Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna
|
|
- Alf Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Delredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer /00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E. Nadeau och B. Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap Skara, SLU S. Krogh Jensen, Avd. för husdjursnäring och fysiologi, Forskningscenter Foulum Projektet beviljades 2001 bidrag från Jordbruksverkets medel för försök och utveckling av ekologisk produktion. Projektet startades sommaren 2001 och insamling av prover pågick t.o.m. stallperioden 2001/2002. Eftersom proverna inte är färdiganalyserade avser denna redovisning vitamin E. Bakgrund Användning av syntetiska vitaminer inom ekologisk produktion förbjöds enligt EUförordning nr 1804/1999 från den 24 augusti För närvarande råder dock dispens i Sverige. Naturligt förekommande vitaminer finns endast i begränsad omfattning på marknaden och kostnaden är upp till 40 gånger högre än för syntetiska vitaminer. Det är därför av stor vikt att undersöka vitamininnehållet i vallfoder som utgör en betydande del av foderstaten i ekologiska mjölkkobesättningar. Vitaminerna A, D och E har stor betydelse för nötkreatur (Carlsson, 2000). Vitamin D finns som D 2 i växter och som D 3 i animaliska produkter. Brist kan leda till störningar i kalcium- och fosforomsättningen, samt nedsatt immunförsvar (Weiss, 1998). Vitamin A finns som karotener i växter av vilka β-karoten dominerar. Brist på vitamin A kan försämra immunförsvaret och synen, samt leda till reproduktionsstörningar. I naturen finns åtta provitaminer av vitamin E varav α-tocopherol har den högsta biologiska aktiviteten. Brist kan leda till försämrat immunförsvar, muskeldegeneration, samt reproduktionsoch juverhälsoproblem. Vitamin E är en antioxidant och förhindrar därför oxidation av omättade fettsyror som orsakar smakfel på mjölken (Krogh Jensen, 2000). Syftet med projektet är att undersöka hur innehållet av β-karoten, D- och E-vitamin i grönmassa och ensilage påverkas av vallens botaniska sammansättning, förtorkningsgrad, lagringstyp (plansilo, tornsilo, rundbal), lagringstid och tillsatsmedel. Dessutom följs innehållet av β-karoten, A- och E-vitamin i mjölk upp. Målsättningen är att utifrån resultaten kunna sortera ut de faktorer som har störst inverkan på vitamininnehållet i vallgrödan och att sedan kunna föreslå skörde- och lagringsmetoder som bäst bevarar grönmassans innehåll av β-karoten samt D- och E- vitamin. Metodik Sju ekologiska mjölkgårdar ingår i projektet (tabell 1), som omfattar både första och andra skörd av vall. Två gårdar har plansilo, två använder rundbalar och tre gårdar har tornsilo. Av de två gårdar, som har plansilo respektive rundbal, använder en gård syrapreparat och en gård inokulant. Dessutom ensileras en del av grönmassan på varje
