MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 86/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 323

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 86/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 323 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet söder om Fladagrundet i Bolax by i Dragsfjärds kommun Tillståndssökande Ab Salmonfarm Oy Kasnäsvägen 1294, Kasnäs Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Ab Salmonfarm Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera och kompletterat denna med tilläggsutredningar. Ansökan avser odling av sammanlagt kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet på vattenområdet Södergård RNr 1:99 invid Gräsören, Storholmen och Äskeholm. Ikraftvarande tillstånd Ab Salmonfarm Oy har genom miljötillståndsverkets beslut nr 66/2002/3 av beviljats tillstånd för anläggandet av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem söder om Fladagrundet i Bolax by i Dragsfjärds kommun sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 900 kg fosfor och

2 Sökandens rätt till det erforderliga området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd 2 högst kg kväve. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst m 3. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall tillståndshavaren avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år Ab Salmonfarm Oy har av AA:s dödsbo arrenderat ett fem hektar stort, till fastigheten Södergård RNr 1:99 hörande vattenområde för odling av fisk. Avtalet är i kraft i tio år. I strandgeneralplanen för västra skärgården i Dragsfjärd har Fladagrundet, Lökholmarna och Gråsören betecknats som område för fritidsbostäder (RA) och som jord och skogsbruksdominerat område, som är mycket känsligt för slitage eller annars har särskilda miljövärden (M 2). Anläggningen är inte belägen i närheten av något naturskyddsområde. Vattenområdet Belastning Vattenkvaliteten Perifyton Fiskodlingsanläggningen är belägen i Skärgårdshavet i den nordligaste delen av Hangö västra fjärd. Vattendjupet vid fiskodlingsplatsen är ca 7 8 m. Mellan anläggningen och det öppna havet i söder finns ett grundare vattenområde mellan holmarna Storholmen och Furuholmen där vattendjupet är mindre än 2 m. Vattenströmningarna mellan Lökholmarna begränsas av smala sund. Vattendjupet i odlingens omedelbara närhet i väster är ca 15 m och i öster ca 10 m. Anläggningen är belägen i mellanskärgården, där naturlig belastning från land är liten i synnerhet sommartid. Belastningen i form av avloppsvatten från bosättning är relativt liten. De närmaste fiskodlingsanläggningarna är belägna söder, väster och norrut på över tre kilometers avstånd. Vattenkvaliteten, liksom bottenfaunan och perifyton, i närheten av fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kasnäs Rosala Hitis havsområde. Det har inte utförts undersökningar av vattenkvaliteten i fiskodlingens verkningsområde under åren År 2004 var mängden klorofyll a i perifyton efter den första provperioden ungefär en och en halv gång större vid provpunkterna på några hundra meters avstånd från fiskodlingen samt vid punkten ca 1 km västerut, än vid punkterna på 0,5 1,5 km avstånd österut. I hela kontrollundersökningsområdet varierade klorofyllmängderna mellan 1,5 och 28 mg/m 2 och i närheten av ifrågavarande fiskodling mellan 2,7 och 9,9 mg/m 2. Efter den andra perioden var skillnaden

