FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB"

Transkript

1 FOKUS Robotmjölkning NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

2 Mer än 6000 AMS finns nu i världen

3 Förstimulering i AMS - en framgångsfaktor

4 Djurhållning efter naturens förutsättningar Kroppsfunktioner och beteendemönster sätter gränser för djurhållningen

5 Kons 3 V för välfärd VILA Liggbeteende Kokomfort, beläggningsgrad VÅM Näringsförsörjning Foderförsörjning, kotrafik VÄNNER Sociala funktioner Kotrafik, gruppstorlek Grunden för god kohälsa är tillfredsställandet av kons beteendebehov

6 Nytt avelsmål: rörligare kor En annan Arbetande mjölkko En kunskapsfråga: Vad är det Du ser på bilden??

7 Liggbeteendet topprankat av kon! När kon ligger ner försiggår flera viktiga processer Idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna Vila är det allra viktigaste av beteendebehovet hos kon Därför är det så viktigt med liggplatsens utformning Beläggningsgraden spelar också stor roll minst ett liggbås per ko högre beläggning ger för lite vila Minst 12,5-14 timmars liggtid per dygn för hälsa, mjölk och ohalta kor En timma i liggbåset = 1 liter mjölk!

8 Liggbåsmått Bredd Båsmått och rörplacering min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) Längd (rad mot rad) ** Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant Levandevikt max kg Fall på liggbåset %, +/- 1% min, m min, m Övre frontrör h över liggyta min +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter ko, medel ko, stor Källa: Hälsopaket Mjölk, Måttangivelser

9 Små fel kan göra stora skillnader för liggbeteendet Vad ska bort på bilden?

10 Näring och vatten näst viktigast för kon Fri eller restriktiv utfodring?

11 Att kunna umgås på ett bra sätt med andra kor Sociala funktioner? Beläggningsgrad? Ranglåga djur?

12 Kotrafik, foderförsörjning och misslyckade eller ofullständiga mjölkningar

13 Kotrafiken Robotstallets motor Sammanfattande namn på djurens förflyttningar mellan ligg-, ät-, drick- och mjölkningsplats Påverkar beteendebehovens uppfyllnad Avgör ytterst kovälfärden och därmed hälsa, produktion och ekonomi i stallet Kotrafiken styrs av näringstillförseln UTFODRINGEN ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN I AMS

14 Kotrafiksystem i AMS 3 olika system FRI GUIDAD inget förutom ev. envägsgrindar förselektion/smartgate STYRD måste passera mjölkbåset Beskrivning av olika system med för och nackdelar finns i artikeln om AMS

15 Samband celltal mjölkningsintervall 100% 80% 60% 40% Celltal celltal Celltal % 0% Timmar efter senaste mjölkning Källa: Bearbetning av material från kommersiella besättningar Gunnar Pettersson, SLU

16 Antal kor i foderavdelning Foderbrist under natten Brist på grovfoder nattetid medför Färre mjölkningar Kö framför MS i samband med morgonutfodring Risk för färre antal mjölkningar mitt på dagen pga. färre foderbesök när alla kor är mätta och belåtna Tidpunkt Gunnar Pettersson, SLU

17 Köande kor vid ojämn fodertillgång Gård D, 42 kor Kor i mjölkkö Utfodring :00 06:00 12:00 18:00 00:00 AM FORSKNING Gunnar Pettersson

18 Antal utfodringar och produktionsresultat, 11 gårdar Antal per dag Avkastningsnivå, kg ECM Gunnar Pettersson, SLU

19 Avspark Mastit Oklippta juver Skitiga spenar Skitig kamera Felställda spenar Svarta spenar Brunst Spensugning mm Helt enkelt när kon mjölkar mindre än förväntat Vad är en ofullständig mjölkning?

20 SCC*1000 Procent ofullst mjölkningar Ofullständiga mjölkningar Kungsängen , , , , , , ,00 SCC 0 0, Datum Ofullständiga mjölkningar Gunnar Pettersson, SLU

21 Lazy cows (Rodenburg &Wheeler, 2002) % 9 Lazy cows Andelen kraftfoder av ts i grovfoderblandningen AM FORSKNING Gunnar Pettersson

22 Introduktion av förstakalvare Hitta i stallet Hitta sin plats i djurgruppen Producera mjölk Äta foder Kalvningen påverkat allmäntillståndet Träna före kalvning? Gunnar Pettersson, SLU

