MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 16/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 408

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 16/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 408 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i två enheter (Asken och Busö) norr och sydost om holmen Busön i Rosala by i Dragsfjärds kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Busö Lax Kb VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i havet norr om holmen Busön (Askens enhet) och sydost om holmen Busön (Busö enhet) samt vinterförvaring av fisk sydost om holmen Busön på vattenområden som hör till fastigheten Busö RNr 1:62 i Rosala by i Dragsfjärds kommun. ANSÖKAN Busö Lax Kb har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Busö Lax Kb har genom Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 00/0185/2 av beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har sammanlagt fått innehålla högst 900 kg fosfor och högst kg kväve och därav har det vid Busö enheten använda fodret fått innehålla högst 300 kg fosfor och

2 kg kväve. Nätbassängernas sammanlagda volym har vid Askens enhet fått vara högst m 3 och vid Busö enheten högst m 3. Tillståndet är i kraft till utgången av år Sökanden skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år Arrendeavtal Planläggning De vattenområden som behövs för fiskodlingsverksamheten ägs av Svante Wilson. Busö Lax Kb har med ett avtal som ingåtts arrenderat ett vattenområde som hör till den i Rosala by belägna fastigheten Busö RN:r 1:62 för fiskodlingsverksamhet för tiden I stranddelgeneralplanen för östra skärgården i Dragsfjärds kommun, som fastställts av Sydvästra Finlands miljöcentral , har största delen av holmen Busön betecknats som jord och skogsbruksdominerat naturskönt område, som är särskilt känsligt för slitage (M 2). I norra och södra delen av holmen samt på dess östra strand finns mindre områden som betecknats som områden för fritidsbostäder (RA). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Anläggningen är belägen i den yttre skärgården. Askens enhet är belägen norr om holmen Busön i närheten av vidsträckta havsfjärdar. Busö fjärden är belägen omedelbart väster om Busön. Vattendjupet på fjärdområdet varierar mellan m och är som störst 32 m. Vattendjupet vid Askens enhet är över 10 m och vattenutbytet är gott. Busö enheten är belägen på ett mer skyddat vattenområde i lä om små skär. Vattenområdet avgränsas av trösklar på meters djup. Vattendjupet vid Busö enheten är 5 15 m. Hela området kring Busön och den omgivande skärgården påverkas tidvis vid vissa vindförhållanden av kraftiga uppvälvningar av kallt vatten från bottnen av det öppna havet. Detta bidrar till gott vattenutbyte i området, men kan även tillföra näringsämnen från bottensedimenten ute till havs. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i Kasnäs Rosala Hitis havsområde har kontrollerats i form av en samkontroll av fiskodlingsanläggningarna. Uppgifter om vattenkvaliteten i närheten av sökandens fiskodlingsenheter saknas i och med att de närmast belägna provtagningspunkterna finns på ett avstånd om mer än fem km från enheterna. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren var de totala fosforhalterna i vattnets produktionsskikt vid de närmast enheterna belägna provtagningspunkterna 266 och 270 mestadels typiska för eutrofa kustvatten. På basen av a klorofyllhalterna varierade områdets tillstånd mellan lindrigt eutroft och eutroft. År 2004 har den närmaste provtagningspunkten varit belägen norr om Kasnäs.

