MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 172/2006/3 Dnr LSY 2006 Y 255. i Skaftung by i staden Kristinestad.

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 172/2006/3 Dnr LSY 2006 Y 255 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om Kilgrund i Skaftung by i staden Kristinestad. TILLSTÅNDSSÖKANDE Mats Liljeqvist VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av kg fisk i nätbassänger öster om Kilgrund på det i Skaftung by i staden Kristinestad belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. ANSÖKAN Mats Liljeqvist har anhängiggjort en ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om Kilgrund och väster om Trindklobben samt vinterförvaring av fisk väster om Hamnskärsklobben i Skaftung by i staden Kristinestad vid miljötillståndsverket. Sökanden har sedermera , samt kompletterat ansökan. Miljötillståndsverket har avskilt detta ärende från ärendet med diarienummer LSY 2004 Y 324 gällande miljötillstånd för odling av fisk väster om Trindklobben samt vinterförvaring av fisk väster om Hamnskärsklobben. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen.

2 2 TILLSTÅND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄ GET I OMRÅDET Tillstånd Arrendeavtal Planläggning Mats Liljeqvist har genom vattendomstolens beslut nr 19/2001/3 av beviljats tillstånd att i anläggningen öster om Kilgrund odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 230 kg fosfor och högst kg kväve. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst m 3. Tillståndet var i kraft till utgången av år En ny ansökan skulle anhängiggöras senast ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet efter år Mats Liljeqvist har med ett avtal som ingåtts med Skaftung bys skifteslag arrenderat ett 50 x 100 m stort vattenområde för fiskodling på östra sidan av Kilgrunds norra udde i Skaftung by. Arrendetiden är 10 år räknat från I strandgeneralplanen för staden Kristinestad har havsområdet, på vilket fiskodlingsanläggningen öster om Kilgrund är belägen, betecknats som ett tidsbundet fiskodlingsområde (fo). Stränderna på norra delen av Kilgrund har betecknats som område för närrekreation (VL) och område för semesterbostäder (RA). För det ifrågavarande området har inte fastställts någon detaljplan. VERKSAMHETENS OMGIVNING Området vid Rågårdsfjärden, i vilken Kilgrundsanläggningen är belägen, utgörs av typisk inre skärgård bestående av holmar och små skär. Anläggningen är belägen på ett avstånd om ca 400 m från Kilgrund, som gränsar till öppna havet. Vattendjupet vid anläggningen är 3,5 4,5 m. Odlingsområdet omges av skär och ställvis är vattendjupet mindre än 1 m. Vattnets huvudsakliga strömningsriktning är söderifrån norrut, men påverkas även av vattenståndsvariationer och vindförhållanden. Vid anläggningen öster om Kilgrund är de närmaste fritidsbostäderna belägna på Kilgrund på ett avstånd om ca 400 m från anläggningen. Närmaste fasta bosättning finns på fastlandet ca 1 km öster om anläggningen. Det finns inga badstränder eller vattentäkter inom anläggningens verkningsområde. Ca 400 m öster om anläggningen vid Kilgrund finns en båtfarled. Fiske idkas inom anläggningens verkningsområde av tre yrkesfiskare och ca 50 rekreationsfiskare. Den totala fångsten av fisk har dock minskat. I Rågårdsfjärden finns förutom sökandens anläggning öster om Kilgrund även Ab Rågårds Lax Oy:s två fiskodlingsanläggningar. Den ena är belägen söder om sökandens anläggning ( kg fisk) och den andra vid östra stranden av Rågårdsfjärden ( kg fisk).

3 3 FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet I tabellen nedan anges uppgifterna enligt miljöskyddsdatasystemet om den förverkligade fiskodlingen vid Mats Liljeqvists anläggning öster om Kilgrund och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren (år 2005 har fisk inte odlats vid anläggningen): Kilgrund Medeltal Fiskens tillväxt kg/a Fodrets fosforinnehåll kg/a Fodrets kväveinnehåll kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Fodermängd kg/a Foderkoefficient 1,23 1,17 1,37 1,19 1,23* ) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a 6,5 5,4 7,5 5,5 6,2* ) Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a * ) * ) Vägt medeltal Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingen enligt ansökan Anläggningen består av 5 nätbassänger. Fyra av dessa bassänger är rektangulära och deras sammanlagda areal är 600 m 2. En av bassängerna är åttkantig. Alla bassängers djup är 4 m. Bassängerna förankras på sina platser och utmärks enligt sjöfartsmyndigheternas anvisningar. Sökanden har för avsikt att odla ca kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt. Odlingssäsongen pågår från början av maj till slutet av september, sammanlagt ca 150 dygn. Fiskarna utfodras manuellt. En del av fisken som odlas i anläggningen öster om Kilgrund vinterförvaras eventuellt i vinterförvaringsenheten mellan Hamnskärsklobben och Idgrund. För vinterförvaringen används en del av odlingsbassängerna och de övriga bassängernas ramar förvaras likaså på vinterförvaringsplatsen. Ansökan om tillstånd för vinterförvaring ingår inte i detta ärende. UTSLÄPPEN SOM FÖRORSAKAS AV VERKSAMHETEN Enligt ansökan innehåller det foder som årligen används vid fiskodlingsanläggningen fosfor ca 260 kg och kväve ca kg. Utgående från detta skulle fosforutsläppen uppgå till ca 180 kg och kväveutsläppen till ca kg per år. Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 1 % och som fodrets kvävehalt 7,5 %.

