MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 42/2005/3 LSY-2003-Y-197 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 42/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-197 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet och i glasfiberbassänger på land samt ledande av vatten från havet till fiskodlingen i Kyrkäng by i Pargas stad TILLSTÅNDSSÖKANDE Stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i havet, i yngelhallen, på uteområdet och i kläckeriet. Därtill ansöker man om tillstånd för ledande av vatten från havet till anläggningen och för renseriverksamhet. All verksamhet är belägen på fastigheten Kyrkäng RNr 2:54 i Kyrkäng by i Pargas stad. ANSÖKAN Stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen och avledande av vatten från havet enligt 9 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄGET I OMRÅ- DET Bakgrund Stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning har gjort ett meddelande till Åbo vatten- och miljödistrikt om att odla ca kg fisk per år varav kg i nätbassänger i havet och kg i glasfiberbassänger på land. Sydvästra Finlands miljöcentral har med ett beslut av uppmanat stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning att ansöka om miljötillstånd för verksamheten i enlighet med miljöskyddslagen. En ansökan om tillstånd skulle lämnas till Västra Finlands miljötillståndsverk senast

2 2 Planläggning I delgeneralplanen som fastställts för Kirjala-ön har fastigheten Kyrkäng RNr 2:54 utmärkts som område för offentlig service och förvaltning (PY-1). I enlighet med planen skall spillvatten och avfallsvattenhanteringen på området ordnas fastighetsvis i enlighet med gällande bestämmelser. De strandområden som finns på den norra sidan av Hessundet på båda sidorna om verksamhetsplatsen har i planen utmärkts som kvartersområde för fristående småhus (A- 4). Strandområdena på södra sidan av Hessundet har i delgeneralplanen för centrumområdena som fastställts huvudsakligen betecknats som bostadsområde (A-2). Invid bron på den södra sidan av Hessundet finns också ett område som utmärkts som område för industri och lagerbyggnad (T). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningens nätbassänger är belägna invid stranden till fastigheten Kyrkäng RNr 2:54 i Hessundet. I sydost övergår Hessundet till Muddaisfjärden som i söder gränsar till Kyrkfjärden. Hessundet gränsar i norr till östra delen av havsområdet Vapparn. Vattendjupet i Hessundet varierar mellan 12 m nordväst om bron och mellan 8 och 2,5 m sydost om verksamhetsplatsen. Vattnets strömningsförhållanden har inte utretts. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande verksamhetsplatsen har kontrollerats i enlighet med ett program som godkänts av Åbo vatten- och miljödistrikt med brevet 5/500 Tuvy 1990 av I rapporten av vattenkvalitetsundersökningarna mellan åren 1990 till 1997 har det konstaterats, att den eutrofierande verkningen från kassarna sträcker sig högst 200 meter från fiskodlingsbassängerna. Bottenfauna Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med den årliga kontrollen av vattenkvaliteten. Som en generell iakttagelse har bottnen blivit mer eutrofierad i Hessundets västliga del år 1995 och framför skolan och i de östliga delarna år De grunda områdena i östra och mellersta delen av Hessundet begränsar förekomsten av de skaldjur som indikerar om en karg botten. Övrig användning av havs- och markområdena Inom anläggningens verkningsområde finns inga naturskydds- eller andra motsvarande områden som beräknas påverkas av verksamheten. Markområdena på den norra stranden i Hessundet som är närmast belägen till verksamhetsplatsen används som bostadsområden och jord- och skogsbruksområden. Stranden på södra sidan av Hessundet dvs. mitt emot verksamhetsplatsen används huvudsakligen som bostadsområde.

