MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 17/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 399 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 17/2006/3 Dnr LSY 2004 Y 399 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet (Ytterstö anläggningen) öster om holmen Ytterstö i Söderby by i Iniö kommun samt tillstånd att inleda verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. TILLSTÅNDSSÖKANDE Saaristomeren Kala Oy VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av sammanlagt kg fisk räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet i Ytterstö anläggningen öster om holmen Ytterstö på det i Söderby by i Iniö kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 samt inledande av verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. ANSÖKAN Saaristomeren Kala Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera , , och kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Ansökan om tillstånd att inleda arbetena enligt 2 kap. 26 vattenlagen och ansökan om tillstånd att inleda verksamheten trots att ändring har sökts enligt 101 miljöskyddslagen.

2 2 BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Oy Scanfish Ab har genom vattendomstolens beslut nr 94/1999/3 av , som fastställts genom vattenöverdomstolens beslut nr 00/0067/2 av , beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det vid Ytterstö anläggningen årligen använda fodret har fått innehålla högst 700 kg fosfor och högst kg kväve. Detta har med användning av tidsenliga odlingsmetoder möjliggjort odling av ca kg fisk. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst m 3. Tillståndet är i kraft till utgången av år Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall tillståndshavaren avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år Ansökan har inte anhängiggjorts inom den utsatta tiden. Oy Scanfish Ab har överlåtit sin affärsverksamhet till Saaristomeren Kala Oy, som på basen av detta har övertagit fiskodlingsverksamheten vid Ytterstö anläggningen. Avtal Det vattenområde som behövs för fiskodlingsverksamheten tillhör Söderby fiskelag. Saaristomeren Kala Oy har med ett avtal som ingåtts arrenderat vattenområdet öster om Ytterstö för fiskodlingsverksamhet för tiden I arrendeavtalet som ingåtts med Söderby fiskelag har det förutsatts att Selim Mattsons dödsbo, som äger fastigheten Fagervik RNr 2:2 i Söderby by i Iniö kommun, invid vilken fiskodlingsverksamheten skall idkas, ger sitt samtycke till verksamheten med skilt avtal. Saaristomeren Kala Oy har år 2005 ingått avtal med delägarna i Selim Mattsons dödsbo på basen av vilka sökanden har rätt att bedriva fiskodlingsverksamhet på vattenområdet invid den ovannämnda fastigheten samt använda den vid fastigheten belägna bryggan i verksamheten. Avtalen är i kraft under tiden Planläggning I generalplanen för Iniö kommun, som Iniö kommunfullmäktige har godkänt , har östra och södra stranden på Ytterstö, Grankobban och södra och västra delen av Edeskär betecknats som jordoch skogsbruksområde med landskapsvärde (MU). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Anläggningen är belägen i den yttre skärgårdszonen öster om Ytterstö norr om ögruppen Grankobban. Norr om anläggningen finns två större öar, Lempmo och Salmis och öster om anläggningen ön Lempnäs. Anläggningens verkningsområde är beläget på det område, där de djupa och starkt strömmande farledssunden, som förenar Iniöfjärden och Skiftet, möts. Vattendjupet i farledssundet väster om Ytterstö är m och bottnen i sundet är jämn till sin formation. Vattnets strömningsförhållanden är goda i sundet och detsamma

