MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 150/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 150/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet (Bästholms anläggning) sydost om Bästholm i Saverkeit by i Houtskärs kommun samt tillstånd att inleda verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. TILLSTÅNDSSÖKANDE Saaristomeren Kala Oy VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av sammanlagt kg fisk räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet i Bästholms anläggning sydost om Bästholm på ett till fastigheten Vattengård RNr 8:24 i Saverkeit by i Houtskärs kommun hörande vattenområde samt inledande av verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. ANSÖKAN Saaristomeren Kala Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera , , , , och kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Ansökan om tillstånd att inleda arbetena enligt 2 kap. 26 vattenlagen och att inleda verksamheten enligt 101 miljöskyddslagen trots att ändring har sökts. BAKGRUND SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄGET I OMRÅ- DET Tillstånd Oy Scanfish Ab har genom vattendomstolens beslut nr 58/1998/1 av beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det vid Bästholms anläggning årligen använda fodret har fått innehålla högst kg fosfor och högst kg kväve. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst m 3. Detta har

2 2 med användning av tidsenliga odlingsmetoder möjliggjort odling av ca kg fisk. Tillståndet är i kraft till utgången av år Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall tillståndshavaren avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år Ansökan har inte anhängiggjorts inom den utsatta tiden. Oy Scanfish Ab har överlåtit sin affärsverksamhet till Saaristomeren Kala Oy, som på basen av detta har övertagit fiskodlingsverksamheten vid Bästholms anläggning. Rätt till område Saaristomeren Kala Oy äger fastigheten Vattengård RNr 8:24. Planläggning I generalplanen för Houtskärs kommun har nordöstra delen av Bästholm och norra samt västra delen av Björkholm betecknats som landsbygdsnäringsområde med landskapsvärde (MU). Resten av Bästholm som område för fritidsbostäder (RA). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Anläggningen är belägen sydost om Bästholm i norra delen av fjärden Bastö stråket. Väster om anläggningen finns de större öarna Risholm och Ängholm och söder om anläggningen ön Bastö. Vattendjupet i närområdet är m. Vattendjupet i farledssunden mellan de i närområdet belägna huvudöarna Mossala, Norrskata och Åvensor är rätt stort, m och bottnen i sunden är jämna till sin formation. Alla dessa faktorer bidrar till att vattnets strömningsförhållanden är goda vid anläggningen. På odlingsplatsen är vattendjupet m. Vattenkvaliteten Bottenfauna Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Houtskärs havsområde. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 1999, 2001 och år 2004 har de totala fosforhalterna i vattnets produktionsskikt vid de närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna varierat mellan 16 och 23 µg/l, men mestadels varit ca µg/l. A-klorofyllhalterna har varit 2,7-4,9 µg/l. Vid den ena provtagningspunkten närmast anläggningen har kontroll av vattenkvaliteten gjorts kontinuerligt sedan år A-klorofyllhalten har vid denna punkt stigit fram till år 1996 och nivån har därefter långsamt sjunkit. Totalfosforhalten har varit relativt jämn, men har under åren sjunkit något. Bottenorganismerna har undersökts i begränsad omfattning årligen och mer omfattande i samband med samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna år Vid undersökningen år 2000 klassificerades bottnen vid två av de närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna (71 och 74) som halvfrisk och vid en provtagningspunkt (70) som halvsmutsig. Bottnens tillstånd hade inte ändrat sig sedan undersökningen år 1997.