23 Gunnar Pettersson, SLU Mjölkningsintervall

24 Gunnar Pettersson, SLU Foderbesök

25 Gunnar Pettersson, SLU Mjölkavkastning

26

27 Bete och robotmjölkning

28 Vad betyder betet för djurhälsan? Studier visar att mjölkkor utan tillgång till bete (sk zero-bete) får fler: Mastiter (Bendixen et al. 1986; Bendixen et al. 1988; Waage et al. 1998; Barkema et al., 1999a; Barkema et al., 1999b;Washburn et al., 2002; Green et al., 2008) Spentramp (Ekesbo, 1966; Geer and Grommers, 1975; Bendixen et al., 1986, Mortensen och Kjeldsen, 2004) Acetonämier (Bendixen et al. 1986; Mortensen och Kjeldsen, 2004) Livmoderinflammationer (Bruun et al., 2002; Mortensen och Kjeldsen, 2004, Olmos et al., 2008) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

29 Andra hälsoeffekter? KLÖVAR OCH BEN förbättras MYCKET! (Gitau et al., 1996, Rodriguez-Lainz et al., 1999; Somers et al., 2003; Somers et al., 2005; Haskell, M et al., 2006; Hernandez-Mendo et al., 2007; Rutherford et al., 2008; Onyori & Brotherstone, 2008) Effekt på hälta av bete under 4 veckor på 72 flerkalvare (HF), från och med mittlaktation (Hernandez-Mendo et al 2007) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

30 Räcker det med rastning? NEJ! tillgång till rastgård ger inte samma positiva hälsoeffekter (Rodriguez-Lainz et al. 1999; Bruun et al., 2002; Washburn et al., 2002) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

31 AMS vatten Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög produktion oavsett system. Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna oftare tillbaka stallet. Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med vatten på bete samt i stallet. - ingen större skillnad på: vattenintag avkastning - högre mjölkningsfrekvens: enbart vatten på stall.

32 AMS och bete Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen. Ko antal 10 dagar före betessläpp dagar e. Betessläpp Mjölk (kg) Mjölkningar/dag Mjölk (kg) Mjölkningar/dag ,0 3,1 +1,6 +0, ,1 2,8 +0,9-0, ,3 2,8 +1,1-0,2 >=60 26,8 2,5-0,4-0,2

33 AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

34 AMS stallösning Envägsgrind Selektionsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

35 AMS Bete måste vara så bra att korna vill ut till det. Korna skall se betet och sina kompisar när de tittar ut genom lagårdsdörren. Ge extra ensilage inomhus. Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka som måste mjölkas innan de släpps ut. Betesdrift under den ljusare delen av dygnet fungerar bäst. Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte om förändringar. Vatten ute på betet om korna har mer än m att gå hem till ladugården.

36 Andra positiva effekter? Ligg- och resningsbeteende förbättras Bättre rörelser Färre aggressioner Färre stereotypier LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

37 Betesgång är en möjlighet att öka välfärden för korna även i AMS LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

38 Juverhälsa i AMS Mastiter och celltal orsakas av bakterier även i AMS

39 Vilket celltal har en helt frisk ko?

40 % Celltal hos SRB och SLB Celltal hos SRB och SLB SRB SLB Median: SRB / ml SLB / ml CSCC x 1000/ml

41 Att göra innan kon blir mjölkko Hållbarheten börjar vid födseln - var mån om kalvarna! Kalvningsboxen - renast och torrast i hela ladugården! Klipp kvigan helt innan kalvning Läckande kvigor mjölkas upp innan kalvning - OBS råmjölk

42 cumulative risk 0,25 0,23 0,20 0,18 0,15 0,13 0,10 0,08 0,05 0,03 0,00 Högst risk kring kalvningen (Valde et al. 2004) SMITTSKYDD!! 39 % Dag -3 till +15 * Days from calving -15 to %* cum risk_all cum risk_4+ cum risk_3 cum risk_2 cum risk_1 * Behandlade mastiter

43 Celltal i olika besättningstyper Översikt och orsaksförslag Håkan Landin, Svensk Mjölk

44 Beräknat tankcelltal i olika besättningstyper Svensk Mjölk, kokontrollen Uppbundet korbås Uppbundet långbås Lösdrift kall Lösdrift varm Alla EKO AMS ,9 50,0-99,9 100,0-199,9 200, 0 -

45 Bulk Tank AMS, SCC correlations High SCC (p < 0,001) Holstein breed Large farm (> 100 cows) AMS Low yield Marie Mörk, Svensk Mjölk

46 Bulk Tank SCC, more correlations Lågt SCC (p < 0,001) SRB or SRBxSLB breed Small farm High yield Conventional milking Marie Mörk, Svensk Mjölk

47 Högre celltal moderna lösdrifter MATEMATIK Fler djur, fler smittkontakter möjliga smittkontakter = n²-n MANAGEMENT ÖVERGÅNGSPERIODERNA är inte näringsoptimerade, har eftersatt hygien och saknar ett genomtänkt smittskydd Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur vid inkalvning, avsining, under sintid eller laktation Eftersatt KOKOMFORT, STALL OCH FODERHYGIEN i olika livsfaser Holstein dominerar på strukturomvandlade gårdar