3 FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Fiskodlingsanläggningens konstruktioner 3 I Hessundet finns en 4 m farled framför verksamhetsplatsen och på nordvästra sidan om denna. Öster om verksamhetsplatsen minskar djupet i farleden till 1,5 m. I nedanstående tabell anges de centrala parametrarna för den förverkligade tillväxten under åren enligt miljöskyddsdatasystemet. Hessund Fodrets fosforinnehåll kg/a kväveinnehåll kg/a Fiskens tillväxt ca kg Anläggningen består av tre delar: 1. Nätbassängsanläggningen för produktion av matfisk (närmast för egen förädling). 2. Yngelområdet och uteområdet där främst 1-2 åriga lax- och havsöringsyngel produceras för utplanteringsändamål samt institutets moderfiskstammar hålls. 3. Kläckeriet där rommen kläcks och ynglen startas. Nätbassängerna i havet är 6 st. till antalet och deras djup är 4 m och arealen är 260 m 2 samt volymen är 1040 m 3. De självrenande glasfiberbassängerna är 46 st. till antalet och deras djup varierar mellan 0,2 och 1,5 m och arealen är 620 m 2 och volymen är 600 m 3. Glasfiberbassängerna i yngelhallen och på uteområdet har försetts med slamfickor, från vilka slammet som samlas på bottnen av bassängerna avlägsnas med 1 2 timmars mellanrum. Slamvattnet leds från bassängerna till en trumsil (60 µm). Slamborttagningen har effektiverats år 2003 genom att styrlogiken har ersatts med ett datorbaserat styrprogram. Det vatten som avleds från bassängerna som överrinning leds till virvelseparatorer, varifrån det smutsiga vattnet leds vidare till trumsilen och det renade vattnet leds via en sedimenteringsbassäng med jordbotten tillbaka till havet. Slammet som uppkommer vid trumfiltren leds till Pargas avloppsreningsverk. I kläckningshallen recirkuleras % vattnet. Recirkulationsvattnet leds genom en trumsil vidare till ett biologiskt filter och för luftning eller syresättning förrän det leds tillbaka till fiskynglen. Slammet som uppstår vid recirkulationen pumpas till Pargas stads avloppsreningsverk.

4 4 Fiskodlingen enligt ansökan Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge, havslax, öring och sik per år räknat enligt fiskens tillväxt, varav kg i nätbassänger i havet och kg i glasfiberbassänger på land. Fiskarna utfodras både för hand och automatiskt. Foderförbrukningen för både nätbassängsanläggningen och glasfiberbassängerna har uppskattats till sammanlagt kg torrfoder per år. För att utbilda eleverna i fiskodling på vattenområden finns det vid anläggningen en egen fiskstam och vid anläggningen produceras rikligt med rom. Under tiden september maj skall årligen kg fisk rensas i renseriet som finns i på fastigheten Kyrkäng RNr 2:54. Vid rensningen uppstår 500 kg rensningsavfall årligen. Rensningsavfallet fryses ned och transporteras bort för att bli pälsdjursfoder. Vid rensningen används årligen 100 m 3 vatten som tas från stadens vattenledningsnät och efter användningen leds det uppkomna avloppsvattnet från renseriet till stadens avloppsreningssverk. Fisken sticks i rensningshallen och det blodvatten som uppkommer leds till stadens avloppsreningsverk. Vid anläggningen används till rengöringen av bassängerna och arbetsredskapen små mängder rengörings- och desinficeringsmedel, formalin för vård av parasitinfektioner, kloramin för gälinflammationer och veterinärens ordinerade läkemedel för bakterieangrepp. Medlen upplagras i ett skilt skåp. Utsläppen i havet I nedanstående tabeller anges de förverkligade fosfor- och kväveutsläppen under åren enligt miljöskyddsdatasystemet samt utsläppen enligt ansökan: Hessund Ansökan fosforutsläpp kg/a kväveutsläpp kg/a LEDANDE AV VATTEN Vid beräkningen enligt ansökan skulle de specifika utsläppen vara 6 g fosfor och 44 g kväve per kilogram producerad fisk. Avfall Död fisk (högst 300 kg/a) transporteras till avstjälpningsplatsen. Till anläggningen pumpas vatten från havet högst 120 l/s.

