MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 34/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-397 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 34/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-397 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Ansökan om miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Gullkrona by i Nagu kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Gullkronan Lohi Oy ANSÖKAN Gullkronan Lohi Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat ansökan. VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan avser odling av kg fisk räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Gullkrona by i Nagu kommun. Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten, 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Gullkronan Lohi Oy har med stöd av Västra Finlands vattendomstols beslut nr 48/1997/3 av haft tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det vid anläggningen årligen använda fodret har fått innehålla högst 450 kg fosfor och högst kg kväve. Nätkassarnas sammanlagda volym har fått vara högst m 3. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall verksamheten skall fortsätta efter år Gullkronan Lohi Oy har genom ett arrendeavtal av arrenderat det område av det samfällda vattenområdet RNr 876:1 som behövs för fiskodlingsverksamheten av Gullkrona fiskelag. Arrendekontraktet gäller fram till

2 2 Planläggning För området vid fiskodlingsanläggningen har uppgjorts en strandgeneralplan. I planen har holmen Svärtskär invid fiskodlingen utmärkts som område för fritidsbebyggelse (RA). Den del av stranden på holmen Svärtskär invid vilken fiskodlingen är belägen har dock betecknats med MU vilket betyder jord och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftsliv. Nordväst om anläggningen på ett avstånd om ca 150 meter från nätbassängerna finns holmen Svärtskärsören som är bebyggd. Lilla Bergskär som finns ca 400 meter norr om anläggningen och Vargskär ca 400 meter sydost om anläggningen har också i planen betecknats som område för fritidsbebyggelse och är bebyggd. Bultarna och Svärtsgrynnorna ca 400 m från nätbassängerna är MU-områden. VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningen är belägen norr om holmen Svärtskär på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Gullkrona by. Det har inte gjorts strömningsmätningar på området. Vattendjupet i närheten av anläggningen är enligt sjökortet mellan m. I närheten finns ingen annan belastande verksamhet som behöver beaktas. Den närmast belägna fiskodlingsanläggningen finns på ett avstånd om 4 km från denna anläggning. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats av Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i norra delen av Gullkrona fjärd. I kontrollrapporterna har det framom annat nämnts följande om vattenområdena i norra delen av Gullkrona fjärd: År 1999 var totalfosfor och klorofyllhalten i hela det undersökta området i norra delen av Gullkrona fjärd typiskt för lindrigt eutrofa kustvatten. Områdena i närheten av fiskodlingarna avvek inte heller klart från jämförelseområdena. I augusti år 2001 var vattnet i området sydost om Gullkronan Lohi Oy:s anläggning lite mera eutrof än de övriga på basis av totalfosforhalten i vattnet. I rapporten från kontrollen år 2002 har det också konstaterats att eutrofieringsgraden av havsområdet i närheten av fiskodlingsanläggningarna inte avvikit från jämförelseområdena. Bottenfauna Bottendjursundersökningar har utförts på det ifrågavarande området år På området i närheten av Gullkronan Lohi Oy:s anläggning har bottnen klassificerats till halvfrisk och halft förorenad. Bottnen bestod av grå och svart lerhaltig gyttja och grå sandblandad lera. På bottnen förekom arter som är vanliga för friska, halvfriska och förorenade bottnar.

3 3 År 2003 när områdets bottnar undersöktes bestod bottnen vid undersökningspunkten sydost om anläggningen av grå grusblandad lera och grus. Fiskbestånd och fiske Områdets fiskbestånd består av arter som är typiska för brackvatten såsom strömming, gädda, abborre och mört. I området kring anläggningen utövas inte yrkesmässigt fiske. Övrig användning av havs- och markområdena FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Inom fiskodlingens verkningsområde finns några sommarstugefastigheter. I närområdet finns även markområden som i strandgeneralplanen utmärkts som byggplatser för fritidsbostäder. Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga vattentäkter eller badstränder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. I följande tabell anges de centrala parametrarna, som har använts i gällande tillstånd samt uppgifter om den förverkligade fiskodlingsverksamheten under åren enligt miljöskyddets datasystem: Medeltal Fiskens tillväxt kg/år Fodrets fosforinnehåll kg/år Fodrets kväveinnehåll kg/år Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens verksamhet Anläggningen består av 2 nätkassar, vilkas totala yta är ca 600 m 2 och totala volym m 3. Nätkassarnas djup under vattenytan är ca 7 m. Nätkassarna är förankrade på sina platser och utmärkta i enlighet med sjöfartsverkets anvisningar. Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca kg torrfoder per år. Det till odlingen årligen använda fodret skulle innehålla högst 450 kg fosfor och kg kväve. Belastningen som härav förorsakas havsområdet skulle uppgå till högst 290 kg fosfor och kg kväve per år.

4 Belastningen som förorsakas av fiskodlingen 4 I följande tabell anges den förverkligade fosfor- och kvävebelastningen under åren enligt miljöskyddets datasystem samt den uppskattade fosfor- och kvävebelastningen enligt ansökan: Medeltal Fosforbelastning kg/år Kvävebelastning kg/år VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Vid utfodringen används pendelautomater. Fodersäckarna transporteras bort från anläggningen för återvinning. Döda fiskar (ca 200 kg/a) komposteras för att efter det kunna bredas ut på Mikko Pajulas åkrar i Haverö by i Nagu kommun. Stickning och rensning av fisken sker vid Haverön Lohi Oy:s renseri i Haverö by i Nagu kommun. Sökanden har konstaterat att fiskodlingsverksamheten vid den ifrågavarande anläggningen inte befunnits orsaka men för miljön och anläggningens placering har valts på basis av de goda vattenväxlingsförhållandena. Fiskodlingen medför inga olägenheter för användningen av vattendraget, eftersom den inte påverkar förhållandena i vattendraget, vattenströmningarna eller vattenståndet. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Sökanden tillställer Sydvästra Finlands miljöcentral en årsrapport, från vilken det framgår det använda fodrets mängd och näringsinnehåll samt fisktillväxt. Kontrollerna av anläggningens inverkan på vattendraget utförs som en del av samkontrollen av vattenområdet i norra delen av Gullkrona fjärd. Sökanden deltar i den av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral organiserade gemensamma uppföljningen av fiskodlingsverksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Nagu kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan.

5 Påminnelser och yrkanden 5 Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har förordat ett tillstånd till fiskodling med kg som årlig fisktillväxt med följande villkor: Nätkassarnas areal på odlingsplatsen får vara högst 600 m 2 och deras volym får vara högst m 3. Det till utfodringen årligen använda fodret får innehålla högst 450 kg fosfor och kg kväve. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för den i havet utsläppta specifika belastningen år 2005 är 7 g fosfor och 44 g kväve per kg fisktillväxt. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft sju år. Ifall verksamheten fortsätter efter det bör en ny tillståndsansökan anhängiggöras ett år före tillståndet går ut. Tillståndshavaren bör föra en skötseljournal om anläggningens funktion. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, döda fiskar som uppstår vid anläggningen och andra för kontrollen nödvändiga uppgifter. Journalen bör hållas vid anläggningen och vid behov företes för övervakningsmyndigheterna. Ett årssammandrag över verksamheten för föregående år skall tillställas miljöcentralen till utgången av februari månad på en för detta ändamål uppgjord blankett. Till sammandraget skall bifogas foderleverantörernas utredning över den fodermängd och -kvalitet som levererats till anläggningen. Årssammandraget bör tillställas miljöcentralen elektroniskt. Vid förfrågan skall tillståndshavaren förete uppgifter och utredningar, på basis av vilka uppgifterna i skötseljournalen kan kontrolleras. Uppgifter om alla fisksjukdomar och deras behandling skall intas i skötseldagboken och allvarliga sjukdomsfall skall också meddelas till miljöcentralen. Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en belastningskontroll av verksamheten samt kontroll av anläggningens inverkan på havsområdet på ett av miljöcentralen godkänt sätt. Resultaten av kontrollerna skall tillställas miljöcentralen och till behövliga delar miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun. Vid behov skall kontrolluppgifterna även uppvisas för sakägarna. Kontrollen skall utföras även när anläggningen inte är i bruk. 2) AA (Svärtskärsören RNr 1:19, Gullkrona, Nagu) har motsatt sig beviljande av miljötillstånd för fiskodlingsverksamheten eftersom vattnet och stränderna kring dessa odlingar slammade igen och blev ogenomskinliga och övergödda efter att verksamheten startade. Förändringen har varit betydande efter att fiskodlingsverksamheten inleddes.

6 6 3) BB, CC, DD, EE och FF (Svärtskärsören RNr 1:19, Gullkrona, Nagu) har yrkat att Gullkronan Lohi Oy inte skall beviljas fortsatt tillstånd för fiskodlingsverksamheten. Eftersom påminnarna är ägare till grannholmen Svärtskärsören har de sedan Gullkronan Lohi Oy inledde sin verksamhet kunnat konstatera hur vattnet och stränderna på det berörda området har slammat igen samt blivit eutrofierade och grumliga. Vattenkvaliteten har lidit pga. fiskodlingen och påminnarna har önskat att verksamheten upphör. Sökandens förklaring MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Sökanden har inlämnat sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse framfört att miljöcentralen i sin påminnelse framfört att havsområdet tål den belastning som fiskodlingen förorsakar. Sökanden har med anledning av AAs påminnelse framom annat nämnt att de i påminnelsen nämnda påståendena står i strid med kontrollresultaten och myndigheternas åsikter. Påminnaren har ej heller påvisat att vattnet har försämrats eller att fiskodlingen skulle ha förorsakat denna. Sökanden har med anledning av BBs, CCs, DDs, EEs och FFs påminnelse framom annat nämnt att de i påminnelsen nämnda påståendena står i strid med kontrollresultaten och myndigheternas åsikter. Påminnarna har ej heller påvisat att vattnet har försämrats eller att fiskodlingen skulle ha förorsakat detta. Miljötillståndsverket beviljar Gullkronan Lohi Oy tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Gullkrona by i Nagu kommun på den plats, som framgår av bilaga 1 till detta beslut. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan.

7 7 Tillståndsbestämmelser Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på den avsedda platsen och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av vattendraget sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om nätbassängernas placering. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Odling av fisk 3) Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 450 kg och kväve högst kg. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 4) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. Avfallshantering 5) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd sakenlig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 6) Fisken skall rensas och stickas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd.

8 8 7) Tomma fodersäckar och andra förpackningar skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats. Kontroll av verksamheten samt rapportering 8) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 9) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall dagligen antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier Dessutom skall i skötseljournalen antecknas - de ibrukvarande bassängernas areal och volym - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 10) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt.

9 9 Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 11) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till under förutsättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Om Gullkronan Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2011, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat Vid anläggningen har under den gångna tillståndsperioden under åren årligen använts foder, som innehållit i medeltal 430 kg fosfor och kg kväve. De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har följaktligen varit i medeltal 280 kg fosfor och kg kväve.

10 10 Utsläppens inverkan på miljön Havsområdets lämplighet för fiskodling Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningarna mellan åren 1999 och 2003 har det ifrågavarande vattenområdet klassificerats som lindrigt eutroft. Vattenkvaliteten vid provtagningsplatserna invid fiskodlingen har inte märkbart avvikit från de vid jämförelsestationen. Fiskodlingsanläggningen har således inte haft en sådan inverkan på miljön att belastningen av den orsaken behöver minskas. Anläggningen är belägen i ett m djupt tämligen öppet havsområde, vars vattenväxling är god. I Nagu strandgeneralplan har holmen Svärtskär invid fiskodlingen utmärkts som en byggnadsplats för en fritidsbostad. Den del av stranden på holmen Svärtskär invid vilken fiskodlingen är belägen har dock betecknats med MU vilket betyder jord och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftsliv. Nordväst om anläggningen på ett avstånd om ca 150 meter från nätbassängerna finns holmen Svärtskärsören som är bebyggd. Lilla Bergskär som finns ca 400 meter norr om anläggningen och Vargskär ca 400 meter sydost om anläggningen har också i planen betecknats som område för fritidsbebyggelse och är bebyggd. Området har dock ingen detaljplan. Fiskodling har bedrivits på området länge och verksamheten försvårar inte användningen av området på sådant sätt som avses i strandgeneralplanen. Havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som har bedrivits, eftersom havsområdets tillstånd har förbättrats en aning under de senaste åren i enlighet med kontrollresultaten. Tillåtna utsläpp Enligt miljötillståndsverkets beräkning kommer verksamheten vid anläggningen att orsaka årliga utsläpp i havet om ca 280 kg fosfor och ca kg kväve, vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. Anläggningens storlek Eftersom inverkningarna av fiskodlingen enligt de utförda vattenkvalitetsunderökningarna varit små och när det foder som får användas vid anläggningen hålls på samma nivå som fastställts i Västra Finlands vattendomstols beslut 48/1997/3 av kommer verkningarna av fiskodlingen på förhand bedömt att vara små. Det vid anläggningen årligen använda fodret får således innehålla högst 450 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om högst ca kg fisk per år. Vid odling av regnbåge används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 (tillväxt) vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbåge vis-