3 3 gäller det grundare sundet mellan Grankobban och Lempnäs. Alla dessa faktorer bidrar till att vattenutbytet vid anläggningen är gott. På odlingsplatsen är vattendjupet m. Vattenkvaliteten Bottenfauna Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i havsområdena i Gustavs och Iniö. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren har de totala fosfor och a klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa kustvatten. De totala fosforhalterna har vid provtagningspunkterna närmast anläggningen huvudsakligen varit µg/l och a klorofyllhalterna 1,5 3,6 µg/l. Bottenorganismerna i Iniö området har undersökts i begränsad omfattning årligen och mer omfattande i samband med samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna år Den enda provtagningspunkten i Iniö havsområde, från vilken prover tas årligen är belägen öster om Iniö norr om Perkala och därmed på ett relativt långt avstånd från anläggningen. Vid undersökningen år 2001 klassificerades bottnen vid de närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna I16 och I18 som halvfrisk / halvsmutsig. Bottnens tillstånd vid provtagningspunkten I16 har dock varierat från halvsmutsig år 1992 till frisk år 1995 och till halvfrisk år Allmänt taget har bottnens tillstånd i Iniö havsområdet långsamt blivit sämre enligt resultaten från de mer omfattande bottendjursundersökningarna åren Vitmärlan har tydligt minskat i antal och ställvis har fjädermygglarver påträffats. Fiskbestånd och fiske I området förekommer fiskarter som är typiska för brackvattenområden, såsom strömming, flundra, abborre, gädda och gös. I anläggningens verkningsområde finns inga stränder eller bottnar som har betydelse för fiskleken. Yrkesfiske idkas inte i någon avsevärd omfattning i anläggningens närområde, men i viss mån idkas strömmingstrålfiske. Yrkesfiskare med fisket som bisyssla förekommer i någon mån. Övrig användning av havs och markområdena På det ifrågavarande området finns inga vattentäkter eller allmänna rekreationsfunktioner för vilka stranden skulle utnyttjas. På norra, västra och södra sidan om Ytterstö finns en 2,4 meters farled och sydost om Ytterstö en båtfarled. Vågsvallet som eventuellt förorsakas av farledstrafiken har beaktats i nätbassängernas konstruktioner och vid förankringen av dem. Inom anläggningens verkningsområde finns inga naturskyddsområden. I anläggningens närområde finns ingen annan verksamhet, som medför sådan belastning på havsområdet, som borde beaktas i

4 4 samband med detta ärende. Lyckans Fisk Ab:s fiskodlingsanläggning är belägen vid Patlot 7 km nordost om Ytterstö anläggningen. FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Saaristomeren Kala Oy:s Ytterstö anläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren enligt miljöskyddsdatasystemet: Ytterstö Medeltal Fiskens tillväxt ca kg Fodrets fosforinnehåll kg/a Fodrets kväveinnehåll kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Fodermängd kg/a Foderkoefficient 1,21 1,06 1,68 1,49 1,33* ) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a * ) Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a * ) * ) Vägt medeltal Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Sökanden har inte haft någon fiskodlingsverksamhet vid anläggningen år Anläggningen består av tre runda nätbassänger, vilkas sammanlagda areal är ca m 2, sammanlagda volym ca m 3 och djup ca 5 m. Konstruktionen som håller bassängerna flytande består av två polyetenrör, vilka bildar en ponton. Bassängernas antal och typer kan variera inom ramen för den största tillåtna volymen enligt tillståndsbestämmelserna. Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge eller sik per år räknat enligt fiskens tillväxt. Tillstånd har ansökts till utgången av år Fiskarna utfodras med automat. Foderförbrukningen har uppskattats till kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla ca 690 kg fosfor och kg kväve. Odlingssäsongen varar ca 180 dygn. Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli ca 450 kg och de årliga kväveutsläppen ca kg.

5 5 Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 0,85 % och som fodrets kvävehalt 6,8 %. De specifika utsläppen skulle vara 7,4 g fosfor och 64,3 g kväve per kilogram producerad fisk. Utfodringen sköts noggrant och för stor utfodring undviks. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före användning. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk funktionella och ekonomiskt användbara förbättringar. Vid tvätt av nätbassängerna används inga tvättmedel eller andra kemikalier. Det torra avfallet (ca 50 kg/a) sorteras och bl.a. fodersäckarna återvinns så långt som möjligt. Resten transporteras till avstjälpningsplatsen. Död fisk (högst kg/a) komposteras vid sökandens utrymmen på Mossala och används för jordförbättring och förs endast i undantagsfall till avstjälpningsplatsen. Varken stickning eller rensning av fisken utförs vid anläggningen, utan vid något av sökandens renserier, vilkas verksamhet dock inte ingår i denna ansökan om tillstånd. VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Fiskodlingsverksamheten påverkar vattenområdets tillstånd endast i form av en ändring av vattnets näringsämneshalter alldeles i närheten av anläggningen. Fiskodlingsanläggningen är belägen vid sidan om 2,4 meters farleden vid Ytterstö och medför inte men för båttrafiken och inte heller olägenheter för förbindelsebåtstrafiken. Enligt sökanden orsakar fiskodlingsverksamheten inte olägenheter eller skada beträffande miljöns olika användningssätt eller för någon fastighet och därmed inte heller sådan skada som borde kompenseras. Fiskodlingsverksamheten medför inga olägenheter för fiskbestånd eller fisket. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR Vid anläggningen förs en skötseljournal, i vilken det antecknas uppgifter om omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Anläggningens inverkan på vattenkvaliteten i omgivningen har kontrollerats inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i havsområdena i Gustavs och Iniö i enlighet med tidigare tillståndsbeslut och Sydvästra Finlands miljöcentrals anvisningar. Kontrollen av sökandens anläggning kan utföras som en del av denna kontroll. Vid behov utförs en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll tillsammans med de övriga fiskodlingsanläggningarna som är belägna på det ifrågavarande havsområdet.

