GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

Transkript

1 GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson

2 Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki 2012 ISBN

3 GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson

4 Description Authors Jens Andersson, Alexander Eriksson Title GIS-analys av lämpliga loka-ler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Year 2012 Abstract Keywords Pages 16 ISBN Publications internet address Contact Additional information Photo on the front page: Odd Lindahl

5 Contents Description 4 1. Uppdrag Bakgrund 6 2. Förutsättningar för odling av blåmusslor Blåmusslans krav på vattenkvalitet 6 3. Genomförande Djupanalys Vattenkvalitet Ej analyserade parametrar Motstående intressen 9 4. Resultat Slutsatser 15 Referenser 16 Kartbilagor 16

6 1. Uppdrag Ecocom AB har på uppdrag av Regionförbundet i Jämtland genomfört en spatial analys i syfte att peka ut lämpliga lokaler för storskalig odling av blåmusslor längs Kalmar läns kust. Analysen har genomförts under juni-september 2012 av Alexander Eriksson och Amie Larsson, Ecocom AB Bakgrund Under våren 2012 genomfördes en pilotstudie (Ecocom 2012) i syfte att kartlägga dataunderlag för och möjligheter till modellering av lämpliga mussellokaler längs Kalmarkusten. Den aktuella studien är en vidareutveckling av pilotstudien och syftar till att konkret peka ut de områden längs Kalmarkusten som har de bästa förutsättningarna för musselodling med hänsyn till både vattenkvalitet och frånvaro av motstående intressen. Föreliggande GIS-analys är en del av ett större AQUABEST-projekt. Den del som rör musselodlingar i Kalmar län leds av en arbetsgrupp med representanter från Borgholm-, Mönsterås-, Mörbylånga-, Oskarshamn-, Kalmar- och Västervik kommuner tillsammans med en projektledare från Torsta AB, Jämtland. AQUABEST är ett EU-finansierat projekt som bland annat syftar till att visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt neutral väg att producera livsmedel. Som en del i projektet planeras i Jämtland ca 10 fiskodlingar för röding. För att inte odlingarna skall bidra med en nettotillförsel med näring till Östersjön ser man parallellt över möjligheten att ta upp näring med hjälp av musselodlingar. Musselköttet kan därefter användas som fiskfoder till rödingen och på detta sätt skapa ett miljöneutralt kretslopp som samtidigt skapar förutsättningar för entreprenörskap i landsbygden. 2. Förutsättningar för odling av blåmusslor Förutsättningarna för odling av blåmusslor skiljer sig mellan Atlanten och Östersjön genom att blåmusslor i Östersjön tillväxer betydligt långsammare och når endast i sällsynta fall når en storlek om mm (Weijola 2011) vilket kan jämföras med västkusten där skalstorleken vanligen blir mm och i sällsynta fall ända upp till 200 mm. Skälet till skillnaden i tillväxttakt är att blåmusslan är anpassad för salthalter i havet. I bräckvattenmiljö, som i Östersjön, utsätts blåmusslan för fysiologisk stress, vilket begränsar tillväxttakt och maximal storlek Blåmusslans krav på vattenkvalitet Blåmusslan (Mytilus edulis) är en s k filtrerare som livnär sig av att pumpa in omgivande vatten och filtrera ut växtplankton. Då blåmusslan inte kan förflytta sig efter att den fäst sig på ett substrat är den beroende av en ständig tillförsel av växtplankton. Som tidigare berörts begränsas blåmusslan också av vattnets salinitet. I Östersjön, som har en fallande salinitet i nordlig riktning, betyder detta att blåmusslans utbredningsgräns går i höjd med vid Kvarken och Finska viken (Weijola 2011). Den undre salinitetsgränsen för odling av blåmusslor har bedömts vara en salinitet på 4 PSU (Lindahl, muntl). 6

