Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Transkript

1 Effekter av att använda ensileringsmedel, syrabaserade resp. bakteriepreparat (de nyare preparaten med flera olika bakteriestammar) på lagringsförluster, mjölkproduktion och tillväxt Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU Inledning Användning av ensileringsmedel och dess nytta är en ständig källa till debatt. Ett viktigt skäl till att använda ensileringsmedel är för att förhindra varmgång i ensilaget. Vid låga ts-halter och hög andel baljväxter är det också rätt självklart att ensileringsmedel är befogat. Vidare är det också rätt oomtvistat att ensileringsmedel skall användas när lantbrukaren tidigare har haft problem med klostridiesporer och inte minst när stallgödsel har lagts på vallen. Ensileringsmedel kan också inverka positivt på produktionsresultaten genom att det medverkar till att bevara och ibland även förbättra fodervärdet. Dessa effekter är dock mycket diskuterade och inte minst hur mycket produktionsresultaten kan påverkas. För att ta reda på mer om dessa samband har vi gjort en genomgång av forskningsresultat inom området. Syftet med denna studie har därför varit att försöka uppskatta de biologiska och ekonomiska effekterna av användning av ensileringsmedel med avseende på lagringsförluster å ena sidan och foderintag, smältbarhet, tillväxt och mjölkavkastning å den andra. Litteraturgenomgång Vi har inte gjort någon regelrätt meta-analys utan bara försökt att göra en rimlig bedömning av effekterna utifrån de resultat som finns i litteraturen. De produktionseffekter som Svensk Mjölk har räknat på baseras på tidigare publicerad forskning. Vi kan bara uttala oss om myrsyrapreparat och de homofermentativa bakterie preparaten. Exempel på homofermentativa bakterier är Lactobacillus plantarum och Lactobacillus pediococcus acidilactici. Dessa ger en snabb ph-sänkning pga en effektiv mjölksyrabildning. De har också visat sig kunna ge produktionshöjande effekter till skillnad från de s.k. heterofermentativa som är bättre på att förhindra värmebildning. Åtminstone vissa stammar av de heterofermentativa bakterierna har den effekten eftersom de bildar substanser som hämmar svampar. Ett exempel är Lactobacillus buchneri. Sen finns det ju bakteriepreparat som innehåller en blandning av olika typer av bakterier. Effekter har visats på minskade lagringsförluster och ökad konsumtion hos kor och ungdjur som har resulterat i ökad mjölkavkastning, höjda halter och ökad tillväxt hos ungdjuren. Vi har förutsatt att ensileringsförhållandena har varit hyfsade, d.v.s. kontrollensilaget har också varit rimligt bra. Slutsatserna av litteraturgenomgången finns i tabell 1 nedan. Effekterna som redovisas i tabellen uppnås i minst 50% av försöken. Det gäller då att de förutsättningar som anges för respektive preparat är uppfyllda.