6 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN 6 Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Iniö samt Houtskärs kommuner och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att det inte finns annan punktbelastning i anläggningens närområde. Avståndet till den närmast belägna fiskodlingsanläggningen är 4 km. Vattenkvaliteten i området har under de senast åren varierat mellan lindrigt eutroft och eutroft. Ytvattnets genomsnittliga totalfosforhalter sommartid har varit µg/l. Vattenkvaliteten i anläggningarnas närområden har inte varit eutrofare än i referensområdena, men havsvattnets totala fosforhalter har tydligt varit stigande både i när och referensområdena sedan år Siktdjupet har också tydligt minskat. Fenomenet avspeglar Skärgårdshavets allmänna eutrofiering. I södra delen av fiskodlingsområdet i Iniö, på vilket Ytterstö anläggningen är belägen, har av resultaten från de senaste tre perifytonundersökningarna inte framgått några skillnader i klorofyllmängderna mellan anläggningarnas när och referensområden. Vid de två senaste undersökningarna åren 2000 och 2003 var klorofyllmängderna dessutom tydligt mindre än år Bottnens tillstånd har varierat mycket vid Ytterstö anläggningen i bottendjursundersökningarna som gjorts sedan år Enligt den senaste undersökningen år 2001 är bottnen i anläggningens närområde i bättre skick än bottnen på referensområdet. I Iniö området har bottnens tillstånd vid provpunkterna långsamt försämrats under åren Skillnaderna mellan anläggningarnas närområden och referensområdena har samtidigt minskat. Ytterstö anläggningens inverkan på det omgivande havsområdet har inte synats vid de utförda kontrollundersökningarna. Vattenväxlingen på området är uppenbart bra, men området lider av Skärgårdshavets allmänna eutrofiering. Eutrofieringen i det ifrågavarande området ökas av att vattendjupet i Iniö havsområde är förhållandevis litet. Miljöcentralen har förordat ansökan. Miljöcentralen har dock ansett att det är möjligt att odla kg fisk genom användning av foder som innehåller en mindre mängd fosfor och kväve än vad som framförts i ansökan. På basen av de i påminnelsen framförda beräkningsgrunderna skulle fodrets fosforinnehåll få uppgå till högst 660 kg och kväveinnehållet till högst kg. Färskfoder får inte användas. Nätbassängernas yta får sammanlagt vara högst m 2 och deras volym får sammanlagt vara högst m 3.

