Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen

Transkript

1 Samråd under förvaltningscykeln Ärendets diarienummer Nedanstående svar kommer från Naturskyddsföreningen i Bohuslän (förkortat NiB) ett länsförbund med medlemmar tillhörande Svenska Naturskyddsföreningen. NiB är verksam längs Bohuskusten, från Strömstad i norr till Mölndal i söder. Vi har i våra kommentarer fokuserat helt på saltvattenskusten, då andra inom Naturskyddsföreningen i Västra Götaland svarat på frågor rörande inlandsvatten. Först vill vi uttrycka vår glädje för att Vattendirektivet i många stycken visar en förståelse för marina miljöproblem vi i NiB kämpat för. Förhoppningsvis leder detta till ett gott samarbetsklimat framöver. Vi har också sedan några år tillbaka observerat att Länsstyrelsen i ett antal fall haft med NiB sammanfallande åsikt, tydligast uttryckt i samband med planerade exploateringar i strandnära lägen, hamnar, marinor o dyl. Vi har inte, trots att det efterfrågas av er, lagt så mycket tid på att bedöma i vilken utsträckning de av VM producerade dokumenten är förståeliga m.m., vi gissar att andra kommenterar detta utförligt. Istället delar vi nedan med oss av de funderingar vi i föreningen ofta har rörande mänsklig påverkan av det marina och strandnära livet. Hoppas tankarna är till någon nytta. NiB inser att det för oss är svårt att väga den påverkan kustnära industri har på den relativa andelen av olika föroreningar. Vi anser allmänt att det är viktigt för oss och allmänheten att få förståelse för denna påverkan i relation till andra antropogena påverkansfaktorer, bl a för att få acceptans från allmänheten för åtgärder de måste vidta. Om kustnära industrin idag bidrar till utsläpp av t ex tungmetaller som ackumuleras i t ex musslor, måste ett helhetsgrepp på detta problem tas, se även nedan om blå skörd. Musselodling som blå skörd för att minska eutrofieringen Musselodlingar i stor skala har ett antal mycket allvarliga bieffekter som NiB inte ser att de tas på tillräckligt allvar. Övergödning av bottnar: När 1 ton musslor skördats har ½ ton biomassa samlats på botten nedanför (efter 18 månaders odling). Detta är inte negligerbart och enligt studier leder det till syrebrist under odlingarna. Idag görs inga regelbundna undersökningar av bottnar kring de odlingar vi har, inte heller görs miljöanalyser innan tillstånd ges. Det sägs visserligen att om man inte odlar så mycket eller ofta flyttar odlingarna skulle inte problematiken vara så stor. Men i en bransch som kämpar för sin överlevnad tror inte NiB det är realistiskt att förvänta sig att odlarna självmant skulle avstå från skörd eller ta på sig de stora kostnader det medför att flytta odlingar regelbundet. Den, som NiB anser, allra största problematiken med musselodling är ideerna med att lägga musselrester på åkrar. Just för att musslor filtrerar så enorma mängder havsvatten under sin levnad har de också möjlighet att ansamla t ex

