Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU"

Transkript

1 Effekter av att använda ensileringsmedel, syrabaserade resp. bakteriepreparat (de nyare preparaten med flera olika bakteriestammar) på lagringsförluster, mjölkproduktion och tillväxt Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU Inledning Användning av ensileringsmedel och dess nytta är en ständig källa till debatt. Ett viktigt skäl till att använda ensileringsmedel är för att förhindra varmgång i ensilaget. Vid låga ts-halter och hög andel baljväxter är det också rätt självklart att ensileringsmedel är befogat. Vidare är det också rätt oomtvistat att ensileringsmedel skall användas när lantbrukaren tidigare har haft problem med klostridiesporer och inte minst när stallgödsel har lagts på vallen. Ensileringsmedel kan också inverka positivt på produktionsresultaten genom att det medverkar till att bevara och ibland även förbättra fodervärdet. Dessa effekter är dock mycket diskuterade och inte minst hur mycket produktionsresultaten kan påverkas. För att ta reda på mer om dessa samband har vi gjort en genomgång av forskningsresultat inom området. Syftet med denna studie har därför varit att försöka uppskatta de biologiska och ekonomiska effekterna av användning av ensileringsmedel med avseende på lagringsförluster å ena sidan och foderintag, smältbarhet, tillväxt och mjölkavkastning å den andra. Litteraturgenomgång Vi har inte gjort någon regelrätt meta-analys utan bara försökt att göra en rimlig bedömning av effekterna utifrån de resultat som finns i litteraturen. De produktionseffekter som Svensk Mjölk har räknat på baseras på tidigare publicerad forskning. Vi kan bara uttala oss om myrsyrapreparat och de homofermentativa bakterie preparaten. Exempel på homofermentativa bakterier är Lactobacillus plantarum och Lactobacillus pediococcus acidilactici. Dessa ger en snabb ph-sänkning pga en effektiv mjölksyrabildning. De har också visat sig kunna ge produktionshöjande effekter till skillnad från de s.k. heterofermentativa som är bättre på att förhindra värmebildning. Åtminstone vissa stammar av de heterofermentativa bakterierna har den effekten eftersom de bildar substanser som hämmar svampar. Ett exempel är Lactobacillus buchneri. Sen finns det ju bakteriepreparat som innehåller en blandning av olika typer av bakterier. Effekter har visats på minskade lagringsförluster och ökad konsumtion hos kor och ungdjur som har resulterat i ökad mjölkavkastning, höjda halter och ökad tillväxt hos ungdjuren. Vi har förutsatt att ensileringsförhållandena har varit hyfsade, d.v.s. kontrollensilaget har också varit rimligt bra. Slutsatserna av litteraturgenomgången finns i tabell 1 nedan. Effekterna som redovisas i tabellen uppnås i minst 50% av försöken. Det gäller då att de förutsättningar som anges för respektive preparat är uppfyllda.

2 Tabell 1. Sammanställning av effekter av ensileringsmedelsanvändning på produktionsresultat (gäller försök där positiv effekt erhållits) Homofermenterande mjölksyra-bakterier Syrabaserade**, ren myrsyra eller i kombination med propionsyra Ts--halter %* upp till 35% Lagringsförluster 2 3 % enheter lägre 4-8 % enheter lägre ( %-enheter i vikt) Foderintag mjölkkor % (eller + 0,5 kg ts) % (+0,5 1 kg ts) Smältbarhet % enheter % enheter Tillväxt g/dag g/dag Mjölk (kg/dag) 1-1,5 kg 0,5 1,0 kg Fett (%-enheter) - 0,1 Protein (%-enheter) - 0,05 *Upp emot 40% ts bör ett preparat användas som även innehåller t.ex. natriumbensoat för att motverka varmgång ** Effekten av syrapreparat jämfört med kontroll är störst i blöta ensilage Det är viktigt att komma ihåg att de positiva effekterna med syran är större ju sämre grundförutsättningarna är, dvs ju lägre ts-halt och smältbarhet på fodret, desto större effekt. För bakteriepreparaten gäller att man ofta får en positiv effekt på ensilagets smältbarhet och den effekten är större i ett ensilage med en ursprunglig låg smältbarhet än vid en hög smältbarhet. Detta innebär att man särskilt för bakteriepreparaten kan förvänta förbättrade produktionsresultat utan att konsumtionen behöver öka i samma grad. Effekterna av bakteriepreparaten är i överensstämmelse med de man har fått i DLG 1 s tester, dvs signifikanta resultat på 5 %, vilket för mjölkavkastning blir ca 1-1,5 kg per ko och dag. Beräkningar av ekonomiska effekter Vi har, utifrån slutsatserna från försök i litteraturen räknat på tre olika typ-exempel, som kan anses vara helt rimliga och som kan utgöra underlag för en slutlig bedömning av lönsamheten. I modellerna har vi räknat på effekten i en 50-kors besättning (9 000 kg ECM) med 50 rekryteringskvigor. De biologiska effekterna har översatts till ekonomiska termer och sammanställts i Excelark. Det är en grov skattning som har gjorts. Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin har hjälpt till att uppskatta tidsåtgång för att använda ensileringsmedel. Kalkylarket kan senare användas för att beräkna vilka effekter som minst måste uppnås för att det skall vara lönsamt att använda ett ensileringsmedel. Resultat Resultaten har sammanfattats i tabell 2 nedan och det ekonomiska utfallet har delats upp per faktor. Detta är alltså resultat som kan uppnås i ca 50% av fallen (enligt försöksdata). Det 1 DLG s lista är den lista som presenteras av den tyska organisationen DLG (Deutsche Landwirtschafts Gesellshaft), som Svensk Mjölk och Dansk kvaeg anslutit sig till. Se vidare dokument på Sajten om certifiering av ensileringsmedel.

3 innebär att det är många faktorer som påverkar utfallet inkl preparat-typ. I tabellen skall jämförelse framförallt göras inom varje exempel (med/utan ensileringsmedel). När det gäller konsumtionsökningarna, som nämndes ovan har vi i exemplet med bakteriepreparat räknat med en effektivitetshöjning, dvs konsumtionsökningen är lite mindre än mjölkavkastningsökningen. För syrapreparaten motsvarar mjölkproduktionsökningen konsumtionsökningen. Kostnaderna för ensileringsmedel bli i exemplet högre för syrabaserade preparat än för bakteriepreparat. Dels för att själva preparatkostnaden är högre per ton grönmassa dels för att syrapreparaten ger högre slitage på maskinerna. Kostnaden per kg ts grönmassa för ensileringsmedel ligger totalt mellan 9 öre och 21 öre. Inklusive arbete och teknik blir kostnaden från 11 öre upp till 27 öre per kg ts grönmassa. När man så börjar lägga på de eventuellt positiva effekterna, finner man att kostnaderna för ensileringsmedel inte vägs upp av enbart minskade förluster (3) i tabellen. Man måste även få effekter på produktionsresultaten för att det skall löna sig. Eftersom bakteriepreparaten är billigare, krävs mindre effekter för att hamna på plussidan jämfört med syrapreparat. Man bör dock observera att vi här bara har illustrerat effekterna genom två exempel på preparatkostnader. Det går dock lätt att i Excelarket laborera med andra kostnader. En kostnad som också kan variera är arbetstiden i samband med tillsättning av ensileringsmedel och investeringskostnader och avskrivning för pumputrustning mm. I det stora hela är dock skillnaderna relativt marginella mellan syra- och bakteriepreparat under förutsättning att de lika ofta ger en positiv respons. Effekterna på rekryteringskvigorna kan säkert diskuteras. Vi anser dock att man bör räkna med dem så länge de också äter av samma ensilage som mjölkkorna och därmed belastar kalkylen med kostnaderna för ensileringsmedeltillsatsen. Det är inte alls säkert att man alltid utnyttjar den eventuella positiva effekt på konsumtionen och därmed också på tillväxten. Det är därför som vi har valt att visa på effekten i två steg i tabellen eftersom det är först när man tar konsekvensen av den högre tillväxten (6) och verkligen sätter in färre kvigor, som man kan tjäna på affären.

