Ab Salmonfarm Oy BILAGA 5 Kasnäsvägen KASNÄS

Transkript

1 Ab Salmonfarm Oy BILAGA 5 Kasnäsvägen KASÄS Ansökan om miljölov 4. Allmän översikt av verksamheten och lovansökan för kungörelse Ab Salmonfarm Oy (härefter Salmonfarm ) innehar lov, utfärdat av Västra Finlands Miljötillståndsverk (diarie nr 116/2008/3) för odling av fisk i nätbassänger i havet i sundet mellan Stora och Lilla Granholmen i Gräggnäs by i Kimitoöns kommun. Anläggningen är placerad på vattenområdet som arrenderats för ändamålet cirka fem kilometer från fastlandet. Det i kraftvarande tillståndet har beviljats Savon Taimen Oy. Ab Salmonfarm Oy köpte lovet av Savon Taimen år å vattenområdet är det kraftiga strömmar och vattenväxlingen är därmed god. Av fisken som odlas i anläggningen vinterförvaras kilo. Till skillnad från det gamla lovet söks i denna ansökan också om lov för vinterförvaring i Kasnäs. Enligt det i kraftvarande lovet får nätbassängernas sammanlagda volym vara högst 2800 m 3 och fodret som används för fiskodlingen får innehålla högst 1200 kg/a fosfor och 9700 kg/a kväve. I anläggningen odlas regnbågslax för slakt och ettårigt yngel för vidareodling i Salmonfarms övriga fiskeodlingsanläggningar. Fisken slaktas i Salmonfarms slakteri i Kasnäs by i Kimitoöns kommun. Fiskarna odlas i havet i flytande nätbassänger. Utfordringen av regnbågslaxen sköts med noggranna utfordringsautomater och därmed undviker man nästan helt och hållet foderspill. ationell strategisk bakgrund Den nuvarande regeringens spetsprojekt strävar efter att både främja cirkuleringen av näring och att utveckla den blåa bioekonomin. å samma gång säkrar man framtiden för den inhemska matproduktionen. Användningen av fisk borde enligt näringsrekommendationerna öka. För tillfället är den finska handelsfisken till största delen importerad vilket betyder att fiskens handelsbalans har ett underskott på 336 miljoner. (Finlands officiella statistik (SVT) 2015) Den nationella vattenodlingsstrategins mål till år 2022 är att förbättra fiskodlingens verksamhetsförutsättningar och att möjliggöra en ständig tillväxt av vattenodling. Odlare uppmanas återvinna näring och att ta i bruk i synnerhet östersjöfoder. Enligt åtgärdsprogrammet för vattenskötsel borde man gällande fodret gynna återvinning av produktionsområdets egen näring och målet för åtgärdsprogrammet för vattenskötsel är att främja näringsåtervinning, foderneutralitet och att ta ibruk fiskfoder som producerats av råvaror från Östersjöområdet. Foderråvaror som kommer utanför Östersjön ökar belastningen på Östersjön. Genom att använda fisk som fångats i Östersjön som råvara kan man minska på näringsmängden som kommer utanför Östersjön. Då

2 man utnyttjar lokala resurser och förbättrar näringsåtervinningen kan man främja vattenvården och öka fiskproduktionens hållbarhet. Utvecklingen av fiskfoder I det inhemska fiskfodret används idag betydligt mera inhemska råvaror. Under de senaste årtiondena har fiskfodret utvecklats mycket. Till exempel fytasenzym i foder har tagits i bruk år Det här minskade fiskodlingens fosforbelastning i ett slag med 26%. (RKTL, 2009). Andelen fiskmjöl som Salmonfarm använder idag är bara 70-80%, mot vad det var för 10 år sen. Tack vara det har fodrets totala fosformängd minskat från 0,9% till 0,7%, eftersom man kunnat utnyttja den växtbaserade fosforn med hjälp av tillsatsen av enzym. Fiskfodret har alltså utvecklats och blivit mycket mera miljövänligt sedan miljölovet granskades förra gången. I den här jämförelsen har man inte ännu tagit i beaktande det inhemska fiskmjölet och fiskoljan. Östersjöns strömmings- och vassbuksbestånd och utnyttjandet av dem Av Östersjö-fisk framställs sen år 2016 fiskmjöl, som används som råvara i östersjöfodret. Då östersjöfoder används i fiskodling minskar näringen som kommer utanför Östersjön och näringen inom Östersjönområdet cirkulerar. Varje fiskkilo som producerats på östersjöfoder återvinner fosfor och kväve från Östersjön, stöder en ständig utveckling och förbättrar vår livsmedelsförsörjning. Strömming och vassbruk är kvotarter och kvoterna bestäms av den finska fiskemöjligheten. Till skillnad från många av världshavens fiskbestånd är Östersjöns strömmings- och vassbuksbestånd livskraftiga (Raitaniemi mfl. 2016). Den finska strömmings- och vassbuksfångsten har ökat och har de senaste åren varit ca 140 miljoner kilo. Den största delen av fångsten används till foder för pälsdjur och priset för fodret var år 2015 ca 16 c/kg. För den inhemska livsmedelsströmmingen (0-klass) har priset varit högre, ca 60 c/kg, men i Finland äts numera enbart ca 4 miljoner kilo strömming per år. Strömming har i hög grad exporterats som livsmedel också till Ryssland. Ryssland införde i augusti år 2014 ett importförbud gällande livsmedel från EU. Detta ledde till att exporten av livsmedelsströmming i stor utsträckning ebbade ut och att priset på strömming sjönk med en tredjedel. (Luke 2015). Finlands första fiskmjölfabrik stod klar i Kasnäs i början av år Fiskmjölsfabriken är en ny aktör KÖARE på marknaden för strömming och vassbuk och därmed en ny försäljningskanal för fiskare. Fabrikens mål är att använda miljoner kilo östersjöfisk per år. Fiskmjölsfabriken är en stor inköpare av fisk i Östersjöområdet och fiskmjölsfabriken gör så att stora delar näring från Östersjön återgår i näringskedjan. Foderfisk förädlas till fiskmjöl, foder och igen till människoföda. Fiskmjöl från