48 7 skäl till högre och mer varierande celltal i AMS För dålig KOTRAFIK som leder till för långa och för ojämna mjölkningsintervall OFULLSTÄNDIGA MJÖLKNINGAR följs inte upp INEFFEKTIV eller FÖR GLES SYSTEMDISK Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur från smittförande kor och liggbås Eftersatt MJÖLKNINGSHYGIEN i och kring roboten Tidiga JUVERHÄLSOSTÖRNINGAR upptäcks inte Korna har inte TORRA OCH RENA SPENAR vid mjölkning pga stall och liggbåshygien

49 Arbetsmetoder för bättre juverhälsa i AMS Arbetsrutiner som behöver säkras i varje AMS

50 Foderförsörjning och -hygien 23 timmar gf på bordet sopa rent en gång per dygn Kontrollera våmfyllnad på nykalvade varje vecka Rengöring vattenkar dagligen Rengöring vattenkoppar 2 ggr per vecka Endagars foderstatskontroll Torrare och renare liggytor Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar, komplettera ev. med superfosfat Läckande kor kör upp och gör rent o torrt Klipp korna kontrollera ryktborstfunktion Strömedel kvalitet och lagring

51 Viktigt med rörligare kor i AMS Övervaka Klövhälsan Klövregistrering läs av 2 ggr/år (klövverkare) Djurbedömning av hältor 2 ggr/år (vet./rådgivare) Egen verkstol för inspektion vid behov Klubba, klinga och kloss på sulskador Åtgärda Klövhälsan Klövverka inspektera alla kor o. dr kvigor 2 ggr per år Fotbad minst 2-4 dagar per månad, högst 120 passager Torra och rena golv spalt eller skrapa 1 gång/timme Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar Se upp med 90⁰ kurvor

52 Celltal och mastiter i AMS Övervaka Juverhälsan Checklista Mjölka i AMS Kotrafik och teknikfunktion Individ juver varje kvartal kroniker och nyinfektioner och nya celltalskor Tankcelltal vid varje hämtning mjölkkvalitet, hälsotrend Identifiera FRISKA kor vid inkalvning (ev. provtagning) Åtgärda Juverhälsan Skydda FRISKA kor från dom andra under inkalvning, avsining, sinperiod och laktation Mjölka alla kor 2 ggr per dag från dag 1 till avsining Rutin för ofullständiga mjölkningar 2 ggr per dag Spendoppa funktionskontrollera anpassa efter årstid och mastitprofil Styrd sinläggning i annat stall, 8 veckors effektiv sintid Sinlägg kroniskt infekterade juverdelar Hygien Diska 3 ggr håll rent runt robot OBS kameraglaset!

53 Tack för uppmärksamheten Kontakt och referenser;

54 Arbetsmetoder för bättre djurhälsa i AMS Håkan Landin, leg vet, Svensk Mjölk AB och Djurhälsan i Härjedalen HB. E-post: Gunnar Pettersson, forskningsledare, Husdjurens Utfordring och Vård, SLU. E-post: Ewa Wredle, forskare, Husdjurens utfodring och vård, SLU. E-post: Om en grupp robotbönder tillfrågas om vilket problem som de upplever som störst i AMS kommer alla att nämna celltal och några dessutom förmodligen mastiter och produktionsnivå. Precis som i konventionell mjölkproduktion är det i robotstallet kons fysiologi, beteende och hälsa, eller med ett ord hennes välfärd, som vi måste tillgodose om vi vill uppnå god juverhälsa och hög mjölkproduktion. Kons kroppsfunktioner och beteendemönster är nedärvda och i princip oförändrade alltsedan domesticeringen. Kroppsfunktionerna ställer i sin tur vissa krav på skötsel och miljö. Även ett antal beteendemönster är nödvändiga för djurens trivsel, överlevnad och hälsa och etologerna kallar dessa för beteendebehov. Dessa behov måste tillgodoses i ännu högre grad för korna i AMS eftersom djuren där förväntas att självmant röra sig mellan vila, utfodring och mjölkning. Man kan med fog påstå att lösdriftens helhet måste fungera bättre än någonsin när vi mjölkar automatiskt. Kons beteendebehov De viktigaste beteendebehoven är kopplade till grundläggande villkor för överlevnad som fortplantning, näringsintag och flockfunktion. Försök har klarlagt i vilken omfattning dessa handlingar måste kunna utföras. Flera av dem beaktas också djurskyddslagstiftningen. De grundläggande behoven utgörs av något som kan kallas Kons 3 V för Välfärd - Vila, Våm, Vänner. Vila - kons viktigaste beteendebehov När kon ligger föregår flera för produktion och hälsa väsentliga processer. Några av dessa är idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna. En viss liggtid krävs därför för att uppnå god djurvälfärd det har i försök fastställts att denna bör vara minst 12,5-14 timmar per dygn. Liggplatsen måste därför utformas utifrån såväl kons storlek som nedärvda rörelsemönster och den skall dessutom alltid vara mjuk, torr och ren. (Tabell 1) Djurskyddslagens krav på en liggplats per djur motiveras mer än väl av de flertal studier som visat att överbeläggning alltid leder till kortare liggtider. Liggbåsmått Levandevikt max kg Bredd min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) min, m Längd (rad mot rad) ** min, m Övre frontrör h över liggyta min Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Fall på liggbåset %, +/- 1% Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter Tabell 1: Måttangivelser för kostallar (Hälsopaket Mjölk 2008) ko, medel 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 ko, stor