3 3 Fiskbestånd och fiske I området förekommer fiskarter som är typiska för brackvattenområden, såsom strömming, flundra, abborre, gädda, mört och gös. I anläggningens verkningsområde finns inga stränder eller bottnar som har betydelse för fiskleken. Yrkesfiske idkas egentligen inte i anläggningens närområde, men dock på sina ställen strömmingstrålfiske. Yrkesfiskare med fisket som bisyssla förekommer i någon mån. Som fiskebragd används huvudsakligen nät. Övrig användning av havs- och markområdena FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet På det ifrågavarande området finns inga vattentäkter eller allmänna rekreationsfunktioner för vilka stranden skulle utnyttjas. Det finns inga farleder i närheten. Vågsvallet som eventuellt förorsakas av båttrafiken har beaktats i nätbassängernas konstruktioner och vid förankringen av dem. Inom anläggningens verkningsområde finns inga naturskyddsområden. I anläggningens närområde finns ingen annan verksamhet, som medför sådan belastning på havsområdet, som borde beaktas i samband med detta ärende. Sökanden har en fiskodlingsanläggning som är belägen vid Stornäset 4 km nordväst om Bästholmens anläggning. Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Saaristomeren Kala Oy:s Bästholms anläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet: Bästholm Medeltal Fiskens tillväxt (kg) Fodrets fosforinnehåll (kg/a) Fodrets kväveinnehåll (kg/a) Fosforutsläpp (kg/a) Kväveutsläpp (kg/a) Fodermängd (kg/a) Foderkoefficient 1,25 1,39 1,72 1,51 1,41 1,43 Specifikt utsläpp för fosfor (g/kg/a) Specifikt utsläpp för kväve (g/kg/a) Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Anläggningen består av tre runda nätbassänger, vilkas sammanlagda areal är ca m 2, sammanlagda volym ca m 3 och djup ca 5 m. Konstruktionen som håller bassängerna flytande består av

4 Fiskodlingsanläggningens produktion Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Utsläppen i havet VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten 4 två polyetenrör, vilka bildar en ponton. Bassängernas antal och typer kan variera inom ramen för den största tillåtna volymen enligt tillståndsbestämmelserna. Sökanden har för avsikt att odla kg regnbågslax eller sik per år räknat enligt fiskens tillväxt. Sökanden har anhållit om ett tillsvidare ikraftvarande tillstånd sålunda att ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna skulle göras tidigast 10 år efter beviljandet av tillståndet. Fiskarna utfodras automatiskt. Foderförbrukningen har uppskattats till sammanlagt kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla ca kg fosfor och kg kväve. Odlingssäsongen varar ca sex månader. De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli ca 670 kg och de årliga kväveutsläppen ca kg. Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 0,85 % och som fodrets kvävehalt 6,8 %. De specifika utsläppen skulle vara 7,4 g fosfor och 64,3 g kväve per kilogram producerad fisk. Utfodringen sköts noggrant och för stor utfodring undviks. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före användning. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk funktionella och ekonomiskt användbara förbättringar. Vid tvätt av nätbassängerna används inga tvättmedel eller andra kemikalier. Det torra avfallet (ca 50 kg/a), sorteras och återvinns så långt som möjligt (bl.a. fodersäckarna och kartong). Resten transporteras till avstjälpningsplatsen. Död fisk (högst kg/a) komposteras vid sökandens utrymmen på Mossala och används för jordförbättring och förs endast i undantagsfall till avstjälpningsplatsen. Varken stickning eller rensning av fisken utförs vid anläggningen, utan vid något av sökandens renserier, vilkas verksamhet dock inte ingår i detta ärende. Fiskodlingsverksamheten påverkar vattenområdets tillstånd endast i form av en ändring av vattnets näringsämneshalter alldeles i närheten av anläggningen.