3 Östersjön möjliggör en nettoförminskning av näringen i Östersjön och dessutom är fiskmjölsfabriken en stor lokal arbetsgivare i Finland. Det nationella vattenodlingsprogrammet (statsrådets principbeslut) Detta vattenodlingsprogram är uppgjort av vattenodlingsutvecklingsgruppen som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet. Gruppen består av representanter från fiskodlingsnäringen, miljöministeriet, Västra- Finlands miljöcentral, Västra-Finlands miljötillståndsverk, Vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet, TE-centralen och Jord- och skogsbruksministeriet. Riktlinjer och åtgärder som presenterats i programmet gäller det finländska fastlandet. Där konstateras följande: I miljölovsprövningen strävar man efter att ta i beaktande företagarnas frivilliga åtgärder för att minska näringen på området där anläggningen verkar eller åtgärder för att ersätta näring som kommer utanför Östersjöområdet. Frivilliga åtgärder anses vara till exempel att ta bort näring på områden som berörs genom att fånga fisk som vandrar och inte har utnyttjats till fullo (i synnerhet mörtfisk), att odla musslor och att börja använda foder som tillverkats av östersjöfisk i fiskodling. Då man fångar vandrande, outnyttjad fisk använder man i miljölov i princip korrigeringskoefficienten 1,1 dvs en fiskfångst på 11 ton skulle ge rätt till en 10 tons tilläggsodling av fisk. Verksamheten kan också anses ge en vattenskyddsvinst, då man från vattendrag tar bort mera näring än vad t ex tilläggsodlingen förorsakar näringsutsläpp i vattendragen. Torrfoder som producerats av östersjöfisk tillåter i princip i miljölovet en 1,5 gånger större förbrukning av näring, förutsatt att områdets ekologiska hållbarhet klarar av den lokala extra belastningen. Rapport av Miljöministeriets projektgrupp Vattenvård och dess planering av åtgärder för åren Det är viktigt att också under den andra perioden hålla fast vid rättesnöret att utveckla fodret och utfordringsmetoderna som används vid fiskodlingar och dessutom främja en god skötsel av fisken. Genom att sköta anläggningen och fiskarna bra främjas nätbassängodlingens miljöskydd. Odlingsmetoder som säkrar fiskarnas välmående är förenlig med god miljöpolicy eller praxis? Både att följa med fiskens välmående och förhållanden och utfordrings- och behandlingsmetoder bidrar till fiskens sundhet och därmed deras förmåga att tillgodogöra sig fodrets näring. Med dagens kunskaper är det inte lätt att ytterligare höja användbarheten/tillgodogörandet av fosfor i fodret, vilket betyder att det inte allmänt finns förutsättningar för att sänka fosforhalten i fodret. Fosforbrist förorsakar fisken bl.a. skelettskador och fettbildning och kan sänka fiskens motståndskraft. Vid utvecklingen av foder borde målet vara att allt foder som används vid havsodling har sitt ursprung i östersjöfisk. å det viset skulle fiskodlingen cirkulera näring från Östersjö-området och det skulle inte komma ny näringsbelastning utanför området. Att framställa fiskmjöl från östersjöfisk förutsätter ändå bl.a. att man avlägsnar dioxinet. Det krävs stora investeringar att ta i bruk östersjöfisk i foderframställning och därmed förutsätts utveckling av incitament för att det ska förverkligas. Mot en foderneutral fiskodling Östersjön är övergödd och för att förbättra Östersjöns tillstånd måste utsläppen som förorsakas av människor minskas (HELCOM, 2014). Den totala belastningen av fiskodling har med hjälp av många åtgärder mer än halverats från och med år 2000 och den specifika föroreningsgraden per produktionsenhet har minskat med nästan en tredjedel. Fiskfodrets huvudsakliga fosfor- och kvävekälla har länge varit fiskmjöl, som alltmer ersätts med växtbaserade råämnen. I båda fallen är fosforns och kvävets ursprung till stor del utanför Östersjön, vilket betyder att fiskodling har varit en nettoimportör av näring gällande Östersjöns näringsbalans. Det är dock möjligt att inom fiskodlingen nå ett näringsneutralt tillstånd, om man använder lokala, närproducerade foderråvaror.