4 Tabell 2. Effekter av användning av ensileringsmedel, tre exempel, där man i samtliga fall får en positiv effekt på lagringsförluster och produktionsresultat. I tabellen visas också de viktigaste grundförutsättningarna som utgör underlag för beräkningarna Homofermenterande mjölksyrabakterier förtorkat Myrsyrabaserade, förtorkat Myrsyrabaserade, blött Grundförutsättningar Ts-halt i ensilaget, % 30 % 30 % 20 % Konsumtion ensilage, vinter 10 (6) kg ts 10 (6) kg ts 7 (5) kg ts (sommar), per dag Konsumtion ensilage, 5 kg ts 5 kg ts 4 kg ts per dag kvigor, vinter Inkalvningsålder, månader 29 månader 29 månader 29 månader Mjölkavkastning kg kg kg Mjölk fett, % 4,2 4,2 4,0 Mjölk protein, % 3,3 3,3 3,2 Lagringsförluster utan 15 % 15 % 20 % ensileringsmedel, % av ts Ensileringsmedelsdos 1 förp./50 ton grönmassa 4 l/ton grönmassa 5 l/ton grönmassa Effekter av ensileringsmedel jämfört med obehandlat ensilage av samma typ Lagringsförluster med ensileringsmedel, % av ts (minskning) 12 % (-3 %) 11 % (-4 %) 12 % (-8 %) Ökad konsumtion kor, per dag +0,4 kg ts + 0,4 kg ts +0,8 kg ts Ökad mjölkproduktion, kg/ko 300 kg 240 kg 300 kg och år Ökad mjölkfett, %-enheter - 0,1 %-enheter 0,1 %-enheter Ökad mjölkprotein, %-enheter - - 0,05 %-enheter Ökad tillväxt, rekrytering, + 50 g + 50 g g g/dag Sänkt inkalvningsålder, mån (2 mån) till 27 (2 mån) till 27 (4 mån) till 25* Ekonomiska konsekvenser (1)Kostnad ensileringsmedel enbart kr kr kr (2) Som ovan inkl arbete, kr kr kr teknik mm (3) Som ovan inkl lägre kr kr kr förluster (4) Som ovan inkl ökad kr kr kr konsumtion + mjölkmängd (5) Som ovan inkl ökad fett % kr kr kr & protein % (6) Som ovan inkl sänkt kr kr kr inkalvningsålder för kvigor * Teoretiskt hamnar man på 25 mån, men ser man till praktiken är det inte många som kommer att dra nytta av detta, varför vi ändå har räknat på 27 månader.

5 Resultaten visar att man hamnar på mellan och kr i förbättrad ekonomi av att använda ensileringsmedel vart annat år. Detta blir slutsatsen om man skall tolka försöksresultaten rätt, dvs i ca 50% av försöken har man uppmätt den effekt vi har räknat med. Vart annat år har man alltså kostnaden samt kanske en mindre del av förtjänsten. Detta är alltså genomsnittliga resultat över en hel mängd olika preparat. Slutsatsen av detta blir att det är oerhört viktigt att firmorna, som säljer sina preparat verkligen kan visa upp oberoende försöksresultat, som styrker de effekter som de vill åberopa. Det är också viktigt att lantbrukarna och rådgivarna ställer krav på firmorna på oberoende försöksresultat. Det är annars kanske inte alltid motiverat att använda ensileringsmedel. Det är ännu för tidigt att rekommendar DLG s lista, men på några års sikt hoppas vi att den skall kunna vara vägledande för val av ensileringsmedel. Man kan också göra jämförelser mellan olika ensileringsmedlen, men då måste man tänka på att det hela tiden är större kostnader för det blöta ensilaget. Klostridiesporer När man diskuterar lönsamheten med ensileringsmedel, måste även problematiken runt klostridiesporer beaktas. Har lantbrukaren problem med klostridiesporer är det rätt självklart att han bör använda ett verksamt ensileringsmedel. Vissa syrapreparat och tillika bakteriepreparat som, förutom bakterier även innehåller bensoat eller nitrat som omvandlas till nitrit, är verksamma mot klostridier. De skyddar mer eller mindre mycket mot klostridiesporer och behovet får värderas i varje enskilt fall. Exempel på vad det kan kosta med avdrag för klostridier ges nedan. Inom Arla innebär den första avdragsnivån att man tappar kvalitetstillägget på 1% av råvaruvärdet. Vid nästa nivå får lantbrukaren ett avdrag på -4 % av råvaruvärdet och slutligen, högsta nivån ger ett avdrag på -10%. I exempelbesättningen med 50 kor och 9000 kg mjölk/år innebär det ett avdrag per månad på mellan 1000 kr och kr. Inom Skånemejeriers områden utgår ett avdrag på 20 öre/kg för hela månaden efter ett bekräftat fall av sporer. Det gör ca kr per månad vid nämnda besättningsstorlek. Hjälper ensileringsmedel till att förhindra prisavdrag på sporer, så blir utgiften för ensileringsmedel en lönsam investering. Mastiter Vid en värdering av nyttan med att producera ett ensilage av allra högsta kvalitet, måste man även ta med andra positiva effekter som det medför. Ett välkonserverat foder gynnar god djurhälsa. T.ex. kan nämnas att kostnaden för en mastit ligger på runt kronor. Ett förhöjt celltal kan snabbt ge inkomstbortfall på mellan kr på en månad, beroende på mejeriförening. Allmänna synpunkter Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att välja ensileringsmedel efter system och behov, aktuella ts-områden och/eller olika problem man tidigare har råkat ut för. Det är viktigt att betona att kostnaderna för ensileringsmedel naturligtvis har stor betydelse. Med den beräkningsmodell, som nu tagits fram är det dock väldigt enkelt att testa utfallet med andra prisnivåer på ensileringsmedel.