5 5 Inverkan på vattendragets användning Fiskodlingsanläggningen är placerad så att den inte medför men för båttrafiken. Enligt sökanden orsakar fiskodlingsverksamheten inte olägenheter eller skada beträffande miljöns olika användningssätt eller för någon fastighet och därmed inte heller sådan skada som borde kompenseras. Fiskodlingsverksamheten medför inga olägenheter för fiskbestånd eller fisket. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs en skötseljournal, i vilken det antecknas uppgifter om omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Anläggningens inverkan på vattenkvaliteten i omgivningen har kontrollerats inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i havsområdena i Houtskär i enlighet med tidigare tillståndsbeslut och Sydvästra Finlands miljöcentrals anvisningar. Kontrollen av sökandens anläggning kan utföras som en del av denna kontroll. Vid behov utförs en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll tillsammans med de övriga fiskodlingsanläggningarna som är belägna på det ifrågavarande havsområdet. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Houtskärs och Korpo kommuner och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att det finns fem andra fiskodlingsanläggningar inom en radie om 10 km från den ifrågavarande anläggningen. Avståndet till den närmast belägna anläggningen är 3 km. Vattenkvaliteten i området har under de senast åren varierat mellan lindrigt eutroft och eutroft. Ytvattnets genomsnittliga totalfosforhalter har sommartid under åren i närheten av anläggningarna varit µg/l och på referensområdet µg/l. Ytvattnet i de inre delarna av Houtskärs skärgård har vid den senaste kvalitetsklassificeringen av ytvattnen klassificerats som nöjaktigt, medan det omgivande havsområdets ytvatten klassificerades som gott. Beträffande vattnets totalfosforhalter har inte skett några större förändringar sedan 1990-talet, men vattnets klorofyllhalt har tydligt varit på stigande sedan år 1990 både i när- och referensområdena. Siktdjupet har samtidigt minskat tydligt från att i medlet av 1990-talet ha varit 3,4-4 m till ca 2 m år Vattnet vid havsbottnen har vid provtagningspunkterna dock varit förhållandevis syrerikt.

6 6 Vid bottendjursundersökningen år 2001 hade fjädermygglarvernas mängd ökat vid alla provtagningspunkter närmast anläggningen jämfört med den föregående undersökningen. Östersjömusslans storleksfördelning var onormal såtillvida att yngre individer saknades. Vid två av provtagningspunkterna närmast anläggningen klassificerades bottnen som halvfrisk och vid en som halvsmutsig. Miljöcentralen har konstaterat att det finns några fritidsbostäder i närheten av anläggningen på vilka verksamheten kan inverka menligt. Miljöcentralen har framfört att sökanden skulle beviljas tillstånd att odla fisk sålunda att fodrets fosforinnehåll få uppgå till högst 890 kg och kväveinnehållet till högst kg. På basen av de i påminnelsen framförda beräkningsgrunderna skulle det därmed vara möjligt att odla ca kg fisk. Anläggningens specifika utsläpp borde vara högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Färskfoder får inte användas. Nätbassängernas yta får sammanlagt vara högst m 2 och deras volym får sammanlagt vara högst m 3. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Houtskärs kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft 7 år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 2) AA (Neliapila RNr 2:41, Houtsala, Korpo) och 3) BB och CC (Tallbo RNr 2:42, Houtsala, Korpo) har i sina i huvudsak likalydande påminnelser motsatt sig avsiktligt förorenande av Skärgårdshavet och fiskodling vid Bästholms anläggningen. Vattenkvaliteten i Korpo och övriga skärgårdskommuner har drastiskt försämrats under de senaste åren. 4) DD som delägare i EE:s dödsbo (Björkholm RNr 12:7, Saverkeit, Houtskär) har yrkat att fiskodlingsanläggningen flyttas till öppna havet samt att fiskodlarna åläggs avlägsna vassen och återställa sandstränderna i tidigare skick. Fiskodlingsanläggningen är belägen nära bastustranden på den av dödsboet ägda holmen Björkholm och stranden, som tidigare bestod av bara klippor, är nu täckt av vass. Det som tidigare var en sandstrand består nu av gyttja och vattnet är grumligt. 5) FF (Skarpskär RNr 2:20, Saverkeit, Houtskär) har önskat att sökanden inte skall beviljas nytt tillstånd för odling av fisk. Påminnaren har konstaterat att det inte längre finns någon fisk på vattenområdet