2 Tabell 1. Sammanställning av effekter av ensileringsmedelsanvändning på produktionsresultat (gäller försök där positiv effekt erhållits) Homofermenterande mjölksyra-bakterier Syrabaserade**, ren myrsyra eller i kombination med propionsyra Ts--halter %* upp till 35% Lagringsförluster 2 3 % enheter lägre 4-8 % enheter lägre ( %-enheter i vikt) Foderintag mjölkkor % (eller + 0,5 kg ts) % (+0,5 1 kg ts) Smältbarhet % enheter % enheter Tillväxt g/dag g/dag Mjölk (kg/dag) 1-1,5 kg 0,5 1,0 kg Fett (%-enheter) - 0,1 Protein (%-enheter) - 0,05 *Upp emot 40% ts bör ett preparat användas som även innehåller t.ex. natriumbensoat för att motverka varmgång ** Effekten av syrapreparat jämfört med kontroll är störst i blöta ensilage Det är viktigt att komma ihåg att de positiva effekterna med syran är större ju sämre grundförutsättningarna är, dvs ju lägre ts-halt och smältbarhet på fodret, desto större effekt. För bakteriepreparaten gäller att man ofta får en positiv effekt på ensilagets smältbarhet och den effekten är större i ett ensilage med en ursprunglig låg smältbarhet än vid en hög smältbarhet. Detta innebär att man särskilt för bakteriepreparaten kan förvänta förbättrade produktionsresultat utan att konsumtionen behöver öka i samma grad. Effekterna av bakteriepreparaten är i överensstämmelse med de man har fått i DLG 1 s tester, dvs signifikanta resultat på 5 %, vilket för mjölkavkastning blir ca 1-1,5 kg per ko och dag. Beräkningar av ekonomiska effekter Vi har, utifrån slutsatserna från försök i litteraturen räknat på tre olika typ-exempel, som kan anses vara helt rimliga och som kan utgöra underlag för en slutlig bedömning av lönsamheten. I modellerna har vi räknat på effekten i en 50-kors besättning (9 000 kg ECM) med 50 rekryteringskvigor. De biologiska effekterna har översatts till ekonomiska termer och sammanställts i Excelark. Det är en grov skattning som har gjorts. Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin har hjälpt till att uppskatta tidsåtgång för att använda ensileringsmedel. Kalkylarket kan senare användas för att beräkna vilka effekter som minst måste uppnås för att det skall vara lönsamt att använda ett ensileringsmedel. Resultat Resultaten har sammanfattats i tabell 2 nedan och det ekonomiska utfallet har delats upp per faktor. Detta är alltså resultat som kan uppnås i ca 50% av fallen (enligt försöksdata). Det 1 DLG s lista är den lista som presenteras av den tyska organisationen DLG (Deutsche Landwirtschafts Gesellshaft), som Svensk Mjölk och Dansk kvaeg anslutit sig till. Se vidare dokument på Sajten om certifiering av ensileringsmedel.

3 innebär att det är många faktorer som påverkar utfallet inkl preparat-typ. I tabellen skall jämförelse framförallt göras inom varje exempel (med/utan ensileringsmedel). När det gäller konsumtionsökningarna, som nämndes ovan har vi i exemplet med bakteriepreparat räknat med en effektivitetshöjning, dvs konsumtionsökningen är lite mindre än mjölkavkastningsökningen. För syrapreparaten motsvarar mjölkproduktionsökningen konsumtionsökningen. Kostnaderna för ensileringsmedel bli i exemplet högre för syrabaserade preparat än för bakteriepreparat. Dels för att själva preparatkostnaden är högre per ton grönmassa dels för att syrapreparaten ger högre slitage på maskinerna. Kostnaden per kg ts grönmassa för ensileringsmedel ligger totalt mellan 9 öre och 21 öre. Inklusive arbete och teknik blir kostnaden från 11 öre upp till 27 öre per kg ts grönmassa. När man så börjar lägga på de eventuellt positiva effekterna, finner man att kostnaderna för ensileringsmedel inte vägs upp av enbart minskade förluster (3) i tabellen. Man måste även få effekter på produktionsresultaten för att det skall löna sig. Eftersom bakteriepreparaten är billigare, krävs mindre effekter för att hamna på plussidan jämfört med syrapreparat. Man bör dock observera att vi här bara har illustrerat effekterna genom två exempel på preparatkostnader. Det går dock lätt att i Excelarket laborera med andra kostnader. En kostnad som också kan variera är arbetstiden i samband med tillsättning av ensileringsmedel och investeringskostnader och avskrivning för pumputrustning mm. I det stora hela är dock skillnaderna relativt marginella mellan syra- och bakteriepreparat under förutsättning att de lika ofta ger en positiv respons. Effekterna på rekryteringskvigorna kan säkert diskuteras. Vi anser dock att man bör räkna med dem så länge de också äter av samma ensilage som mjölkkorna och därmed belastar kalkylen med kostnaderna för ensileringsmedeltillsatsen. Det är inte alls säkert att man alltid utnyttjar den eventuella positiva effekt på konsumtionen och därmed också på tillväxten. Det är därför som vi har valt att visa på effekten i två steg i tabellen eftersom det är först när man tar konsekvensen av den högre tillväxten (6) och verkligen sätter in färre kvigor, som man kan tjäna på affären.

4 Tabell 2. Effekter av användning av ensileringsmedel, tre exempel, där man i samtliga fall får en positiv effekt på lagringsförluster och produktionsresultat. I tabellen visas också de viktigaste grundförutsättningarna som utgör underlag för beräkningarna Homofermenterande mjölksyrabakterier förtorkat Myrsyrabaserade, förtorkat Myrsyrabaserade, blött Grundförutsättningar Ts-halt i ensilaget, % 30 % 30 % 20 % Konsumtion ensilage, vinter 10 (6) kg ts 10 (6) kg ts 7 (5) kg ts (sommar), per dag Konsumtion ensilage, 5 kg ts 5 kg ts 4 kg ts per dag kvigor, vinter Inkalvningsålder, månader 29 månader 29 månader 29 månader Mjölkavkastning kg kg kg Mjölk fett, % 4,2 4,2 4,0 Mjölk protein, % 3,3 3,3 3,2 Lagringsförluster utan 15 % 15 % 20 % ensileringsmedel, % av ts Ensileringsmedelsdos 1 förp./50 ton grönmassa 4 l/ton grönmassa 5 l/ton grönmassa Effekter av ensileringsmedel jämfört med obehandlat ensilage av samma typ Lagringsförluster med ensileringsmedel, % av ts (minskning) 12 % (-3 %) 11 % (-4 %) 12 % (-8 %) Ökad konsumtion kor, per dag +0,4 kg ts + 0,4 kg ts +0,8 kg ts Ökad mjölkproduktion, kg/ko 300 kg 240 kg 300 kg och år Ökad mjölkfett, %-enheter - 0,1 %-enheter 0,1 %-enheter Ökad mjölkprotein, %-enheter - - 0,05 %-enheter Ökad tillväxt, rekrytering, + 50 g + 50 g g g/dag Sänkt inkalvningsålder, mån (2 mån) till 27 (2 mån) till 27 (4 mån) till 25* Ekonomiska konsekvenser (1)Kostnad ensileringsmedel enbart kr kr kr (2) Som ovan inkl arbete, kr kr kr teknik mm (3) Som ovan inkl lägre kr kr kr förluster (4) Som ovan inkl ökad kr kr kr konsumtion + mjölkmängd (5) Som ovan inkl ökad fett % kr kr kr & protein % (6) Som ovan inkl sänkt kr kr kr inkalvningsålder för kvigor * Teoretiskt hamnar man på 25 mån, men ser man till praktiken är det inte många som kommer att dra nytta av detta, varför vi ändå har räknat på 27 månader.

5 Resultaten visar att man hamnar på mellan och kr i förbättrad ekonomi av att använda ensileringsmedel vart annat år. Detta blir slutsatsen om man skall tolka försöksresultaten rätt, dvs i ca 50% av försöken har man uppmätt den effekt vi har räknat med. Vart annat år har man alltså kostnaden samt kanske en mindre del av förtjänsten. Detta är alltså genomsnittliga resultat över en hel mängd olika preparat. Slutsatsen av detta blir att det är oerhört viktigt att firmorna, som säljer sina preparat verkligen kan visa upp oberoende försöksresultat, som styrker de effekter som de vill åberopa. Det är också viktigt att lantbrukarna och rådgivarna ställer krav på firmorna på oberoende försöksresultat. Det är annars kanske inte alltid motiverat att använda ensileringsmedel. Det är ännu för tidigt att rekommendar DLG s lista, men på några års sikt hoppas vi att den skall kunna vara vägledande för val av ensileringsmedel. Man kan också göra jämförelser mellan olika ensileringsmedlen, men då måste man tänka på att det hela tiden är större kostnader för det blöta ensilaget. Klostridiesporer När man diskuterar lönsamheten med ensileringsmedel, måste även problematiken runt klostridiesporer beaktas. Har lantbrukaren problem med klostridiesporer är det rätt självklart att han bör använda ett verksamt ensileringsmedel. Vissa syrapreparat och tillika bakteriepreparat som, förutom bakterier även innehåller bensoat eller nitrat som omvandlas till nitrit, är verksamma mot klostridier. De skyddar mer eller mindre mycket mot klostridiesporer och behovet får värderas i varje enskilt fall. Exempel på vad det kan kosta med avdrag för klostridier ges nedan. Inom Arla innebär den första avdragsnivån att man tappar kvalitetstillägget på 1% av råvaruvärdet. Vid nästa nivå får lantbrukaren ett avdrag på -4 % av råvaruvärdet och slutligen, högsta nivån ger ett avdrag på -10%. I exempelbesättningen med 50 kor och 9000 kg mjölk/år innebär det ett avdrag per månad på mellan 1000 kr och kr. Inom Skånemejeriers områden utgår ett avdrag på 20 öre/kg för hela månaden efter ett bekräftat fall av sporer. Det gör ca kr per månad vid nämnda besättningsstorlek. Hjälper ensileringsmedel till att förhindra prisavdrag på sporer, så blir utgiften för ensileringsmedel en lönsam investering. Mastiter Vid en värdering av nyttan med att producera ett ensilage av allra högsta kvalitet, måste man även ta med andra positiva effekter som det medför. Ett välkonserverat foder gynnar god djurhälsa. T.ex. kan nämnas att kostnaden för en mastit ligger på runt kronor. Ett förhöjt celltal kan snabbt ge inkomstbortfall på mellan kr på en månad, beroende på mejeriförening. Allmänna synpunkter Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att välja ensileringsmedel efter system och behov, aktuella ts-områden och/eller olika problem man tidigare har råkat ut för. Det är viktigt att betona att kostnaderna för ensileringsmedel naturligtvis har stor betydelse. Med den beräkningsmodell, som nu tagits fram är det dock väldigt enkelt att testa utfallet med andra prisnivåer på ensileringsmedel.

6 Slutsatser Vi har här försökt att göra en objektiv bedömning av värdet av att använda ensileringsmedel till vallfoder. Kostnaderna för ensileringsmedel måste vägas mot vad man kan tjäna på det. Kostnaderna kompenseras inte enbart genom minskade förluster i silon, det måste till fler positiva effekter. Produktionseffekterna kan vara olika stora och beroende av grundförutsättningarna. Men de finns där och i genomsnitt över senare års försök, kan man räkna med positiva effekter i de storleksordningarna, som vi här har presenterat, åtminstone vart annat år. Resultaten är dock helt beroende på typ av ensileringsmedel. Därför måste man som producent kräva av firmorna att de kan presentera oberoende försöksresultat som kan styrka de effekter som åberopas. Vi har dock inte värderat försäkringseffekten som också finns. Slutligen, har man haft problem med klostridier, vill vi rekommendera att alltid använda ensileringsmedel av verksam sort. Tack till Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin, som bidragit med värdefulla uppgifter i samband med beräkningarna och som har varit ute i praktiken och tagit tid. Thomas Pauly, SLU och Rolf Spörndly, Svenska Husdjur/SLU för värdefulla synpunkter och för kritisk granskning av beräkningar och slutsatser. Eva-Maria Lidström, Skånesemin, för kritisk granskning av slutsatser. Christer Olsson, Medipharm för bidrag till sammanställning av litteraturuppgifter.