11 11 tas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4-6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbåge för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbåge. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid odling av ca kg fisk per år vara högst m 2. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med förslaget till delgeneralplanen för området. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Gullkronan Lohi Oy besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Förutsättningar för fiskodling Yrkandet på att verksamheten inte skall beviljas tillstånd som framförts av AA, BB, CC, DD, EE och FF förkastas eftersom förutsättningar för beviljande av tillstånd föreligger på de grunder som framgår av motiveringen till avgörandet av tillstånd.

12 12 Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har beaktat den av miljöcentralen framförda påminnelsen på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 840 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001).

13 13 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor Besvärsanvisning Karta Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Kim Särs. Ärendet har avgjorts genom omröstning. Votum har bifogats beslutet. KS/mk

14 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

15

16 FÖREDRAGANDENS AVVIKANDE MENING OCH VOTUM Föredragande Kim Särs: Tillståndets giltighet Beträffande tillståndets giltighetstid avviker min mening från majoritetens åsikt och jag framför följande: Detta tillstånd är i kraft till Om Gullkronan Lohi Oy har för avsikt att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2009, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Motivering Gullkronan Lohi Oy har arrenderat det för fiskodlingsverksamheten erforderliga vattenområdet av delägarlaget Gullkrona fiskelag. Avtalet är i kraft endast till En av de grundläggande förutsättningarna för beviljande av tillstånd till byggande i vattendrag är att sökanden har rätt att besitta det för företaget erforderliga vattenområdet på grund av äganderätt, bestående nyttjanderätt eller någon annan därmed jämförbar rätt. Det ankommer på miljötillståndsverket att vid prövningen av förutsättningarna för beviljande av tillstånd, pröva även huruvida denna rättsliga förutsättning är för handen. Man kan inte tänka sig att det vore tillräckligt för att denna förutsättning skulle uppfyllas, att sökanden har rätt till vattenområdet enbart vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet. Därav följer att det inte heller kan tänkas att ett tillstånd beviljas att vara i kraft flera år efter arrendetidens utgång, oberoende av om ett nytt arrendeavtal borde ingås mellan tillståndshavaren och arrendegivaren. Då detta avtal inte på flera år behövs företes miljötillståndsverket i samband med en ny ansökan, skulle detta leda till att ingen kontroll av huruvida denna rättsliga förutsättning uppfylls skulle mera föreligga. Med dessa motiveringar anser jag att tiden för vilken tillståndet beviljas att vara i kraft bör sammanfalla med den tid tillståndshavaren har rätt att besitta vattenområdet. Votum Miljörådet Birgitta Vauhkonen: Jag omfattar miljötillståndsverkets avgörande förutom beträffande tillståndets giltighet. Till denna del förenar jag mig om föredragandens mening.

17 Votum Miljörådet Lea Siivola: Bestämmelser om verksamhetens avslutande Tillståndet för fiskodling gäller för viss tid. Bestämmelser som gäller avslutandet och avbrytande av verksamheten är behövliga för att trygga den allmänna nyttjanderätten till vattendraget då fiskodlingen upphör samt av orsaker som gäller övervakningen. Bestämmelserna baserar sig på 43 miljöskyddslagen och 19 1 mom. 5) punkten miljöskyddsförordningen. Av dessa orsaker lägger jag till slutet av tillståndsbestämmelserna följande bestämmelser: Konstruktionerna som ansluter sig till fiskodlingsverksamheten bör avlägsnas från vattenområdet vid utgången av tillståndets giltighetstid. Om verksamheten avbryts eller avslutas under tillståndets giltighetstid bör tillståndshavaren meddela om detta till Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun senast 3 månader före avslutandet eller avbrytandet av verksamheten. Konstruktionerna som ansluter sig till fiskodlingsverksamheten bör avlägsnas från vattenområdet inom en månad från avslutandet eller avbrytandet av verksamheten. In fidem Kim Särs