Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU"

Transkript

1 Effekter av att använda ensileringsmedel, syrabaserade resp. bakteriepreparat (de nyare preparaten med flera olika bakteriestammar) på lagringsförluster, mjölkproduktion och tillväxt Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU Inledning Användning av ensileringsmedel och dess nytta är en ständig källa till debatt. Ett viktigt skäl till att använda ensileringsmedel är för att förhindra varmgång i ensilaget. Vid låga ts-halter och hög andel baljväxter är det också rätt självklart att ensileringsmedel är befogat. Vidare är det också rätt oomtvistat att ensileringsmedel skall användas när lantbrukaren tidigare har haft problem med klostridiesporer och inte minst när stallgödsel har lagts på vallen. Ensileringsmedel kan också inverka positivt på produktionsresultaten genom att det medverkar till att bevara och ibland även förbättra fodervärdet. Dessa effekter är dock mycket diskuterade och inte minst hur mycket produktionsresultaten kan påverkas. För att ta reda på mer om dessa samband har vi gjort en genomgång av forskningsresultat inom området. Syftet med denna studie har därför varit att försöka uppskatta de biologiska och ekonomiska effekterna av användning av ensileringsmedel med avseende på lagringsförluster å ena sidan och foderintag, smältbarhet, tillväxt och mjölkavkastning å den andra. Litteraturgenomgång Vi har inte gjort någon regelrätt meta-analys utan bara försökt att göra en rimlig bedömning av effekterna utifrån de resultat som finns i litteraturen. De produktionseffekter som Svensk Mjölk har räknat på baseras på tidigare publicerad forskning. Vi kan bara uttala oss om myrsyrapreparat och de homofermentativa bakterie preparaten. Exempel på homofermentativa bakterier är Lactobacillus plantarum och Lactobacillus pediococcus acidilactici. Dessa ger en snabb ph-sänkning pga en effektiv mjölksyrabildning. De har också visat sig kunna ge produktionshöjande effekter till skillnad från de s.k. heterofermentativa som är bättre på att förhindra värmebildning. Åtminstone vissa stammar av de heterofermentativa bakterierna har den effekten eftersom de bildar substanser som hämmar svampar. Ett exempel är Lactobacillus buchneri. Sen finns det ju bakteriepreparat som innehåller en blandning av olika typer av bakterier. Effekter har visats på minskade lagringsförluster och ökad konsumtion hos kor och ungdjur som har resulterat i ökad mjölkavkastning, höjda halter och ökad tillväxt hos ungdjuren. Vi har förutsatt att ensileringsförhållandena har varit hyfsade, d.v.s. kontrollensilaget har också varit rimligt bra. Slutsatserna av litteraturgenomgången finns i tabell 1 nedan. Effekterna som redovisas i tabellen uppnås i minst 50% av försöken. Det gäller då att de förutsättningar som anges för respektive preparat är uppfyllda.

2 Tabell 1. Sammanställning av effekter av ensileringsmedelsanvändning på produktionsresultat (gäller försök där positiv effekt erhållits) Homofermenterande mjölksyra-bakterier Syrabaserade**, ren myrsyra eller i kombination med propionsyra Ts--halter %* upp till 35% Lagringsförluster 2 3 % enheter lägre 4-8 % enheter lägre ( %-enheter i vikt) Foderintag mjölkkor % (eller + 0,5 kg ts) % (+0,5 1 kg ts) Smältbarhet % enheter % enheter Tillväxt g/dag g/dag Mjölk (kg/dag) 1-1,5 kg 0,5 1,0 kg Fett (%-enheter) - 0,1 Protein (%-enheter) - 0,05 *Upp emot 40% ts bör ett preparat användas som även innehåller t.ex. natriumbensoat för att motverka varmgång ** Effekten av syrapreparat jämfört med kontroll är störst i blöta ensilage Det är viktigt att komma ihåg att de positiva effekterna med syran är större ju sämre grundförutsättningarna är, dvs ju lägre ts-halt och smältbarhet på fodret, desto större effekt. För bakteriepreparaten gäller att man ofta får en positiv effekt på ensilagets smältbarhet och den effekten är större i ett ensilage med en ursprunglig låg smältbarhet än vid en hög smältbarhet. Detta innebär att man särskilt för bakteriepreparaten kan förvänta förbättrade produktionsresultat utan att konsumtionen behöver öka i samma grad. Effekterna av bakteriepreparaten är i överensstämmelse med de man har fått i DLG 1 s tester, dvs signifikanta resultat på 5 %, vilket för mjölkavkastning blir ca 1-1,5 kg per ko och dag. Beräkningar av ekonomiska effekter Vi har, utifrån slutsatserna från försök i litteraturen räknat på tre olika typ-exempel, som kan anses vara helt rimliga och som kan utgöra underlag för en slutlig bedömning av lönsamheten. I modellerna har vi räknat på effekten i en 50-kors besättning (9 000 kg ECM) med 50 rekryteringskvigor. De biologiska effekterna har översatts till ekonomiska termer och sammanställts i Excelark. Det är en grov skattning som har gjorts. Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin har hjälpt till att uppskatta tidsåtgång för att använda ensileringsmedel. Kalkylarket kan senare användas för att beräkna vilka effekter som minst måste uppnås för att det skall vara lönsamt att använda ett ensileringsmedel. Resultat Resultaten har sammanfattats i tabell 2 nedan och det ekonomiska utfallet har delats upp per faktor. Detta är alltså resultat som kan uppnås i ca 50% av fallen (enligt försöksdata). Det 1 DLG s lista är den lista som presenteras av den tyska organisationen DLG (Deutsche Landwirtschafts Gesellshaft), som Svensk Mjölk och Dansk kvaeg anslutit sig till. Se vidare dokument på Sajten om certifiering av ensileringsmedel.

3 innebär att det är många faktorer som påverkar utfallet inkl preparat-typ. I tabellen skall jämförelse framförallt göras inom varje exempel (med/utan ensileringsmedel). När det gäller konsumtionsökningarna, som nämndes ovan har vi i exemplet med bakteriepreparat räknat med en effektivitetshöjning, dvs konsumtionsökningen är lite mindre än mjölkavkastningsökningen. För syrapreparaten motsvarar mjölkproduktionsökningen konsumtionsökningen. Kostnaderna för ensileringsmedel bli i exemplet högre för syrabaserade preparat än för bakteriepreparat. Dels för att själva preparatkostnaden är högre per ton grönmassa dels för att syrapreparaten ger högre slitage på maskinerna. Kostnaden per kg ts grönmassa för ensileringsmedel ligger totalt mellan 9 öre och 21 öre. Inklusive arbete och teknik blir kostnaden från 11 öre upp till 27 öre per kg ts grönmassa. När man så börjar lägga på de eventuellt positiva effekterna, finner man att kostnaderna för ensileringsmedel inte vägs upp av enbart minskade förluster (3) i tabellen. Man måste även få effekter på produktionsresultaten för att det skall löna sig. Eftersom bakteriepreparaten är billigare, krävs mindre effekter för att hamna på plussidan jämfört med syrapreparat. Man bör dock observera att vi här bara har illustrerat effekterna genom två exempel på preparatkostnader. Det går dock lätt att i Excelarket laborera med andra kostnader. En kostnad som också kan variera är arbetstiden i samband med tillsättning av ensileringsmedel och investeringskostnader och avskrivning för pumputrustning mm. I det stora hela är dock skillnaderna relativt marginella mellan syra- och bakteriepreparat under förutsättning att de lika ofta ger en positiv respons. Effekterna på rekryteringskvigorna kan säkert diskuteras. Vi anser dock att man bör räkna med dem så länge de också äter av samma ensilage som mjölkkorna och därmed belastar kalkylen med kostnaderna för ensileringsmedeltillsatsen. Det är inte alls säkert att man alltid utnyttjar den eventuella positiva effekt på konsumtionen och därmed också på tillväxten. Det är därför som vi har valt att visa på effekten i två steg i tabellen eftersom det är först när man tar konsekvensen av den högre tillväxten (6) och verkligen sätter in färre kvigor, som man kan tjäna på affären.

4 Tabell 2. Effekter av användning av ensileringsmedel, tre exempel, där man i samtliga fall får en positiv effekt på lagringsförluster och produktionsresultat. I tabellen visas också de viktigaste grundförutsättningarna som utgör underlag för beräkningarna Homofermenterande mjölksyrabakterier förtorkat Myrsyrabaserade, förtorkat Myrsyrabaserade, blött Grundförutsättningar Ts-halt i ensilaget, % 30 % 30 % 20 % Konsumtion ensilage, vinter 10 (6) kg ts 10 (6) kg ts 7 (5) kg ts (sommar), per dag Konsumtion ensilage, 5 kg ts 5 kg ts 4 kg ts per dag kvigor, vinter Inkalvningsålder, månader 29 månader 29 månader 29 månader Mjölkavkastning kg kg kg Mjölk fett, % 4,2 4,2 4,0 Mjölk protein, % 3,3 3,3 3,2 Lagringsförluster utan 15 % 15 % 20 % ensileringsmedel, % av ts Ensileringsmedelsdos 1 förp./50 ton grönmassa 4 l/ton grönmassa 5 l/ton grönmassa Effekter av ensileringsmedel jämfört med obehandlat ensilage av samma typ Lagringsförluster med ensileringsmedel, % av ts (minskning) 12 % (-3 %) 11 % (-4 %) 12 % (-8 %) Ökad konsumtion kor, per dag +0,4 kg ts + 0,4 kg ts +0,8 kg ts Ökad mjölkproduktion, kg/ko 300 kg 240 kg 300 kg och år Ökad mjölkfett, %-enheter - 0,1 %-enheter 0,1 %-enheter Ökad mjölkprotein, %-enheter - - 0,05 %-enheter Ökad tillväxt, rekrytering, + 50 g + 50 g g g/dag Sänkt inkalvningsålder, mån (2 mån) till 27 (2 mån) till 27 (4 mån) till 25* Ekonomiska konsekvenser (1)Kostnad ensileringsmedel enbart kr kr kr (2) Som ovan inkl arbete, kr kr kr teknik mm (3) Som ovan inkl lägre kr kr kr förluster (4) Som ovan inkl ökad kr kr kr konsumtion + mjölkmängd (5) Som ovan inkl ökad fett % kr kr kr & protein % (6) Som ovan inkl sänkt kr kr kr inkalvningsålder för kvigor * Teoretiskt hamnar man på 25 mån, men ser man till praktiken är det inte många som kommer att dra nytta av detta, varför vi ändå har räknat på 27 månader.

5 Resultaten visar att man hamnar på mellan och kr i förbättrad ekonomi av att använda ensileringsmedel vart annat år. Detta blir slutsatsen om man skall tolka försöksresultaten rätt, dvs i ca 50% av försöken har man uppmätt den effekt vi har räknat med. Vart annat år har man alltså kostnaden samt kanske en mindre del av förtjänsten. Detta är alltså genomsnittliga resultat över en hel mängd olika preparat. Slutsatsen av detta blir att det är oerhört viktigt att firmorna, som säljer sina preparat verkligen kan visa upp oberoende försöksresultat, som styrker de effekter som de vill åberopa. Det är också viktigt att lantbrukarna och rådgivarna ställer krav på firmorna på oberoende försöksresultat. Det är annars kanske inte alltid motiverat att använda ensileringsmedel. Det är ännu för tidigt att rekommendar DLG s lista, men på några års sikt hoppas vi att den skall kunna vara vägledande för val av ensileringsmedel. Man kan också göra jämförelser mellan olika ensileringsmedlen, men då måste man tänka på att det hela tiden är större kostnader för det blöta ensilaget. Klostridiesporer När man diskuterar lönsamheten med ensileringsmedel, måste även problematiken runt klostridiesporer beaktas. Har lantbrukaren problem med klostridiesporer är det rätt självklart att han bör använda ett verksamt ensileringsmedel. Vissa syrapreparat och tillika bakteriepreparat som, förutom bakterier även innehåller bensoat eller nitrat som omvandlas till nitrit, är verksamma mot klostridier. De skyddar mer eller mindre mycket mot klostridiesporer och behovet får värderas i varje enskilt fall. Exempel på vad det kan kosta med avdrag för klostridier ges nedan. Inom Arla innebär den första avdragsnivån att man tappar kvalitetstillägget på 1% av råvaruvärdet. Vid nästa nivå får lantbrukaren ett avdrag på -4 % av råvaruvärdet och slutligen, högsta nivån ger ett avdrag på -10%. I exempelbesättningen med 50 kor och 9000 kg mjölk/år innebär det ett avdrag per månad på mellan 1000 kr och kr. Inom Skånemejeriers områden utgår ett avdrag på 20 öre/kg för hela månaden efter ett bekräftat fall av sporer. Det gör ca kr per månad vid nämnda besättningsstorlek. Hjälper ensileringsmedel till att förhindra prisavdrag på sporer, så blir utgiften för ensileringsmedel en lönsam investering. Mastiter Vid en värdering av nyttan med att producera ett ensilage av allra högsta kvalitet, måste man även ta med andra positiva effekter som det medför. Ett välkonserverat foder gynnar god djurhälsa. T.ex. kan nämnas att kostnaden för en mastit ligger på runt kronor. Ett förhöjt celltal kan snabbt ge inkomstbortfall på mellan kr på en månad, beroende på mejeriförening. Allmänna synpunkter Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att välja ensileringsmedel efter system och behov, aktuella ts-områden och/eller olika problem man tidigare har råkat ut för. Det är viktigt att betona att kostnaderna för ensileringsmedel naturligtvis har stor betydelse. Med den beräkningsmodell, som nu tagits fram är det dock väldigt enkelt att testa utfallet med andra prisnivåer på ensileringsmedel.

6 Slutsatser Vi har här försökt att göra en objektiv bedömning av värdet av att använda ensileringsmedel till vallfoder. Kostnaderna för ensileringsmedel måste vägas mot vad man kan tjäna på det. Kostnaderna kompenseras inte enbart genom minskade förluster i silon, det måste till fler positiva effekter. Produktionseffekterna kan vara olika stora och beroende av grundförutsättningarna. Men de finns där och i genomsnitt över senare års försök, kan man räkna med positiva effekter i de storleksordningarna, som vi här har presenterat, åtminstone vart annat år. Resultaten är dock helt beroende på typ av ensileringsmedel. Därför måste man som producent kräva av firmorna att de kan presentera oberoende försöksresultat som kan styrka de effekter som åberopas. Vi har dock inte värderat försäkringseffekten som också finns. Slutligen, har man haft problem med klostridier, vill vi rekommendera att alltid använda ensileringsmedel av verksam sort. Tack till Per-Johan Påhlstorp, Skånesemin, som bidragit med värdefulla uppgifter i samband med beräkningarna och som har varit ute i praktiken och tagit tid. Thomas Pauly, SLU och Rolf Spörndly, Svenska Husdjur/SLU för värdefulla synpunkter och för kritisk granskning av beräkningar och slutsatser. Eva-Maria Lidström, Skånesemin, för kritisk granskning av slutsatser. Christer Olsson, Medipharm för bidrag till sammanställning av litteraturuppgifter.

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas? Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 5. Sep 2011 När ska majsen skördas? Många delar av Sverige där majs nu odlas ligger på gränsen för majsens utbredningsområde.

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2012 2013 Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa Sida 1 av 10 Ensilering innebär att foderråvaran lagras utan tillträde till syre och att sockret i grödan under denna lagring ska omvandlas till mjölksyra. Alla system för lagring och hantering av ensilage

Läs mer

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning:

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Sida 1(5) Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Kort beskrivning av gården Produktionen: Mjölkproduktion med ca 220 mjölkkor samt

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Om Får. Tre i ett med Fiol Vital. En bra start med Fiol LammStart. Ny broschyr! Vägen till lönsam lammproduktion Producerad av Svenska Foder AB