4 AVFALL SOM UPPSTÅR VID VERKSAMHETEN VERKNINGAR PÅ MILJÖN 4 Fodersäckarna och annat energiavfall (ca 500 kg/a) uppsamlas och levereras till återvinningsstationen i Kristinestad. Död fisk uppsamlas och konserveras med myrsyra i liters kärl och används sedan som räv /minkfoder. Problemavfall (20 kg/a), såsom spillolja och målfärg, levereras till återvinningsstationen i Kristinestad. Rensning av fisken sker i en fiskhanteringshall på fastlandet. Stickning av fisken sker i båten och blodvattnet uppsamlas i kärl. Kärlen töms i fiskhanteringshallens golvbrunnar. Vattenkvaliteten Bottenfaunan Vattenkvaliteten i närheten av anläggningen öster om Kilgrund samt i närheten av Trindklobben har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren var ytvattnets fosforhalter vid provtagningspunkten närmast anläggningen öster om Kilgrund µg/l och ytvattnets kvävehalter µg/l. Ytvattnets klorofyll a halter har varit 1,6 3,8 µg/l, förutom vid en provtagning år 2001 samt vid provtagningarna år 2002, då halterna var 5 6 µg/l. På basis av ytvattnets fosforhalter sommartid kan havsområdet klassificeras som något eutroft och tidvis eutroft. Beträffande fosforhalterna har en småningom stigande trend kunnat observeras såväl i närheten av fiskodlingsanläggningarna som vid referensprovtagningspunkten i södra delen av Rågårdsfjärden. Utgående från ytvattnets klorofyll a halter kan Rågårdsfjärden klassificeras som kargt eller något eutroft. Vid bottendjursundersökningen år 2004 påträffades vid provtagningspunkten P10B öster om Kilgrund inga bottendjur överhuvudtaget. År 2001 påträffades vid samma provtagningspunkt tre arter, av vilka den dominerande arten var östersjömussla och år 1995 påträffades tolv arter. Inverkan på havsområdets användning Enligt sökanden försvårar anläggningarnas konstruktioner inte annan användning av havsområdet, eftersom dessa är ordentligt utmärkta. Anläggningarnas utsläpp kan öka algpåväxten på de närbelägna holmarna. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR Vid anläggningarna förs skötseldagbok på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Sökanden har deltagit i samkontrollen av vattenkvaliteten i Kristinestad och i fiskeriekonomiska kontrollen för Storå Kristinestads fiskeriområde.

5 5 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse I Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden I Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att odlingsplatsen vid Kilgrund omges av skär och att vattendjupet ställvis är mindre än 1 m. Vattenkvaliteten vid provtagningspunkterna närmast fiskodlingsanläggningen visar på kraftigare eutrofiering än referensprovtagningspunkterna. Fiskodlingens verkningar syns även i form av ökade mängder påväxtalger. Bottenfaunan i närheten av anläggningen har minskat såväl beträffande arter som biomassa, medan bottenfaunan vid referensprovtagningspunkterna har klarat sig betydligt bättre. Vid bottendjursundersökningen år 2004 har det vid provtagningspunkt P10B vid norra Kilgrund inte påträffats några bottendjur överhuvudtaget. För att havsområdet skall hållas i sådant skick att inga ersättningar till vatten och strandägare behövs, borde belastningen i området minska. Därtill skall foderkoefficienten hållas under 1,2. Miljöcentralen har förordat ansökan om odling av fisk vid anläggningen vid Kilgrund på så sätt att fosforutsläppet får uppgå till högst 140 kg/a och kväveutsläppet till högst kg/a. Endast torrfoder får användas och fodret får inte överdoseras. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag i elektronisk form om det föregående året. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av fiskodlingens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i staden Kristinestad resultaten av kontrollerna. 2) Bottniska vikens sjöfartsdistrikt har konstaterat att det inte finns några utmärkta farleder i den omedelbara närheten av fiskodlingsplatsen. Fiskodlingsbassängerna är dock belägna i närheten av områden för båttrafik och bör därför utmärkas enligt anvisningarna i fiskelagen och förordningen. Bottniska vikens sjöfartsdistrikt bör tillställas ett meddelande om bassängernas plats eventuellt ändras samt om dessas senare avlägsnande.