7 7 Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Iniö kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft 7 år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 2) AA (Gråsid RNr 1:22, Lempnäs, Houtskär) och BB (Eriksborg RNr 4:5 och Kåludd RNr 4:7, Söderby, Iniö) har motsatt sig beviljande av tillstånd och yrkat att ansökan förkastas. Påminnarna har även konstaterat att sökanden redan inlett sin verksamhet vid Ytterstö anläggningen och yrkat att miljötillståndsverket förkastar ansökan om tillstånd att inleda verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft samt skrider till nödiga åtgärder i ärendet. Påminnarna har konstaterat att fiskodlingarna är de största förorenarna av Skärgårdshavet och att en nedskärning av fiskodlingsverksamheten är nödvändig om belastningen på havsområdena skall minska. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har inte haft någonting särskilt att anmärka med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse, förutom att sökanden ansett att utsläppen från anläggningen kunde tillåtas i den omfattningen som avses i ansökan. Sökanden har med anledning av AA och BB påminnelse konstaterat att bägges fastigheter är belägna på ett relativt långt avstånd från anläggningen och anläggningen är utom synhåll från fastigheterna. Sökanden har ansett att påståendet om att fiskodlingsverksamheten skulle vara Skärgårdshavets största belastare är fullständigt oskäligt och att belastningen på Skärgårdshavet till stor del härstammar från östra Finska viken. Påminnelsen bör förkastas både till den del den gäller förkastande av ansökan och till den del den gäller förkastande av sökandens begäran att få inleda / fortsätta verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. Fortsättandet av verksamheten trots att ändring har sökts medför inga oåterkalleliga verkningar eller men för någon. Ett avbrott i verksamheten skulle däremot medföra betydande skada för sökandens hela verksamhet och anläggningen som en del av denna helhet. Sökanden är beredd att ställa tillräcklig säkerhet för den skada som verksamhetens inledande skulle orsaka och återställandet av miljön, ifall beslutet senare skulle upphävas eller tillståndsbestämmelserna ändras. Sökanden har dock rätt att helt normalt idka verksamhet med stöd av det tidigare tillståndet under år 2005.

8 Tilläggsutredning 8 Sökanden har tillställt miljötillståndsverket ett arrendeavtal som ingåtts med Söderby fiskelag och ett protokoll från Söderby fiskelags styrelsemöte samma dag. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Miljötillståndsverket beviljar Saaristomeren Kala Oy tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Ytterstö anläggningen öster om holmen Ytterstö på det i Söderby by i Iniö kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 (bilaga 2). Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Odling av fisk 3) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg. Den specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7,0 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd när

9 9 ing som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 4) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve och fosforprocent. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. 5) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 6) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 7) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 8) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 9) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt

10 10 övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheterna i Iniö och Houtskärs kommuner och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 10) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Vid behov skall kontrollerna omfatta även vinterförvaringsplatsen. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheterna i Iniö och Houtskärs kommuner inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 11) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland.

11 11 I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Saaristomeren Kala Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2014, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Ytterstö anläggningen under åren beräknade som medeltal varit 380 kg fosfor och kg kväve. Fiskodlingsverksamhet har inte idkats vid anläggningen år Utsläppens inverkan på miljön Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningarna åren har de totala fosfor och a klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa kustvatten. Den ökning i havsvattnets totala fosforhalter, som varit synlig sedan början av 1990 talet, gäller både när och referensområdena och återspeglar sannolikt därmed den allmänna eutrofieringsutvecklingen i Skärgårdshavet. I södra delen av fiskodlingsområdet i Iniö, på vilket Ytterstö anläggningen är belägen, har av resultaten från de senaste tre perifytonundersökningarna inte framgått några skillnader i klorofyllmängderna mellan anläggningarnas när och referensområden. Vid de två senaste undersökningarna åren 2000 och 2003 hade klorofyllmängderna minskat jämfört med år Enligt resultaten från bottendjursundersökningen år 2001 har bottnen i Ytterstö anläggningens närområde varit i bättre skick än bottnen på referensområdet. Havsområdets lämplighet för fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett öppet havsområde, i vilket vattenväxlingen som en helhet bedömd är god och särskilt i sydvästlig nordostlig riktning. Enligt Sjöfartsverkets sjökort (2000) är vattendjupet vid anläggningen m.

12 Anläggningens storlek 12 I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp och fodrets näringsinnehåll Den ansökta årliga tillväxten av fisk om kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 380 kg fosfor och ca kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. På ovan sagda grunder kan de årliga fosfor och kväveutsläppen vid Ytterstö anläggningen vara de ovannämnda. Fosforutsläppen kommer därmed att förbli ungefär desamma och kväveutsläppen kommer att minska med drygt 10 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Det vid anläggningen årligen använda fodret får således innehålla högst 620 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vid odling av regnbågslax används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågslaxen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4 6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbågslaxen för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbågslax. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid Ytterstö anläggning vid odling av ca kg fisk per år vara högst m 2.