7 7 söder om fiskodlingen. Påminnaren har även önskat att fiskodlingsanläggningen med tanke på sjösäkerheten skulle förses med belysning. 6) GG och HH (Bästholm RNr 8:13, Saverkeit, Houtskär) har yrkat att ansökan skall förkastas såväl beträffande fortsatt odling av fisk som inledande av verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. Som grund för sina yrkanden har påminnarna anfört att det av dem ägda vattenområdet bredvid anläggningen blivit mycket eutrofierat. Det går inte att simma på den sidan om Bästholm, där anläggningen är belägen. Fortsatt odling skulle fortsättningsvis öka eutrofieringen och användningen av den av påminnarna ägda fastigheten för rekreation skulle bli omöjlig. 7) II som delägare i Helge Engholms dödsbo (Hjorthagen RNr 12:15, Saverkeit, Houtskär) har yrkat att fiskodlingsanläggningen bör flyttas så att omgivande holmar och havsbottnen får en möjlighet att återhämta sig. Påminnarna har ansett att vattnet är eutrofierat, då det är grumligt och det växer alger i det. Då vinden blåser från Bästholms hållet bildas det en fet yta på vattnet. 8) JJ (Norråker RNr 4:5, Saverkeit, Houtskär) har yrkat att ansökan förkastas. Påminnaren har konstaterat att vattnet blir grumligt under den tid fisken utfodras och klarnar först sent på hösten. Vid ostlig vind kommer slagget från fiskfodret längs grunden mellan Bästholm och Björkholm till vattnet vid Ängsholm. Runt anläggningen bildas en flotte av fett. Nätbassängerna rengörs dessutom på odlingsplatsen och slagget kastas i havet, vilket ökar föroreningen av Skärgårdshavet. Ny kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan på nytt genom kungörelse i miljötillståndsverket och i Houtskärs kommun under tiden , eftersom kungörelsen på grund av ett misstag inte framlagts till allmänt påseende på Houtskärs kommuns anslagstavla i enlighet med 16 kap. 7 vattenlagen och L om offentliga kungörelser. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. Inga påminnelser och yrkanden har tillställts miljötillståndsverket med anledning av den nya kungörelsen. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har konstaterat att utsläppen från den ifrågavarande anläggningen och fiskodlingsverksamheten i allmänhet har minskat betydligt. Till den del det skett verkliga förändringar på Skärgårdshavets område är det frågan om en allmän utveckling, som framgår på samma sätt även där fiskodlingsverksamhet inte idkas.

8 8 Sökanden har hänvisat till den i Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterade omständigheten att bottenfaunans arter vid den senaste bottendjursundersökningen hade ökat i antal jämfört med den föregående undersökningen. Sökanden har ansett att det inte föreligger något hinder för beviljande av tillstånd enligt ansökan och har även önskat att tillståndet skulle beviljas så att det är ikraft tio år. En tillståndsperiod om endast sju år skulle innebära att sökanden sannolikt fortgående skulle ha ett tillstånds- eller besvärsförfarande anhängigt beträffande anläggningen. Sökanden har med anledning av AA:s och BB:s och CC:s påminnelser konstaterat att fiskodlingsverksamheten är en näringsverksamhet och att det inte är frågan om avsiktlig förorening. Verksamheten sköts så noggrant att de slutliga utsläppen blir marginella. Sökanden har motsatt sig DD:s yrkanden om att sökanden skall åläggas avlägsna vassen och återställa sandstränderna i tidigare skick samt att fiskodlingsanläggningen skall flyttas till öppna havet. Sökanden har anfört att det saknas grunder för yrkandena. Sökanden har konstaterat att fiskodlingsverksamheten inte har observerats ha menliga verkningar på fiskbestånden, utan fisken till och med trivs i närheten av fiskodlingsbassängerna. Sökanden har med anledning av FF:s påminnelse beträffande fiskodlingsverksamhetens verkningar på fiskbestånden hänvisat till det tidigare framförda. Nätbassängerna utmärks på det sätt som förutsätts av sjöfartsmyndigheterna. Sökanden har med anledning av GG:s och HH:s påminnelse konstaterat att vattenområdets tillstånd kontinuerligt utretts inom ramen för kontrollundersökningarna som avses i tillståndsbestämmelserna. Resultaten från proverna som tagits och slutledningarna av dessa har bifogats till ansökan. Anläggningen orsakar inte men för rekreationsbruket av påminnarnas fastighet, eftersom det enbart är fråga om en enskild anläggning, som är belägen på en plats där strömningsförhållandena är goda och en holme invid en havsfjärd. Sökanden har med anledning av II:s påminnelse hänvisat till det tidigare framförda. Därtill har sökanden konstaterat att verksamheten är belägen på ett av sökanden ägt vattenområde, varför yrkandena om flyttandet av anläggningen är oskäliga. Något fett förs inte med vattenytan till påminnarens fastighet eller vattenområde. Ett sådant intryck kan dock uppstå, eftersom bassängernas nät i viss mån dämpar vågsvallet och vattnet därför är lugnt på läsidan av bassängen. Sökanden har med anledning av JJ:s påminnelse konstaterat att dammet avlägsnas från fodret och vattnet blir därmed inte grumligt på grund av fiskfodrets slagg. Det samlas inte heller något slagg på bottnen av nätbassängerna som skulle kastas i havet. Det bildas i viss mån slem på nätbassängerna precis som på fasta fiskeredskap, men detta avlägsnas på land i samband med utbyte av bassängerna.

9 9 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Miljötillståndsverket beviljar Saaristomeren Kala Oy tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Bästholms anläggning sydost om Bästholm på ett till fastigheten Vattengård RNr 8:24 i Saverkeit by i Houtskärs kommun hörande vattenområde (bilaga 2). Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Odling av fisk 3) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 880 kg och kväve högst kg. Den specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta

10 10 sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 4) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt- eller grundvatten. 5) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 6) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 7) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 8) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 9) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas yta och volym, - blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt

11 11 - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheterna i Houtskärs och Korpo kommuner och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 10) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheterna i Houtskärs och Korpo kommuner inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 11) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral.

12 12 Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till MOTIVERING Om Saaristomeren Kala Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2014, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Bästholms anläggning under åren beräknade som medeltal varit 560 kg fosfor och kg kväve. Utsläppens inverkan på miljön Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningarna åren 1999, 2001 och 2004 har de totala fosfor- och a-klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa kustvatten. Vid perifytonundersökningen år 2001 har anläggningens inverkan tidvis synats i form av större klorofyllmängder i anläggningens närområde jämfört med i referensområdet. Enligt resultaten från bottendjursundersökningen år 2000 klassificerades bottnen vid två av de närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna som halvfrisk och vid en provtagningspunkt som halvsmutsig. Bottnens tillstånd hade inte ändrat sig sedan undersökningen år Vid alla provtagningspunkter i närheten av anläggningen hade dock mängden fjädermygglarver ökat. Östersjömusslans storleksfördelning var onormal såtillvida att yngre individer saknades. Havsområdets lämplighet för fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett förhållandevis öppet havsområde, på vilket vattenväxlingen är relativt god. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid anläggningen m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand- och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte.

13 Anläggningens storlek 13 Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp och fodrets näringsinnehåll Den ansökta årliga tillväxten av fisk om kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 570 kg fosfor och ca kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. På ovan sagda grunder och med beaktande av att det i anläggningens omedelbara närhet finns fritidbosättning föreligger det inte förutsättningar för att öka utsläppen vid Bästholms anläggning jämfört med utsläppen under åren De årliga fosforutsläppen vid anläggningen kan därmed vara 540 kg och kväveutsläppen kg. Fosforutsläppen kommer därmed att förbli ungefär desamma och kväveutsläppen kommer att minska med knappt 15 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Det vid anläggningen årligen använda fodret får således innehålla högst 880 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vid odling av regnbågslax används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågslaxen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4-6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbågslaxen för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbågslax. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid Bästholms anläggning vid odling av ca kg fisk per år vara högst m 2.

14 14 Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med generalplanen för Houtskärs kommun. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Saaristomeren Kala Oy äger de för anläggningen erforderliga vattenområdena. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen Inledande arbetena och verksamheten Miljötillståndsverket beviljar Saaristomeren Kala Oy tillstånd till anläggande av nätbassänger och odling av fisk i dem i enlighet med tillståndsbestämmelserna ovan innan beslutet vunnit laga kraft. Saaristomeren Kala Oy skall före placerandet av nätbassängerna i havet och inledandet av odlingen, vid länsstyrelsen i Västra Finlands län, deponera euro som säkerhet för att miljön återställs i ursprungligt skick för det fall att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsbestämmelserna ändras. Motivering Tillståndsansökan gäller fortsättande av en existerande verksamhet. Uppskov med anläggandet av nätbassängerna i havet och odlingen av fisk skulle orsaka tillståndshavaren betydande ekonomisk skada. Inledandet av verksamheten orsakar inte övriga former för nyttjande av vattnen eller naturen eller dess funktion avsevärt varaktigt men. Fiskodlingen och placerandet av de därför behövliga konstruktionerna i havet trots att ändring eventuellt har sökts gör inte ändringssökandet onödigt. Lagrum 101 miljöskyddslagen 2 kap. 26 vattenlagen

15 15 UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Fiskodlingsplatsen Ansökan gäller anläggande av en fiskodlingsanläggning sydost om Bästholm. Miljötillståndsverket kan i sitt beslut antingen förkasta eller godkänna denna ansökan, men inte pröva förutsättningarna för en alternativ odlingsplats, som ansökan inte avser. De specifika utsläppsvärdena De av miljöcentralen framförda värdena för de specifika utsläppen i havet är inte möjliga att uppnå med de nuvarande fodersorterna. Avlägsnande av vass och återställande av sandstränder Anläggningen försämrar i någon mån det omgivande havsområdets vattenkvalitet. Strandväxtligheten påverkas dock närmast av bottnens beskaffenhet. Utsläppens mängd är sådan att den inte påverkar bottnens beskaffenhet och ökar sålunda i praktiken inte strandväxtlighetens mängd. Därmed föreligger det ingen grund för avlägsnande av vass eller återställande av stränderna. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003).

16 16 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. Vid avgörandet av ärendet har förrättats omröstning. Votum och föredragandens avvikande åsikt har bifogats till beslutet. NE/mk

17 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

18 BILAGA 2 Fiskodlingsanläggningen

19 AVVIKANDE ÅSIKT Nina Engberg Inledande arbetena och verksamheten Miljötillståndsverket förkastar Saaristomeren Kala Oy:s begäran om att få inleda verksamheten enligt miljöskyddslagen och byggnadsarbetena enligt vattenlagen innan beslutet vunnit laga kraft. Motivering Saaristomeren Kala Oy har med stöd av Västra Finlands vattendomstols beslut nr 58/1998/1 haft rätt att odla fisk i Bästholms anläggning till Det framgår av regeringens proposition till ändring av 2 kap. 26 vattenlagen (RP 2/1982) att miljötillståndsverket i undantagsfall kan bevilja tillstånd till inledande av byggnadsarbetena som ingår i ett företag enligt vattenlagen, men inte till förverkligandet av hela företaget. Tillstånd att inleda arbetena kan likaså beviljas för en enhetlig arbetsprestation, vars verkningar på vattendraget är små. Som sådana har i propositionen avsetts företag, för vilka beviljats tillstånd på basen av 2 kap. 6 1 mom. vattenlagen. Av detta och av innehållet i 2 kap. 26 vattenlagen kan man sluta sig till att förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena inte uppfylls, om arbetet genast efter att beslutet vunnit laga kraft kan slutföras. Bogserandet av anläggningens nätbassänger och det i 2 kap. vattenlagen avsedda placerandet och hållandet av dem på den i tillståndet avsedda odlingsplatsen uppfyller inte de i 2 kap. 26 vattenlagen stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena. Eftersom de i vattenlagen stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena inte uppfylls, kan tillstånd till inledande av verksamheten enligt miljöskyddslagen inte beviljas. Lagrum 101 miljöskyddslagen 2 kap. 26 vattenlagen VOTUM Birgitta Vauhkonen Jag omfattar föredragandens åsikt. In fidem Nina Engberg