6 6 3) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE centralen) har konstaterat att fiskodlingsområdet är ett viktigt fiskeområde. Inom den ifrågavarande fångstrutan (32) var de viktigaste fiskarterna enligt fångstmängden år 2004 strömming ( kg), abborre ( kg), lax ( kg), sik ( kg) och gädda (6 000 kg). I närheten av anläggningen finns även viktiga lekområden för sik och strömming. TE centralen har ansett att man kan bevilja tillstånd för fiskodling, men har inte tagit ställning till hur stor fisktillväxt som kan tillåtas. Mängden bör dock definieras utgående från det mottagande havsområdets toleransgränser. Utfodring av fisken på vinterförvaringsplatsen bör fortsättningsvis inte tillåtas och man bör sträva till att minimera belastningen som fiskodlingen orsakar. Tillståndshavaren bör åläggas att undersöka fiskodlingsverksamhetens effekter på fisket och fiskbestånden på ett av TE centralen godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall tillställas TE centralens fiskerienhet för godkännande inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. 4) Miljöavdelningen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom har yrkat att belastningen i området bör minskas så att den motsvarar målsättningarna i det av statsrådet godkända målsättningsprogrammet för vattenskyddsåtgärder. Bästa användbara teknik bör användas för att minska belastningen. Foderdistributionen bör göras så effektiv som möjligt och fodret bör vara av sådan kvalitet som belastar möjligast lite. Sedimentet under odlingarna bör så långt möjligt, ifall teknik för detta finns, samlas upp och återanvändas. Tillståndet bör beviljas för en begränsad tid för att möjliggöra uppföljning av miljökonsekvenserna. Övervakningen av att tillståndsbestämmelserna efterföljs bör vara effektiv. Miljöavdelningen vid samkommunen har motiverat sina yrkanden bl.a. med att fiskodlingarnas belastning syns mest lokalt med bl.a. eutrofiering, ökad algproduktion, stor syreförbrukning och döda bottnar som följd. Under de senaste tjugo åren har en oroväckande försämring av kustvattnen kunnat noteras. Axslingan är en ny art, som tidigare inte förekommit i kustvattnen, men som år 2004 har spridit sig explosionsartat längs den sydbottniska kusten. Stränderna och vattnen i Kristinestad utnyttjas i hög grad för rekreation. 5) AA (Kilgrund I RNr 1:267 och Kilgrund II RNr 1:265, Sideby, Kristinestad) har yrkat att tillstånd inte skall beviljas för Kilgrundsanläggningen och att bassängerna skall flyttas till Rågårdsanläggningen. Som grund för sitt yrkande har påminnaren anfört att anläggningen orsakar luktolägenheter på hans fastigheter och badvattnet vid stranden smakar fisk. Påminnaren har inte haft någonting att invända mot vinterförvaringen av fisk. 6) BB (Lepola RNr 1:269, Sideby, Kristinestad) har motsatt sig beviljande av tillstånd och konstaterat att under de tre år han bott på Kilgrund sommartid, har vattnets kvalitet i den inre viken försämrats betydligt. Påminnaren har även önskat att fiskodlingsbassängernas belastande inverkan på vattendraget skulle mätas nära bassängerna och inte på västra sidan om Kilgrund.

