MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 126/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 337

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 126/2008/3 Dnr LSY 2007 Y 337 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet nordost om Torngrund samt vinterförvaring av fisk öster om Tallskäret i Kristinestad by i staden Kristinestad. Tillståndssökande Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Petrin Lohi Oy och Lännen Lohi Oy Ottovägen 7, Kristinestad Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Petrin Lohi Oy och Lännen Lohi Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat denna med tilläggsutredningar. Ansökan avser grundandet av ny fiskodlingsverksamhet med en produktion på kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt, i nätbassänger i havet nordost om Torngrund samt vinterförvaring av fisk i nätbassänger öster om Tallskäret på dessa två olika vattenområden som tillhör fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0. Fiskodlingsanläggningen är belägen ca 3,5 km från fastlandet och vinterförvaringsplatsen ca 0,5 km från fastlandet. AA har på samma odlingsområde beviljats tillstånd nr 15/1997/3 av Västra Finlands vattendomstol. AA har nedlagt fiskodlingsverksamheten och transporterat tillståndet på BB som har odlat fisk på området från år 1998 till år Efter detta har ingen fiskodlingsverksamhet idkats på området.

2 Sökandens rätt till det erforderliga området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd 2 Petrin Lohi Oy och Lännen Lohi Oy har av staden Kristinestad arrenderat ett 0,8 hektar stort vattenområde nordost om Torngrund på fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0 för odling av fisk. Staden har dessutom gett tillstånd till vinterförvaring av fisk i havet öster om Tallskäret, på samma fastighet. Arrendetiden är tio år. För området finns en uppgjord strandgeneralplan, där både den planerade fiskodlingsanläggningen och vinterförvaringsplatsen är betecknade som tidsbestämda fiskodlingsområden (fo). Ett stort område (110 ha) från Gåsgrund i Kristinestad till Kaskö är i regionplanen reserverat som rekreationsområde (VI 2) avsett i huvudsak för effektiv utflyktsverksamhet. Holmen Torngrund, i närheten av vilken odlingsanläggningen är planerad, ligger inom detta område och är ett omtyckt utflyktsmål. Enligt strandgeneralplanen är områdena norr och öster om Tallskäret, där vinterförvaringen planeras, betecknade som bycentrumsområde (AT) och fritidsbosättningsområde (RA). På holmarna i närheten av den planerade odlingsanläggningen finns inga sommarstugor eller permanenta bostäder. Området Murgrund Österskäret (SU 4) samt Flyttjorna (SU 1) är i regionplanen reserverade som skyddsområden. Områdenas avstånd till fiskodlingsanläggningen är ca 2 km respektive 1 km. Ögrupperna Österskärsgynnorna, Murgrund och Flyttjorna är fågelskyddsområden. Fiskodlingsanläggningen ligger på ett område som hör till nätverket Natura 2000, Kristinestad skärgård (FI ). Området utgör ett representativt exempel på det smala skärgårdsbältet mellan Kaskö och Sastmola. Skärgården består av många, mestadels trädlösa skär och holmar eller bergiga holmar med ett fåtal träd. Det finns endast några holmar som är täckta av skog. Fågelarter som häckar inom området är bl.a. bergand, silltrut, skräntärna, labb, svärta, snatterand och gravand. Floran på holmarna är riklig och i den ingår flere utrotningshotade och sällsynta arter. Vattenområdet Fiskodlingsanläggningen är belägen i skärgårdsområdet söder om Kristinestad. Området består av öppen inre skärgård med holmar och skär. Öppna havet tar vid väster om Torngrund. Vinterförvaringsplatsen utanför Tallskäret ligger i en ganska sluten havsvik avgränsad av holmar och fastlandet. Vattenomsättningen i viken sker främst bara via smala passager. Enligt sjökortet är vattendjupet i närheten av Torngrund som störst 14 m och vid fiskodlingsplatsen ca 10 m. Mellan anläggningen och det öppna havet i söder finns ett grundare vattenområde mellan holmarna Storholmen och Furuholmen där vattendjupet är mindre än 2 m. Vattenströmningarna mellan