55 Våm Att söka föda är det näst viktigaste bland beteendebehoven. Utfodring med fri tillgång skall erbjuda grovfoder för alla kor under 23 timmar per dygn. Om foderbordet är tomt eller nästan tomt mellan foderutlägg är det istället restriktiv utfodring. (Bild 2) En sådan utfodring gör det omöjligt för lågrankade kor att fylla sitt grovfoderbehov om det inte finns minst en ätplats per ko. Restriktiv utfodring och mindre än 1 ätplats per ko förekommer dessvärre i många nybyggda AMS vilket naturligtvis ger mindre mjölk och sämre kovälfärd. (Olsson, J. personligt meddelande 2006) Utfodringen i robotstallet fungerar ur kon synvinkel bäst vid fri eller feed first kotrafik. Även gångbredden vid foderbordet är av betydelse. Det måste finnas plats att passera bakom ätande kor vilket kräver en minst 320 cm bred gödselgång. Ett sätt att minska konkurrensen vid foderbordet är någon typ av fodergrindar eller ätbås som visats ge bättre matro. Vatten av hög kvalitet är avgörande för kons mjölkproduktion, hälsa och välfärd. En mjölkande ko behöver dricka l vatten per dygn. Lämpliga riktvärden är 6 kor per vattenkopp eller 10 kor per längdmeter vattenkar. Vattenställena bör placeras så att kor både kan passera och dricka samtidigt. Korna vill helst dricka från en vattenspegel och vattenkar är därför att föredra. Under betessäsongen kan korna med fördel erbjudas vatten ute på betet utan att antalet mjölkningar per dygn äventyras. Det är bättre att locka in korna med hjälp av kraftfoder. Har kor tillgång till vatten på betet dricker de mer än halva sitt vattenintag där vilket tyder på att de blir törstiga och vill dricka i samband med sina betesperioder. De kor som endast erbjuds vatten inomhus ägnar den första halvtimmen, när de just kommit in i stallet från betet, till att dricka vatten. Det kan då även uppstå köer framför vattenkopp/vattenkar. Att ge kor tillgång till dricksvatten på betet är positivt för deras välfärd samt att deras vattenintag säkerhetsställs. Vänner Det tredje viktigaste beteendebehovet hos kon är social samverkan med sina artfränder. Kon är sedan sitt ursprung anpassad till en flockstorlek på djur, vilket ju ganska väl motsvarar lämpligt antal djur i en stallavdelning för en robot. Större grupper innebär alltid en kompromiss mot större smittskyddsproblem och sämre social samverkan och djurtrivsel. Bild 2: Ladugårdsvy från AMS besättning fri eller restriktiv utfodring? (M. Gyllenswärd, Svensk Mjölk) Ännu högre krav på skötsel och miljö i en robotladugård Allmänt gäller att korna i robotstallet under dygnets alla timmar förflyttar sig mellan foder, ligg och mjölkningsutrymmen. Trafiktoppar uppstår ffa i samband med utfodring, i synnerhet vid få

