodik Traditionsenlig bottenfaunaprovtagning med cylinderprovtagare och fallfälla. Floran artbestäms och fotodokumenteras.

Konsekvenser för fågellivet (speciellt vadare, änder och måsfåglar) ska även ingå i studien. Dessa lokaler är Beddinge Strand, Böste, Gislövs Läge och Solvik.

8 4. Vad sker i den strandade algmassaninitialt och tiden framåt? Vilka parametrar kan vi mäta? Frågeställning Vilka djur finns i den strandade algmassan och vad sker biologiskt i och under de invaderande algerna. Genom att mäta syrgashalten i och under algerna samt ta prover på bottensediment och bottenfauna vore det möjligt att följa nedbrytningsprocessen. Metodik Med en syrgassond (Aqua Guard) mäts syrgashalt samt temperatur och salthalt. Under dygnets mörka timmar sker normalt en respiration hos alla växter vilket kan påskynda övergången till anaerob nerbrytning och bildande av svavelväte. Tidsomfattning Från några dagar till en veckas regelbunden mätning. Se separat pm.

Genom att mäta syrgashalten i och under algerna samt ta prover på bottensediment och bottenfauna vore det möjligt att följa nedbrytningsprocessen.

9 5. Algernas innehåll av kväve, fosfor och Cadmium, och sand Frågeställning Innehåller olika arter olika mycket N, P och Cd vid olika årstider? Är sandinnehållet i de flytande algmassorna som skördas maskinellt tillräckligt litet för att vara lämpade att användas för biogasframställning? Metodik Insamling av färskt material i samband med provtagning och inventering.

Är sandinnehållet i de flytande algmassorna som skördas maskinellt tillräckligt litet för

10 6. Praktiskt genomförande av algskördi större skala Frågeställning Vilka positiva och negativa effekter innebär maskinell upptagning av flytande trådalger på den marina och terrestra miljön? I anslutning till varje skördeområde bör det finnas ett referensområde för jämförande biologisk uppföljning. Lämpligaste skördeområdet är idag Beddingestrand. Metodik Algskördemaskin prototyp IV Dokumentation av teknik och biologiska effekter.

I anslutning till varje skördeområde bör det finnas ett referensområde för jämförande biologisk uppföljning.

11 Solvik När uppträder algerna?

12 Solvik, provtagning av mobil bottenfauna med fallfälla

13 Gislövs läge

14 Långsam invasion och bildning av raukar

15 Gislövs läge

16 Böste Var uppträder algerna?

17 Böste

18 Beddinge strand När uppträder algerna?

19 Beddinge strand

20 Var uppträder algerna? Solvik Böste Film 1 Film 2 Gislövs läge Algmassor1 Algmassor 2 Beddinge strand Syre 1 Algerna anländer 1 Algerna anländer 2 Algmassor 3 Syre 2

Relevanta dokument

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå: