FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB"

Transkript

1 FOKUS Robotmjölkning NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

2 Mer än 6000 AMS finns nu i världen

3 Förstimulering i AMS - en framgångsfaktor

4 Djurhållning efter naturens förutsättningar Kroppsfunktioner och beteendemönster sätter gränser för djurhållningen

5 Kons 3 V för välfärd VILA Liggbeteende Kokomfort, beläggningsgrad VÅM Näringsförsörjning Foderförsörjning, kotrafik VÄNNER Sociala funktioner Kotrafik, gruppstorlek Grunden för god kohälsa är tillfredsställandet av kons beteendebehov

6 Nytt avelsmål: rörligare kor En annan Arbetande mjölkko En kunskapsfråga: Vad är det Du ser på bilden??

7 Liggbeteendet topprankat av kon! När kon ligger ner försiggår flera viktiga processer Idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna Vila är det allra viktigaste av beteendebehovet hos kon Därför är det så viktigt med liggplatsens utformning Beläggningsgraden spelar också stor roll minst ett liggbås per ko högre beläggning ger för lite vila Minst 12,5-14 timmars liggtid per dygn för hälsa, mjölk och ohalta kor En timma i liggbåset = 1 liter mjölk!

8 Liggbåsmått Bredd Båsmått och rörplacering min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) Längd (rad mot rad) ** Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant Levandevikt max kg Fall på liggbåset %, +/- 1% min, m min, m Övre frontrör h över liggyta min +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter ko, medel ko, stor Källa: Hälsopaket Mjölk, Måttangivelser

9 Små fel kan göra stora skillnader för liggbeteendet Vad ska bort på bilden?

10 Näring och vatten näst viktigast för kon Fri eller restriktiv utfodring?

11 Att kunna umgås på ett bra sätt med andra kor Sociala funktioner? Beläggningsgrad? Ranglåga djur?

12 Kotrafik, foderförsörjning och misslyckade eller ofullständiga mjölkningar

13 Kotrafiken Robotstallets motor Sammanfattande namn på djurens förflyttningar mellan ligg-, ät-, drick- och mjölkningsplats Påverkar beteendebehovens uppfyllnad Avgör ytterst kovälfärden och därmed hälsa, produktion och ekonomi i stallet Kotrafiken styrs av näringstillförseln UTFODRINGEN ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN I AMS

14 Kotrafiksystem i AMS 3 olika system FRI GUIDAD inget förutom ev. envägsgrindar förselektion/smartgate STYRD måste passera mjölkbåset Beskrivning av olika system med för och nackdelar finns i artikeln om AMS

15 Samband celltal mjölkningsintervall 100% 80% 60% 40% Celltal celltal Celltal % 0% Timmar efter senaste mjölkning Källa: Bearbetning av material från kommersiella besättningar Gunnar Pettersson, SLU

16 Antal kor i foderavdelning Foderbrist under natten Brist på grovfoder nattetid medför Färre mjölkningar Kö framför MS i samband med morgonutfodring Risk för färre antal mjölkningar mitt på dagen pga. färre foderbesök när alla kor är mätta och belåtna Tidpunkt Gunnar Pettersson, SLU

17 Köande kor vid ojämn fodertillgång Gård D, 42 kor Kor i mjölkkö Utfodring :00 06:00 12:00 18:00 00:00 AM FORSKNING Gunnar Pettersson

18 Antal utfodringar och produktionsresultat, 11 gårdar Antal per dag Avkastningsnivå, kg ECM Gunnar Pettersson, SLU

19 Avspark Mastit Oklippta juver Skitiga spenar Skitig kamera Felställda spenar Svarta spenar Brunst Spensugning mm Helt enkelt när kon mjölkar mindre än förväntat Vad är en ofullständig mjölkning?

20 SCC*1000 Procent ofullst mjölkningar Ofullständiga mjölkningar Kungsängen , , , , , , ,00 SCC 0 0, Datum Ofullständiga mjölkningar Gunnar Pettersson, SLU

21 Lazy cows (Rodenburg &Wheeler, 2002) % 9 Lazy cows Andelen kraftfoder av ts i grovfoderblandningen AM FORSKNING Gunnar Pettersson

22 Introduktion av förstakalvare Hitta i stallet Hitta sin plats i djurgruppen Producera mjölk Äta foder Kalvningen påverkat allmäntillståndet Träna före kalvning? Gunnar Pettersson, SLU

23 Gunnar Pettersson, SLU Mjölkningsintervall

24 Gunnar Pettersson, SLU Foderbesök

25 Gunnar Pettersson, SLU Mjölkavkastning

26

27 Bete och robotmjölkning

28 Vad betyder betet för djurhälsan? Studier visar att mjölkkor utan tillgång till bete (sk zero-bete) får fler: Mastiter (Bendixen et al. 1986; Bendixen et al. 1988; Waage et al. 1998; Barkema et al., 1999a; Barkema et al., 1999b;Washburn et al., 2002; Green et al., 2008) Spentramp (Ekesbo, 1966; Geer and Grommers, 1975; Bendixen et al., 1986, Mortensen och Kjeldsen, 2004) Acetonämier (Bendixen et al. 1986; Mortensen och Kjeldsen, 2004) Livmoderinflammationer (Bruun et al., 2002; Mortensen och Kjeldsen, 2004, Olmos et al., 2008) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

29 Andra hälsoeffekter? KLÖVAR OCH BEN förbättras MYCKET! (Gitau et al., 1996, Rodriguez-Lainz et al., 1999; Somers et al., 2003; Somers et al., 2005; Haskell, M et al., 2006; Hernandez-Mendo et al., 2007; Rutherford et al., 2008; Onyori & Brotherstone, 2008) Effekt på hälta av bete under 4 veckor på 72 flerkalvare (HF), från och med mittlaktation (Hernandez-Mendo et al 2007) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

30 Räcker det med rastning? NEJ! tillgång till rastgård ger inte samma positiva hälsoeffekter (Rodriguez-Lainz et al. 1999; Bruun et al., 2002; Washburn et al., 2002) LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

31 AMS vatten Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög produktion oavsett system. Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna oftare tillbaka stallet. Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med vatten på bete samt i stallet. - ingen större skillnad på: vattenintag avkastning - högre mjölkningsfrekvens: enbart vatten på stall.

32 AMS och bete Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen. Ko antal 10 dagar före betessläpp dagar e. Betessläpp Mjölk (kg) Mjölkningar/dag Mjölk (kg) Mjölkningar/dag ,0 3,1 +1,6 +0, ,1 2,8 +0,9-0, ,3 2,8 +1,1-0,2 >=60 26,8 2,5-0,4-0,2

33 AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

34 AMS stallösning Envägsgrind Selektionsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

35 AMS Bete måste vara så bra att korna vill ut till det. Korna skall se betet och sina kompisar när de tittar ut genom lagårdsdörren. Ge extra ensilage inomhus. Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka som måste mjölkas innan de släpps ut. Betesdrift under den ljusare delen av dygnet fungerar bäst. Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte om förändringar. Vatten ute på betet om korna har mer än m att gå hem till ladugården.

36 Andra positiva effekter? Ligg- och resningsbeteende förbättras Bättre rörelser Färre aggressioner Färre stereotypier LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

37 Betesgång är en möjlighet att öka välfärden för korna även i AMS LRF:s referensgrupp för betesfrågor Charlotte Hallén Sandgren

38 Juverhälsa i AMS Mastiter och celltal orsakas av bakterier även i AMS

39 Vilket celltal har en helt frisk ko?

40 % Celltal hos SRB och SLB Celltal hos SRB och SLB SRB SLB Median: SRB / ml SLB / ml CSCC x 1000/ml

41 Att göra innan kon blir mjölkko Hållbarheten börjar vid födseln - var mån om kalvarna! Kalvningsboxen - renast och torrast i hela ladugården! Klipp kvigan helt innan kalvning Läckande kvigor mjölkas upp innan kalvning - OBS råmjölk

42 cumulative risk 0,25 0,23 0,20 0,18 0,15 0,13 0,10 0,08 0,05 0,03 0,00 Högst risk kring kalvningen (Valde et al. 2004) SMITTSKYDD!! 39 % Dag -3 till +15 * Days from calving -15 to %* cum risk_all cum risk_4+ cum risk_3 cum risk_2 cum risk_1 * Behandlade mastiter

43 Celltal i olika besättningstyper Översikt och orsaksförslag Håkan Landin, Svensk Mjölk

44 Beräknat tankcelltal i olika besättningstyper Svensk Mjölk, kokontrollen Uppbundet korbås Uppbundet långbås Lösdrift kall Lösdrift varm Alla EKO AMS ,9 50,0-99,9 100,0-199,9 200, 0 -

45 Bulk Tank AMS, SCC correlations High SCC (p < 0,001) Holstein breed Large farm (> 100 cows) AMS Low yield Marie Mörk, Svensk Mjölk

46 Bulk Tank SCC, more correlations Lågt SCC (p < 0,001) SRB or SRBxSLB breed Small farm High yield Conventional milking Marie Mörk, Svensk Mjölk

47 Högre celltal moderna lösdrifter MATEMATIK Fler djur, fler smittkontakter möjliga smittkontakter = n²-n MANAGEMENT ÖVERGÅNGSPERIODERNA är inte näringsoptimerade, har eftersatt hygien och saknar ett genomtänkt smittskydd Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur vid inkalvning, avsining, under sintid eller laktation Eftersatt KOKOMFORT, STALL OCH FODERHYGIEN i olika livsfaser Holstein dominerar på strukturomvandlade gårdar

48 7 skäl till högre och mer varierande celltal i AMS För dålig KOTRAFIK som leder till för långa och för ojämna mjölkningsintervall OFULLSTÄNDIGA MJÖLKNINGAR följs inte upp INEFFEKTIV eller FÖR GLES SYSTEMDISK Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur från smittförande kor och liggbås Eftersatt MJÖLKNINGSHYGIEN i och kring roboten Tidiga JUVERHÄLSOSTÖRNINGAR upptäcks inte Korna har inte TORRA OCH RENA SPENAR vid mjölkning pga stall och liggbåshygien

49 Arbetsmetoder för bättre juverhälsa i AMS Arbetsrutiner som behöver säkras i varje AMS

50 Foderförsörjning och -hygien 23 timmar gf på bordet sopa rent en gång per dygn Kontrollera våmfyllnad på nykalvade varje vecka Rengöring vattenkar dagligen Rengöring vattenkoppar 2 ggr per vecka Endagars foderstatskontroll Torrare och renare liggytor Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar, komplettera ev. med superfosfat Läckande kor kör upp och gör rent o torrt Klipp korna kontrollera ryktborstfunktion Strömedel kvalitet och lagring

51 Viktigt med rörligare kor i AMS Övervaka Klövhälsan Klövregistrering läs av 2 ggr/år (klövverkare) Djurbedömning av hältor 2 ggr/år (vet./rådgivare) Egen verkstol för inspektion vid behov Klubba, klinga och kloss på sulskador Åtgärda Klövhälsan Klövverka inspektera alla kor o. dr kvigor 2 ggr per år Fotbad minst 2-4 dagar per månad, högst 120 passager Torra och rena golv spalt eller skrapa 1 gång/timme Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar Se upp med 90⁰ kurvor

52 Celltal och mastiter i AMS Övervaka Juverhälsan Checklista Mjölka i AMS Kotrafik och teknikfunktion Individ juver varje kvartal kroniker och nyinfektioner och nya celltalskor Tankcelltal vid varje hämtning mjölkkvalitet, hälsotrend Identifiera FRISKA kor vid inkalvning (ev. provtagning) Åtgärda Juverhälsan Skydda FRISKA kor från dom andra under inkalvning, avsining, sinperiod och laktation Mjölka alla kor 2 ggr per dag från dag 1 till avsining Rutin för ofullständiga mjölkningar 2 ggr per dag Spendoppa funktionskontrollera anpassa efter årstid och mastitprofil Styrd sinläggning i annat stall, 8 veckors effektiv sintid Sinlägg kroniskt infekterade juverdelar Hygien Diska 3 ggr håll rent runt robot OBS kameraglaset!