3 3 Lökholmarna begränsas av smala sund. Vattendjupet i odlingens omedelbara närhet i väster är ca 15 m och i öster ca 10 m. Havsvattnet vid kusten strömmar huvudsakligen i nordlig riktning. Variationer i havsvattenståndet, vindförhållandena samt bottnens form har dock stor inverkan på vattnets rörelser. I synnerhet snabbt sjunkande havsvattenstånd får vattenomsättningen att ske snabbt på området och vattenståndet kan variera med över en meter. Vid den planerade fiskodlingsanläggningen är vattenomsättningen enligt tidigare undersökningar god och det finns inga trösklar som kunde begränsa vattenomsättningen nära bottnen. På grund av starka strömmar samt avsaknaden av undervattenströsklar sker ingen eller endast obetydlig sedimentering. Utspädningsförhållandena vid den planerade fiskodlingen är därför ovanligt goda. Belastning Vattenkvaliteten Lappfjärds å mynnar ut i havet ca 5 km öster om det planerade anläggningsområdet och Tjöck å rinner ut ca 7 km nordost om området. Vid ostlig vind kan speciellt inverkan av Lappfjärds å påverka vattenkvaliteten vid Torngrund. I närheten av den planerade anläggningen finns inga andra fiskodlingsanläggningar. Närmaste anläggningar är Petrin Lohi Oy:s anläggning ca 2,2 km och CC:s anläggning ca 3 km norrut samt Bobergin Lohi, avoin yhtiö benämnda bolags anläggning ca 4 km söderut. Vattenkvaliteten, liksom bottenfaunan och perifyton, i området har kontrollerats som en del av den gemensamma kontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes sedan slutet av 1980 talet. På området för den nu planerade fiskodlingsanläggningen finns två provstationer för vattenkvaliteten. En provstation är belägen i den dåvarande fiskodlingens omedelbara närhet och referensstationen ca 0,5 km söder om anläggningen. Vattnet nära Torngrund har under åren varit något eutroft. Vattnets totala fosforhalter uppgick till µg/l. Skillnaden mellan prov och referensstationen har inte varit betydande. Vattnets klorofyll a halter var på nivån för kargt/något eutroft vatten: 1,5 5,6 µg/l. Vattnets grumlighet och färgvärde har varit låga och syrehalten god eller nöjaktig både i ytvattnet och i vattenskikten nära bottnen. Perifyton Enligt kontrollrapporten var perifytontorrvikten år ,16 mg/cm 2 både intill den dåvarande fiskodlingsanläggningen och vid referensstationen. Perifytonets klorofyll a halt invid odlingsanläggningen var 49 mg/m 2, och vid referensstationen 33 mg/m 2. Enligt rapporten hade de årliga klorofyll a halterna varierat mycket i Kristinestadområdet, men en långsam ökning kunde urskiljas. Perifytontorrvikten hade varierat mellan 0,05 och 6,1 mg/cm 2 vid områdets 32 provtagningsplatser, varav 16 stycken befann sig invid fiskodlingsanläggningar, och 16 var referensstationer. Medeltalet för perifytontorrvikten var 0,5 mg/cm 2. Motsvarande hade klorofyll a halterna varierat mellan 8 och 910 mg/m 2, med ett medeltal på 170 mg/m 2. År 2006 utfördes ingen kontroll på området för den nu planerade odlingsanläggningen eftersom ingen verksamhet idkades där. Kontroll

4 4 utfördes dock för 12 andra fiskodlingsanläggningar i området, och enligt kontrollrapporten varierade perifytontorrvikten vid de 24 provstationerna mellan 0,04 och 10 mg/cm 2. Det ovanligt höga värdet 10 mg/cm 2 observerades endast en gång, och de flesta värden låg under 2 mg/cm 2. Klorofyll a halterna varierade år 2006 mellan 30 och mg/m 2. Bottenfauna Vid den nu planerade odlingsanläggningen har bottenfaunan undersökts 4 gånger mellan åren 1992 och Provtagningsstationen låg i närheten av den tidigare fiskodlingsanläggningen varvid resultaten i viss mån kan motsvara sammansättningen i ett stört bottenfaunasamhälle. Artantalet utanför Torngrund var 2 4 under kontrollåren, d.v.s. lågt. År 1992 och 1995 var biomassan 0,34 g/m 2 respektive 0,26 g/m 2, medan biomassan år 1998 och 2001 var betydligt större, 43,5 g/m 2 respektive 45,6 g/m 2. De två senare åren var östersjömusslan den dominerande arten, medan fjädermygglarver var dominerande åren 1992 och Bottenfaunan undersöktes i Kristinestadområdet senast år 2004 vid 15 provstationer invid fiskodlingsanläggningar. Enligt kontrollrapporten varierade artantalet mellan 0 och 10, och individtätheten mellan 0 och 942 ind./m 2. Vid fyra provstationer hittades inga bottendjur. Avvikande var att vid flera provstationer hittades år 2004 inga fjädermygglarver, fastän fjädermygglarv eller östersjömussla alltid varit det dominerande bottendjuret under tidigare år. Också bottendjurens biomassa varierade mycket år 2004, mellan 0,06 och 54,6 g/m 2. Överlag uppmättes mindre värden för biomassan än föregående kontroll år De största värdena för biomassan uppmättes på områden där det fanns mest östersjömusslor. Fiskbeståndet Utanför Kristinestad har det inte utförts några undersökningar av fiskbeståndet. Det förekommer dock ett stort antal fiskarter, såsom öring, gädda, braxen, lake, mört, lax och torsk. Ungefär 1 km västerut kring holmarna vid Murgrund och söder om dem finns lekområden för vinter och vårlekande fisk. Lappfjärds ås mynning, som ligger ca 5 km österut från odlingsanläggningen, är ett mycket viktigt lekområde för fiskar. Ån är speciellt värdefull på grund av att havsöring, älvsik och flodnejonöga stiger från havet till ån för att leka. Användningen av området Enligt en utredning gjord av Kristinestad Storå fiskeområde bedrivs husbehovs och yrkesfiske av mindre än 50 personer på området. Under de senaste åren har dragfiske av öring och lax samt i synnerhet gädda ökat i området. De totala fångsterna i området har minskat för alla fiskarter. De viktigaste fångstarterna för yrkesfisket på området är enligt Österbottens arbetskrafts och näringscentral strömming, abborre, lax, sik och gädda. Ca 0,8 km öster om den planerade fiskodlingsanläggningen finns en fartygsled och i området förekommer i viss mån småbåtstrafik. På holmarna i närheten finns inga sommarstugor. Närmaste permanen

5 Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Verksamhetens stödpunkt 5 ta bostäder finns på fastlandet. Det finns inga allmänna badstränder inom anläggningens influensområde. Anläggningen består av åtta stycken 5 meter djupa nätbassänger vars sammanlagda areal är ca m 2 och sammanlagda volym ca m 3. Bassängerna förankras i bottnen med hjälp av stenar. För att trygga vattentrafiken i området märks anläggningens konstruktioner ut enligt sjöfartsmyndigheternas instruktioner. Vinterförvaringsplatsen är belägen i samma område som CC:s och DD:s fiskodlingsanläggningars vinterförvaringar. Till vinterförvaringsplatsen förs fyra bassänger. Torrfodret lagras i kyllager på fastlandet. Fisken slaktas och rensas på fastlandet i CC:s fiskhanteringshall i Skatan, Kristinestad. Produktion Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla ca kg fosfor och kg kväve. Fiskarna utfodras automatiskt. Mängden fisk som vinterförvaras är kg per år och fisken utfodras inte under vinterförvaringen. Fiskarna flyttas till vinterförvaringen i slutet av oktober och flyttas tillbaka till odlingsplatsen två veckor efter islossningen, men senast Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli högst 820 kg och de årliga kväveutsläppen högst kg. För att tillämpa bästa tillgängliga teknik för att minska belastningen undviker man överutfodring och använder foder av högsta kvalitet som är möjligast skonsamt för vattenmiljön. Avfallshantering Vid anläggningen uppkommer fast avfall främst i form av använda fodersäckar. Avfallet transporteras bort av ett lokalt avfallsbolag. Inget problemavfall uppkommer vid anläggningen. Fiskarna sticks i båten vid anläggningen och det blodiga vattnet samlas upp i ett kärl, som sedan förs till fastlandet. Där töms det i anslutning till avloppsvattnet från fiskhanteringshallen. Död fisk förs bort för att användas som mink och rävfoder.

6 6 Verksamhetens verkningar Vattenmiljöns tillstånd Användningen av havsområdet Naturskyddsområden Vid bedömningen av den planerade fiskodlingens effekter på vattendraget har resultaten om vattenkvaliteten vid de obligatoriska kontrollerna av den fiskodlingsanläggning som tidigare fanns på området utnyttjats. Den planerade produktionen är ca 2,4 ggr så stor som den tillståndsenliga produktionen vid den tidigare anläggningen. I närheten av anläggningen är utspädningsförhållandena goda. Ökningen av produktionen kommer troligen att märkas tydligare i form av ökad slembildning och en ökad mängd perifyton vid de närliggande stränderna än i vattnets näringshalter. Eftersom huvudströmningsriktningen går mot öppet hav, torde verkningarna begränsas till ett snävt område vid anläggningen, främst nordöstra delen av Torngrund. Fisken utfodras inte under vinterförvaringen och därmed uppstår ingen foderbelastning vid vinterförvaringsplatsen. Efter att fiskodlingsverksamheten år 2000 flyttat från vinterförvaringsplatsen har vattenkvaliteten förbättrats vid Tallskäret. De konstruktioner som fiskodlingsanläggningen består av försvårar inte övrig användning av vattenområdet, då de är vederbörligen utmärkta. Näringsämnesbelastningen från anläggningen kan leda till en större tillväxt av alger på stränderna till de närmaste holmarna. Inom den planerade fiskodlingsanläggningens egentliga influensområde ligger Torngrund (ca 50 m från anläggningen) samt Stånggrund (ca 500 m från anläggningen). Beträffande Torngrunds nordöstra och norra del kan konsekvenserna av fiskodlingen anses vara relativt bestående. För övriga områden blir konsekvenserna högst sporadiska. Nyssnämnda holmars andel av Natura områdets areal utgör högst 0,2 %. Inverkan av fiskodlingen drabbar via höjd näringshalt i vattnet endast en smal del av de närmaste holmarnas strandzon. Därmed blir konsekvenserna mycket obetydliga i fråga om areal. Enligt sökandens uppfattning kommer den fiskodlingsverksamhet som avses i tillståndsansökan inte att nämnvärt försämra de naturvärden för vilka området tagits med i Natura 2000, i synnerhet inte då anläggningens influensområde utgör en mycket obetydlig del av hela Natura området. Fiskodlingen anses inte påverka vegetationsmängden eller artsammansättningen i området. Däremot kan fiskodlingen bidra till ökad algpåväxt. Fiskodlingsverksamheten anses inte orsaka olägenheter för fågelbeståndet på holmarna.

7 7 Kontroll av verksamhetens verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Den gemensamma obligatoriska kontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes har pågått sedan Programmet omfattar kontroll av vattenkvaliteten, perifyton och bottenfauna. Beträffande anläggningar som ligger på Natura området uppföljs även naturtyperna på stränderna. Den obligatoriska kontrollen av den planerade anläggningen kan ske som en del av denna kontroll. Observationsstationerna skulle kunna placeras på samma platser de fanns på då AA och BB hade fiskodling i området. Den fiskeriekonomiska kontrollen kan liksom för övriga fiskodlingsanläggningar i området skötas vid den gemensamma kontrollen, som ordnas av Storå Kristinestads fiskeområde, eller på annat sätt som Österbottens TE central godkänner. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har framfört att Lännen Lohi Oy och Petrin Lohi Oy kan beviljas tillstånd för fiskodlingsverksamhet samt vinterförvaring. Beträffande områdets miljö har miljöcentralen bl. a. påpekat att den tidigare fiskodlingsverksamheten, som först bedrevs av Aatos Niemelä ca 800 m söder om den planerade odlingsanläggningen, och senare på samma ställe som den planerade odlingsanläggningen, orsakade lindrig höjning av näringshalterna i vattnet och lindrig minskning av syrehalten i vattenmassorna nära bottnen. Den tidigare verksamheten orsakade dock tydliga verkningar på perifytonväxtligheten, vars tillväxt ökade märkbart, samt på bottenfaunan, vars artsammansättning förändrades och biomassa ökade. Området öster om Tallskäret där den planerade vinterförvaringen finns, är slutet och grunt och vissa år har syrehalten varit låg under vintern. Miljöcentralen har framhållit att på grund av att området är relativt öppet och att den fiskodlingsanläggning som tidigare fanns på platsen orsakade lindrig höjning av näringshalterna i vattnet samt tydlig ökning av perifyton, får fosforutsläppen i vattnet högst vara 400 kg/år. Tillståndshavarna bör kontinuerligt sträva efter att minska utsläppen i vattnet, minska foderkoefficienten och använda foder som innehåller så lite fosfor och kväve som möjligt. Miljöcentralen har också framfört att tillstånd kan beviljas för vinterförvaring av fisk ös

8 8 ter om Tallskäret från slutet av oktober till mitten av maj, förutsatt att fiskarna inte utfodras och att mängden fisk hålls under 10 ton. Miljöcentralen har vidare framhållit att döda fiskar skall behandlas sakenligt. Blodet som uppstår då fiskarna sticks skall tas tillvara så att det inte hamnar i vattnet. Tillståndshavarna skall föra skötseldagbok på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Allvarliga fisksjukdomsfall skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral. Tillståndshavarna skall på egen bekostnad utföra kontroll över odlingsverksamhetens verkningar på havsområdet och Naturaområdets naturtyper. Till kontrollen bör dessutom bifogas Torngrundets strandängar. 2) Miljövårdsmyndigheten i Kristinestad har yrkat att odlingsmängden invid Torngrund borde begränsas till att motsvara högst ungefär kg fisk årligen. Beträffande vinterförvaringen vid Tallskär har miljövårdsmyndigheten yrkat att det borde utredas noggrannare huruvida platsen tål tilläggsbelastningen. Därutöver har miljövårdsmyndigheten varit av åsikten att avloppsvattenbelastningen från fiskrensningshallen och dess påverkan på vattendraget borde utredas. Det finns inget allmänt avlopp i Skatan där rensningshallen är placerad och hallen kan därför inte anslutas till avloppsnätet. Därför har miljövårdsmyndigheten konstaterat att för rensningshallen och dess eventuella belastning på vattenmiljön i Skataviken borde sannolikt krävas särskilt miljötillstånd. Som argument för sina yrkanden har miljövårdsmyndigheten konstaterat att belastningen i vattenområdena vid Kristinestad över lag har ökat och vattenkvaliteten försämrats. Vattenområdena söder om Skatan är eutrofierade, och en fiskodling innebär framför allt en lokal belastning. Beträffande holmen Torngrund har miljövårdsmyndigheten påmint om att den är betecknad som rekreationsområde i regionplanen, samt att området ingår i Natura 2000 och att Torngrund fått höga miljöpoäng (4/5) i Skärgårdsinventeringen (1995). Dessutom är området enligt fiskodlingsplanen 1989 olämpligt ur fiskodlarens synpunkt främst på grund av att området är så öppet och utsatt, båtfärden till området är lång, och på grund av att fågelskyddet på öarna Flyttjor och Torngrund begränsar en eventuell odlings omfattning. Tallskäret, som är platsen för den planerade vinterförvaringen, finns inomskärs och i närheten finns bosättning och fritidsbosättning som utnyttjar vatten och holmar för rekreation. Ytterligare en vinterförvaring begränsar bosättningens rörelser och ökar belastningen på det grunda och eutrofierade vattenområdet. Även Tallskär ingår i Natura 2000 och får höga miljöpoäng (4/5) i Skärgårdsinventeringen (1995), som också konstaterar att området är lämpligt som utflyktsmål och att inget bygge borde tillåtas. 3) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE centralen) har förordat att tillstånd beviljas för fiskodling samt vinterförvaring, så att fodrets näringsinnehåll högst är 600 kg fosfor/år och högst kg kväve/år. Därtill har TE centralen yrkat att tillståndshavarna skall