2 gård utan tillsatsmedel (kontroll). Gårdar med rundbalar ensilerar med tillsatsmedel men låter ca 8 balar från varje skifte ensileras utan tillsatsmedel. Av de tre gårdarna med tornsilo, använder en gård syrapreparat och två gårdar använder inokulanter. En av gårdarna med inokulant ensilerar grönmassan i en av sina två tornsilos utan tillsatsmedel (tabell 1). Prov av grönmassan tas i stående gröda strax innan slåtter och i strängen efter förtorkning strax innan inkörning. Botanisk sammansättning och grödans utvecklingsstadium bestäms och väderleksförhållanden samt datum och tid för provtagning antecknas för varje fält. Under utfodringsperioden tas ensilageprover för vitaminanalys tre gånger per skörd (i början, mitten och slutet av utfodringsperioden) och mjölkprover tas två gånger. Grönmassa och ensilage analyseras med avseende på β-karoten samt D- och E-vitamin, medan mjölken analyseras för β-karoten, vitamin A (retinol) samt vitamin E. Ensilagets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet analyseras. Foderstater såväl som mjölkavkastning och mjölksammansättning registreras. Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna Gård Lagringstyp Typ av tillsatsmedel Tillsatsmedel 1:a skörd 2:a skörd Tingvall, 3 plansilos inokulant Feedtech 1 Feedtech HS, Gbg och Bohus län kontroll (utan) Önne, Hedekas 3 plansilos syra Proens 2 kontroll (utan) kontroll (utan) Nygården, Hjo 3 tornsilos inokulant Josilac 3 Josilac Lunnatorp, Vedum 2 tornsilos syra Proens Proens Stora Hallebo, Habo 2 tornsilos inokulant Biocool 4 kontroll Bygården, Tidavad rundbalar inokulant Biophast 5 Biophast kontroll (utan) kontroll (utan) Liden, Falköping rundbalar syra Proens Proens kontroll (utan) kontroll (utan) 1 mjölksyrabakterier och enzymblandning. 2 2/3 myrsyra och 1/3 propionsyra. 3 mjölksyrabakterier (Lactobacillus plantarum och Pediococcus acidilactici) och cellulasenzymer. 4 mjölksyrabakterier (Lactobacillus buchneri) och fyra olika enzymer. 5 mjölksyrabakterier (Pediococcus pentosaceus, Lactobacillus plantarum och Propionibacterium jensenii) och fyra olika enzymer. 2
3 Resultat och Diskussion Näringsinnehåll och hygienisk kvalitet i ensilage Utvecklingsstadiet hos gräs respektive klöver vid skörd, andelen gräs och andelen klöver i vallen, samt näringsinnehåll och hygienisk kvalitet i vallensilaget, som användes i utfodringen på de studerade gårdarna visas i tabell 2 och 3 (första skörd) samt 4 och 5 (andra skörd). Andelen klöver var högre i andra än i första skörd (64 resp. 43% av ts). Dessutom var klövern mer utvecklad i andra skörd (tabell 2 och 4). Detta resulterade i lägre energiinnehåll i andra än i första skörd. Däremot ökade råproteinhalten medan NDF-halten var relativt oförändrad mellan skördarna (tabell 2 och 4). Generellt var den hygieniska kvaliteten i ensilagen god. Trots något höga ammoniumhalter var ph lågt i ensilagen. Tabell 2. Utvecklingsstadium och näringsinnehåll i vallensilage från första skörd, anges i g/kg ts där inget annat har angetts. PLANSILO TORNSILO RUNDBAL Bot. samms. / När. innehåll n=3 Utv gräs a 4-5 (2) 3-4 (n=9) 2-3 (n=6) Utv klöver a 2 (2) 2 (n=9) 2-3 (n=6) Gräs, % av ts 72±8 (2) 51±29 (n=9) 42±25 (n=6) Klöver, % av ts 25±8 (2) 47±28 (n=9) 57±25 (n=6) Ts, % ±1, ±1, ±9,2 Aska ±5, ±3, ±6,4 Oms. energi 1, 11,6 12,0 11,8±0 11,5 11,2±0,9 11,9 11,2 12,0±0 MJ/kg ts Råprotein ± ± ±12 AAT ± ±2, ±0 PBV ±17, ±15, ,5±12,0 EPD 4, % av ± ± ±0 råprotein Eff. råprot ±13, ±8, ±9,9 NDF ± ± ±35 EFD 7, % av ±0, ±6, ±0,2 NDF Eff. fiber ± ± ±23 Socker ±29, ±22, ±7,8 a Utv. = Utvecklingsstadium av gräs resp. klöver, enligt appendix 1. 1 Oms. energi = omsättbar energi. 2 AAT = aminosyror absorberade i tunntarmen. 3 PBV = proteinbalans i våmmen. 4 EPD = effective protein degradation = andel våmnedbrytbart råprotein. 5 Eff. råprot. = effektivt råprotein = mängd våmnedbrytbart råprotein. 6 NDF = neutral detergent fiber = totala fiberhalten. 7 EFD = effective fiber degradation = andel våmnedbrytbar fiber. 8 Eff. fiber = effektiv fiber = mängd våmnedbrytbar fiber. 3
4 Tabell 3. Hygienisk kvalitet i vallensilage från första skörd, anges som % av ts där inget annat har angetts. PLANSILO TORNSILO RUNDBAL Fermentationsprodukter n=3 ph 3,6 4,1 3,6±0,2 3,9 3,8±0,1 4,3 4,2 4,5±0 NH 4 -N, % av 12,9 13,5 13,3±0,5 12,6 13,9±1,1 9,3 10,7 9,9±1,4 totalkväve Mjölksyra 8,0 6,4 10,1±3,6 5,3 10,7±1,4 1,4 3,8 3,2±1,6 Ättiksyra 2,3 0,8 2,9±0,8 1,2 1,9±0,3 0,4 0,5 0,7±0,5 Propionsyra 0,26 0,14 0,10±0,04 0,39 0,06±0 0,14 <0,06 0,07±0,04 Smörsyra <0,09 <0,06 <0,08±0,01 <0,06 <0,06±0 <0,02 <0,06 <0,03±0,01 Etanol 1,61 0,74 0,78±0,37 0,06 0,34±0,16 0,71 0,69 0,62±0,37 1 NH 4 -N = Ammoniumkväve. Tabell 4. Utvecklingsstadium och näringsinnehåll i vallensilage från andra skörd, anges i g/kg ts där inget annat har angetts. PLANSILO TORNSILO RUNDBAL Bot. samms. / När. innehåll n=3 Utv gräs a 4 () 2-3 (n=8) 2-3 Utv klöver a 6-7 () 6 (n=9) 5-6 Gräs, % av ts 41±17 (n=5) 26±16 (n=9) 24±14 Klöver, % av ts 53±18 (n=5) 68±16 (n=9) 71± 15 Ts, % ±12, ±6,7 Aska ±15, ±10,0 Oms. energi 1, 10,2 9,7 10,3 10,1 10,3±0,7 9,9 10,2±0,3 MJ/kg ts Råprotein ± ±16 AAT ±2, ±1,0 PBV ±9, ±16,9 EPD 4, % av ± ±0 råprotein Eff. råprot ± ±13 NDF ± ±31 EFD 7, % av ±5, ±2,5 NDF Eff. fiber ± ±25 Socker ± ±31 a Utv. = Utvecklingsstadium av gräs resp. klöver, enligt appendix 1. 1 Oms. energi = omsättbar energi. 2 AAT = aminosyror absorberade i tunntarmen. 3 PBV = proteinbalans i våmmen. 4 EPD = effective protein degradation = andel våmnedbrytbart råprotein. 5 Eff. råprot. = effektivt råprotein = mängd våmnedbrytbart råprotein. 6 NDF = neutral detergent fiber = totala fiberhalten. 7 EFD = effective fiber degradation = andel våmnedbrytbar fiber. 8 Eff. fiber = effektiv fiber = mängd våmnedbrytbar fiber. 4
5 Tabell 5. Hygienisk kvalitet i vallensilage från andra skörd, anges som % av ts där inget annat har angetts PLANSILO TORNSILO RUNDBAL Fermentationsprodukter n=3 ph 3,9 3,8 4,3 3,8 4,4±0,1 4,2 4,3±0,2 NH 4 -N 1, % av 12,8 15,4 9,8 14,4 14,7±2,2 14,6 15,0±1,3 totalkväve Mjölksyra 9,4 9,5 3,6 8,3 7,9±6,0 7,0 9,7±3,1 Ättiksyra 3,3 1,7 0,4 2,1 1,8±1,7 1,7 2,4±1,2 Propionsyra 0,09 0,52 <0,04 <0,07 0,15±0,14 <0,06 0,07±0,02 Smörsyra <0.09 <0,06 <0,04 <0,07 <0,08±0,04 <0,06 <0,07±0,02 Etanol 0,33 0,06 0,06 0,37 0,42±0,11 0,30 0,53±0,03 1 NH 4 -N = Ammoniumkväve E-vitamin i grönmassa och ensilage Som framgår av figur 1, 2 och 3 är ensilagets innehåll av vitamin E i denna undersökning betydligt lägre än tabellvärdet på 115 mg α tocopherol per kg ts (Spörndly, 1999). Dessutom har normerna för E-vitaminförsörjning höjts för mjölkkor (NRC, 2001). Detta kan ha avgörande betydelse för EU förordningen om förbud mot utnyttjande av syntetiska vitaminer i ekologisk idisslarproduktion. Den genomsnittliga E-vitaminhalten minskade under förtorkning i sträng av första skördens grönmassa medan innehållet av E-vitamin i genomsnitt ökade under förtorkning i sträng av grönmassa från andra skörd (figur 1 och 2). En del av denna variation visar på svårigheter at ta representativa prover i fält, speciellt av grönmassa i sträng. E-vitaminhalten i ensilage