13 Tillståndsprövning Miljöskyddslagen 13 På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med generalplanen för Iniö kommun. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Saaristomeren Kala Oy besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen Inledande arbetena och verksamheten Miljötillståndsverket beviljar Saaristomeren Kala Oy tillstånd till anläggande av nätbassänger och odling av fisk i dem i enlighet med tillståndsbestämmelserna ovan innan beslutet vunnit laga kraft. Saaristomeren Kala Oy skall före placerandet av nätbassängerna i havet och inledandet av odlingen, vid länsstyrelsen i Västra Finlands län, deponera euro som säkerhet för att miljön återställs i ursprungligt skick för det fall att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsbestämmelserna ändras. Motivering Tillståndsansökan gäller fortsättande av en existerande verksamhet. Uppskov med anläggandet av nätbassängerna i havet och odlingen av fisk skulle orsaka tillståndshavaren betydande ekonomisk skada. Inledandet av verksamheten orsakar inte övriga former för nyttjande av havsområdet eller naturen eller dess funktion avsevärt varaktigt men. Fiskodlingen och placerandet av de därför behövliga konstruktionerna i havet trots att ändring eventuellt har sökts gör inte ändringssökandet onödigt. Lagrum 101 miljöskyddslagen 2 kap. 26 vattenlagen

14 14 UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena De av miljöcentralen framförda värdena för de specifika utsläppen i havet är inte möjliga att uppnå med de nuvarande fodersorterna. Inledandet av verksamheten Sökanden har på basen av vattendomstolens beslut nr 94/1999/3 av , som fastställts genom vattenöverdomstolens beslut nr 00/0067/2 av , haft tillstånd att i anläggningen odla fisk fram till utgången av år Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003).

15 SÖKANDE AV ÄNDRING 15 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. Vid avgörandet av ärendet har förrättats omröstning. Votum och föredragandens avvikande åsikt har bifogats till beslutet. NE/ha

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

17 Bilaga 2

18 AVVIKANDE ÅSIKT Nina Engberg Inledande arbetena och verksamheten Miljötillståndsverket förkastar Saaristomeren Kala Oy:s begäran om att få inleda verksamheten enligt miljöskyddslagen och byggnadsarbetena enligt vattenlagen innan beslutet vunnit laga kraft. Motivering Saaristomeren Kala Oy har med stöd av Västra Finlands vattendomstols beslut nr 94/1999/3 som fastställts av vattenöverdomstolen med beslut nr 00/0067/2 haft rätt att odla fisk i Ytterstö anläggningen till Det framgår av regeringens proposition till ändring av 2 kap. 26 vattenlagen (RP 2/1982) att miljötillståndsverket i undantagsfall kan bevilja tillstånd till inledande av byggnadsarbetena som ingår i ett företag enligt vattenlagen, men inte till förverkligandet av hela företaget. Tillstånd att inleda arbetena kan likaså beviljas för en enhetlig arbetsprestation, vars verkningar på vattendraget är små. Som sådana har i propositionen avsetts företag, för vilka beviljats tillstånd på basen av 2 kap. 6 1 mom. vattenlagen. Av detta och av innehållet i 2 kap. 26 vattenlagen kan man sluta sig till att förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena inte uppfylls, om arbetet genast efter att beslutet vunnit laga kraft kan slutföras. Bogserandet av anläggningens nätbassänger och det i 2 kap. vattenlagen avsedda placerandet och hållandet av dem på den i tillståndet avsedda odlingsplatsen uppfyller inte de i 2 kap. 26 vattenlagen stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena. Eftersom de i vattenlagen stadgade förutsättningarna för beviljande av tillstånd att inleda arbetena inte uppfylls, kan tillstånd till inledande av verksamheten enligt miljöskyddslagen inte beviljas. Lagrum 101 miljöskyddslagen 2 kap. 26 vattenlagen VOTUM Birgitta Vauhkonen Jag omfattar föredragandens åsikt. In fidem Nina Engberg