9 9 förpliktas att utföra kontroll över verksamhetens fiskeriekonomiska verkningar, på ett av TE centralen godkänt sätt. TE centralen har påpekat att Lappfjärds ås mynning, som ligger ca 5 km österut från odlingsanläggningen, är ett mycket viktigt lekområde för fiskar. Ån är speciellt värdefull på grund av att havsöring, älvsik och flodnejonöga stiger från havet till ån för att leka. På västra sidan om den planerade fiskodlingen finns viktiga lekområden för sik och strömming. Både yrkes och fritidsfiske idkas på vattenområdet vid Kristinestad. Enligt TE centralen har dragfiske av lax och öring blivit allt populärare inom fritidsfisket. TE centralen har vidare påmint om att ökningen av sälstammen har orsakat problem för fiskodlare. Dessutom har ökningen och spridningen av vattenväxtligheten i skärgården börjat påverka fisket. 4) Sjöfartsverket har påmint om att uppmärksamhet måste fästas vid att märka ut fiskbassängerna på grund av att lokala båtförare och fiskare rör sig på fartygsleden som befinner sig ca 800 m från den planerade fiskodlingen. Bassängerna bör därför utmärkas enligt ikraftvarande bestämmelser. För övrigt har sjöfartsverket inte haft någonting att anmärka på ett eventuellt beviljande av tillståndet. 5) Lålby Skifteslag och Lålby Fiskelag (delägarlag för Lålby bys samfällda vattenområde RNr 876:1, Lålby by, staden Kristinestad) har yrkat att inget tillstånd skall beviljas för fiskodling nordost om Torngrund. Yrkandet har grundats på att sökanden inte har arrenderätt för fiskodling på Lålby bys vattenområden. Påminnarna har vidare förklarat att såväl AA som BB oaktat odlat fisk delvis på Lålby bys vattenområden, trots brottsanmälan. 6) EE (ägare till fastigheten Sköld RNr 2:9, staden Kristinestad) har varit orolig över huruvida Skataviken skulle klara av den ökade belastningen från ytterligare en odlingsanläggnings vinterförvaring, då den sammanlagda fiskmängden som skall vinterförvaras skulle stiga till kg. Enligt påminnaren är vattencirkulationen i viken ganska dålig på grund av att öppningarna till havet är mycket grunda och smala. Påminnaren har under en tid av år kunnat konstatera en tydlig försämring av viken, med tilltagande växtlighet av vass och alger, samt avlagring av slam runt stränderna. Vidare förklarar Blomberg att samhället Skatan fick kommunalt vatten år 1998, men ej avlopp, och därmed problem. Samtliga i Skatan boende familjer har därför den 15 april 2008 gått in med en anhållan till staden om byggande av avloppssystem för samhället Skatan samt att förena detta med stadens reningsverk som är beläget 1,8 km från Skatan i Björnösund. Förklaring Sökandena har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökandena har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse påpekat att miljöcentralens förslag till fodrets näringsin