4 å havsområdet odlades år 2014 ca 11,5 miljoner kilo fisk. Om de havsanläggningar som odlar fisk skulle övergå till att använda östersjöfoder, skulle man behöva ca 13,3 miljoner kilo strömming som foder råvara. Det skulle betyda att havsodlingen skulle cirkulera ca 53 ton östersjöfosfor och 449 ton östersjökväve. Med den fångade fisken skulle det tas bort 26% mer fosfor och 26% mindre kväve än vad som behövs för en nollbelastning, dvs i genomsnitt samma mängd näring som anläggningarna belastar havet med. Fiskmjölsfabrikens kapacitet räcker till för att tillgodose också foderbehovet som uppstår på grund av tillväxten enligt vattenodlingsstrategin. Att ta i bruk östersjöfoder är ett snabbt och konkret sätt att cirkulera näring. Genom havsfiske tar man upp näring och?? som hamnat där och näringen cirkulerar i formen av fiskmjöl i livsmedelsfiskproduktionen. Med tanke på övergödningen är åtgärder som riktas mot speciellt fosforn effektiva. Därtill kan man med inhemsk hållbart producerad regnbågslax ersätta importfisken, vilket främjar en positiv utveckling av handelsbalansen.

5 I den anhängiggjorda lovansökan framställs fiskens tillväxtmål och fodrets innehåll av fosfor samt kvävemängd medräknad näringsmängden som hamnar i havet per år baserad på LUKE:s beräkning enligt följande: uvarande lov Alternativ 1 med fiskmjöl Övre raden enligt, nedre enligt Medelvärde Foder Fisk , , ,3 belastning på vattendragen Då det används östersjöfoder, ansöks om kompensationslov som innehåller 1,5 gånger mera och Alternativ 2 med östersjöfoder belastning på vattendragen Foder Fisk , , ,4 Med östersjöfoder avlägsnas 1293, , nettobelastning Utsläppen i vattendragen minskar då man använder östersjöfoder även om man använder 1,5 gånger mera foder. Alternativ 1 Fiskmjöl utanför Östersjön äring äringsbelastning i vattendragen i ton Fosfor 685 Kväve 5808 Alternativ 2 Fiskmjöl med östersjöfisk ettobelastning vattendragen i ton Fiskmjöl med östersjöfisk Belastningsförändring, % 1 alternativ 2 / alternativ 1-138,85 % -61,71 % Ab Salmonfarm Oy ansöker om ett tvådelat miljölov: - Alternativ 1 som möjliggör användning av fiskfoder enligt eget omdöme - Alternativ 2 som förutsätter användning av östersjöfoder och möjliggör 1,5 gånger större innehåll av fosfor och kväve i fiskfodret. Vi ansöker om att fosfor och kväve belastningen av vattendragen begränsas i det nya miljölovet på följande sätt: Fiskfoder Alternativ 1 Fosfor: Kväve: Med östersjöfiskfoder Alternativ kg kg 2070 kg kg

6 Den sökandes argument för kompensationsalternativet (alternativ 2) är; då odlingsanläggningen använder östersjöfoder som foder minskar belastningen betydligt på Skärgårdshavet och Östersjön. Kvävebelastningen minskar med över 60% och fosforn minskar över 130% då man använder östersjöfoder jämfört med fiskfoder gjort på oceanfisk. Det här förverkligas även om förbrukningen av fiskfoder ökar med 50% från nuvarande nivå. Att använda östersjöfoder och inhemskt fiskmjöl är också i enlighet med den nuvarande regeringens linjedragning både gällande främjandet av näringscirkulation och utvecklandet av den blåa bioekonomin. å samma gång säkrar man framtiden för den inhemska matproduktionen. Sökanden ansöker i första hand om lov enligt alternativ 2. Sökande föreslår att kväve-innehållet höjs i förhållande mera än fosfor annars blir kvävet dimensionerande. Verksamheten enligt ansökan skiljer sig inte väsentligen från det nu gällande lovets villkor. Ab Salmonfarm Oy ansöker om ett tillsvidare i kraftvarande lov för fortsättning av fiskodlingsverksamhet.