5 5 VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Fiskodlingsverksamheten påverkar enligt den till ansökan bifogade kontrollrapporten enbart ett område som finns inom en radie av 200 m från anläggningen. Sökanden har inte nämnt att fiskodlingsanläggningens nätbassänger skulle störa trafiken i 4 meters farleden i Hessundet. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Sökanden har föreslagit att kontrollen av verksamhetens inverkan på vattendraget skall underlättas. Som grund härför har sökanden nämnt, att odlingsmängderna inte ökar, foderkoefficienten har minskat, slamborttagningen har effektiverats med ny automatik och eutrofieringseffekten syns enbart i anläggningens omedelbara närhet. Sökanden har föreslagit att bakterieprovtagningen skall upphöra, effekten av närsaltutsläpp på algbeståndet skall undersökas genom klorofyllbestämningar eller perifytonundersökningar. Klorofyllbestämningarna kan utföras årligen i augusti, ifall de är nödvändiga. Perifytonundersökningarna kan utföras vart tredje år i augusti, ifall de är nödvändiga. Vattendragsuppföljningen görs två gånger i året, i mars och i augusti och bottendjursundersökningen görs vart tredje år. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Pargas stad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att det ifrågavarande vattenområdet är kraftigt eutrofierat. Därtill har det nämnts, att havsområdet på västra sidan av Hessundet 2,5 km från verksamhetsplatsen konstaterades år 2000 vid vattenkvalitetsundersökningen vara dåligt. I ett eventuellt tillstånd bör det intas villkor om belastningen och effekten på fiskodlingsanläggningens avloppsvattenreningseffekt samt villkor om en kontroll av verksamheten på ett med miljöcentralen överenskommet sätt. Förslaget till kontrollprogram skall tillställas miljöcentralen inom två månader från det att tillståndet har vunnit laga kraft.

6 6 Miljöcentralen har ansett, att sökanden kan beviljas tillstånd för en produktion om kg uttryckt som årlig fisktillväxt. Därtill kan sökanden beviljas tillstånd att årligen rensa högst kg fisk. Miljöcentralen har ansett att det i tillståndet bör intas den största tillåtna belastningen och det största näringsinnehållet i fodret som anläggningen får ha. För verksamheten skall därtill ges följande tillståndsbestämmelser: Nätbassängernas areal får vara högst 880 m 2 och volymen får vara högst m 3. Den fosforbelastning som årligen leds till havet från anläggningen får vara högst 36 kg och kvävebelastningen får vara högst 370 kg. Till utfodringen av fisken får användas enbart torrfoder. Fodrets fosforinnehåll får vara högst 150 kg och kväveinnehåll högst kg årligen. Till anläggningen får ledas vatten högst 120 l/s. Tillståndshavaren skall åläggas att leda avloppsvattnet från yngelhallen till trumsilen och virvelseparatorn samt sedimenteringsbassängen innan det leds till havet och slammet skall ledas till avloppsreningsverket, avloppsvattnet från renseriet skall ledas till avloppsreningsverket. Den mängd vatten som leds till och från anläggningen skall mätas samt bokföras. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. I journalen skall antecknas det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, mängden döda fiskar, uppgifter om medicinering och använda vattenmängder samt övriga för övervakningen nödvändiga uppgifter. Skötseljournalen skall hållas vid anläggningen och på begäran företes myndigheterna. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om renseriets funktion. I journalen skall antecknas mängden fisk som tagits till renseriet och som förts bort från renseriet, använda vattenmängder samt övriga för övervakningen nödvändiga uppgifter. Skötseljournalen skall hållas vid renseriet och på begäran företes myndigheterna. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Till sammandraget skall bifogas en utredning om den mängd och kvalitet av foder som alla foderleverantörer har levererat till anläggningen. Vid behov skall miljöcentralen tillställas även andra utredningar för att uppgifterna i skötseljournalen skall kunna kontrolleras. Uppgifter om fisksjukdomar och dessas skötsel skall antecknas i journalen och svåra sjukdomsfall skall även meddelas till miljöcentralen. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till