2 tungmetaller i stora mängder. NiB har i flera år följt denna problematik och försökt ta reda på hur man tänker hantera den. Vi har dock aldrig fått något tillfredställande svar. NiB anser inte att man kan riskera att förstöra våra åkerjordar! I en studie utförd av Livsmedelsverket av metaller i musslor visas att musslor från Bohuslän innehåller mer än mg Cd/ kg P (Fisk, skaldjur och fiskprodukter- analys av näringsämnen. Rapport ). Denna siffra skall jämföras med handelsgödsel som innehåller ca 5 mg Cd/kg P. NiB har försökt få reda på exakt var de Bohuslänska musslorna odlats och då fått svaret att det ena provet var från odlingar utanför Lysekils reningsverk. Kanske det är dags att använda begreppet miljömusslor på ett annorlunda sätt än tidigare. Odla just i utsläpp från reningsverk, men DESTRUERA de skördade musslor, efter omhändertagande av fosfor och eventuellt efter produktion av biogas. I dagarna har stora bidrag givits till försök med att odla sjöpung för produktion av biogas och gödsel. Enligt de fåtal undersökningar vi sett rörande tungmetallinnehåll i sjöpung, ligger värdena lägre än för musslor. Det skall dock påpekas att innan storskalig odling startas, måste innehållet av tungmetaller och andra miljögifter kontrolleras noggrannare och också relateras till var odlingen sker. Övergödning av bottnarna under odlingarna måste också beaktas. Blå skörd för minskning av eutrofieringen Vilken typ av biomassa man än vill odla i havet, kan det goda syftet att minska eutrofieringen generellt leda till lokal negativ påverkan på bottnar. Om man tänker sig att stödja blå skörd, måste livscykelanalyser göras av sådan verksamhet. Vi är alla medvetna om hur viktiga ålgräsängarna är för marina livet och ytterligare minskning av dem måste hindras. Uttjänta plastbåtar Eftersom äldre plastbåtar inte betingar något värde idag blir de oftast liggande på strandängar. Det behövs upplysning till markägare om vem som har ansvaret för dessa, då det ofta är strandskyddade områden de ligger på. Eventuellt måste lagändring göras eller befintlig lag förtydligas så att markägare kan bortforsla övergivna båtar. Förhoppningsvis byggs destruktionskedjor upp, så att stränderna inom en inte alltför lång framtid kan städas. Det kommer troligen att behövas medel/initiativ från myndigheter för att få detta till stånd. Ny typ av marint skydd Det är för NiB obegripligt att vi kan tillåta fritidsbåtar att köra med höga hastigheter inne i trånga skärgårdar. De s k Hänsynsområdena är visserligen ett steg i rätt riktning. Men, med tanke på den enorma skada båtar gör för det biologiska livet när de framförs i höga hastigheter anser NiB att fri fart bara skall kunna gälla i markerade farleder. NiB är medveten om att lagändring krävs för sådana åtgärder, men vi är övertygade om att de allra flesta som vistas eller förstår vikten av intakta marina system skulle ha stor förståelse för sådan lagändring. Fiskbuljong och ejdermousse är begrepp som allmänheten brukar förstå. På land har vi terrängkörningsförbud, varför är det helt fritt fram på havet? För att vi inte direkt kan se konsekvenserna med våra ögon? Idag när avgaserna från utombordare leds direkt ner i havet får man också direktdeponering av oljerester och näringsämnen ner i vattnet. Det finns därför all anledning att minska den bränsleslukande båttrafiken i känsliga skärgårdar.

3 Fritidsbåtarna har med året blivit allt större och större. Kraven från båtägare på billiga och nära båtplatser har samtidigt ökat. Vi måste öka förståelsen för varför båtar vid bryggor gör skada på marina miljön. I de allra flesta länder finns inte möjligheten att lägga båtar i skyddade vikar nästan gratis. Det måste kosta att förstöra marina miljön, detta måste båtägare förstå och acceptera. Här har vi alla en pedagogisk uppgift, även vi som arbetar ideellt, men vi i ideella organisationer står oss slätt om inte lagstiftningen följer med. Vi har uppmärksammat att 1) väldigt få båtägare vet att antifoulingfärg inte får användas på båtar under 200 kg, trots att det står skrivet på alla burkar, 2) att Västkustfärg öppet säljs i butiker på ostkusten, 3) att det bland båtägare är tufft att skryta med hur man får tag i olaglig färg. Attityder som måste ändras. Tyvärr har vi också märkt en föraktande attityd från ledande fritidsbåtorganisationer mot miljövänligt båtliv. Rätta oss om vi har fel, men nog kommer de nya tillskotten av TBT till havsmiljön från flagnande bottenfärg från äldre fritidsbåtar. Eller är det så illa att det fortfarande produceras TBT-innehållande färg? Kontroll av TBT på båtar borde göras på båtägarnas bekostnad. T ex för att ta upp en båt på land borde båtägaren åläggas att visa att båten är fri från TBT. Blästring av certifierade varv skall annars göras. Vad NiB förstår är den största nyttan med de dyra spolplattorna just att ta hand om gamla TBT-synder, flagor som lossnar på gamla eller olagligt målade båtar. De båtar som idag enbart målats med Cuinnehållande, kritande och lagliga färger tappar ju den allra största delen av giftet under säsongen, speciellt som många har sina båtar liggande i sjön väldigt många månader per säsong. På ostkusten driver Naturskyddsföreningen ett projekt med syfte att förmå båtägare att inte måla sina båtar alls. Visserligen är påväxningen på Västkusten mer svårbemästrad, men om viljan funnes skulle mycket kunna göras även här. En attitydförändring borde också komma till stånd vad gäller förvaring av småbåtar, Förvara båten på land när du inte använder den. Om så skedde i större utsträckning skulle vi slippa bygga fler båtplatser. En annan problematik med motorbåtar och de grunda vikarna är att när det körs i dem blir ålgräset propellerskördat. Detta är särskilt tydligt i vikar där det finns mycket bryggor och kan lätt observeras genom att det ligger ålgräs på stränderna även tidigt på säsongen. Latrintömning nämns som åtgärd, men enligt vår uppfattning skulle det vara lika viktigt med bra toamöjligheter vid de stränder där badning förekommer frekvent. Om det inte finns toa, var kissas det då? Ok, bra att man ställer krav på större fritidsbåtar, det ökar medvetenheten om vikten av att inte släppa ut näringsrikt vatten. Men ännu viktigare att se till att toamöjligheter finns i land. Ytterligare en åtgärd man inte alls beaktar idag är allt gråvatten som släpps ut i flitigt besökta fritidsbåthamnar. I t ex Finland ordnas diskmöjligheter i land. De stora moderna båtarna är idag ofta