10 10 nehåll enligt beräkningarna skulle motsvara en årlig tillväxt på ca kg fisk. Sökanden har ansett att denna tillväxtmängd inte är företagsekonomiskt lönsam. Kostnaderna för fiskens rensning och fortsatt behandling är stora och sökandens utkomster kan således inte tryggas. Då det är frågan om en ny anläggning är dessutom investeringarna stora. Anläggningen kan med en tillväxt på kg/a ännu fungera som ett litet familjeföretag, men den ekonomiska lönsamheten vore mera tryggad. Området kring Torngrundet har i undersökningar konstaterats vara lämpligt för en större fiskodlingsanläggning, där fosforhalterna skulle stiga högst 2,2 5,5 µg/l vid en produktion på kg/a. Kontrollen av den tidigare på platsen fungerande anläggningen visar att verkningarna på vattenmiljön var mycket små. Sökandena har med anledningen av påminnelsen framförd av Miljövårdsmyndigheten i Kristinestad beträffande att fiskmängden bör begränsas till kg/a hänvisat till det som sagts i förklaringen till Västra Finlands miljöcentral. Beträffande vinterförvaringen vid Tallskäret har sökanden konstaterat att fiskarna inte utfodras varför inga utsläpp i vattnet heller uppstår. Enligt sökandenas uppfattning förorsakar vinterförvaringen därför inga betydande miljöpåverkningar. Vidare har sökandena förklarat att denna ansökan inte gäller den befintliga rensningshallen vid Skatan. Beträffande den av Österbottens arbetskrafts och näringscentral framförda påminnelsen har sökandena påpekat att förslaget till fodrets näringsinnehåll enligt beräkningarna skulle motsvara en årlig tillväxt på ca kg fisk, och hänvisat till det som sagts i förklaringen till Västra Finlands miljöcentral. För övrigt har sökandena inte haft något att anmärka angående påminnelsen. Sökandena har påpekat att de inte har haft något att anmärka angående påminnelsen som Sjöfartsverket gjort. Med anledning av påminnelsen framförd av Lålby Skifteslag och Lålby Fiskelag har sökandena konstaterat att den planerade odlingsanläggningen samt vinterförvaringsplatsen ligger på vattenområden som ägs av staden Kristinestad. Sökandena har arrenderat de behövliga vattenområdena för tio år med början Beträffande EE:s påminnelse har sökandena förklarat att inte all fisk som odlas förs till vinterförvaringen, utan största delen slaktas på hösten. Därmed skulle mängden fisk som vinterförvaras enligt den planerade produktionen vara mycket mindre, kg/a. Beträffande vinterförvaringen har sökandena hänvisat till förklaringen till miljövårdsmyndigheten i Kristinestad. Vidare informerar sökandena att de, liksom påminnaren, har anhållit staden om byggande av avloppssystem för samhället Skatan. Ifall staden bygger avloppssystemet enligt sökandenas önskan, ansluts rensningshallen till avloppssystemet.

11 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Konstruktioner och anordningar Verksamheten och utsläppen 11 Miljötillståndsverket beviljar Lännen Lohi Oy och Petrin Lohi Oy tillstånd att hålla nätbassänger i havet och att odla fisk i dem nordost om Torngrund och att hålla nätbassänger i havet och vinterförvara fisk i dem öster om Tallskäret, båda på vattenområdet tillhörande fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0 (bilaga 2). Tillståndshavarna skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2 och på vinterförvaringsplatsen under tiden högst 750 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavarna skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Sjöfartsverket godkänt sätt. Till Sjöfartsverket skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 680 kg och kväve högst kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,0 g fosfor och 46 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavarna skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter.

12 Störningar och andra exceptionella situationer Kontroll av verksamheten samt rapportering 12 6) Anläggningen bör skötas omsorgsfullt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. 7) Död fisk och avfall som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas skall föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall skall föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. 9) Tillståndshavarna skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. 10) Tillståndshavarna skall meddela Västra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavarna skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavarna skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden död fisk och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier, förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen, samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i

13 13 havsområdet. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad och Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavarna skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavarna skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten ska tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavarna skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbetskrafts och näringscentral.