7 Vattentemperaturen har även inverkan på tillväxthastigheten då blåmusslan inte tillväxer över temperaturer om ca 20 grader Celsius. Eftersom sådana höga temperaturer under naturliga förhållanden endast uppnås lokalt och kortvarigt i Östersjön spelar dock denna parameter mycket liten roll. Vattnets syrehalt har också betydelse för blåmusslan. Syrehalter under 2,8 mg/l är kritiska och odling bör ej ske vid syrehalter under 5,7 mg/l (Lindahl, muntl). Ökade syrehalter har sannolikt dock ingen större effekt på tillväxten. Blåmusslan föredrar hårdbottnar men förekommer även i mindre antal omkring sandbottnar. Erosion från is och vågor förhindrar vanligen blåmusslan från att etablera sig direkt i anslutning till strandkanten. Blåmusslor etablerar sig sällan på djup större än 40 meter (Weijola 2011). För industriell odling av blåmusslor har det effektiva djupet bedömts vara mellan ca 8-30 meter (Lindahl, muntl.) 3. Genomförande 3.1. Djupanalys Effektivt odlingsdjup för blåmusslor i Östersjön har antagits vara 8-30 meter. Data över djup i Östersjön har hämtats från sjökort i vektorformat (623, 624, ). Sjökorten täcker merparten av Kalmar läns kustvatten med undantag för kustområdena öster om Öland. Samtliga djupkurvor finns dock inte med i alla sjökort. Analysen har av detta skäl begränsats till djup i intervallet meter, då dessa områden fanns tillgängliga för samtliga sjökort. Det är i princip möjligt att ta fram djupdata även för meters djup och även för kustområdena öster om Öland. Detta kräver dock att Sjöfarsverket genererar nya djupkurvor och att en särskild ansökan görs till Försvarsmakten. Eftersom djupanalysen endast inkluderar områden med ett djup om meter finns det sannolikt en stor potential att utnyttja områden som inte inkluderas i analysen, framförallt i djupintervallet meter Vattenkvalitet För att möjliggöra användande av vattenkvalitet som en utsökningsparameter för lämpliga musselodlingslokaler är det nödvändigt att relatera vattenkvaliteten till geografiska områden. Det är dessutom nödvändigt att vikta olika vattenkvalitetsparametrar mot varandra för att få fram ett totalt lämplighetsvärde per område. Utgångspunkten för den geografiska indelningen av kustvattnen är SMHIs kustvattenförekomster. Dataserier för vattenkvalitetsparametrar modellerade med S-HYPE för hämtades från SMHIs Vattenwebb (SMHI 1). Data för områden med djup <8m eller >30 m plockades bort. Därefter beräknades dygnsmedelvärden på återstående parametrar. Parmetrarna viktades därefter med hjälp av nedanstående algoritm till en poäng (POMR) för varje geografisk vattenförekomst. POMR = PSAL * PSYRE * PKLO * POMS I algoritmen viktas poäng för fyra parametrar; salinitet (PSAL), syrgas (PSYRE), klorofyll (PKLO)och omsättningstid (POMS). Vid syrgashalter under 5,7 mg / liter bör musselodling ej ske och ett syrgasvärde på <5,7 gör därför det aktuella området olämpligt för musselodling oavsett värden på övriga parametrar och har ren- 7

8 derat en poäng = 0. Då ökade syrehalter sannolikt inte påverkar tillväxten av musslor i positiv riktning har syrehalter >5,7 renderat poäng = 1. Salinitet och klorofyllhalt antas ha ett linjärt samband med tillväxten av musslor, d v s ju mer musselmat och ju högre salthalt desto bättre förutsättningar. Salthalten får dock inte understiga 4 PSU, vilket emellertid inte är relevant i de södra delarna av Östersjön, där saliniteten är betydligt högre, omkring 6-8 PSU. Omsättningstiden har antagits uttrycka tillförseln av ny musselmat i form av klorofyll, vilken bör vara omvänt proportionell mot tillväxten, d v s ju kortare tid det tar för vattnet att bytas ut desto mer mat tillförs. Då variationen i parametern är mycket stor har en särskild poängsättning gjorts för omsättningstiden, se tabell nedan. Table 1. Parametrar för vattenkvalitet som används i algoritm för analys av lämpliga musselodlingsområden. Parameter Relevans Poängsättning (P) i algoritm Salinitet (PSU) Klorofyll (mg/m3) Syrgas (mg/l) Omsättningstid (dgr) Relevant. Odling kan ske vid 4,0 PSU. Samband med biomassa antas linjärt. Relevant. Uttrycker nettotillgången på musselmat dvs förädlade näringsvärden. Samband med biomassa antas linjärt. Kritiskt under 2,8 mg/l. Odling bör ej ske under 5,7 mg/l. Effekt saknas sannolikt för syrehalter över stressnivå. Relevant. Uttrycker sannolikt nettotillförsel av ny musselmat. Variation: 5,9-7,0 PSAL= Salinitet -4 Variation: 0,7-3,6 PKLO = (värde används direkt) Variation: 7,3-11,9 X = Syrgas 5,7 Om X >0 => PSYRE = 1p Om X <= 0 => PSYRE = 0p Variation: 0, POMS: <1-5 dgr = 4p, 6-15 dgr= 3p, =2p, >50dgr=1p Modellerade data från S-HYPE finns också tillgängliga för närsalter t ex ammonium, nitrat, totalkväve och totalfosfor samt vattentemperatur. Förekomsten av närsalter skapar förutsättningar för bildande av växtalger. Bedömningen har dock gjorts att förekomsten av växtalger bäst uttrycks med förekomsten av klorofyll, varför inte näringsparametrarna beaktas i analysen. Parametern temperatur har inte heller beaktats då denna parameter inte är begränsande för tillväxten i naturliga vatten i Östersjön. Table 2. Antal kustvattenförekomster i Kalmar län med olika lämplighet för etablering av musselodling, baserat på algoritm för poängsättning. Områdeskategori Poänggränser Antal områden Saknas 0-2,3 0 A (minst lämpligt) 2,4-6,2 9 B 6,3-10,1 11 C ,1 14 D 13,2-18,9 13 E (mest lämpligt) 19-28,9 9 8

9 3.3. Ej analyserade parametrar För vissa parametrar som är av intresse för att bedöma lämpligheten vid placeringar av musselodlingar saknas tillräcklig information för att de skall kunna användas i en konkret analys. Detta gäller bland annat isdrift, strömmar och bottenstruktur Motstående intressen Motstående intressen (MI) kan i denna analys brett definieras som kända intressen för naturvård, näringsverksamhet eller friluftsliv som kan förhindra eller väsentligt försvåra etablering av musselodlingar. Redan i pilotstudien (Ecocom 2011) gjordes en preliminär genomgång av potentiella motstående intressen i form att tillgängliga GIS skikt från olika myndigheter. I den föreliggande analysen har emellertid MI även varit föremål för en diskussion med bland annat representanter för kommunerna inom Kalmar län, samt Länsstyrelsen Kalmar län. Med den breda definition som presenterats tidigare finns en uppsjö av möjliga motstående intressen. Nedan presenteras två scenarion. Scenario 1: MI ALLA (Tabell 3) omfattar alla MI som finns inom Kalmar läns kustvatten. Om alla dessa MI beaktas omöjliggörs etablering av musselodlingar fullständigt i Kalmar läns kustvatten. Scenario 2: MI - HÄNSYN (Tabell 4) är en reduktion av scenario 1 och omfattar endast de intressen som bedömts som absolut nödvändiga för att erforderlig hänsyn skall vara möjlig att ta till verksamheter som riskerar att komma i direkt konflikt med musselodlingar. Table 3. Motstående intressen ALLA. Scenario 1: Motstående intressen Ankringsplatser (buffert 250 m) Badplatser (buffert 250 m, special Böda sand) Djur- och växtskyddsområden Enskilt vatten Farleder och färjeleder Fågeldirektivet (SPA) Habitatdirektivet (SCI) Hamnar (buffert 500 m) Iläggningsplatser (buffert 250 m) Kommunal detaljplan i kustvatten (Borgholm/Kalmar) Lekområden, fisk Nationalparker (Blå jungfrun) Naturreservat Riksintresse enligt 4 kap 2-3 MB Riksintresse, fiske Riksintresse, friluftsliv Riksintresse, kultur Riksintresse, natur Riksintresse, natura 2000 Riksintresse, vind Strandskydd 9