3 3 mellan områdena inte längre betydande och klorofyllmängden var i samma storleksklass som resultaten från västra sidan från första perioden. År 2005 var situationen efter den första perioden den motsatta så att mängderna klorofyll a var något större i punkterna öster om anläggningen, med undantag av den punkt som är belägen allra närmast anläggningen, där mängderna var störst. Mängderna var små vid de flesta provpunkterna i hela området och varierade mellan 0,2 och 14 mg/m 2 och i närheten av ifrågavarande anläggning mellan 2,8 och 6,6 mg/m 2. Efter den andra perioden var mängderna i närheten av anläggningen låga eller mycket låga. År 2007 varierade mängden klorofyll a i hela området mellan 0,9 och 26 mg/m 2. I delområdena Kasnäs och Rosala var halterna i huvudsak lägre än 5 mg/m 2. Däremot var halterna i huvudsak större än 10 mg/m 2 på delområdena Bergön (14,1 mg/m 2 nära anläggningen) och Hitis. Efter andra perioden var halterna 1,3 9,2 mg/m 2. På delområdena Bergön (2,1 mg/m 2 nära anläggningen) och Hitis var halterna betydligt lägre än efter den första perioden. Bottenfauna En omfattande undersökning av bottnens tillstånd har i området utförts vart tredje år. Enligt bottenfaunaundersökningen år 2003 klassificerades bottnen vid provpunkten närmast anläggningen som halvfrisk/halvförorenad. Hydrobia spp snäckor, som är indikatorer för halvfriska förhållanden, var allmänna vid provpunkten. I hela kontrollområdet varierade bottnens tillstånd från halvfriskt till mycket förorenat och halvfriska bottnar förekom vid sex provpunkter. Varje år utförs undersökningar vid sju så kallade basstationer. Vid den basstation som är belägen över två kilometer väster om anläggningen var bottnen åren halvfrisk och har fram till år 2005 mestadels varit halvfrisk. Fiskbestånd och fiske Användningen av området I odlingens omedelbara närhet idkas inget yrkesfiske. I området bedrivs sedvanligt husbehovsfiske och fritidsfiske, främst sommartid. Främsta arter är abborre, gädda och flundra, Områdets enda yrkesfiskare fiskar väster om odlingen i Skallerfjärdens västra delar. Inom en två kilometers radie från odlingen finns det främst glest utspridda sommarstugor. I anslutning till området finns inga rekreationsområden eller allmänna badstränder. Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Ab Salmonfarm Oy:s anläggning Bolax Lax och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet:

4 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg Fodrets fosforinnehåll kg/a Fodrets kväveinnehåll kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Fodermängd kg/a Foderkoefficient 1,20 1,16 1,11 1,15 1,06 1,13 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a 5,7 5,3 5,3 5,2 4,8 5,3 *) Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a *) * ) Vägt medeltal Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Verksamhetens stödpunkt Anläggningen består av fem nätbassänger, vars sammanlagda areal är ca m 2, sammanlagda volym ca m 3 och djup 4 m. Fodret transporteras från leverantören direkt till utfodringsautomaterna. Stickning och rensning av fisken sker i sökandens renseri i Kasnäs. Produktion Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret ska få innehålla ca 940 kg fosfor och kg kväve. Fiskarna utfodras med hjälp av ADB styrda utfodringsautomater. Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli ca 540 kg och de årliga kväveutsläppen ca kg. Den bästa tillgängliga teknik som tillämpas för att minska belastningen är användning av torrfoder av hög kvalitet och ADB styrda utfodringsautomater.

5 5 Avfallshantering Död fisk (ca kg/a) lagras i en cistern med myrsyra och transporteras till Forssa för kompostering. Använda fodersäckar återanvänds inom lantbruket. Verksamhetens verkningar Vattenmiljöns tillstånd Olägenheterna som en fiskodling så enskilt placerad som denna förorsakar är obetydliga. Läget är utmärkt med tanke på havsvattnets cirkulation och omblandning. Odlingen kommer därmed inte att i betydande grad försämra vattenkvaliteten i området. Beroende på varierande vind och väderförhållanden, speciellt vid långvariga högtrycksperioder, är det möjligt att knappt märkbara, kortvariga verkningar kan skönjas inom en radie på ca 500 m från odlingen. Användningen av havsområdet Kontroll av verksamhetens verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Odlingsverksamheten medför inte men för båttrafiken eller fisket i området. Verksamheten inverkar inte på sommarstugornas rekreationsvärde. Fiskodlingsverksamhetens verkningar har i Kasnäs Rosala Hitis havsområde observerats sedan början av 1980 talet. Observationerna har inriktat sig på undersökningar av vattnets fysikalisk kemiska kvalitet och uppföljandet av klorofyll a, perifyton samt bottenfauna. Miljöcentralen tillställs årligen ett sammandrag av producerad fisk och använd fodermängd. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Dragsfjärds kommun berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att fiskodlingsanläggningens effekter på vattenkvaliteten i området syns som ökad perifytontillväxt i närheten av anläggningen, fastän skillnaderna mellan de närmaste kontrollpunkterna och referenspunkterna inte varit stor på 2000 talet. Bottnarnas tillstånd i anläggningens närområde är bättre än vid nästan alla de övriga fiskodlingarna i Dragsfjärds havsområde. Detta kan till en del bero på att bottenfaunaproven tagits från grundare bottnar där syreförhållandena är relativt goda. Vattenkvaliteten har inte

6 6 undersökts i närheten av anläggningen, men klorofyllhalterna har ökat i Dragsfjärds havsområde även under 2000 talet. I den nya ekologiska klassificeringen enligt EU:s ramdirektiv för vatten klassas ytvattnets ekologiska tillstånd enligt en femgradig skala. Målet är att uppnå åtminstone en god status innan år Dragsfjärds havsområde är klart eutrofierat och tillståndet klassas som måttligt. Klassificeringen baserar sig huvudsakligen på höga klorofyll och näringsämneshalter samt regelbundna blomningar av cyanobakterier. På många håll är bottnarnas tillstånd dålig. För att uppnå ett gott ekologiskt tillstånd bör näringsbelastningen minskas. Fiskodlingen står för den största lokala näringsbelastningen. Därmed bör dess belastning inte ökas utan hellre minskas. Miljöcentralen har framfört att sökanden skulle beviljas tillstånd att vid fiskodlingsanläggningen använda foder som årligen innehåller högst 800 kg fosfor och högst kg kväve. Nätkassarnas areal får vara högst m 2. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för den specifika belastningen från odlingen är högst 7 g fosfor och 44 g kväve per producerat fiskkilo. Från början av 2010 borde odlingens specifika belastning vara högst 6 g fosfor och 40 g kväve per producerat fiskkilo. Tillståndshavaren ska föra en skötseljournal över anläggningens funktion och på anmodan ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för kontrollen av journalens tillförlitlighet. Sydvästra Finlands miljöcentral ska årligen före utgången av februari månad tillställas ett sammandrag av det föregående året. Uppgifter om fisksjukdomar och behandlingen av dessa bör antecknas i skötseljournalen och allvarliga fisksjukdomsfall och fiskdöd bör anmälas även till miljöcentralen. Tillståndshavaren ska utföra driftsövervakning och vattendragskontroll på ett av miljöcentralen godkänt sätt, samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun resultaten av kontrollerna. Kontroll bör utföras även då det sker uppehåll i verksamheten eller då verksamheten sker i mindre skala än tillståndet föreskriver. Tillståndet bör beviljas så, att det är i kraft 7 år och en ny tillståndsansökan ska anhängiggöras ett år före utgången av tillståndets giltighetstid. 2) Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral har i sin påminnelse förordat beviljande av tillstånd enligt samma odlingsvillkor som tidigare. Läget för fiskodlingen är måttligt i relation till miljön och övrig användning av skärgården. På basis bottenfaunaundersökningarna har bottnen i anläggningens närhet klassificerats som halvfriska. Enligt TE centralen är det inte möjligt att med hjälp av fiskbeståndsundersökningar särskilja fiskodlingens effekter på anläggningens närmiljö och dess fiskbestånd. Det är heller ej möjligt att med rimliga kostnader beräkna fiskodlingens andel i de förändringar som sker i miljön. Därmed anser TEcentralen att det inte är nödvändigt att förplikta sökanden att låta utföra fiskeriekonomisk kontroll vid sökandens anläggning vid

7 7 Fladagrundet. Fiskodlingsanläggningarnas effekter kan med tillräcklig noggrannhet uppföljas med hjälp av vattendragskontroller, så länge de innefattar uppföljning av biologiska faktorer, såsom bottenfauna och perifyton. 3) Sjöfartsverket har i sin påminnelse framfört att nätkassarna bör utmärkas enligt Sjöfartsverkets beslut Förtöjning eller förankring av nätkassarna bör ske så, att allmän båt eller fartygstrafik inte förhindras eller försvåras. Nätkassarna bör placeras så att tillräckligt avstånd lämnas till farleder och möjliga manövreringsområden för fartyg eller båttrafik. Utmärkningen av nätkassarna får inte ske så, att fasta eller flytande, belysta eller obelysta, sjömärken kan förväxlas med fiskodlingens utmärkning. Kopia eller utdrag ur sjökort där platsen för fiskodlingen framgår bör tillställas Sydvästra Finlands farledsenhet så fort tillstånd beviljats. 4) BB och CC samt DD och EE (Gräsören RNr 1:102, Bolax by, Dragsfjärds kommun) har motsatt sig beviljandet av miljötillstånd, eftersom fiskodlingen förorsakar fosforutsläpp i det allt mer eutrofierade havet. 5) FF har i sin påminnelse framfört att tillstånd inte ska beviljas eftersom sökandens behandling av utsläppen är undermålig och sökandens verksamhet förorenar miljön. Havsområdet eutrofieras och rekreationsmöjligheterna försämras. I fiskodlingens verkningsområde finns en betydande mängd permanent och sommarbosättning och de möjligheter till rekreation och naturupplevelser området erbjuder är anmärkningsvärda. 6) GG och HH (Lill Flakholm RNr 2:24, Notlandet 3:77, delägare i delägarlaget Vänoxa RNr 876:2, Vänoxa by, Dragsfjärds kommun) har i sin påminnelse framfört att tillstånd inte bör beviljas. Fiskodlingsanläggningens fosfor och kväveutsläpp kommer att vara betydande och därmed påverka vattenkvaliteten i omgivningen negativt. Fiskeredskapen smutsas tydligt ner, vilket till en del beror på ifrågavarande anläggning. Till en följd av att vattnen i innerskärgården är grunda och vattenståndsvariationerna stora sprids utsläppen på ett stort område. Sådana anläggningar bör placeras i ytterskärgården eller i närheten av öppet hav. Miljöskyddet bör gå före det privata intresset. Företaget i fråga bör undvikas eller begränsas så länge man inte vet på vilket sätt det förorenar vattnen. 7) II och JJ (RNr 4:3), KK (Stickeludden RNr 3:44, Vänoxa by), LL (Lökholm RNr 1:33, Furuholm 3 RNr 1:109, Furuholm RNr 1:34, Bolax by, Furuholm II RNr 2:41, Bolax by), MM (Stickelholmarna RNr 3:40, RNr 3:41, Djupvik RNr 3:42, Lilla Stickelholmen RNr 3:43, Vänoxa by), NN (RNr 3:56), OO (RNr 2:40), PP (Lökholmsören RNr 1:97, Lökholmsudden RNr 1:98, Bolax by), QQ (RNr 3:39), RR (RNr 2:69), SS (Själglovatten RNr 1:53, Bergtomt RNr 3:53, Bergskog RNr 3:55, Bergstrand RNr 3:57, Själgloudden RNr 3:58, Bergvik RNr 3:37, Bergudd RNr 6:0, Vänoxa by), TT (Gräsören RNr 2:16, Vänoxa by), UU (Eskiholm RNr 2:40, Bolax by) har i sin påminnelse yrkat på

8 8 att ansökan bör förkastas som lagstridig och att sökanden åläggs ersätta kostnaderna för avfattandet av påminnelsen. Uppgifterna om det omgivande vattenområdets strömningsförhållanden är bristfälliga. Olägenheterna från fiskodlingen har spridits i omgivningen och försvagat fastigheternas vattenområden på ett sätt som inte tyder på förmånliga strömningsförhållanden. Ansökningen berör inte inverkan av det slam som sedimenterar under odlingsbassängerna eller på det sätt vilket havsbottnen runt anläggningen kommer att återställas efter att verksamheten slutar. Påminnarnas fastigheter är som närmast belägna på ca 150 m avstånd från sökandens anläggning. Fiskodlingen har försämrat vattenkvaliteten märkbart, minskat antalet fiskarter och fått fiskefångsten att kollapsa samt medför buller och ständiga luktolägenheter. Ansökan beaktar inte de olägenheter som inverkar på fastigheternas bruksvärde och ekonomiska värde. Verksamheten för vilken tillstånd ansöks leder till följder som avses i 6 och 42 miljöskyddslagen och 17.1 lagen angående vissa grannelagsförhållanden. De menliga effekter som fiskodlingen medför överstiger den skyldighet att tåla störning som avses i 4 lagen om ersättning för miljöskador. Vid tillståndsförfarandet bör även de övriga fiskodlingsanläggningarna som påverkar Dragsfjärds havsområde tas i beaktande. Man bör bedöma huruvida dessa fiskodlingsanläggningar har en sådan teknisk och funktionell växelverkan som kräver en gemensam granskning av deras miljöeffekter och avfallsservice. Fastän sökandens verksamhet ej ensam anses göra det, kräver den sammanlagda fiskodlingsverksamheten i området en miljökonsekvensbedömning enligt 65 naturskyddslagen. Ansökan beaktar inte sådan bedömning av alternativa odlingsplatser som avses i 6 miljöskyddslagen. Vattnets omsättning i området för fiskodlingen är begränsad och användningen av området strider mot fiskodlingens effekter och fiskodlingsverksamheten bör därmed flyttas till en lämpligare plats. Påminnarna har på grund av ansökans brister och behovet av experthjälp ansett att det är orimligt att de ska stå för kostnaderna för avfattandet av påminnelsen. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse konstaterat att miljöcentralens slutsats inte återspeglar de iakttagelser som i övrigt gjorts i utlåtandet angående området i närheten av sökandens anläggning. Ett generellt konstaterande om vattnets kvalitet i Dragsfjärds havsområde får inte styra avgörandet gällande sökandens anläggning, då man samtidigt konstaterar att vattenkvaliteten omkring sökandens anläggning åtminstone inte försämrats. Mot bakgrunden av resultaten från

9 9 kontrollundersökningarna är havsområdet i fråga lämpligt för fiskodling i åtminstone samma omfattning som hittills, men undersökningsresultaten talar heller inte emot en utvidgning av verksamheten i den ansökta omfattningen. Sökanden har konstaterat att denne delar TE centralens åsikt i fråga om havsområdets lämplighet för fiskodling och belastningens inverkan på miljön, men har ansett att hinder för en ringa utvidgning ej torde föreligga. Sökanden har påpekat att denne inte har något att anföra angående Sjöfartsverkets påminnelse. Sökandens har med anledning av BB:s med fleras påminnelse konstaterat att påminnarna redan vid handläggningen av föregående tillstånd yrkat på att tillstånd ej bör beviljas och att det nu inte framförts några nya relevanta grunder för detta. Miljötillståndsverket torde därför förkasta BB:s yrkande med hänsyn till att havsområdet i fråga är lämpligt för fiskodling åtminstone i samma omfattning som hittills. Verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten kan inte anses vara så betydlig att användningen av havsområdet och de närbelägna strandområdena för andra ändamål såsom rekreation nämnvärt skulle försvåras. Östersjöns totaltillstånd kan fiskodlarna ej klandras för, då odlingsverksamhetens andel endast utgör någon enstaka procent av belastningen. Den generella försämringen av Östersjöns och Skärgårdshavets tillstånd sammanhänger inte med förekomsten av närbelägna fiskodlingar. Sökanden har med anledning av FF:s påminnelse vad gäller det försämrade rekreationsvärdet hänvisat till det som anförts ovan. Vad gäller anläggningens tekniska kvalitet har sökanden hävdat, att FF:s påstående är helt ogrundat och att anläggningen tekniskt sett är över medelnivå för motsvarande anläggningar. Det är inte fråga om en nyetablering av verksamheten, utan ett tillstånd att mot bakgrunden av iakttagelserna från anläggningens över tjugoåriga verksamhet kunna fortsätta verksamheten. Sökanden har med anledning av GG:s och HH:s påminnelse konstaterat att de anförda resonemangen och iakttagelserna är sakliga och säkerligen korrekta. Däremot har sökanden ansett att påminnarnas slutsats är felaktig, då de anser att fiskodlingsverksamheten bör förbjudas eller begränsas i väntan på vetenskaplig utredning om fiskodlingsanläggningarnas andel av inverkan på miljön. I brist på sådan utredning kan fiskodlingsverksamhet i enlighet med tillståndsbestämmelserna inte anses medföra betydande förorening av miljön eller risk för sådan. Sökanden har med anledning av II:s med fleras påminnelse ansett att det omkringliggande vattenområdets strömningsförhållanden refererats tillräckligt noggrant i ansökan. Anläggningen befinner sig som bekant mellan Hangö västra fjärd i öst och Skallerfjärden i väst och dessa är båda betydande havsfjärdar med enorma