14 Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Lännen Lohi Oy och Petrin Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter detta, skall tillståndshavarna senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förutsättning att sökanden har nyttjanderätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Till ansökan bör förutom annat bifogas ett sammandrag av anläggningens kontrollundersökningar och kontrollresultaten från kontrollpunkterna i påverkningsområdet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Utfärdande av strängare förordning MOTIVERING Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett tämligen öppet vattenområde i skärgården i Kristinestad. Öppna havet tar vid väster om Torngrund och vattnets cirkulation är tämligen god. Enligt sjökortet är vattendjupet i närheten av Torngrund som störst 14 m och i den planerade odlingsanläggningens omedelbara närhet ca 10 m. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har fiskens tillväxt vid den på området tidigare fungerande anläggningen åren varit i medeltal kg per år och de genomsnittliga utsläppen i havet 300 kg fosfor och kg kväve. Ytvattnets totalfosfor och klorofyll a halter hade sedan verksamheten börjat stigit något i närheten av anläggningen. Enligt den långvariga obligatoriska kontrollen av havsområdet har fosforhalten stigit i hela kontrollområdet jämfört med slutet av 1980 talet. Bottenfaunans biomassa var under åren då fiskodlingsverksamhet idkades på området betydligt större tack vare en ny dominerande art, östersjömusslan. Verkningarna av den tidigare på platsen belägna fiskodlingsanläggningen kunde dock ses tydligt i mängden påväxtalger som var mycket större vid odlingsanläggningens närhet jämfört med referensstationen. En verksamhet enligt ansökan skulle innebära att de årliga utsläppsmängderna som kommer ut i havet vore mer än två och en halv gånger större än de genomsnittliga utsläppsmängderna på om

15 Anläggningens storlek 15 rådet Skillnaden är betydande och skulle innebära en märkbar ökning av belastningen från dagens läge, vilket kan leda till vidare eutrofiering av vattnen. Torngrund ingår i Natura 2000 nätverket. Ytterligare eutrofiering av vattendraget skulle dessutom vara till förfång för rekreationsanvändningen av Torngrund, som är ett omtyckt utflyktsområde. En fiskodling enligt ansökan skulle också vara till förfång för fiskbeståndet och fisket. På västra sidan om den planerade fiskodlingen finns viktiga lekområden för sik och strömming. Dessutom har ökningen och spridningen av vattenväxtligheten i skärgården börjat påverka fisket. På ovan nämnda grunder kan tillstånd inte beviljas för fiskodlingsverksamhet som skulle innebära en årlig tillväxt av fisken i enlighet med ansökan. Miljötillståndsverket har begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla högst 680 kg fosfor och kg kväve. Mängderna näringsutsläpp beräknas därmed vara 400 kg fosfor och kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,2 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP), är det möjligt att uppnå en tillväxt på ca kg/a. Anläggningens fosfor och kväveutsläpp kommer att öka med ca 25 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Nätbassängernas storlek har bestämts enligt deras areal. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Nätbassängernas största tillåtna sammanlagda areal m 2 har beräknats enligt fisktätheten 10 kg/m 3, bassängdjupet 4 m och fisktillväxten kg/a. Vinterförvaring Tillståndets giltighet Tillståndsprövning På vinterförvaringsplatsen får nätbassänger förvaras, vars sammanlagda areal är högst 750 m 2. Mängden fisk som under tiden får vinterförvaras är högst kg. Fisken får inte utfodras under vinterförvaringstiden. Tillståndet är tidsbestämt, så att förutsättningarna för verksamheten kan värderas på nytt med beaktande av utsläppens effekter på havsområdet och av andra skäl uppstående förändringar, möjligheterna att minska på utsläppen i takt med fiskodlingens utveckling och tillståndshavandens nyttjanderätt till det för fiskodlingen erforderliga området. Tillståndets giltighetstid är tillräckligt lång för att kunna utveckla fiskodlingsverksamheten utan att riskera verksamhetens ekonomiska lönsamhet. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för anläggande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som

16 16 fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan, och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd för odling av fisk på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Begränsning av utsläppen Utsläppen från fiskodlingsanläggningar begränsas genom uppställande av gränser för fosfor och kväveinnehållet i det vid anläggningarna använda fodret. Uppställande av gränser för utsläppen är oändamålsenligt, eftersom utsläppen från anläggningarna inte kan kontrolleras genom provtagning. Renseriet Renseriets verksamhet, avfallshantering och utsläpp eller handläggning av ett miljötillstånd för denna verksamhet hör inte till denna ansökan om tillstånd för odling av fisk, inte heller till miljötillståndsverkets behörighet.

17 HANDLÄGGNINGSAVGIFT Tillämpad rättsnorm 17 Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt över kg per år.

18 SÖKANDE AV ÄNDRING 18 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Pamela Westerlund I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Pamela Westerlund. PW/tr

19 Bilaga 1 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

20 Karta Bilaga 2