10 Undervattenskabel och rör (buffert 200m) Vattenskotertillstånd Värdefull landskapsbild Table 4. Motstående intressen HÄNSYN: Scenario 2: Motstående intressen Ankringsplatser (buffert 250 m) Badplatser (buffert 250 m, special Böda sand) Farleder och färjeleder Hamnar (buffert 500 m) Iläggningsplatser (buffert 250 m) Kommunal detaljplan i kustvatten (Borgholm/Kalmar) Lekområden, fisk Strandskydd Undervattenskabel och rör (buffert 200m) Vid framtagande av det reducerade hänsynsscenariot har bland annat arealmässigt mycket stora områdesskydd som riksintressen, naturreservat, habitat och fågeldirektiv, m fl eliminerats. Tillvägagångssättet har förankrats med Länsstyrelsen Kalmar län som i ett utlåtande (Länsstyrelsen Kalmar län 2012) bland annat skriver: Länsstyrelsen har översiktligt tagit del av den GIS-analys som gjorts inom ramen för projektet och det förslag på 4 olika scenarior för placering av musselodlingar som presenterats för Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser i princip, att det med nuvarande kunskapsläge, inte finns några uppenbara konflikter mellan etablering av musselodling och scenario 1, 2, 3 och 4 men prövning kan komma att bli aktuell i det enskilda fallet. Scenario 1 i Länsstyrelsens skrivelse motsvarar det slutliga scenariot 1 (denna rapport): MI ALLA, medan scenario 4 i Länsstyrelsens skrivelse i stort motsvarar det slutliga scenariot 2 (denna rapport) : MI HÄNSYN. I kustnära områden täcker enskilda vatten mycket omfattande arealer. Valet har gjorts att inte betrakta dessa områden som väsentligt motstående intressen eftersom enskilt vatten för den som har rådighet främst är att betrakta som en möjlighet. För den som vill etablera en musselodling i strandnära områden och inte själv har rådighet är det dock en anvisning att tidigt föra en dialog med aktuell vattenrättsinnehavare. 4. Resultat Resultatet av analysen får sin tydligaste beskrivning i de kartor som presenteras på följande sidor och som visar vilka områden av kustvattnet som enligt analysen bäst lämpar sig för musselodling (figur 1) samt vilka av dessa områden som blir kvar efter att motstående intressen har tagits bort enligt hänsynsscenariot, scenario 2 (figur 2). Som tidigare nämnts skulle inte några musselodlingslokaler kvarstå 10

11 om alla potentiellt motstående intressen skulle tillämpas och någon karta för ett sådant scenario presenteras därmed inte. Resultatet finns även tillgängligt i en GIS-databas (ArcGIS 9.3) vilken levererats till samtliga medverkande kommuner. 11

12 Figur 1. Lämplighetskategorier för etablering av musselodlingar. Mörkare områden är mer lämpliga och ljusare områden mindre lämpliga, enligt poängsättning från algoritm. 12

13 Figur 2. Lämplighetskategorier för etablering av musselodlingar exklusive områden som försvinner vid beaktande av motstående intressen enligt scenario 2: Hänsyn. (Jämför med figur 1). 13

14 Figur 3. Karta över djupområden i Kalmar län. Intervallet meter är lämpligt som musselodling och har utgjort urvalsgrund för lämpliga områden (fig 1 och 2). I intervallet meter finns dock sannolikt ytterligare 14

15 5. Slutsatser Områden som tycks mycket lämpliga för musselodling finns framförallt i Kalmarsund men även längs norra Ölands kust. I de inre delarna av Västerviks och Oskarshamns skärgård tycks förutsättningarna inte vara lika goda, sannolikt främst till följd av högre omsättningstid, men utanför skärgården finns flera mindre områden som når upp till högsta potential enligt denna analys. Analysen inbegriper emellertid endast områden på meter djup. Vid en jämförelse med figur 3 är det tydligt att djupområden på >20 meter finns tillgängliga särskilt utanför Oskarshamns och Västerviks kust. Då områden på ett djup upp till 30 meter har bedömts som lämpliga för storskalig odling är det högst sannolikt att ytterligare relativt stora arealer kan tas i bruk för odling. Detsamma gäller Ölands östra kuststräcka där djupdata helt saknas. Beträffande motstående intressen är det viktigt att framhålla att en slentrianmässig tillämpning av befintliga GIS-skikt skulle diskvalificera Kalmarkusten i dess helhet från musselodling, vilket inte är rimligt. Länsstyrelsen Kalmar län har i sitt principiella yttrande (Länsstyrelsen Kalmar län 2012) tydliggjort att man är positiv till musselodling och att man inte ser att musselodlingar står i konflikt med merparten av de potentiellt motstående intressena. En exploatör bör dock vara beredd på att prövning sker i varje enskilt fall och att musselodlingar med den omfattning som här avses, sannolikt blir föremål för tillståndsprövning enligt Miljöbalken. Det bör poängteras att studien endast ger en övergripande bild av var musselodling är som mest lämplig. Det finns emellertid ett flertal faktorer som inte kunnat beaktas i denna analys, t ex exponering för vågor och isdrift, strömmar och bottentyp. Även inom de områden som tycks mycket lämpliga kan det därför finnas en stor variation, och lokal kunskap om vattnen spelar sannolikt en viktig roll för var musselodlingen kan bli som mest framgångsrik. Den som vill satsa på att själv utveckla musselodlingar uppmanas därför att diskutera med personer som känner till de lokala förutsättningarna i området samt med kommunen. 15

16 Referenser Lindahl. O., Kollberg. S., Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet, Bioscience explained, vol 5, no 1, s Ecocom Pilotanalys med GIS inför etablering av musselodling längs Kalmarkusten. Lindahl, muntl. Diskussioner med Odd Lindahl via E-post den 8 aug 2012, samt telefonsamtal den 29 aug SMHI 1. Vattenwebb: Weijola, V Litteraturöversikt av blåmusslans biologi och ekologi i Östersjön. Forskningsrapport från Husö biologiska station. No 131 (2011): ISSN ISBN Länsstyrelsen Kalmar län Storskalig musselodling i Kalmar län. Dnr: Kartbilagor (kan hämtas som pdf) Bilaga A. Figur 1. A3, stående. Bilaga B. Figur 2. A3, stående. Bilaga C. Figur 3. A3, stående. Bilaga D. Lämpliga musselområden Borgholm Kn. A3, liggande. Bilaga E. Lämpliga musselområden Kalmar Kn. A3, liggande. Bilaga F. Lämpliga musselområden Mönsterås Kn. A3, liggande. Bilaga G. Lämpliga musselområden Mörbylånga Kn. A3, liggande. Bilaga H. Lämpliga musselområden Oskarshamn Kn. A3, liggande. Bilaga I. Lämpliga musselområden Västervik Kn. A3, liggande. Bilaga J. Lämpliga musselområden Torsås Kn. A3, liggande. 16