10 10 vattenmassor. Hittills har ingen ansett dessa omständigheter vara otillräckligt utredda och än mindre har sökanden uppmanats komplettera sin ansökan härvidlag. Påminnarnas påståenden om tilltagande belastning för vattenområdet vid anläggningen och därav föranledda menliga påföljder för påminnarnas fastigheter är rena spekulationen, som inte bottnar i utredda fakta. Av påminnarna har åtminstone KK samt VV och NN redan i det år 2002 givna beslutet konstaterats äga fastigheter på 0,5 km avstånd från anläggningen, varför anläggningen inte ansetts påverka sagda fastigheters användning för rekreation. Påminnarna LL och PP har vid senaste tillståndshandläggning anfört samma anmärkningar som nu och dessa har dels förkastats och dels beaktats i tillståndsbestämmelserna. Förhållandena har inte förändrats i sämre riktning sedan senaste prövning och samma yrkanden ska inte heller nu kunna ha någon framgång. Påminnarna beskyller utan grund fiskodlingsanläggningen för den generella vattenkvalitetsförsämring som skett i skärgården. Svåra vattenkvalitetssituationer uppstår främst på grund av väderleksförhållandena, då långvariga högtryck under högsommaren med därtill hörande svaga sydliga vindar höjer vattentemperaturen till havs över 20 C, varvid algerna stiger upp till ytan och driver in mot ytterskärgården för att sedan packas ihop likt mattor vid stränderna med påföljande luktolägenhet. Fenomenet är bekant för alla och drabbar även påminnarnas fritidsfastigheter oberoende av förekomsten av fiskodlingsanläggningar. Det finns heller inte något orsakssamband mellan den ansökta fiskodlingen och allmänt försämrad fiskfångst. Påståendet om ljudolägenhet kan med beaktande av verksamheten vid anläggningen inte falla inom ramen för normala toleransgränser. Buller kan förekomma i obetydlig utsträckning i samband med påfyllning av automaterna någon enstaka gång i veckan. Bullerstörningen från passerande båttrafik måste dock vara betydligt större. Påstådda luktbesvär måste i huvudsak härröra sig från tidigare nämnda alganhopningar och inte från odlingen, eftersom sökanden noggrant följt de tillståndsbestämmelser som gäller skötseln av odlingen. Sökanden har ansett att den i ansökan avsedda fiskodlingen inte på förhand sett orsakar sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador ska ersättas. Anläggningen förorsakar inte heller så betydlig negativ inverkan på vattenkvaliteten, att användningen av havsområdet och de närbelägna strandområdena för andra ändamål såsom rekreation nämnvärt skulle försvåras. Den nytta som fiskodlingen har medfört och kommer att medföra är betydlig i förhållanden till de påstådda skador och men, som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar.