7 7 behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Pargas stad resultaten av kontrollerna. Resultaten skall även förevisas sakägarna vid behov. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft till utgången av år Om verksamheten fortsätter även efter det skall en ny tillståndsansökan anhängiggöras senast ) Miljönämnden i Pargas stad har nämnt att tillstånd kan beviljas för en årlig fisktillväxt om kg. Trots att rom och fiskyngel produceras bör den årligen använda torrfodermängden inte uppgå till kg. Effektiviteten hos reningssystemet bör utredas och preciseras så att det blir möjligt att reglera belastningen. Alternativ till deponering av den självdöda fisken bör utredas. Övervakningsprogrammet bör uppdateras och förändringarna bör godkännas av miljöcentralen. 3) AA (fastigheten Annukka RNr 12:1, Muddais by, Pargas stad) har yrkat att ledande av avloppsvatten till havet förbjuds samt att tvättning av nät och andra fångsredskap på slänten som leder ned i havet förbjuds. Som grund härför har det framom annat nämnts att stränderna år 1982 var rena och vattnet var klart och det var möjligt att simma. 4) Pargas fiskeområde har inte haft något att anmärka med anledning av ärendet. 5) BB som delägare i CC:s och DD:s dödsbo (fastigheten RNr 1:16, Kyrkäng, Pargas) har såsom granne och åretruntboende fortsatt förhållit sig negativ till verksamheten. Utan ljudvallar och ljuddämpare på luftväxlarna på taket är verksamheten förvånansvärd, eftersom den bedrivs endast 60 m från påminnarens hus. Därtill har påminnaren nämnt att det uppkommer luktolägenheter av fiskhanteringen och att Hessund är både grunt och smalt och känsligt för föroreningar. Sökandens tomt är också för liten för den verksamhet som skall bedrivas där. 6) EE (fastigheterna Skogsvik RNr 1:12 och Skogsvik II RNr 2:18, Kyrkäng, Pargas) har motsatt sig all odling av fisk i nätbassänger i havet och har framfört att fosfor och kvävemängden i vattnet har ökat med % och siktdjupet har minskat med % sedan början av 1990-talet. Hessundet där de i ansökan nämnda bassängerna skulle placeras är väldigt smalt och saknar egentligt genomflöde varför alla utsläpp anhopas i sundet. I de tilltänkta nya odlingsbassängernas omedelbara närhet finns både fast bosättning och fritidsbosättning samt ett rekreationsområde och alla har badstränder. Dessa lider redan av de utsläpp som den befintliga odlingen förorsakar. Verksamheten enligt ansökan medför ett ökat utsläpp i havet på 36 kg fosfor och 370 kg kväve. Eftersom vattenkvaliteten redan nu klassas som nöjaktig bör ett ökat utsläpp inte tillåtas. 7) FF (fastigheterna Skogsvik RNr 1:12 och Skogsvik II RNr 2:18, Kyrkäng, Pargas) har lämnat in en likalydande påminnelse som i punkt 6).

8 8 Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att miljöcentralens yrkanden som berör belastningen med fosfor och kväve är orealistiska. Sökandens eget fel är orsaken till detta eftersom beräkningen av belastningen i ansökan är fel. Effekten av reningsanläggningen har beaktats två gånger. De korrigerade belastningsmängderna skall vara 76 kg fosfor och 528 kg kväve per år. Denna belastning baserar sig på foderkoeffecienten 1,3 som ger en specifik belastning om ca 6 kg fosfor och 44 kg kväve per ton odlad fisk. Vid denna genomsnittliga belastning har reningen i virvelseparatorn och trumsilen beaktats. Enligt miljöcentralens övervakningsrapport har foderkoefficienten i snitt varit 1,27 och den specifika belastningen skulle ha varit 9,56 kg fosfor och 63,21 kg kväve per ton fisk. Miljöcentralen har inte beaktat reningsanläggningens effekt. Sökanden kan till övriga delar godkänna miljöcentralens yrkanden. Angående påminnelsen av miljönämnden i Pargas stad har sökanden hänvisat till det som nämnts ovan. Angående AA:s påminnelse har sökanden nämnt att yrkandet att vattnet inte skulle få ledas tillbaka till havet är omöjlig att förverkliga. Sommartid är den använda vattenmängden m 3 per dag. Yrkandet på att tvättandet av fiskebragder på slänten skulle förbjudas saknar relevans eftersom ansökan ifråga avser fiskodlingsverksamhet. Angående BB:s påminnelse har sökanden nämnt att den nu ansökta verksamheten inte berör byggande utan miljötillstånd för fiskodlingsverksamheten och sökanden har ansett att påminnelsen inte föranleder åtgärder som bör vidtas. Angående EE:s och FF:s påminnelser har sökanden konstaterat att nätkassarna har funnits på platsen sedan början av 1990-talet. Odlingsvolymen ökar inte och inte heller belastningen. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd

9 Tillståndsbestämmelser 9 Miljötillståndsverket beviljar Stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning tillstånd för 1) fiskodling i enlighet med ansökan och anläggande av nätbassänger i havet på vattenområdet som hör till fastigheten Kyrkäng RNr 2:54 i Kyrkäng by i Pargas stad (bilaga 1) och 2) tillstånd till ledande av vatten från havet och 3) tillstånd till hållande av ett avloppsrör på det till fastigheten Kyrkäng RNr 2:54 hörande vattenområdet i Kyrkäng by i Pargas stad (bilaga 2) Verksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Hållandet av konstruktionerna i havet och ledande av vatten till anläggningen orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningarna 1) Till anläggningen får det enligt planen ledas vatten högst 120 l/s. Det vatten som leds till anläggningen och avleds tillbaka till havet skall mätas på ett sätt som godkänts av Sydvästra Finlands miljöcentral. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 260 m 2. 3) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. De till ledandet och avledandet av vattnet hörande anläggningarna skall hållas i sådant skick att de inte förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken skall nätbassängerna och vatten- och avloppsrörsplatserna utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningarnas placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och dessas belysning. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling.

10 10 Odling av fisk 4) Det foder som årligen används vid nätbassängsanläggningen får innehålla fosfor högst 50 kg och kväve högst 350 kg. 5) De årliga fosforutsläppen från anläggningen på land får vara högst 40 kg och kväveutsläppen får vara högst 400 kg. De specifika utsläppen från denna får inte överstiga 5 g fosfor eller 40 g kväve per kilogram producerad fisk. Tillståndshavaren skall rena avloppsvattnet genom att leda det via en trumsil, två virvelseparatorer och en sedimenteringsbassäng innan det leds tillbaka till havet. Slammet som uppstår vid reningen skall ledas till Pargas stads avloppsreningsverk. Anläggningens utsläpp beräknas genom att mäta den inkommande och utgående vattenmängderna samt genom att analysera dessa tillförlitligt. Det specifika utsläppet fås genom att dividera utsläppet i havet med den årliga fisktillväxten. Uträkningarna skall tillställas miljöcentralen. 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 7) Blodet som uppstår vid stickning av fisken skall ledas till Pargas stads avloppsreningsverk. Det avloppsvatten som uppstår vid rensningen skall ledas till Pargas stads avloppsreningsverk. Avfallshantering 8) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Fiskodlingsanläggningen och komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 9) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare.