Om Får. Tre i ett med Fiol Vital. En bra start med Fiol LammStart. Ny broschyr! Vägen till lönsam lammproduktion Producerad av Svenska Foder AB Nytt&Nyttigt Vägen till lönsam lammproduktion Producerad av Svenska Foder AB Om Får Ny broschyr! Tre i ett med Fiol Vital En bra start med Fiol LammStart Fiol Lammstart: Ett unikt startfoder i en liten

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie

Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie Foderstatens fiber och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion en fältstudie Fiber and starch in feed rations to swedish dairy cows a field study av Lotta Christvall Institutionen för husdjurens Examensarbete

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

INBJUDAN TILL. 24-26 augusti 2004. Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn

INBJUDAN TILL. 24-26 augusti 2004. Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn INBJUDAN TILL 24-26 augusti 2004 Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn Djurhälso- och Utfodringskonferensen 10 år! Det tänkte vi fira med att ge er deltagare

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Offertunderlag för: Skörd 2009

Offertunderlag för: Skörd 2009 Offertunderlag för: Skörd 2009 Bakgrund, R.L.S Foder & Transport: R.L.S Foder & Transport har under ett antal år (6), målmedvetet byggt upp produktion och försäljning av högkvalitativt grovfoder för häst

Läs mer

Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder

Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder Methane emissions from dairy cows fed high levels of forage av Rebecca Danielsson Institutionen för husdjurens Examensarbete 282 utfodring

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Riktigt lönsamt Fetthaltshöjande foder. Beredd Ny proteinrik och årstidsanpassad

Nytt&Nyttigt. Riktigt lönsamt Fetthaltshöjande foder. Beredd Ny proteinrik och årstidsanpassad Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2013 2014 Riktigt lönsamt Fetthaltshöjande foder Beredd Ny proteinrik och årstidsanpassad kalvnäring X-zelit

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav att kor

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar Frisk och produktiv hela livet Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar Innehåll Introduktion 3 Produktchefen och utvecklaren har ordet 4-5 Vallfröblandningar 6-15 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper

Läs mer

ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION

ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION Examensarbete i Lantmästarprogrammet 2005 ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION Av: Kristoffer Andersson 5 poängs examensarbete Ämnesområde: Ekonomi Handledare/ Examinator:

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Av Daniel Hejdström Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för jordbrukets biosystem och

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Extra AAT. Där det behövs. SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie

Nytt&Nyttigt. Extra AAT. Där det behövs. SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2014 2015 Stråla Extra AAT. Där det behövs SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie Sintiden Sintidsmineral

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna?

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Rapport nr 4941 Lund 1994-12-29 Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Inger Andersson och Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015 MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015 Svag efterfrågan med låga världsmarknadspriser pressar mjölkföretagen. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutveckling inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2 Kapitel 2.1 2101, 2102, 2103, 2104 Exempel som löses i boken. 2105 Hela cirkeln är 100 %. Den ofärgade delen är 100 % - 45 % = 55 % 2106 a) Antalet färgade rutor 3 = b) 3 = 0, 6 c) 0,6 = 60 % Totala antalet

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Resenärer: Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss.

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2012 Deltidsbete i stället för rastbete på gårdar med automatisk mjölkning På SLU:s forskningscentrum i Uppsala genomfördes

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Maskinolycka ensilagetorn, Örebro, 2010

Maskinolycka ensilagetorn, Örebro, 2010 Rapport - djupstudie Maskinolycka ensilagetorn, Örebro, 2010 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna är att de ska ge svar på vilka

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Tabell 3:1. kg/m3 Typ av kraftfoder Medeltal Variation Vete Råg Rågvete Korn Korn, kross Korn, gröpe Havre Havre, kross Havre, gröpe Trindsäd

Tabell 3:1. kg/m3 Typ av kraftfoder Medeltal Variation Vete Råg Rågvete Korn Korn, kross Korn, gröpe Havre Havre, kross Havre, gröpe Trindsäd Sida 1 av 16 Det finns idag en rad olika system för lagring och hantering av kraftfoder. Med kraftfoder avses i detta avseende spannmål, trindsäd, oljeväxter, färdigfoder och premix. Djurens behov samt

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet

Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad projektets finansiärer och projektarbetet har

Läs mer