7 7 Sökandens förklaring Sökanden har inte avgett någon förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Besiktning Kungörelse II Miljötillståndsverket har förrättat besiktning vid anläggningen öster om Kilgrund och vid anläggningen väster om Trindklobben. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna i ärendet. Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit det ifrågavarande ärendet på nytt med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan, eftersom samtliga sakägare inte i samband med den föregående kungörelsen har fått en avskrift av denna. Påminnelser och yrkanden II Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Ilmajoen Kattomestarit Oy (Ulappa RNr 1:263, Sideby, Kristinestad) har motsatt sig beviljande av tillstånd för fortsatt fiskodling på den grunden att havsområdet belastas för mycket av det avfall som hamnar i havet. Detta leder till att havsområdet nedsmutsas, fiskbestånden minskar och vattnen eutrofieras. Fiskodlingsbassängerna borde fördelas på större områden. 2) CC och DD (Myrskyluoto RNr 1:299, Sideby, Kristinestad) har konstaterat att Rågårdsfjärden inte tål mer fiskodling. I och med fiskodlingen har vattnen eutrofierats, fisken försvunnit och näten är fulla med smuts. På somrarna kommer tjocka, illaluktande algmattor till stränderna. 3) BB (Lepola RNr 1:269, Sideby, Kristinestad) har motsatt sig beviljande av även detta tillstånd, eftersom Rågårdsfjärden är så grund att dess bottenvegetation aldrig kan hämta sig på grund av den belastning den utsätts för. Om alla tillstånd fortsättningsvis beviljas, kommer hela fjärdens bottenvegetation att dö. 4) EE och FF (Kilgrund RNr 9:104, Skaftung, Kristinestad) har motsatt sig beviljande av tillstånd för fortsatt fiskodling på den grunden att de övriga på området belägna fiskodlingsanläggningarna belastar miljön tillräckligt. Vattenkvaliteten har försämrats under de senaste 18 åren och bottenväxtligheten har till följd av övergödningen ökat. Den ifrågavarande anläggningen är belägen på ett avstånd om 500 m från påminnarnas strand och mitt i farleden. 5) AA (Kilgrund I RNr 1:267 och Kilgrund II RNr 1:265, Sideby, Kristinestad) har yrkat att tillstånd för fortsatt fiskodling inte längre bevil

8 8 jas, eftersom området utgör sommarstugeområde. Områdets ekologi är mycket känslig och det kommer att dröja åratal innan skadorna har reparerats. Vattenområdets djup är endast 2 5 m, vilket leder till att avfallet inte sedimenteras, utan upplöses och eutrofierar havsområdet. 6) GG och HH (Villa Tallbo RNr 9:103, Skaftung, Kristinestad) har motsatt sig beviljande av tillstånd för fortsatt fiskodling på den grunden att de övriga på området belägna fiskodlingsanläggningarna belastar miljön tillräckligt. Vattenkvaliteten har försämrats under de senaste 20 åren. Den ökade bottenväxtligheten påvisar strändernas överbelastning, vilken beror på fiskodlingsverksamheten. Fiskodlingsbassängerna har avvikande från kartan placerats längre söderut och försvårar trafikerandet till påminnarnas stuga. Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett avstånd om endast 300 m från påminnarnas båtstrand. Sökandens förklaring Sökanden har inte avgett någon förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Tilläggsutredning Sökanden har på miljötillståndsverkets begäran tillställt en karta, av vilken fiskodlingsanläggningens exakta läge framgår. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Miljötillståndsverket beviljar Mats Liljeqvist tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem öster om Kilgrund på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Skaftung by i staden Kristinestad (bilaga 2). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 500 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna och dessas ramar i sådant skick och förankra dem så att de hålls på den avsedda platsen och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas och ramarnas närhet skall dessa utmärkas på ett av Sjöfartsverket godkänt sätt. Till Sjö

9 9 fartsverket skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Odling av fisk 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 200 kg och kväve högst kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,5 g fosfor och 47 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter. 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. Avfallshantering 7) Döda fiskar och avfallet som uppstår vid stickning av fisk skall tas till vara och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall, eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att uppkomsten av avfall minimeras. Avfallet skall sorteras enligt avfallstyper och förvaras sakenligt. Återvinningsbart avfall skall transporteras till återvinning. Avfallet som inte kan återvinnas får transporteras till en avstjälpningsplats. Problemavfall skall transporteras till hanteringsplatser för problemavfall. Störningar och andra exceptionella situationer 9) Tillståndshavaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål.

10 10 Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavaren skall meddela Västra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, mängden fisk som vinterförvaras de ibrukvarande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier, förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en kontroll av vattenkvaliteten och en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området.

11 11 Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningarna konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Mats Liljeqvist avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2014, skall Liljeqvist senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. MOTIVERING Fiskodling Vattenväxlingen vid fiskodlingsanläggningen öster om Kilgrund är relativt god, eftersom anläggningen är belägen i omedelbar närhet av Kilgrunds norra udde, vid vilken öppna havet tar vid. Vattendjupet vid anläggningen är enligt Sjöfartsverkets sjökort 3,5 5,5 m. Invid anläggningen finns inga djuphöljor, som skulle försämra vattenväxlingen.