11 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 11 Sökanden har bestridit påståendet att tillståndsförfarandet av all fiskodling i Dragsfjärds område borde ske centraliserat. Hela Dragsfjärds havsområde kan inte anses utgöra ett och samma influensområde och miljötillståndsverket har redan i samband med tidigare beslut i tillräcklig mån beaktat bedömningen av närbelägna odlingar genom att tillse, att tillståndsperioderna för fiskodlingsanläggningarna i samma influensområde sammanfaller. Påminnarnas krav om en flyttning av anläggningen och utredning av alternativa placeringsplatser är en fråga som sökanden inte förbisett. Alternativa och i så fall bättre placeringsplatser för anläggningen i närområdet står inte lätt att finna. Odlingsplatsen har valts med hänsyn till platsens goda förutsättningar för fiskodlingsverksamhet. Under de 24 år som anläggningen funnits på platsen kan man inte säga att vattensystemet vid odlingsplatsen skulle ha påtagligt försämrats, trots den allmänna negativa utvecklingen i Östersjön. Valet av alternativa anläggningsplatser begränsas också av ägooch besittningsförhållanden samt av de krav odlingsfisken ställer på förhållandena. Den valda platsen kan därför inte betecknas som problematisk eller illa vald i sig och odlingsverksamheten kan säkert fortgå framledes på rimliga villkor för såväl sökanden som övriga parter. Enligt huvudregeln i 16 kap mom. vattenlagen ska parterna själva stå för sina kostnader. Sökanden har bestridit att ansökan skulle vara behäftad med sådana brister, som skulle utlösa akut behov av avancerad juridisk hjälp. Ansökan torde uppfylla gängse krav och eventuella brister kompletteras på miljötillståndsverkets anmodan, innan påminnelser inbegärs. Sökanden har yrkat på att miljötillstånd beviljas enligt ansökan och att påminnarnas yrkanden förkastas som ogrundade och ostyrkta. Miljötillståndsverket beviljar Ab Salmonfarm Oy tillstånd att hålla nätbassänger i havet och att odla fisk i dem söder om Fladagrundet på vattenområdet tillhörande fastigheten Södergård RNr 1:99 (bilaga 2). Tillståndshavaren ska följa tillståndsbestämmelserna nedan. Konstruktioner och anordningar 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling.

12 12 2) Tillståndshavaren ska hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet ska de utmärkas på ett av Sjöfartsverket godkänt sätt. Till Sjöfartsverket ska sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Verksamheten och utsläppen Störningar och andra exceptionella situationer 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 830 kg och kväve högst kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,0 g fosfor och 46 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret ska avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren ska sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter. 6) Anläggningen bör skötas omsorgsfullt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten ska ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen ska förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. 7) Död fisk och avfall som uppstår vid stickning av fisk ska tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen ska skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten ska bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet ska sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas ska föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall ska föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. 9) Tillståndshavaren ska underrätta Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun om betydliga

13 Kontroll av verksamheten samt rapportering 13 störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen ska utredas omedelbart och de uppmärksammade felen ska rättas utan dröjsmål. 10) Tillståndshavaren ska meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavaren ska utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren ska därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen ska antecknas uppgifter om de bassänger som förs till och från platsen det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden död fisk och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen ska utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna ska bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral ska årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren ska på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavaren ska utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och

14 14 bottenfaunans tillstånd som ska utföras under vissa år. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram ska inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten ska tillställas ovannämnda myndighet och miljövårdsmyndigheten i Dragsfjärds kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna ska dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren ska underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som ska bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall ska anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Oy Salmonfarm Ab avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2016, ska bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förutsättning att sökanden har nyttjanderätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Till ansökan bör förutom annat bifogas ett sammandrag av anläggningens kontrollundersökningar och kontrollresultaten från kontrollpunkterna i verkningsområdet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador ska ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen ska ersättas. Iakttagande av strängare förordning Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, ska förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.