från silo var jämförbar med E-vitaminhalten i grönmassa från båda skördarna. Däremot var E-vitaminhalten i rundbalat ensilage lägre än i grönmassa från första skörd medan det inte var några skillnader i vitaminhalt mellan grönmassa och rundbalat ensilage under andra skörden (figur 1 och 2). Detta tyder på större risk för luftinsläpp och oxidation av vitamin E i rundbalat ensilage än i ensilage från silo. Det var större variation i ensilagets E-vitamininnehåll än i grönmassans E- vitamininnehåll (figur 1 och 2). Den större variationen i ensilagets vitaminhalt beror troligtvis på effekter av lagringstid och var i silon provtagning utfördes. Den genomsnittliga E-vitaminhalten var något lägre i stående gröda från andra skörd än i stående gröda från första skörd (35 resp. 40 mg α-tocopherol / kg ts) Den högre klöverhalten i andra än i första skörd kan ha bidragit till den lägre E-vitaminhalten i andra skörd eftersom klöver har lägre halt av vitamin E än gräs (Jukola et al., 1996; Al-Mabruk et al., 2000). Dessutom var klövern mer utvecklad medan gräset var något tidigare i utvecklingen i andra än i första skörd. Halten E-vitamin i vallgrödor har visat sig minska med senare utvecklingsstadie (Kivimäe och Carpena, 1973). 5
6 80 alfa-tochopherol (mg/kg ts) () () () (1) (1) (2) Stående gröda I strängen Ensilage Plansilo Tornsilo Rundbal Medel Figur 1. E-vitamin i grönmassa och vallensilage från första skörd. 70 alfa-tochopherol (mg/kg ts) () () (n=8) (4) Stående gröda I strängen Ensilage Plansilo Tornsilo Rundbal Medel Figur 2. E-vitamin i grönmassa och vallensilage från andra skörd. I genomsnitt över ensileringssystemen hade det syrabehandlade ensilaget från första skörd lägre E-vitamininnehåll (21 mg/kg ts) än obehandlat ensilage (36 mg/kg ts) och ensilage behandlat med inokulant (39 mg/kg ts; figur 3). Däremot var variationen i vitamininnehåll mindre för syrabehandlat ensilage än för övrigt ensilage, vilket visar på ett stabilare ensileringssystem. I rundbalsensilage var nivån av E-vitamin oberoende av vilket tillsatsmedel som användes (figur 3). 6
7 100,00 alfa-tochopherol (mg/kg ts) 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 (n=5) (n=8) (n=6) Plansilo Tornsilo Rundbal Medel syra inokulant kontroll Figur 3: E-vitamin i förstaskördens vallensilage, från gårdar som använder olika ensileringsmedel. = utan tillsatsmedel. E-vitamin i mjölk I genomsnitt innehöll 14 mjölkprover ca 84 µg E-vitamin per 100 g mjölk. E- vitamininnehållet var något lägre (ca 72 µg/100g) i mjölk från gårdar som utfodrar korna med rundbalsensilage (figur 4). Skillnader i totalfoderstatens sammansättning kan dock påveka vitamininnehållet i mjölk och detta kommer att utvärderas. Vitamin E i mjölk mikrogram/100g Plansilo Tornsilo Rundbal Medel Figur 4. E-vitamin i mjölk från gårdar som använder olika lagringstyper för ensilage (n = 4, 6 respektive 4). 7