11 11 11) Tillståndshavaren skall kontrollera de utsläpp som förorsakas av fiskodlingsanläggningen, avfallsmängden samt de faktorer som inverkar på dessa. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av anläggningens utsläpp och avfallsmängder. Av det vatten som avleds till havet i ett rör skall det under odlingsperioden var fjärde månad tas ett två dygns samlingsprov. Samlingsprovet skall bestå av två nedfrusna dygns samlingsprov, varav vardera skall innehålla 12 st. delprov. Från proven skall med standardmetoder bestämmas helhetsfosfor, helhetskväve och fast substans. Av det vatten som leds till anläggningen från havet skall det under odlingsperioden var fjärde månad tas ett två dagars samlingsprov som består av två frusna samlingsprov som tagits under arbetsdagen två gånger under en period av sex timmar. Från proven skall med standardmetoder bestämmas helhetsfosfor, helhetskväve och fast substans. 12) Tillståndshavaren skall föra en bruks- och skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall dagligen antecknas den mängd vatten som letts till anläggningen från havet och som avletts tillbaka till havet samt den mängd vatten och slam som avletts till Pargas stads avloppsreningsverk. Det vid nätbassängerna använda fodrets mängd och kvalitet och det övriga fodrets mängd och kvalitet, den rensade fiskens mängd, mängden fisk som flyttats och dess art, utförda vatten- och andra kontrollresultat, mängden död fisk och dess behandling samt mängden avfall och dess slag och behandling. Därtill skall det i dagboken antecknas eventuella fisksjukdomar och till medicinering av fisken och använda kemikalier samt dessas mängd och övriga drifts- och verksamhetsstörningar samt dessas orsak och utförda reparationer. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 13) Sydvästra Finlands miljöcentral, Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral och Pargas stads miljövårdsmydighet skall årligen före utgången av februari tillställas ett sammandrag över utsläppen från det föregående året. I sammandraget skall förvisas en på uträkningar baserad utredning över anläggningens utsläpp i havet och utredning över avfallets mängd och behandling. 14) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av verksamhetens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verk-

12 12 samhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Pargas stad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 15) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft tills vidare Stiftelsen för fiskeri- och sjöfartsutbildning skall senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Om ansökan inte görs inom den utsatta tiden, kan miljötillståndsverket besluta att tillståndet upphör att gälla. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Hessundet under åren beräknade som medeltal varit 89 kg fosfor och 640 kg kväve. Enligt en beräkning av fiskodlingsverksamhetens utsläpp i havet på basis av tillståndsbestämmelserna kommer de årliga fosforutsläppen och kväveutsläppen inte att öka. De specifika utsläppsgränserna baserar sig på statsrådets principbeslut om målen för vattenvård fram till år Slamborttagning från avloppsvatten och behandling av detta, som i detta fall betyder att slammet leds till Pargas stads avloppsreningsverk, uppfyller kraven på bästa användningsbara teknik.

13 13 Nätbassängsanläggningen finns invid den norra stranden i havsområdet Hessundet och avloppsröret mynnar även ut på samma plats. Vattenombytet i Hessundet är tillräckligt för den belastning som ifrågavarande fiskodlingsanläggning förorsakar. Enligt rapporten från kontrollen av fiskodlingsanläggningens verkningar på havsområdet har det konstaterats att verkningarna sträcker sig högst 200 m från anläggningen. Utsläppen i enlighet med tillståndet kommer inte på förhand bedömt att förorsaka någon ytterligare eutrofiering av havsområdet eller att försvåra dess nyttjande. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna och hållandet av avloppsröret på vattenområdet, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strid med delgeneralplanen för Kirjala-ön. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt avledande av avloppsvatten På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Ljuddämpare ljudvallar och luktolägenheter När anläggningen sköts sakenligt och tillståndsbestämmelserna iakttas skall oskäligt besvär i form av buller eller lukt på förhand bedömt ej kunna uppstå. Tvättning av nät Tvättning av näten skall utföras i enlighet med tillståndsbestämmelse 3) så att det ej uppstår miljöolägenheter. Övriga påminnelser och yrkanden

14 14 Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001). Eftersom handläggningen av ärendet har krävt en större arbetsinsats än den avgift som nämns i en tabell som hör till ovannämnda förordning har avgiften förhöjts med 35 %.

15 15 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta 3) Karta Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Kim Särs. KS/mk

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

17

18