15 15 MOTIVERING Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett ganska grunt mellanskärgårdsområde. Vattenområdet öster om anläggningen är tämligen grunt och vattenväxlingen begränsas i söder av holmar. Väster om anläggningen där Skallerfjärden är belägen är vattendjupet större. Den lokala diffusa belastningen och punktbelastningen av avloppsvatten är liten i området och fiskodlingen står därmed för den största lokala belastningen av näringsämnen. Strömmar från Finska viken och norra Östersjön för dock med sig näringsämnen till området. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har fiskens tillväxt vid anläggningen åren varit i medeltal kg per år och de genomsnittliga utsläppen i havet 490 kg fosfor och kg kväve. Anläggningens storlek Fiskodlingens effekter på vattenkvaliteten har tidvis kunnat skönjas i form av förhöjda mängder perifyton i närheten av fiskodlingsanläggningen. Bottnens kvalitet har på 2000 talet enligt bottenfaunaundersökningarna klassificerats som halvfrisk eller halvförorenad men är bättre än vid de flesta andra fiskodlingar i Dragsfjärds havsområde. Havsområdet är eutrofierat och näringsämnesbelastningen i området bör inte öka. Miljötillståndsverket har begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla högst 830 kg fosfor och kg kväve. Mängderna näringsutsläpp beräknas därmed vara 490 kg fosfor och kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,2 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP), är det möjligt att uppnå en tillväxt på ca kg/a. Till en följd av att det vid anläggningen används foder med minsta möjliga mängder fosfor och kväve och att utfodringen sker så noggrant som möjligt kan tillväxten vara större än den som här beräknats. Anläggningens fosforutsläpp hålls på samma nivå som tidigare, medan kväveutsläppen ökar med högst 10 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Nätbassängernas storlek har bestämts enligt deras areal. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Nätbassängernas största tillåtna sammanlagda areal m 2 har beräknats enligt den högsta tillåtna volymen m 3 i det föregående tillståndet och bassängdjupet 4 m. Arealen har begränsats i enlighet med de tidigare tillståndsvillkoren för att ge sökanden möjligheten att kunna odla större tillväxtmängder med ovanstående utsläppsvärden.

16 16 Tillståndets giltighet Tillståndsprövning Tillståndet är tidsbestämt, så att förutsättningarna för verksamheten kan bedömas på nytt med beaktande av utsläppens effekter på havsområdet och av andra skäl uppstående förändringar, möjligheterna att minska utsläppen i takt med fiskodlingsverksamhetens utveckling samt tillståndshavandens nyttjanderätt till det för fiskodlingen erforderliga området. Tillståndets giltighetstid är tillräckligt lång för att fiskodlingsverksamheten ska kunna utvecklas utan att verksamhetens ekonomiska lönsamhet riskeras. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för anläggande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan, och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Miljötillståndsverket har beaktat de av Sydvästra Finlands miljöcentral, TE centralen och Sjöfartsverket framförda påminnelserna på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena Miljöcentralens yrkande angående värdet för det specifika utsläppet i havet har beaktats så att gränsvärdet för fosfor har fastställts till 6,0 g/kg och för kväve till 46 g/kg. Värdena överensstämmer med de av miljötillståndsverket använda kalkyleringsgrunderna. De i tillståndsbestämmelserna avsedda värdena för de specifika

17 HANDLÄGGNINGSAVGIFT 17 utsläppen kan nås då anläggningen sköts noggrant och då man använder foder med minsta möjliga näringshalter. Förkastande av ansökan På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår ur tillståndsbestämmelserna. Miljökonsekvenser Projektet i fråga är inte, ensamt eller tillsammans med andra nära belägna likadana projekt, sådant som lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning skall tillämpas på. Yrkande på ersättning för kostnader Miljötillståndsverket förkastar påminnarnas yrkande på ersättning för kostnaderna som åsamkats av uppsättandet av påminnelsen, eftersom de inte enligt 16 kap. 27 vattenlagen har varit tvungna att vidta särskilda åtgärder för att bevisa att de vållas skada, men eller annan förlust av förmån och då det annars inte heller finns särskilda skäl att ersätta kostnaderna. Uppsättandet av påminnelsen i detta ärende förutsätter ingen expertis utan lyckas även av en lekman. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan euro Lagrum Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt om kg per år.

18 SÖKANDE AV ÄNDRING 18 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin. Ärendet har föredragits Juha Helin. JH/sl

19 Bilaga 1 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

20 Karta Bilaga 2