8 Utvärdering Lågt innehåll i ensilaget av vitamin E i denna studie jämfört med tabellvärdet på 115 mg α tocopherol per kg ts (Spörndly, 1999) och höjda normer för E-vitaminförsörjning hos mjölkkor (NRC, 2001) kan ha avgörande betydelse för EU förordningen om förbud mot utnyttjande av syntetiska vitaminer i ekologisk idisslarproduktion. Valläxternas E-vitamininnehåll verkar kunna bibehållas under skörd och ensilering om förutsättningarna är goda (bra näringsinnehåll och hygienisk kvalitet hos ensilaget och bra väderleksförhållanden). Risk för E-vitaminförluster verkar vara större för runbalat ensilage än för ensilage i silo. behandlat ensilage har i genomsnitt lägre E-vitamininnehåll än obehandlat ensilage och ensilage behandlat med mjölksyrabakterier. Däremot var variationen i vitamininnehåll mindre för syrabehandlat ensilage än för övrigt ensilage, vilket visar på ett stabilare ensileringssystem. Större variationer i ensilagets E-vitamininnehåll än i grönmassans innehåll av vitamin E kan bero på effekter av lagringstid och var i silon provtagning utförs. Den lägre nivån av E-vitamin i ensilage från rundbalar, jämfört med ensilage från silo, avspeglar sig i ett något lägre innehåll av E-vitamin i mjölk från gårdar där korna har utfodrats med rundbalsensilage. Hänsyn måste dock tas till totalfoderstatens sammansättning. Referenser Al-Mabruk, R. M., Beck, N. F. G., Dewhurst, R. J. and Faithful, N. T Effects of legume silages fed to Holsteins dairy cows on plasma alpha-tocopherol and malonic dialdehyde in milk samples stored at 4 and 20 C. British Society of Animal Science, Winter Meeting. Carlsson, J Vitaminer tillmjölkkor i ekologisk produktion. Jordbruksinformation 6, Jordbruksverket, Jönköping. Stencil 10 sidor. Jukola, E., Hakkarainen, J., Saloniemi, H. and Sankari, S Effect of selenium fertilization in feedstuffs and selenium, vitamin E and beta-carotene concentrations in blood of cattle. J. Dairy Sci. 79, Kivimäe, A. and Carpena, C The level of vitamin E in some conventional feeding stuffs and the effects of genetic variety; harvesting, processing and storage. Acta Agric. Scand., Suppl. 19. Krogh Jensen, S Mjölkkornas vitaminomsättning när är det behov av extra tillskott? Svensk Mjölks Djurhälso- och Utfodringskonferens, s /8. Växjö. 8
9 NRC Nutrient requirements of dairy cattle. 7 th rev. ed. Natl. Acad. Press, Washington DC. Spörndly, R Fodertabeller för idisslare. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Uppsala. Rapport 247. Weiss, W.P Requirements of fat-soluble vitamins for dairy-cows a review. J. Dairy. Sci. 81,
10 SCHEMA FÖR BESTÄMNING AV GRÄSENS UTVECKLINGSSTADIER Appendix 1 Anges med heltalssiffra Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott ax-/vippgång 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad SCHEMA FÖR BESTÄMNING AV BALJVÄXTERNAS UTVECKLINGSSTADIER Anges med heltalssiffra Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på knoppning några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomning blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 10
Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.
Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh
Läs merMaterial och metoder. Gård
Slutredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E. Nadeau och
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merPlan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Fältforskningsenheten (FFE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2003-06-17/NNL Plan. Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete I ekologisk vallodling
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merGROVFODER MED KVALITETSPROTEIN
GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och
Läs merVit eller svart plansiloplast?
Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merDelredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /04
Delredovisning av projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-7584/04 Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau och Hanna Danielsson, Inst. för husdjurens miljö och
Läs merVälj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merFörfattare Eriksson H. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Råd inför ensileringen Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 2 Utgivare SLU,
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merPlan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2007-04-05 Nilla Nilsdotter-Linde R6-458 Plan R6-458. Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter Allmän
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merViktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige
Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, 756 51 Uppsala.
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merPlan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2007-04-05 Nilla Nilsdotter-Linde Plan. Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merDelredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr /04
Delredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr 25-7624/04 Fil Dr Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,
Läs merAbsorption och behov av vitamin E
Ekologisk mjölkproduktion med 100 % ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25 1367/03 Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merNärproducerade proteinfodermedel och vitaminförsörjning till mjölkkor. Slutredovisning till SLU EkoForsk.
Närproducerade proteinfodermedel och vitaminförsörjning till mjölkkor. Slutredovisning till SLU EkoForsk. Birgitta Johansson *, Hanna Lindqvist *, Elisabet Nadeau *, Søren Krogh Jensen # och Karin Persson
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merBibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor
Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
Läs merDelredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs
Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merMål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs mer= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merBirgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara.
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merNorFor-frågor till Rådgivarsajten
NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt
Läs merMajsdagen 2008 intryck från Vittskövle
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2018-04-09n och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6, B6-103. Sortförsök med vitklöver Version 2016-04-22 och gäller säsongen 2016 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-104. Sortförsök med blålusern Version 2017-03-28 och gäller säsongen 2017 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merSkillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Läs merMajsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet
Läs merBibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov
Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merFoderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter
Läs merFoderstatsparametrar
Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-0104. Sortförsök med blålusern Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merHur undviker man sporer i ensilaget
Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006 Klostridier bakterie aktiv förökar sig i
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merEmissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Läs merEnsilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor
Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF kan se ut så hör
Läs merEffekt av spannmålsgröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel på foderkvaliteten hos helsäd
Effekt av spannmålsgröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel på foderkvaliteten hos helsäd Effects of plant species, stage of maturity and additive on the feeding value of whole crop cereals Elisabet Nadeau
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2018-04-09 och
Läs merFeedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer
Feedtech Silage Feedtech Silage M0XCE Feedtech Silage F Feedtech Silage M0 Feedtech TMR Stabilizer 8 Feedtech Silage M0XCE :58 Art nr 905305 Feedtech Silage M0XCE 50 g flaska 50 ton Foder utgör 5-5% av
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merSvenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2012 Deltidsbete i stället för rastbete på gårdar med automatisk mjölkning På SLU:s forskningscentrum i Uppsala genomfördes
Läs merEnsilagekvaliteten kan påverkas redan av det sätt gräset faller för slåttermaskinen. Foto: Harry Eriksson
Ensilering kräver stor omsorg i alla led Erfarenheter från en uppföljning av 21-2 års ensilagekvalitet på över olika gårdar, varav flertalet belägna inom Norrmejeriers och Milkos verksamhetsområde Ensilagekvaliteten
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merHantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub
Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Specialistrådgivarutbildningen 2003-05 Annica Hansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Skörd... 3 Kross och packning... 4 Konserveringsmedel...
Läs merMetanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material
Metanproduktion från djur Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning i av metan
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merEnsilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos
Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Rolf Spörndly, Ins tu onen för husdjurens u odring och vård, SLU, rolf.sporndly@slu.se Rolf Spörndly är forskare vid SLU inom områdena ensilering
Läs merDLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a
Försäljning av ensileringsmedel i Sverige 2016 uppdaterat: 2016-02-19 (listan bygger på inrapporterade uppgifter från återförsäljarna) DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel
Läs merHemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken
Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs mer* nh = nedbrytningshastighet
Information till husdjursföreningarnas rådgivare om foderanalyser i NorFor Av Erica Lindberg, Svensk Mjölk, februari 2006 Förkortningarna uppdaterade av Maria Åkerlind 2006-05-02 Analysparametrar och metoder
Läs merIntegrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost
Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs mer