ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

Transkript

1 ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN?

2 FISKFODER AV LOKALA RÅVAROR(=FISK ODLAD I ÖSTERSJÖREGIONEN! ) Import och export, protein balans Fiskmjölsproduktionen i världen Baltic-Blend Östersjöfoder Fiskmjölsframställning Benella

3 FISK IMPORT OCH EXPORT 2016 importerade vi 101 miljoner kg fisk och fiskprodukter (varav 27 miljoner kg gick till foder) till Finland. Exporten var ca 71 miljoner kg, (varav 15 milj. kg till foder) Importens värde 398 miljoner, exportens 57 miljoner Året innan, 2015, var Finlands självförsörjningsgrad av protein endast ca 17 %!

4 VÄRLDENS FISKBESTÅND OCH FISKET AV DESSA År 1950 användes 3 miljoner ton fisk till fiskmjölsproduktion, idag fiskas 20 miljoner ton foderfisk till detta ändamål, till livsmedel går ca 60 miljoner ton FAO:s uppskattning är att av världens fiskbestånd är: 52 % till 100 % nyttjade 17 % överfiskade 7 % slutfiskade

5 FISKMJÖLSPRODUKTIONEN I VÄRLDEN Idag finns det ca 400 fungerande fiskmjölsfabriker i världen, produktionen av mjöl ca 5,5 miljoner ton (råvaror fisk 28 miljoner ton, trimningsavfall och andra restprodukter, 5,5 milj. kg Dessutom produceras ca ton mjöl av olika arter av räkor I Östersjöområdet fanns från förut fabriker i Danmark och en liten i Lettland Till Danmark fördes 2015 med bil ca ton fisk från Finland

6 Availability 5.0 World Crops 2009 (FAO) Million tonnes Fish meal (IFFO) Fishoil (IFFO) Maize Wheat Rice Potatoes Soybeans Oil palm fruit Barley Tomatoes Bananas Apples Oranges Grapes Cotton Sorghum Rapeseed Coconuts Palm oil Sunflower seed Beans, dry Rye Garlic

7 Availability 900 Availability of Garlic is 3 times higher than Fishmeal! World Crops 2009 (FAO) Million tonnes Fish meal (IFFO) Fishoil (IFFO) Maize Wheat Rice Potatoes Soybeans Oil palm fruit Barley Tomatoes Bananas Apples Oranges Grapes Cotton Sorghum Rapeseed Coconuts Palm oil Sunflower seed Beans, dry Rye Garlic

8 FISKMJÖL FRÅN ÖSTERSJÖN

9 FÖRDELAR MED ETT FISKMJÖL FRÅN ÖSTERSJÖN Fabriken i Kasnäs höjde självförsörjningsgraden av protein med ca 10 % (från 17 till 19%) Inte nämnvärt hård konkurrens från pälsnäringen, priset på foderfisk konkurrenskraftigt Avlägsnar dioxiner och andra miljögifter från havets kretslopp, möjligt att få de renade proteinerna in i vår livsmedelskedja Fiskekvoten tillräckligt stor, inom överskådlig framtid sjunker den knappast märkbart

10 FÖRDELAR Fisket av foderfisk minskar på närsalterna i östersjön Stöder yrkesfisket Möjligt att förädla biprodukterna från fiskförädlingsindustrin Möjligt att förädla fisk som fångats för att minska biomassa Behöver inte köra vatten till Danmark (inte hållbart i längden)

11 PROCESSEN

12

13

14

15 BALTIC BLEND ÖSTERSJÖFODER Det har gjorts upp åtskilliga strategier hur fiskodlingsbranschen kan och skall utvecklas Belastningen skall inte öka nämnvärt Kretsloppstänkande

16 Tidigare Största delen av den fosfor och kväve, som utgör fiskodlingens närsaltsbelastning kommer från fiskmjöl som har sitt ursprung i områden utanför Östersjön. Nu (BALTIC BLEND) Den fisk som fångas i Östersjön,och som används vid produktionen av fiskmjöl, innehåller lika mycket, eller tillochmed mera fosfor än vad belastningen från fiskodlingen innehåller BALTIC BLEND

17 Ab Salmonfarms Fiskmjölsfabrik i Kasnäs ÖSTERSJÖFODERT BLEV VERKLIGHET 2016 Östersjön blir renare, en fisk i taget Av den fångade fisken gör man fiskmjöl och fiskolja vi kan nu äta Östersjön renare Raisioaqua producerar fiskfoder Regnbågslax odlas till livsmedel Konsumenterna får färsk fisk Strömming och skarpsill fångas i Östersjön Fosfor och kväve lyfts med fiskfångsten Fosfor och kväve binds i den odlade fisken och tas upp Strömming och skarpsill äter djurplankton BALTIC BLEND Djurplankton äter växtplankton Växtplankton binder den fria delen av fosfor som kommit från fiskodlingen Fosfor kommer tillbaka till Östersjön med fiskarnas fekalier i mindre mängd än vad fisken som användes till fiskmjöl innehöll