56 utfodringstillfällen. Om gångar och passager är trånga leder detta lätt till att ranglåga djur får svårare att passera utan revirstrider till den plats de själva önskar. Detta orsakar stress, för långa mjölkningsintervall och störningar vid utfodringen. Trots att färre djur befinner sig i de olika stalldelarna samtidigt krävs därför motsägelsefullt nog bredare gångar och mer än lagstadgat antal ätplatser för att kotrafiken och djurtrivseln inte skall äventyras. Klövbad bör, när sådant utnyttjas, placeras i en passagegång efter mjölkning och bytas/tömmas dagligen för att inte få oönskad effekt på klövhälsan. Kotrafiken är grundläggande för kovälfärden i AMS Djurens förflyttningar mellan ligg-, ät- mjölkningsplats och vänteområden kallas med ett samlande namn för kotrafik. Det är denna som ytterst avgör om beteendebehoven och biologiska krav uppfylls för alla djur i besättningen under årets alla dagar. Det finns idag 4 olika system för kotrafik med olika för- och nackdelar för kovälfärd och mjölkproduktion, Fri trafik Inga hindrande grindar finns till och från AME (mjölkbåset) utan korna går dit när de önskar. De kan således gå direkt till foderbordet utan att mjölka först. Ofta placeras en envägsgrind på något ställe som styr kon ett varv runt stallet om hon vill tillbaka till samma ställe igen. (Vanligt hos Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: många foderbesök, hög kapacitet, liten störning av naturligt beteende, inga kor som blir stående i väntefållan. Nackdelar: dålig kontroll på kotrafik och foderbesök, många kor behöver hämtas, hög foderförbrukning, hög kf giva i AME för att få korna dit Styrd trafik Korna kan nå foderbordet bara efter passage genom AME. Ibland med väntefålla. (Vanligt hos Liberty och Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: mycket god kontroll på kotrafiken och foderbesök, få hämtningar av kor Nackdelar: låg kapacitet, svårt utöva naturligt beteende, kor i mjölkbåset när mjölkning inte sker, svårt att komma till mjölkning, för ranglåga kor Guidad trafik Korna passerar via en transponderstyrd genväg direkt till foderbordet utom när det är dags för mjölkning då AME passeras först. Finns som A: Programmerbar grind vilket innebär en enkel genväg till foderbordet när kon inte skall mjölkas, eller som B: Programmerbar grind tillsammans med selektionsgrind och stängd väntefålla vilket innebär att alla kor passerar igenom och sorteras till väntefålla och mjölkning eller foderbord och utfodring. (Vanligt hos DeLaval, finns hos Lely) Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, få hämtningar av kor, jämna mjölkningsintervall, hög kapacitet med väntefålla annars medelhög kapacitet Nackdelar utan väntefålla: en del kor måste hämtas, vissa kor springer runt runt i grinden Nackdelar med väntefålla: tekniken kan krångla, lågrankade kor kan fastna i väntefållan Feed First En av DeLaval patenterad variant på guidad trafik där korna kan äta grovfoder både före och efter mjölkning. Efter grovfoderintag passerar kon en selektionsgrind som sorterar kon till väntefålla och mjölkning eller till kraftfoder och liggavdelning. Efter mjölkning återvänder kon till foderbordet och måste åter passera grindarna för att nå kraftfoder och/eller liggavdelning. Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, många foderbesök, hög grovfoderkonsumtion, hög systemkapacitet Nackdelar: tekniken kan krångla, ranglåga kor kan fastna i väntefållan, vissa kor lägger sig direkt efter mjölkning Kommentarer Helt styrd kotrafik kan vara olämplig delvis av samma skäl som trånga gångar. Att alltid behöva passera AME även när syftet endast är att äta kraftfoder gör återigen de ranglåga korna till utsatta individer. Dessutom avbetingas korna på att vistelse i AME alltid bör innebära mjölkning. Olika former av guidad eller fri kotrafik kan bättre tillgodose att systemet utnyttjas effektivt och att ranglåga individer bereds bättre möjligheter till naturligt beteende. Används fodermix bör denna inte ha för hög koncentrationsgrad eftersom detta riskerar att minska kornas vilja att gå in mjölkbåset för att få kraftfoder. Det är sökandet efter föda som är själva motorn i djurens rörelser i stallet och därmed även för deras strävan att gå till mjölkning. Det medför att dåligt eller osmakligt foder på bordet och få utfodringstillfällen leder till att lösdriften i praktiken fungerar som ett styrt system eftersom korna då söker sig alltmer till AME för att stilla sin hunger.

57 Betessäsongen är viktig för kovälfärden i AMS Sommarsäsongen med bete kan innebära en återhämtningsperiod för många kor. En av fördelarna är att ökad rörelse/motion leder till förbättrad klöv och benhälsa. Men den ger också kon i en AMS en unik möjlighet att välja mellan att vara inne eller ute. För att bete och AMS ska kunna kombineras framgångsrikt är en fungerande kotrafik ett måste. För en smidig kotrafik in och ut från stallet bör korna ha en utgång, gärna via AME, och en annan ingång till stallet. Att ha ett bete i anslutning till stallet är inte alla mjölkbönder förunnat. Men med bete nära stallet så utnyttjas emellertid både betet och stallet mer av korna än om betesområdet ligger på ett längre avstånd. Tillskottsutfodring i stallet har inte visat sig ha någon effekt på antalet mjölkningar eller mjölkavkastning. Högavkastande kor behöver dock troligen extra grovfoder i stallet då de har svårt att kunna försörja sig enbart på bete, även om betet håller en hög kvalitet. Vatten på betet är, som redan nämnts, en grundförutsättning för optimal djurhållning även vid automatiserad mjölkning. När bete kombineras med AMS är det viktigt att vara uppmärksam på kornas beteende och att snabbt ändra skötselrutinerna om förutsättningarna och kornas beteende förändras. Bakterier orsakar mastit och celltal (subklinisk mastit) även i AMS Celltalen i AMS är högre än vid konventionell mjölkning. (Bild3). Skälen till detta är sannolikt i första hand ojämna mjölkningsintervall till följd av dålig kotrafik. Oftast förekommer det heller ingen fungerande smittskyddsgruppering i besättningstypen. Ytterligare en omständighet är den tidsfördröjning som ofta uppstår när det gäller att upptäcka juverstörningar för enskilda kor i besättningen Beräknat tankcelltal 3 mån 12 mån AMS Hela landet Bild 3: BTSCC jämförelse mellan 476 AMS och alla kokontrollgårdar i september 2008 Slutligen sker spenrengöringen i roboten likadant oavsett hur smutsiga spenarna är. Därför krävs en renare lösdrift i alla led. Spaltgolven i AMS trampas oftast av färre djur åt gången varför träcken i högre grad bli kvar ovanpå spalten än i en konventionell lösdrift. Av denna anledning bör alla gödsel gångar helst förses med kontinuerligt gående skrapor, även om de är dränerade. Liggbåsen bör av samma skäl vara extra rena och torra, något som dock försvåras av att de inte kan mockas samtidigt under någon del av dygnet. Den generella regeln att omsätta allt strömedel i stallet på max 48 timmar är troligen ännu viktigare i AMS i jämförelse med ett konventionellt system. Trots alla dessa svårigheter är det fullt möjligt att kombinera hög produktion, god juverhälsa och låga celltal även i en modern robotbesättning. För detta krävs dock ett än mer systematiskt förebyggande juverhälsoarbete. En bra grund för löpande övervakning av juverhälsan är att registrera celltalet vid varje tankhämtning. Resultatet bör anslås i mjölkrummet eller annan lämplig plats så att alla som tar del i djurskötseln uppmärksammas på oroande eller lovande förändringar i besättningen.

58 Mastiter i AMS Både i Sverige och i andra länder har konstaterats att kobundna, smittsamma mastiter i praktiken överförs mindre än förväntat via mjölkbåset. Detta beror sannolikt på 1) Frånvaron av mjölkare 2) Frånvaron av spenkoppscentral och individuell avtagning per spene 3) Maskinell ursköljning av organet mellan varje ko. Trots detta sprider sig höggradigt smittsamma bakterier som staphylococcus aureus och streptococcus agalactiae obevekligt även i AMS. (Pettersson, G. personligt meddelande 2006)Förklaringen till detta kan antas vara att bakterierna sprids även mellan mjölkningarna, sannolikt främst via mjölkläckage och liggbås. En överbeläggning i stallet ökar givetvis risken för smittöverföring via liggbåsen. Lösningen på problemet med smittsamma mastiter heter som vanligt GRUPPERING. Detta är i praktiken lättast att genomföra om man har flera mjölkstationer. I annat fall måste några av djuren hållas i en avskild del av stallet och hämtas till mjölkning 2 gånger per dag. Ytterligare en möjlighet är att utnyttja ett gammalt stall. Ett mycket viktigt moment är att undvika att kvigor och friska kor infekteras när de är allra känsligast; i kalvningsavdelningen - via ströbädd eller ammande kalvar. Nödvändigt är även att säkerställa att alla kor mjölkas minst 2 ggr/dag från dag 1 i laktationen. Urmjölkning utgör nämligen en beprövad och effektiv urspolning av bakterier i spenkanalen, infektionsporten för alla mastiter. Om en fungerande gruppering kommer till stånd behöver inte alla s. aureus kor slaktas omgående, undantaget de som är pc+. Om det finns en frisk nykalvad ko eller kviga är det dock alltid ekonomiskt mest fördelaktigt att slå ut smittförande, förstörda kor oavsett produktionsnivå. Allra bästa tidpunkten ur företagsekonomisk synpunkt är att slakta ca 3-4 månader in i laktationen. Sinläggning av kroniskt infekterade juverdelar är en användbar metod i sammanhanget 3-spenta kor med s. aureus skall dock inte gå kvar tillsammans med de helt friska eftersom de riskerar att läcka mjölk ur sinlagda juverdelar och även har juverbakterien i ökad omfattning utanpå spenar och juver. Som utgångspunkt för en fungerande gruppering bör alla kor undersökas och ev. provtas när mjölken blivit vit efter råmjölksperioden - oftast vid 5-7:e urmjölkningen. Djuren med sämre juverhälsa avskiljs därmed genast från besättningens framtid som naturligtvis utgörs av de helt friska korna. I den avskiljda gruppen skall kroniska smittbärare samt kor i de högsta juverhälsoklasserna (JHKL 6-9) hållas så länge de finns kvar i besättningen. När det gäller miljöbundna mastitbakterier är beläggningsgrad, mjölknings-, foder- och stallhygien tunga riskfaktorer. Alltför långa och oregelbundna mjölkningsintervall medför också att spenarna pekar snett utåt och blir svårare att hitta för roboten i synnerhet om juverfyllnaden är starkt varierande. Detta äventyrar den viktiga urspolningen som nämnts ovan. En viktig och ofta förbisedd detalj är sinperioden med dess hygien och planering. Enligt nya undersökningar kan mer än 50 % av colimastiterna under mjölkperioden grundläggas samband med sinperioden. Detta är ett exempel på hur viktigt det är att grundläggande hygien och smittskydd fungerar även under de perioder som korna inte hålls i mjölkstallet; betesgång, avsining, sintid och inkalvning. Till sist bör djurens näringsförsörjning liksom vitamin och mineraltillförsel ses över för att upprätthålla en hög motståndskraft mot infektioner. Förebyggande djurhälsovård för AMS Under de senaste åren har Svensk Mjölk utvecklat ett verktyg för djuhälsoövervakning grundad på resonemangen i denna artikel. Rådgivningsformen kallas Besättningsanalys AMS och utnyttjar förutom kokontrolldata 3 sammankopplade checklistor för att avläsa djurhälso- och skötselmönster i besättningen. Teknikfunktion och kotrafik i AMS innefattar förutom gårdsdata ett antal nyckeltal som övergripande speglar teknikfunktion och kotrafik. För varje parameter finns erfarenhetsbaserade norm- och larmvärden angivna. Tillsammans ger detta en god bild av nuläget i besättningen i dessa avseenden samtidigt som möjlighet ges att upptäcka trender och årstidsvariationer.

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

Samma celltal, nya bakterier?

Samma celltal, nya bakterier? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Bygglov? - Room service för en ko!

Bygglov? - Room service för en ko! Bygglov? - Room service för en ko! Att bygga och sköta stall för kor kring kalvning Håkan Landin, leg vet, & Djurhälsan i Härjedalen, hakan.landin@svenskmjolk.se Hans Lindberg, produktionsrådgivare, Svenska

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Automatiska mjölkningssystem

Automatiska mjölkningssystem nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem

Läs mer

Hur bygger man världens bästa ladugård

Hur bygger man världens bästa ladugård Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena

Läs mer

Rådgivning i AMS-besättningar

Rådgivning i AMS-besättningar Rådgivning i AMS-besättningar Utvärdering av nyckeltal Jessica Olsson Handledare: Gunnar Pettersson Inst. för husdjurens utfodring och vård Biträdande handledare: Håkan Landin Svensk Mjölk Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien Robotmjölkning har kommit till Sverige för att stanna. Idag produceras 28 procent av mjölken i ett mjölkstall med automatiskt mjölknings system (AMS) och mer än åtta av tio nybyggda ladugårdar installerar

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

FÖRORD. Universitetsadjunkt Torsten Hörndahl har varit examinator och min handledare har varit forskningsledare Kristina Ascárd.

FÖRORD. Universitetsadjunkt Torsten Hörndahl har varit examinator och min handledare har varit forskningsledare Kristina Ascárd. FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig universitetsutbildning vilken omfattar 120 högskolepoäng (hp). En av de obligatoriska delarna i denna är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras med

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Välj rätt från början!

Välj rätt från början! Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Din lösning varje dag Vår mest avancerade robotarm DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Den hydrauliska robotarmen hos DeLaval VMS

Läs mer

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

LELY MJÖLKAUTOMATISERING www.lely.com innovators in agriculture LELY MJÖLKAUTOMATISERING Skapa framtiden för din mjölkgård Breddar horisonterna tillsammans Som uppfinnarna av mjölkningsroboten, har vi nu installerat mer än 10.000

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar

DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar Tjäna på kokomfort DeLaval klövvå För professionell och sä Att kor blir halta kan ha olika orsaker från en obalanserad foderstat,

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Din lösning varje dag Välj den automation som arbetar smartast för dig DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Det finns många utmaningar

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Kraftfodervagnar FW och FM DeLavals helautomatiska kraftfodervagnar FW och FM hjälper dig att maximera dina kors lönsamhet. Med en kraftfodervagn

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Staphylococcus aureus hos mjölkkor i lösdriftsbesättningar

Staphylococcus aureus hos mjölkkor i lösdriftsbesättningar SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Staphylococcus aureus hos mjölkkor i lösdriftsbesättningar Kan miljöfaktorer påverka förekomsten? Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds-

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Erfarenheter från fältstudier på tio gårdar med deltidsbete.

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Erfarenheter från fältstudier på tio gårdar med deltidsbete. Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Erfarenheter från fältstudier på tio gårdar med deltidsbete. Margareta Dahlberg Margareta Dahlberg, 2014 Resultat från

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

SPALTGOLV för rena och friska djur

SPALTGOLV för rena och friska djur SPALTGOLV för rena och friska djur ABETONG SPALTGOLVSSYSTEM en komplett lösning med många fördelar Spaltgolv i längder upp till 4 m ger stor valfrihet vid planering. Spaltgolv kompletterat med Aconsoft

Läs mer

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten är veterinär och SLU-professor i tekniska system för animalieproduk on på Ins tu onen för biosystem och teknologi i Alnarp.