3 3 Perifytonundersökningar har utförts åren 2002 och Vid undersökningen år 2002 varierade klorofyllmängdernas medeltal vid perifytonprovtagningspunkterna närmast Askens enhet mellan 5,1 och 13 mg/m 2 och var mestadels under 10,0 mg/m 2. Vid provtagningspunkterna närmast Busöns enhet varierade klorofyllmängdernas medeltal mellan 2,6 och 8,2 mg/m 2, förutom beträffande två stationer, vid vilka klorofyllmängderna uppgick till 14 respektive 19 mg/m 2. Vid undersökningen år 2004 varierade klorofyllmängdernas medeltal vid perifytonprovtagningspunkterna närmast Askens enhet mellan 4,9 och 16 mg/m 2 och var mestadels över 10,0 mg/m 2. Vid provtagningspunkterna närmast Busöns enhet varierade klorofyllmängdernas medeltal mellan 4,1 och 11 mg/m 2, förutom beträffande två stationer, vid vilka klorofyllmängderna uppgick till 20 respektive 28 mg/m 2. Bottenfauna Fiske Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna åren 2000 och År 2000 var vitmärlan relativt allmän vid provtagningspunkt 302 i närheten av Askens enhet, medan antalet fjädermygglarver var stort vid provtagningspunkten 292 nära Busöns enhet. År 2003 dominerade Östersjömusslan både beträffande individantal och biomassa vid provtagningspunkten 302 nära Askens enhet och punkten 291A nära Busöns enhet. Vid dessa provtagningspunkter var även fjädermygglarverna och vitmärlan mycket allmänna. Vid provtagningspunkt 292 nära Busöns enhet var antalet Hydrobia spp snäckor, som är en indikatorart för halvfriska förhållanden, stort. Provtagningspunkt 302 klassificerades som halvfrisk, punkt 291A som halvförorenad/halvfrisk och punkt 292 som halvförorenad. Situationen vid dessa provtagningspunkter hade antingen förbättrats eller förblivit densamma jämfört med undersökningen år Yrkesfisket består nuförtiden främst av binäringsfiske under sommarmånaderna på södra sidan om Böhle by i Rosala ca 3 km från fiskodlingsanläggningen. Som fiskeredskap används nät och fångsten består av flundra, abborre och sik. Övrig användning av havs och markområdena I odlingsplatsernas omedelbara närhet finns ingen bebyggelse. Bebyggelsen består av glest spridda sommarstugor, av vilka de närmast belägna ägs av personen som driver fiskodlingsföretaget och hans anhöriga. I Busö Bodöområdet finns inga allmänna badstränder. Skyddsområden Öster om fiskodlingsanläggningen på ett avstånd om ca 1 km finns ett område som hör till nätverket Natura Det ifrågavarande området Västersundet hör till naturtypen Kustens laguner, vilka utgör havsvikar som småningom avsnörs från havet på grund av den fortskridande landhöjningen och växer igen.

4 4 FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Busö Lax Kb:s fiskodlingsanläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren enligt miljöskyddsdatasystemet: Busö Medeltal Fiskens tillväxt (kg) Fodrets fosforinnehåll (kg) Fodrets kväveinnehåll (kg) Fosforutsläpp (kg) Kväveutsläpp (kg) Fodermängd (kg) Foderkoefficient 1,08 1,64 1,18 1,34 1,12 1,25* ) Specifikt utsläpp för fosfor 4,8 10 5,8 7,0 5,4 6,4* ) (g/kg) Specifikt utsläpp för kväve * ) (g/kg) * ) vägt medeltal Asken Medeltal Fiskens tillväxt (kg) Fodrets fosforinnehåll (kg) Fodrets kväveinnehåll (kg) Fosforutsläpp (kg) Kväveutsläpp (kg) Fodermängd Foderkoefficient 1,57 1,82 1,39 1,35 1,14 1,41* ) Specifikt utsläpp för fosfor ,1 7,3 5,5 8,0* ) (g/kg) Specifikt utsläpp för kväve * ) (g/kg) * ) vägt medeltal Fiskodlingsanläggningens produktion Sökanden har för avsikt att odla sammanlagt kg regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt, varav kg vid Askens enhet och kg vid Busö enhet. Utfodringen sker för hand. Sökanden har dock eventuellt för avsikt att i ett senare skede ta i bruk pendelautomater. Foderförbrukningen för båda enheterna har uppskattats till sammanlagt kg torrfoder per år, varav kg används vid Askens enhet och kg vid Busö enhet. Det årligen använda fodret har vid Askens enhet beräknats innehålla ca 670 kg fosfor och kg kväve och vid Busö enhet ca 290 kg fosfor och kg kväve.