18 Östersjöns fosfor- och kvävebelastning (från fiskodling) I Finland odlas ca ton fisk/år (13 miljoner kg) förr Fosfor kg Kväve kg skillnad/år Fosfor kg Kväve kg Nu (BALTIC BLEND) Fosfor kg Kväve kg En utökad mängd odlad fisk skulle innebära ökad införsel av närsalter En utökad mängd odlad fisk ökar inte den totala belastningen, fosforbalansen tillochmed minskar BALTIC BLEND

19

20 Benella infomation BENELLA VÄXER TILL MED OPTI-UTFODRING 20 STARTUPPFODRING Rikligt med rypsolja i fodret DE SISTA 500 GRAMMEN Rikligt med fiskolja i fodret FODER- BYTE EPA- och DHA-fettsyrorna stabila Alatunniste / Esityksen nimi

21 Benella infomation 21 BENELLA FÖRBÄTTRAR NATIONENS HÄLSA Statens näringsdelegations rekommendation: 100 g fet fisk 2 x i veckan fyller behovet av omega 3- fettsyrorna (EPA ja DHA) Benellas EPA- och DHA-fettsyror är på rätt nivå

22 Benella infomation 22 NORDISKA MINISTERRÅDET HAR TAGIT MED BENELLA PÅ SIN LISTA FÖR EXEMPEL PÅ HÅLLBAR FÖRÄNDRING Motiveringarna är: Innovativt Hållbar utveckling En helt ny modell där den största nyttan av ett brand är någon annan än ägaren

23 ÖSTERSJÖFODRET LANCERADES 2016 (BALTIC BLEND) UPP TILL BEVIS MYNDIGHETER! Kansallinen vesiviljelyohjelma 2015 (valtioneuvoston periaatepäätös) Kalankasvatuksen ympäristönsuojeluohje Vesiviljelystrategia 2022 YM hankeryhmän Vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille

24 MILJÖMINISTERIET HAR EN ANNAN ÅSIKT, ELLER HAR DE? I miljöskydd för fiskodling (miljöministeriet 2013) rekommenderas att kompensation skall beaktas vid beviljande av miljötillstånd: Om man i miljötillståndsansökan föreslår en fångst av fisk eller odling av musslor inom det område odlingen påverkar miljön, bör denna verksamhets helhetsinverkan på miljön beaktas. Då tillstånd beviljas kan man i tillståndet beakta de åtgärder som minskar verksamhetens negativa effekter, förutsatt att de utförs på ett hållbart sätt och i enlighet med gällande miljölagstiftning och dess effekter är kända.

25 VATTENBRUKSSTRATEGIN OCH MILJÖMINISTERIETS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER: I den nationella planen för vattenbruk som godkänts av statsrådet i Finland konstateras att: I miljötillståndsprocessen beaktas producentens frivilliga åtgärder för att minska belastningen inom de områden odlingen påverkar eller åtgärder för att ersätta mängden närsalter som kommer från området utanför Östersjön I strategin för Vattenbruk 2022 ( ) konstateras följande: genom ett samråd mellan myndigheter och samarbetspartners utarbetas en modell där fiskodlarna sporras till frivillig kompensation av utsläppen av närsalter, samtidigt som lönsamheten förbättras i synnerhet genom ibruktagande av ett Östersjö foder I rapporten Plan för åtgärder inom vattenbruket , utarbetad av Utrikesministeriets projektgrupp, konstateras: vid utvecklingen av foder bör målsättningen vara, att allt foder som används inom Vattenbruket till havs skall baseras på fisk från Östersjön. På detta sätt skulle närsalterna cirkulera och nya närsalter tillkommer inte från områden utanför Östersjön

26 PÅSTÅENDEN Fiskodling är skärgårdshavets största belastare (är den verkligen det??) Belastningen från Aura Å är ca 67 ton fosfor per år, (vattnet innehåller ca 200 mikrogram fosfor per liter). Från fiskodlingen i skärgårdshavet var belastningen år 2014 totalt 15 ton, medan fosfor halten i skärgårdshavet rörde sej mellan mikrogram/l. Fiskodlingen är en stor punktbelastare (är den det???) Enligt en nyligen publicerad rapport från SYKE (Juhani Kettunen) kunde man inte i vattenproven med dagens mätmetoder detektera en 300 tons odling som placerats vid skiftet. (analys noggrannheten är ca 2 mikrogram!)

27 PUNKTBELASTNING?

28 PUNKTBELASTNING?

29 Tack! INSPIRERAR TILL TILLVÄXT