4 utrustade med både diskmöjligheter, varmvatten, dusch och tvättmaskin. För detta gråvatten har inga fritidsbåtar uppsamling. I välfrekventerade semesterhamnar syns denna aktivitet tydligt på vattenkvaliteten. Reningsverk och avloppsledningar NiB har läst och försökt sätta sig in i hur stor påverkan från befintliga reningsverk och avloppssystem är. Vi förstår att mycket finns att göra, och vi är djupt oroade över i hur långsam takt kommunala avloppsnät rustas upp. Denna typ av verksamhet är ju avgiftsfinansierad och det borde därför kunna ställas krav att kommunerna skyndar på sin upprustningshastighet. När det gäller enskilda avlopp på vår bergiga kust undrar NiB om man i större utsträckning skulle kunna använda sig av båt för tömning av vissa fastigheters avlopp istället för att spränga sönder bergen? Vad NiB förstår kan relativt höga halter av läkemedel eller dess metaboliter detekteras i avloppsvatten. En fråga som sällan diskuteras är om människor skulle kunna göra medvetna val mellan olika läkemedel för att minska påverkan på miljön av de mest destruktiva. Vad vi förstår används t ex värkmedel idag i väldigt stor utsträckning inom idrotten, även den som utövas av amatörer. Hur många tänker på miljökonsekvenserna med detta? Kemikalier i samhället, kanske frågor för Kemikalieinspektionen NiB har uppfattat att det dels anläggs nya konstgräsplaner i rasande fart i landet, och dels att det råder stor förvirring vad gäller dessas negativa påverkan på vatten. Det behövs information till t ex kommuner om vad som gäller och hur riskerna med dessa planer är. Från vissa håll hävdas att tryckimpregnerat virke har stor påvekan på vattenmiljön. Hur stor denna är borde det kunna vara lätt att få reda på. T ex byggs idag massor av bryggor och trädäck i strandkanter eller nära stränder. Vattenrådens roll- NiB är medlem i Vattenrådet för Bohuskusten och flera av våra kretsar är aktiva i olika VR. Vi anser det viktigt att notera att VR som fokuserar på enskilda vattendrag har förutsättning att jobba på ett lite annorlunda sätt än kustvattenråden. Utveckling och förtydligande av de olika typerna av VR behövs och kommer säkert att ske. Eventuellt skulle VR dag kunna användas konstruktivt i detta sammanhang. Slutkommentar Visst skulle man allmänt önska större kunskap om det kustnära och marina livet, hur det störs och hur det kan restaureras, men vi kommer aldrig att komma till

5 den punkt när vi förstår allt i minsta detalj. Istället måste vi tillämpa försiktighetsprincipen och att den som planerar nya aktiviteter i havet måste åläggas bevisbördan för att aktiviteten INTE medför negativa konsekvenser. Även detta torde allmänheten har förståelse för. För Naturskyddsföreningen i Bohuslän Boel Lanne boel.lanne@telia.com boel.lanne@naturskyddsforeningen.se