5 5 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Askens och Busö enheter består av såväl runda som rektangulära nätbassänger. Bassängernas djup är 5 m. Vid Askens enhet är bassängernas antal 5, totala yta m 2 och totala volym m 3. Vid Busö enhet är bassängernas antal 4, totala yta 555 m 2 och totala volym m 3. Vinterförvaring Högst kg fisk vinterförvaras i anläggningen. Beroende på marknadsläget är det dock också möjligt att ingen fisk vinterförvaras. Fiskarna som vinterförvaras utfodras enbart för att upprätthålla livsfunktionerna. Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli sammanlagt 560 kg, varav 390 kg vid Askens enhet och 170 kg vid Busö enhet. De årliga kväveutsläppen har beräknats bli sammanlagt kg, varav kg vid Askens enhet och kg vid Busö enhet. Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 0,8 % och som fodrets kvävehalt 6,08 %. Vid anläggningen används endast torrfoder av hög kvalitet och utfodringen sker för hand, vilket minimerar foderspill och möjliggör optimalt utnyttjande av fodret. Avfall Vid fiskodlingen används inga tillsatsämnen eller kemikalier. Fodersäckarna återanvänds inom lantbruktet. Dåligt foder returneras till leverantören. Död fisk (ca kg/a) lagras blandad i torv och komposteras i Rosala bys skogsområde. Stickning och rensning av fisken utförs i Ab Kasnäs Lax Oy:s rensningsutrymmen i Kasnäs. VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Enligt vattenkvalitetsundersökningarna åren har det inte kunnat påvisas någon inverkan av fiskodlingsverksamheten, eftersom resultaten från undersökningarna varit svårtolkade. I Rosala området har totalutsläppen från fiskodlingsanläggningarna minskat betydligt i och med att den sammanlagda odlingsmängden under de senaste 5 åren har minskat från ca 200 ton fisk till ca 80 ton fisk. Enligt sökanden orsakar fiskodlingsverksamheten inte skada för bebyggelsen.

6 KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR 6 Vid anläggningen förs en skötseljournal. Anläggningens inverkan på vattenkvaliteten i omgivningen har kontrollerats inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kasnäs Rosala Hitis området. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Dragsfjärds kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att det inte finns några andra utsläppskällor i fiskodlingsenheternas närområde. Den diffusa belastningen är liten särskilt på sommaren då utsläppen från fiskodlingsenheterna är märkbara. Vattenströmningen från Finska viken har en betydande inverkan på havsområdets tillstånd. Uppgifter om vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingsenheterna saknas, eftersom de närmaste provtagningspunkterna finns på ett avstånd om mer än 5 km från enheterna. Vid dessa provtagningspunkter har vattenkvaliteten varierat mellan lindrigt eutrof och eutrof. Under åren har ytvattnets tillstånd klassificerats som nöjaktigt. Enligt resultaten från perifytonundersökningarna åren 1999, 2001 och 2002 har det inte varit någon skillnad mellan klorofyllmängderna som uppmätts i närheten av odlingsenheterna jämfört med andra provtagningspunkter. De senaste bottendjursundersökningarna har indikerat en förbättring av bottnens tillstånd vid största delen av provtagningspunkterna i området i och med att bottendjurens art och individantal har ökat jämfört med tidigare. Provtagningspunkten sydost om Busö enheten är dock belägen mer skyddat och vid den har bottnens tillstånd varit sämre, vilket har framgått av att bottendjurens art och individantal samt biomassa har minskat. Eventuellt har fiskodlingsverksamheten inverkat på bottnens tillstånd vid denna punkt. Miljöcentralen har ansett att fiskodlingsverksamhetens inverkan på miljön och särskilt på Natura området Västersundet (FI och FI ), som är beläget på ett avstånd om ca 1 km från Busö enheten, inte har bedömts tillräckligt noggrant i ansökan. Verksamhetens inverkan på miljön borde enligt miljöcentralen analyseras mera noggrant och motiveringar borde tilläggas.