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Författare Back J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Författare Back J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Bibliografiska uppgifter för Betesdrift vid automatisk mjölkning i ekologisk produktion Författare Back J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp SLU, Institutionen för husdjurens

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Kristianstad Ekologisk mjölkproduktion Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Förord Andelen ekologisk certifierade mjölkproducenter har ökat stort de senaste åren. Konsumenternas vilja att

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus

Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Catarina Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

We make sustainable food production possible

We make sustainable food production possible We make sustainable food production possible Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Mjölkkor i ett förändrat klimat Charlotte, DeLaval International 2 Agenda Hur reagerar mjölkkor

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999.

Kristinelunds gård. Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården Aron delägare sedan 1999. Kristinelunds gård Företaget ägs av Aron, Björn och Agneta. Björn och Agneta köpte gården 1985. Aron delägare sedan 1999. Gårdsbild, Kristinelunds gård Har 5 olika stall på gården med djur, mjölkkor i

Läs mer

Spaltgolv. För rena och friska djur.

Spaltgolv. För rena och friska djur. Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En

Läs mer

Moving Floor Concept. en hörnsten i den automatiserade mjölkgården. Ökad lönsamhet genom ökad hygien. www.movingfloor.se

Moving Floor Concept. en hörnsten i den automatiserade mjölkgården. Ökad lönsamhet genom ökad hygien. www.movingfloor.se Moving Floor Concept en hörnsten i den automatiserade mjölkgården Ökad lönsamhet genom ökad hygien www.movingfloor.se 1 Vilket område i ladugården har inte blivit mekaniserat förrän nu? Utfodring Mjölkning

Läs mer

Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get

Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get Bilaga 7 till Handledning för kontroll av hantverksmässig tillverkning av ost Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get Av Ylva Persson Bilaga 7 Metoder för att påvisa juverinfektion

Läs mer

Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?

Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Bete i relation till stallet

Bete i relation till stallet Eva Spörndly, Inst. för husdjurens u odring och vård, SLU, eva.sporndly@slu.se Eva Spörndly är forskare på ins tu onen för husdjurens u odring och vård på SLU. Där studerar hon problem och lösningar relaterade

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1 OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Flaggor symboliserar vilket land som har bidragit med informationen. Version

Flaggor symboliserar vilket land som har bidragit med informationen. Version Detta dokument är ett beslutsstöd för mjölkföretagare och rådgivare som är intresserade av produktionsbete och automatisk mjölkning. Med produktionsbete menas att mer än en fjärdedel av foderstaten består

Läs mer

Blandfoder i automatiska mjölkningssystem

Blandfoder i automatiska mjölkningssystem Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Blandfoder i automatiska

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

DeLaval September 1.796,- 15% 4Hooves. månadserbjudanden! 15% 944,- 741,- 872,- 2.113,- 4Hooves Rabatt. Vattenkoppar 15% billigare just nu!

DeLaval September 1.796,- 15% 4Hooves. månadserbjudanden! 15% 944,- 741,- 872,- 2.113,- 4Hooves Rabatt. Vattenkoppar 15% billigare just nu! DeLaval September månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik 4Hooves Rabatt 15% 4Hooves miljöanpassad klövbadslösning Effektiv klövbadslösning.

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa

En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap En jämförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende på djurhälsa Malin Guldbrand Självständigt

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt 1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor

Läs mer

Mer mjölk, sundare kor och. en lyckligare. mjölkproducent. Lelys fri kotrafik. vid fri kotrafik. innovators in agriculture

Mer mjölk, sundare kor och. en lyckligare. mjölkproducent. Lelys fri kotrafik. vid fri kotrafik.  innovators in agriculture Mer mjölk, sundare kor och en lyckligare Lelys fri kotrafik mjölkproducent vid fri kotrafik www.lely.com innovators in agriculture Frihet = Glädje Mer mjölk, sundare kor och en lyckligare mjölkproducent

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator

Läs mer

Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kallas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen.

Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kallas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. 2017-01-19 1 (17) Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kallas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. Det finns 16 olika skötselområden att kolla upp. Områdena

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4.

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4. DeLaval Oktober månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik Vintervatten E300 med transformator på köpet Köp vattenkopp E300 och få transformator

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel.

Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel. Båstriangel www.fritzagro.nu Problemet Lösningen För låg nackbom och för korta bås hindrar kon att lägga och resa sig naturligt. Lösningen är att ta bort nackbommen och förstärka bågarna med vår båstriangel.

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 214/215 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 214/215 (214-9-1 till 215-8-31) varit fullt av aktiviteter. Det har varit

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning

Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning Celltal som mått på mjölkens kvalitet med avseende på mjölkens sammansättning Somatic cell count as marker for milk quality with focus on milk composition Foto: Sandra Gustavsson av Sandra Gustavsson Institutionen

Läs mer