12 12 Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har fiskens tillväxt vid anläggningen öster om Kilgrund under åren varit kg per år och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet 130 kg fosfor och kg kväve. Vid Ab Rågårds Lax Oy:s anläggning söder om sökandens ovannämnda anläggning har fiskens tillväxt under åren varit kg per år och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet 280 kg fosfor och kg kväve. Vid Ab Rågårds Lax Oy:s anläggning vid östra stranden av Rågårdsfjärden har fiskens tillväxt under åren varit kg per år och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet 390 kg fosfor och kg kväve. Under åren har fiskens tillväxt i Ab Rågårds Lax Oy:s båda anläggningar uppgått till i medeltal sammanlagt kg, och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet till 780 kg fosfor och kg kväve. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren var vattnets fosforhalter vid provtagningspunkten P10B närmast anläggningen µg/l och vattnets kvävehalter µg/l. Vattnets klorofylla halter har huvudsakligen varit under 4 µg/l. På basis av fosforhalterna sommartid kan havsområdet klassificeras som något eutroft och tidvis eutroft. Beträffande fosforhalterna har en småningom stigande trend kunnat observeras såväl i närheten av fiskodlingsanläggningarna som vid referensprovtagningspunkten i södra delen av Rågårdsfjärden. Utgående från klorofyll a halterna kan Rågårdsfjärden klassificeras som kargt eller något eutroft. Vid bottendjursundersökningen år 2004 påträffades vid provtagningspunkten P10B öster om Kilgrund inga bottendjur överhuvudtaget. Vid undersökningen år 1995 påträffades vid samma punkt tolv arter och därefter har situationen stadigt försämrats. Delvis kan dock detta ha berott på det ringa vattendjupet vid anläggningen. Den ifrågavarande anläggningens utsläpp har varit relativt små jämfört med utsläppen från Ab Rågårds Lax Oy:s anläggningar och har därmed inte haft särskilt stor inverkan på havsområdets tillstånd. Anläggningen är så pass liten att dess storlek inte minskas ytterligare utan att verksamhetens lönsamhet går förlorad. På ovan sagda grunder och med beaktande av den goda vattenväxlingen i området kring anläggningen får det årligen använda fodret enligt tillståndsbestämmelse 4) vid anläggningen innehålla högst 200 kg fosfor och kg kväve. Enligt miljötillståndsverkets beräkning skulle den årliga maximitillväxten av fisk öster om Kilgrund om kg orsaka årliga utsläpp i havet om ca 120 kg fosfor och ca 950 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder är det möjligt att med fodrets tillåtna näringsinnehåll även uppnå en större tillväxt. Samtidigt blir näringsutsläppen mindre.

13 Anläggningens storlek 13 Fosfor och kväveutsläppen vid anläggningen kommer att minska med ca 10 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Jämfört med de kalkylmässiga utsläppen enligt tillståndsbestämmelserna i Mats Liljeqvists föregående tillstånd kommer utsläppen att minska med ca 15 %. Regnbågslaxen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4 6 m. Förordnande av anläggningens storlek som maximiareal underlättar övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas lättare än volymen. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal öster om Kilgrund vid odling av ca kg fisk per år vara högst 500 m 2. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för staden Kristinestad. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Mats Liljeqvist besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen

14 14 UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd för odling av fisk på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Begränsning av utsläppen Utsläppen från fiskodlingsanläggningar begränsas genom uppställande av gränser för fosfor och kväveinnehållet i det vid anläggningarna använda fodret. Uppställande av gränser för utsläppen är oändamålsenligt, eftersom utsläppen från anläggningarna inte kan kontrolleras genom provtagning. Fiskodlingsanläggningens läge i förhållande till båttrafiken Den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen är inte belägen i en officiell farled och är belägen på ett tillräckligt långt avstånd från den officiella 1,5 meters farleden i den östra delen av Rågårdsfjärden. Anläggningen, vars högsta tillåtna areal i tillståndsbestämmelse 1) har begränsats till 500 m 2, orsakar inte men för båttrafiken, eftersom det ifrågavarande vattenområdet omkring anläggningen är relativt stort. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Beslutet ges utan avgift. Motivering Ärendena LSY 2004 Y 324 och LSY 2006 Y 255 har anhängiggjorts som en ansökan och vid miljötillståndsverket handlagts som en ansökan till dess miljötillståndsverket på eget initiativ, på grund av ett misstag vid kungörandet av ärendet, avskiljt det ifrågavarande ärendet till ett separat ärende. Miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003).

15 SÖKANDE AV ÄNDRING 15 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

17 BILAGA 2