7 7 Miljöcentralen har konstaterat att Askens enhet är belägen i ett mer öppet område och större odlingsmängder är därför lämpligare där. Busö enheten är belägen mer skyddat och bottnen i området är i dåligt skick. Miljöcentralen har därför inte förordat en ökning av fiskodlingsmängden utan har ansett att utsläppen i området bör minskas. Fiskodlingsverksamheten vid Busö enheten kan även påverka Natura området Västersundet, som är beläget på ett avstånd om ca 1 km från enheten. Miljöcentralen har ansett att tillstånd kan beviljas sålunda att det årligen använda torrfodret vid Askens enhet får innehålla högst 600 kg fosfor och kg kväve och vid Busö enhet högst 200 kg fosfor och kg kväve. Fiskodlingsmetoderna skall effektiveras så att den specifika belastningen är högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Nätbassängernas volym får vid Askens enhet vara högst m 3 och vid Busö enhet högst m 3. Vinterförvaring kan tillåtas i Busö enhet. Vid vinterförvaringen får användas högst 5 % av den årliga totalmängden foder. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft sju år. 2) AA (Uppbyggas RNr 9:37, Rosala, Dragsfjärd) har anfört att utförda undersökningar tyder på att havsområdet i hög grad är förorenat och övergött. Påminnaren har bett miljötillståndsverket överväga vad som i ärendet är skäligt och rättvist nu och med tanke på framtiden. 3) BB (Svartskär RNr 10:23, Rosala, Dragsfjärd) har konstaterat att vattenkvaliteten särskilt under de senaste 4 5 åren har försämrats och blivit grumligt och slemmigt. Den stora mängden fiskfoder som årligen dumpas i havet kring Busö leder åtminstone inte till någon förbättring av vattenkvaliteten. Påminnaren har ansett att det borde organiseras ett kontrollsystem inom vars ramar en kontinuerlig mätning av vattnets tillstånd skulle utföras i det ifrågavarande området. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att sökandens fiskodlingsenheter har funnits i det ifrågavarande området långt före det i påminnelsen avsedda

8 8 Natura området har grundats. Eftersom utsläppsnivån inte stiger betydande jämfört med det tidigare tillståndet, kommer fiskodlingsverksamheten inte att inverka på naturvärdena i Natura området. Sökanden har ansett att det knappast är möjligt att uppnå det i miljöcentralens påminnelse framförda värdet för de specifika kväveutsläppen. De specifika kväveutsläppen har vid sökandens enheter uppgått till g och ett medelvärde under 60 g går knappast att uppnå. Sökanden har med anledning av AA:s och BB:s påminnelser konstaterat att sökandens fiskodlingsenheter har kontrollerats inom ramen för samkontrollen av de i Kasnäs Rosala Hitis havsområde belägna fiskodlingsanläggningarnas inverkan på vattendraget. Östersjöns tillstånd har under de senaste årtiondena försämrats, vilket kan inverka menligt på fritidsbruk av vattnen i Busö området. I samband med undersökningarna av havsområdet har det inte kunnat konstateras att sökandens anläggning i betydande grad skulle ha inverkat på havsområdets tillstånd och menliga verkningar väntas inte heller i framtiden. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Miljötillståndsverket beviljar Busö Lax Kb tillstånd för 1) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Askens enhet norr om holmen Busön (bilaga 2), 2) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Busö enhet sydost om holmen Busön (bilaga 2) och 3) vinterförvaring av fisk i nätbassängerna sydost om holmen Busön (bilaga 2), samtliga enheter på vattenområden som hör till fastigheten Busö RNr 1:62 i Rosala by i Dragsfjärds kommun. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan.

9 9 Tillståndsbestämmelser Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och dessas belysning. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vid Askens enhet vara högst m 2 och vid Busö enhet högst 500 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Odling och vinterförvaring av fisk 3) I Busö enhet får högst kg fisk vinterförvaras. 4) Det foder som årligen används får vid Askens enhet innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg och vid Busö enhet fosfor högst 210 kg och kväve högst kg. Under vinterförvaringen av fisk får för upprätthållande av fiskens livsfunktioner årligen användas högst 5 % av den sammanlagda mängden foder. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7,0 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve och fosforprocent. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten.