6 Slutsatser Vi har här försökt att göra en objektiv bedömning av värdet av att använda ensileringsmedel till vallfoder. Kostnaderna för ensileringsmedel måste vägas mot vad man kan tjäna på det. Kostnaderna kompenseras inte enbart genom minskade förluster i silon, det måste till fler positiva effekter. Produktionseffekterna kan vara olika stora och beroende av grundförutsättningarna. Men de finns där och i genomsnitt över senare års försök, kan man räkna med positiva effekter i de storleksordningarna, som vi här har presenterat, åtminstone vart annat år. Resultaten är dock helt beroende på typ av ensileringsmedel. Därför måste man som producent kräva av firmorna att de kan presentera oberoende försöksresultat som kan styrka de effekter som åberopas. Vi har dock inte värderat försäkringseffekten som också finns. Slutligen, har man haft problem med klostridier, vill vi rekommendera att alltid använda ensileringsmedel av verksam sort. Tack till Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin, som bidragit med värdefulla uppgifter i samband med beräkningarna och som har varit ute i praktiken och tagit tid. Thomas Pauly, SLU och Rolf Spörndly, Svenska Husdjur/SLU för värdefulla synpunkter och för kritisk granskning av beräkningar och slutsatser. Eva-Maria Lidström, Skånesemin, för kritisk granskning av slutsatser. Christer Olsson, Medipharm för bidrag till sammanställning av litteraturuppgifter.

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a Försäljning av ensileringsmedel i Sverige 2016 uppdaterat: 2016-02-19 (listan bygger på inrapporterade uppgifter från återförsäljarna) DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Hur undviker man sporer i ensilaget

Hur undviker man sporer i ensilaget Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006 Klostridier bakterie aktiv förökar sig i

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF kan se ut så hör

Läs mer

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage. Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Rapport nr 7061-P 2006-03-06 Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Inger Andersson, Anders Christiansson, Margareta Emanuelson, Bengt Everitt Svensk Mjölk Forskning Telefon

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Hygienisk kvalitet i ensilage

Hygienisk kvalitet i ensilage 1 (22) Hygienisk kvalitet i ensilage Kort faktasamling och åtgärdsguide Sammanställd 2004, uppdaterad 2011-06-15 Av Jannika Hallén Landin - Svenska Husdjur, Margareta Emanuelson - Svensk Mjölk, Thomas

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

(5) Om Växa Sverige

(5) Om Växa Sverige 2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder Effects of harvest time and additive on chemical composition and aerobic stability

Läs mer

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool En jämförande produktionskostnadskalkyl mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket Balat ensilage är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna.

Läs mer

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Råd inför ensileringen Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 2 Utgivare SLU,

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

För mera information: Om Växa Sverige

För mera information: Om Växa Sverige 2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal

Läs mer

Feedtech F400 Produktinformation

Feedtech F400 Produktinformation Produktinformation 89895531 2012-11-21, Version 1 Bruksanvisning i original Innehållsförteckning Säkerhetsföreskrifter... 5 Feedtech F400 Produktdata... 6 Feedtech F400 1 Allmänt... 6 2 Artikelnummer...

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas? Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 5. Sep 2011 När ska majsen skördas? Många delar av Sverige där majs nu odlas ligger på gränsen för majsens utbredningsområde.

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen?

Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen? Slutrapport för SLF projekt nr H0630074 Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen? Eva Spörndly och Karl-Ivar Kumm Augusti 2010 1. Inledning Karl-Ivar

Läs mer

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Snabb förtorkning ger bra ensilage Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet

Läs mer

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

I boken som du håller i din hand har vi samlat Lantmännens produktinformation och strategier för ekologiskt lantbruk. Du kan till exempel läsa om:

I boken som du håller i din hand har vi samlat Lantmännens produktinformation och strategier för ekologiskt lantbruk. Du kan till exempel läsa om: 2016 Eko utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö Närbild rödklöver Eko är ett resultat av Lantmännens gemen samma kunnande. Redaktion: Bodil Wahlgren Håkan Nordholm Kajsa Öhman Karin Oscarsson Lars Hermansson

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer