Musselodling i miljöns tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musselodling i miljöns tjänst"

Transkript

1 Musselodling i miljöns tjänst Ett pilotprojekt i åländska vatten Slutrapport Torbjörn Engman, Ålands fiskodlarförening rf Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering

2 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Placering och montering av odlingar 3. Övervakning av odling, samt påväxtkontroll 4. Biomassabestämningar 5. Skörd 6. Resultat 7. Slutsatser 2

3 1. Bakgrund Hösten 2005 föddes tanken på detta pilotprojekt. I samband med att undertecknads fiskodlingsramar togs iland för vinterförvaring, noterades som alltid att förankringsrepen var fulla av blåmusslor (Mytilus edulis). Då blåmusslan sedan tidigare varit känd som effektiv vattenfiltrerare, och därmed även samtidigt bindare av bl.a. fosfor och kväve via sin föda, började tanken på musselodling i miljöns tjänst ta form. Problemet var att musselodling aldrig tidigare förekommit i Östersjön, så frågan var om det överhuvudtaget var möjligt att odla musslor på samma sätt som t.ex. på svenska västkusten? Vid Kristinebergs marina forskningsstation i Sverige hade utvecklandet av musselodling i miljöns tjänst tagit fart 2004 tack vare kommunen Lysekils behov av extra kväverening på sitt avloppsvatten. Projektledare för detta blev Odd Lindahl vid nämnda forskningsstation. Ungefär samtidigt började strängare miljökrav på den åländska fiskodlingsnäringen ställas från dåvarande regering på Åland. Efter en viss tids bakgrundsforskning, presenterade undertecknad idén om musselodling som kompensationsåtgärd för fiskodlingens utsläpp av närsalter för Ålands fiskodlarförening hösten Tanken var att fiskodlingsnäringen skulle gå i bräschen för detta miljöarbete i form av ett pilotprojekt med en småskalig musselodling. Idén godkändes av föreningen, och verksamhetsledaren och undertecknad fick i uppdrag att genomföra projektet. Under vintern 2006 kontaktades norska leverantörer av musselodlingsutrustningar, samtidigt som en ansökan om finansiering för detta pilotprojekt lämnades in till Ålands landskapsregering. Ansökan beviljades, vilket innebar att införskaffning av utrustning påbörjades. I samband med ansökan beslöts också att detta projekt skulle omfatta två skilda platser: en vid Seglinge Forells fiskodlingsanläggning i Ålands östra skärgård (Kumlinge) och en vid Storfjärdens Fisks anläggning i Eckerö. (I fortsättningen Se Fo respektive St Fi). På detta sätt skulle två helt skilda vattenområden ingå i detta projekt: Skärgårdshavet (Kumlinge) och Ålands hav (Eckerö). Projektet delades in i två steg: 1. anläggande av odling med påföljande observationer angående påväxt av musslor, och anläggningens resistens gentemot olika naturkrafter (vågor, ström, isförskjutningar) samt 2. skörd och utvärdering av denna. 3

4 2. Placering och montering av odlingar Grundtanken var att respektive musselodlingar skulle placeras i direkt anslutning till fiskodlingsanläggningen. I Se Fo:s fall anlades odlingen ca 50 m från fiskodlingen, medan ytterligare en anlades ca 200 m från fiskodlingen, med tanke på eventuell referens. Beträffande St Fi anlades också en odling i direkt anslutning till fiskodlingen. Den ursprungliga avsikten var att monteringen av odlingarna skulle ske i början av maj 2006, men beroende på leveransförseningar av materialet, var odlingarna klara först i slutet av juli Typen av musselodlingar som användes var den traditionella långlinemodellen (se fig). Detta innebär en ytlina (50 m) som bärs upp av ytbojar med ca 7m mellanrum. Vid långlinan fästs sedan de egentliga odlingsbanden (horisontellt enligt serpentinmodell och med 30 cm mellanrum). I detta fall bestod dessa av nätremsor (ca 100 cm breda) med en maskstorlek på 8 mm. I Se Fo:s fall blev djupet på odlingsbanden 4 m och hos St Fi 10 m djupa. I botten på odlingsbanden monterades som tyngder 20 mm grovt kamstål med en längd på 30 cm. Den totala längden på odlingsbanden var hos Se Fo 750 m vid odling 1 och 600 m vid odling 2. 4

5 3. Övervakning av odling, samt påväxtkontroll Övervakning av musselodlingarna skedde vid Se Fo ca en gång/vecka. Detta gjordes från båt och vissa delar av odlingsbanden lyftes upp för kontroll. Första observationerna beträffande påväxt konstaterades i mitten av oktober 2006 då millimeterstora musslor iakttogs på odlingsbanden. Denna observation motsade antagandet man gjort på förhand, att musslorna endast leker på våren. Bevisligen sker leken även på sensommaren, eventuell hela tiden. Mycket tyder på att leken är kontinuerlig och individuell eftersom observationer från fiskodlingsutrustningen under tidigare år pekar på att settling (mussellarverna fäster sig) sker konstant. Vintern 2007 var en rätt krävande vinter på musselodlingarna ur fysisk synpunkt. Kraftiga stormar med kraftiga vattenströmmar, samt isläggning med påföljande isförskjutning utgjorde stora påfrestningar på anläggningarna. Dock kan konstateras att anläggningarna klarade vintern rent fysiskt, och att musslorna på odlingsbanden fortfarande satt kvar på våren. Sommaren 2007 förflöt lugnt både hos Se Fo och St Fi. Tillväxten var bra och biomassabestämningar gjordes (redogörelse i följande stycke). Hösten var likaså odramatisk, men vintern 2008 havererade St Fi:s odling och sjönk beroende på kraftiga stormar och strömmar. Dessutom var biomassan alldeles för stor i förhållande till flytkraft och utrustningens tålighet (odlingsbanden var 10 m djupa). Att bärga anläggningen visade sig vara en omöjlighet. St Fi monterade sommaren 2007 ytterligare en anläggning, dock i mera skyddade vatten. Här var tillväxten också god. Under 2007 började detta projekt väcka massmedial uppmärksamhet på många håll och kanter. Lokaltidningarna på Åland gjorde besök och skrev artiklar, likaså gjorde Ålandsradion intervjuer. Finska YLE gjorde flera program för radion; Turun Sanomat hade en helsidesartikel kring musselodlingen, och finska TV-stationen MTV3s gjorde ett inslag för sitt nyhetsprogram. Våren 2008 byttes ytbojarna på odlingarna hos Se Fo ut mot modell större eftersom de dåvarande hade blivit för små i förhållande till biomassan och börjat sjunka. Den vid St Fi anlagda odlingen 2007 konstaterades hösten 2008 vara tom på musslor trots god settling och tillväxt. Orsaken till detta är sannolikt dykänder som ätit hela musselproduktionen. Viggar och knipor observerades nämligen i stort antal vid denna anläggning. 5

6 4. Biomassabestämning Systematiska biomassabestämningar påbörjades i maj 2008 hos Se Fo eftersom tanken var att skörden av musslorna skulle börja när biomassan slutade öka. Metoden som användes vid bestämningen var den samma som används vid Kristinebergs marina forskningsstation. Grundprincipen är att trippelprov tas från varje läge/djup på odlingsbanden. I detta fall togs musslor från en längd på 30 cm vid varje provpunkt. I praktiken togs prover på tre olika odlingsband och på tre olika djup på samma odlingsband. Viktigt är att provtagningen sker på olika platser på anläggningen eftersom biomassan kan variera på olika platser på odlingsbanden. Resultaten av biomassabestämningen vid Se Fo odling 1 framgår av nedanstående tabell: _datum biomassa_ 25 maj 1,725 kg/m 8 juni 1,835 kg/m 25 juni 2,025 kg/m 15 september 2,265 kg/m 8 augusti 2,485 kg/m 5. Skörd Skörden av odlingarna inleddes och med odling 1, alltså närmast fiskodlingen. Skörden utfördes på plats på en flotteliknande farkost där odlingsbanden skrapades av för hand i 300l plastbaljor. Detta arbete var synnerligen tidskrävande. När baljorna var fulla, transporterades de iland till kaj där de vägdes med kranvåg. Likaså mättes odlingsbanden som avskrapats för att få exakt längd. Vid uppdragning av odlingsbanden konstaterades att en rätt stor mängd musslor föll av innan banden var på däck. Odling 2 började skördas Här var metodiken den att odlingsbanden lösgjordes från långlinan och lades på däck. Vid kaj skrapades banden av genom att dra dem mellan två bräder ovanpå tidigare nämnda baljor. Denna metod var avsevärt mindre tidskrävande än att skrapa banden för hand. Vägning gjordes när baljorna var fulla. Efter skörd och vägning komposterades sedan musslorna på Kumlinge kommuns kompostområde. 6

7 6. Resultat Nedanstående tabell visar resultaten från skörden. I samband med skörden gjordes också en längdbestämning av ett på måfå taget antal musslor (se bilaga 1). Likaså sändes musslor till Eurofins laboratorier dels i Sverige och dels i Tyskland för näringsanalys (se bilaga 2). Tolkningen av resultaten kommer i en skild rapport. Odling # Odlingsband (m) vikt (kg) biomassa (kg/m) ,894 2, ,524 2,540 7

8 7. Slutsatser Den allmänna slutsatsen av detta pilotprojekt är att blåmusslor kan odlas med framgång i åländska vatten. Detta torde borga för att storskaliga musselodlingar runt Åland har potential att kunna få en avgörande betydelse för upptag av framförallt fosfor och kväve ur havet och på så sätt få en renande verkan på vattenmiljön. Hur stor reningsverkan blir, står i direkt proportion till mängden odlade musslor. Beträffande den slutliga biomassan/m odlingsband kan konstateras att ingen egentlig skillnad existerade mellan de två odlingsenheterna trots skillnad i avstånd från fiskodlingen. Utgångspunkten var ju att planktonproduktionen borde vara större i direkt anslutning till fiskodlingen och på så sätt utgöra bättre förutsättningar för tillväxt. Vad avsaknaden av skillnad berodde på är sannolikt det att vattengenomströmningen är så pass effektiv vid fiskodlingen att någon påverkan på vattenmiljön inte kunde skönjas. För att kunna utesluta fiskodlingens inverkan på musslornas tillväxt, borde en odling ha placerats i ett vattenområde opåverkat av fiskodlingen, som referens. Då det gäller längdfördelningen hos musslorna är den vad som förväntas, eftersom musselodlingarna varit i sjön drygt två år. Med andra ord har settling sannolikt skett kontinuerligt och därmed har odlingsbanden innehållit flera generationer musslor. I längdfördelningen måste även en naturlig variation i tillväxten beaktas. 8

9 BILAGA 1. Längdfördelning av musslor, hösten Antal musslor (st) Diameter (mm) 9

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Fält Fråga Anvisning Projektbeskrivning 1.1 Projektbenämning Ange samma projektnamn som angavs i ansökan. 1.2 Typ av projekt

Läs mer

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum

Läs mer

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur 04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Hönsförsök. Försöket startade 24/7 2003 efter några veckors acklimatisering och mognadsprocess så att hönorna vid denna tidpunkt värpte i stort sett normalt. Hönsen var

Läs mer

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 - - 1 - Marin Biomassa Mer biogas från ett renare hav Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens Skive, 8 November 2017 Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer ÅMI-01-8 Beslutsdatum 15.02.2005 Postningsdag 15.02.2005

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-05-4 Beslutsdatum 05.04.2005 Postningsdag 05.04.2005

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-01-74 Datum 18.01.2005 Postningsdag 18.01.2005 Sökanden

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING 1(8) Vattenvårdsenheten Jarl Svahn 010-22 45 203 jarl.svahn@lansstyrelsen.se Delgivningskvitto Saltea Seafood AB Fiskebäcks Hamn 34 426 58 VÄSTRA FRÖLUNDA TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

Läs mer

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska

Läs mer

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Odd Lindahl och Sven Kollberg Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Musslor Naturbete i havet Nyckelord: musselodling, kretslopp, övergödning,

Läs mer

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning

Läs mer

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE JOHAN MARTINSSON Tidigare studier Stor okunskap om fisk och fiskodling i synnerhet Vildfångad fisk upplevs av bättre kvalitet, men tillgänglighet, pris och miljögifter

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken Marina och akvatiska råvaror Industriell förnyelse i praktiken Resultatet: Fyra av nio planetära gränser överskrids Källa: Steffen et al. 2015 3 Marina och akvatiska råvaror Var står Sverige idag? Sveriges

Läs mer

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål

Läs mer

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått)

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått) 1 / 5 BRUKS- OCH MONTERINGSANVISNING Tack för att du valde bojkorgen Basketbuoy från Finland. Bojkorgen är till för att förtöja högst 2,2 m breda båtar under 800 kg. Båten kan ligga högst - cm djupt beroende

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Vad har vi lärt oss om kvävet!

Vad har vi lärt oss om kvävet! Vad har vi lärt oss om kvävet! Kort sammanfattning av Vattendagarna 2006 Bengt Nihlgård Kemin ännu värre än vi trodde! N 2 går tillbaka till Big Bang NO 3 kan bli både N 2 och NH 4, och NH 4 kan blir både

Läs mer

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter En populärrapport utarbetad i samarbete mellan två Interregprojekt Blåskjellodling og nitrogenkvoter Sammanställning av: Maj Persson

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen

SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen Sida 1 av 2 Peder Eriksson Länsstyrelsen i Öreb Hem Miljörapport Om Tjänsten Support Demo Grunddel Emissionsdeklaration Textdel «Till sökning «Till anläggningen Miljörapport översikt Verksamhetsår: 2007,

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Bottenundersökning. Johanna Järnegren

Bottenundersökning. Johanna Järnegren Bottenundersökning Johanna Järnegren Introduktion I perioden 21-25 augusti 2001 genomfördes en bottenundersökning utanför Verdal hamn i syftet att försöka estimera det bottenlevande djurlivets artrikedom

Läs mer

ANSÖKAN OM OSTRONAKADEMIENS STIPENDIUM

ANSÖKAN OM OSTRONAKADEMIENS STIPENDIUM bakgrund akgrund Vi ansöker om Ostronakademiens stipendium 2012 med bakgrund av vårt examensarbete OSTRON- NKEN som vi presenterade på rkitektskolan i Lund i februari 2012. Vårt intresse för ostron startade

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket

Livsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) (SLV) Livsmedelsburna Livsmedelsburna virus virus är är ett ett problem problem Magnus Magnus Simonsson Simonsson Annette Annette Johansson Johansson HAV Entero

Läs mer

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen

Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen Samråd under förvaltningscykeln 2009-2015 Ärendets diarienummer 537-34925-2014 Nedanstående svar kommer från Naturskyddsföreningen i Bohuslän (förkortat NiB) ett länsförbund med 23 000 medlemmar tillhörande

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr. (018) Datum

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tel.nr. (018) växel, (018) direkt Fax.nr. (018) Datum ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Datum 04.11.2004 Ärendenummer MPN-02-37 Sökanden Ärende Enklinge Forell

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter () om kontroll

Läs mer

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder Christel Strömsholm Trulsson Projektledare Segeå-projektet christel.stromsholm@svedala.se www.segea.se LOVA pengar Segeå-projektet har sökt LOVA

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2013-04-15 Diarienummer 1363-3255/2012 Familjen NN Ombud: Motala kommun 591 86 Motala Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1. Boverket noterar att

Läs mer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...

Läs mer

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Miljöproblem Övergödning Överfiske Gifter, läkemedel Skräp Temperaturökning Havsförsurning Hårt tryck på kustzonen Många av problemen har sitt ursprung

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav.  Olle Stenberg t Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-10-05

Sammanträdesdatum 2011-10-05 1(24) Plats och tid Nämndhuset, lokal: Örngrund kl 08.30-09.00 Beslutande Anna Ljungdell (S), ordföranden Daniel Adborn (FP) Roland Dehlin (M) Övriga närvarande Sebastian Furén, sekreterare Birgitta Elvås,

Läs mer

Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag

Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag Lagen har tagits fram i enlighet med beslut av Ålands landskapsregering ( härefter även benämnd LR) i januari 2016 se bilaga 1. Underrubrikerna

Läs mer

Konsekvensanalys rörande musselodling

Konsekvensanalys rörande musselodling Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Monterings- och bruksanvisning Autorobot Finland Oy, 2014 4-2014, Srj 8 fr. EasyBoatRoller - Monteringsanvisning 3 MONTERINGSSANVISNING Grundarbeten Marken på stranden behöver nödvändigtvis inte jämnas

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och

Läs mer

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och

Beslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och slista för ÅLR sdatum mellan 2019-10-03 och 2019-10-03 Diarienr. ÅLR 2019/7427 Reg.datum 27-09-2019 sdatum 2019-10-03 Infrastrukturavdelningen Allmänna byrå Eriksson Sten, Lundén Christina, Trafiktillstånd

Läs mer

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi.

MILJÖTILLSTÅND. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25127, Fax.nr.(018) 16595 Hemsida. www.mpn.aland.fi MILJÖTILLSTÅND Datum 01.10.2002 Ärendenummer MPN-00-100 Sökanden Ärende Djurholms

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Industriell symbios i Sotenäs kommun Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?

Läs mer

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012: ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 2012:1 21.2.2012 Presidentvalet 2012 Valdeltagandet minskade, mest för kvinnor Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 56 procent i båda omgångar,

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Projektkoordinator, Göteborgs universitet Gränsregionalt planforum, Strömstad 21 November 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS VERKSAMHET PÅ TJÄRNÖ

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

2. Slutna konstruktioner, parallelltak, väggar och bjälklag

2. Slutna konstruktioner, parallelltak, väggar och bjälklag 1(7) Uppgifter som inhämtas från tillverkare eller leverantör av produkt med bestyrkta egenskaper Det är tillverkaren alternativt leverantören som ansvarar för riktigheten i underlaget. Observera att dessa

Läs mer

DOM 2015-07-03 Stockholm

DOM 2015-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,

Läs mer

Sommaren i Kasnäs. Leena Halonen Åse Hensbo Tiina Hölli Taina Kurtze Raija Marttinen Jaana Tuomisto

Sommaren i Kasnäs. Leena Halonen Åse Hensbo Tiina Hölli Taina Kurtze Raija Marttinen Jaana Tuomisto N ä y t t e l y t i e d o t e J u l k a i s u v a p a a 1-6 Sommaren i Kasnäs 2015 Leena Halonen: Gro, väx, blomma 2014, tempera, med olja på duk, 80 x 90 Leena Halonen Åse Hensbo Tiina Hölli Taina Kurtze

Läs mer

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247

Läs mer

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden Leaderträff tema fiske Arlanda 17 Januari 2018 Vår Leaderstrategi Leader

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Kulturbyrån

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Kulturbyrån PROTOKOLL Nummer 4 8.2.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Kulturbyrån Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs

Läs mer

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb 1 Innehållsförtäckning: 3 Bakgrund 4 Val av arbete 4 Syftet med infiltrationsbrunnar 4-5 Systemets uppbyggnad 6 Vattenprov 7 Framtida Krav 8 Slutord 2

Läs mer

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet a Mistra funded research programme DEN MARINA MILJÖN

Läs mer

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.

Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. Miljönämnden 27 03.02.2016 Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. 2597/11.01.02/2015 Miljönämnden 03.02.2016 27 Beredare Miljövårdsinspektör

Läs mer