10 10 6) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 7) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 8) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 9) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 10) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas areal och volym, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett.

11 11 Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 11) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontrollen bör även omfatta provtagning från provtagningspunkter på fiskodlingsenheternas verkningsområde. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 12) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Busö Lax Kb avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2014, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.

12 12 MOTIVERING Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Askens enhet under åren beräknade som medeltal varit 280 kg fosfor och kg kväve och vid Busö enhet 160 kg fosfor och kg kväve. Fiskodlingsmängderna har dock vid båda enheterna varierat förhållandevis mycket från år till år. Utsläppens inverkan på miljön Uppgifter om vattenkvaliteten i närheten av Busö Lax Kb:s fiskodlingsenheter saknas i och med att de närmast belägna provtagningspunkterna finns på ett avstånd om mer än fem km från enheterna. Vid bottendjursundersökningen år 2003 klassificerades bottnen vid Askens enhet som halfrisk och vid Busö enheten varierade bottnens tillstånd mellan halvförorenad/halvfrisk och halvförorenad. Eventuellt har fiskodlingsverksamheten inverkat på bottnens tillstånd vid den sistnämnda enheten. Situationen vid provtagningspunkterna intill enheterna hade dock antingen förbättrats eller förblivit densamma jämfört med undersökningen år Havsområdets lämplighet för fiskodling Askens enhet är belägen i ett öppet havsområde invid en stor fjärd och vattenväxlingen är till följd av detta god. Vattenväxlingen vid Busö enheten är sämre, eftersom enheten är belägen mellan ett flertal holmar. Vattendjupet vid Askens enhet är drygt 10 m och vid Busö enheten 5 15 m. Väster om enheterna på Busö fjärden är vattendjupet m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp I samband med bottendjursundersökningarna och perifytonundersökningarna har det inte kunnat påvisas några verkningar av fiskodlingsverksamheten vid sökandens enheter. Produktionen av fisk och de därav orsakade utsläppen har dock vid tillståndshavarens fiskodlingsenheter under många år varit betydligt mindre än den nivå som fastställts i tillståndet som beviljats av Vasa förvaltningsdomstol genom beslut nr 00/0185/2. En betydlig ökning av de av fiskodlingsverksamheten orsakade utsläppen skulle orsaka en för stor lokal belastning på havsområdet. Utsläppen vid Busö enheten bör ytterligare minskas jämfört med ovannämnda beslut, eftersom vattenväxlingen vid enheten är begränsad och bottnens tillstånd är relativt dåligt.

13 Anläggningens storlek 13 På ovan sagda grunder kan de årliga fosforutsläppen vid Askens enhet vara högst 380 kg och kväveutsläppen högst kg. Vid Busö enhet kan de årliga fosforutsläppen vara 130 kg och kväveutsläppen 950 kg. Det vid Askens enhet årligen använda fodret får således innehålla högst 620 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år och vid Busö enhet högst 210 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,90 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Vid odling av regnbågslax används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågslaxen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4 6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbågslaxen för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbågslax. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid Askens enhet vid odling av ca kg fisk per år vara högst m 2 och vid Busö enhet vid odling av ca kg fisk per år 500 m 2. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen och vinterförvaringen, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med stranddelgeneralplanen för östra skärgården i Dragsfjärds kommun. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar.

14 14 Busö Lax Kb besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena De av miljöcentralen framförda värdena för de specifika utsläppen i havet är inte möjliga att uppnå med de nuvarande fodersorterna. Miljöutredning I området har utförts utredningar om vattenkvaliteten och gjorts bottendjursundersökningar inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kasnäs Rosala Hitis havsområde. Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 11) ålagts utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet och kontrollen bör även omfatta provtagning från provtagningspunkter i närheten av fiskodlingsenheterna. Inverkan på Natura området Fiskodlingsverksamheten i Busö enheten försämrar inte på förhand sett naturvärdena i Natura området Västersundet (FI och FI ), eftersom fiskodlingsenheten är relativt liten och belägen på ett avstånd om över 1 km från det ifrågavarande Natura området. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003).

15 15 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

17