53 Tack för uppmärksamheten Kontakt och referenser;

54 Arbetsmetoder för bättre djurhälsa i AMS Håkan Landin, leg vet, Svensk Mjölk AB och Djurhälsan i Härjedalen HB. E-post: Gunnar Pettersson, forskningsledare, Husdjurens Utfordring och Vård, SLU. E-post: Ewa Wredle, forskare, Husdjurens utfodring och vård, SLU. E-post: Om en grupp robotbönder tillfrågas om vilket problem som de upplever som störst i AMS kommer alla att nämna celltal och några dessutom förmodligen mastiter och produktionsnivå. Precis som i konventionell mjölkproduktion är det i robotstallet kons fysiologi, beteende och hälsa, eller med ett ord hennes välfärd, som vi måste tillgodose om vi vill uppnå god juverhälsa och hög mjölkproduktion. Kons kroppsfunktioner och beteendemönster är nedärvda och i princip oförändrade alltsedan domesticeringen. Kroppsfunktionerna ställer i sin tur vissa krav på skötsel och miljö. Även ett antal beteendemönster är nödvändiga för djurens trivsel, överlevnad och hälsa och etologerna kallar dessa för beteendebehov. Dessa behov måste tillgodoses i ännu högre grad för korna i AMS eftersom djuren där förväntas att självmant röra sig mellan vila, utfodring och mjölkning. Man kan med fog påstå att lösdriftens helhet måste fungera bättre än någonsin när vi mjölkar automatiskt. Kons beteendebehov De viktigaste beteendebehoven är kopplade till grundläggande villkor för överlevnad som fortplantning, näringsintag och flockfunktion. Försök har klarlagt i vilken omfattning dessa handlingar måste kunna utföras. Flera av dem beaktas också djurskyddslagstiftningen. De grundläggande behoven utgörs av något som kan kallas Kons 3 V för Välfärd - Vila, Våm, Vänner. Vila - kons viktigaste beteendebehov När kon ligger föregår flera för produktion och hälsa väsentliga processer. Några av dessa är idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna. En viss liggtid krävs därför för att uppnå god djurvälfärd det har i försök fastställts att denna bör vara minst 12,5-14 timmar per dygn. Liggplatsen måste därför utformas utifrån såväl kons storlek som nedärvda rörelsemönster och den skall dessutom alltid vara mjuk, torr och ren. (Tabell 1) Djurskyddslagens krav på en liggplats per djur motiveras mer än väl av de flertal studier som visat att överbeläggning alltid leder till kortare liggtider. Liggbåsmått Levandevikt max kg Bredd min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) min, m Längd (rad mot rad) ** min, m Övre frontrör h över liggyta min Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Fall på liggbåset %, +/- 1% Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter Tabell 1: Måttangivelser för kostallar (Hälsopaket Mjölk 2008) ko, medel 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 ko, stor

55 Våm Att söka föda är det näst viktigaste bland beteendebehoven. Utfodring med fri tillgång skall erbjuda grovfoder för alla kor under 23 timmar per dygn. Om foderbordet är tomt eller nästan tomt mellan foderutlägg är det istället restriktiv utfodring. (Bild 2) En sådan utfodring gör det omöjligt för lågrankade kor att fylla sitt grovfoderbehov om det inte finns minst en ätplats per ko. Restriktiv utfodring och mindre än 1 ätplats per ko förekommer dessvärre i många nybyggda AMS vilket naturligtvis ger mindre mjölk och sämre kovälfärd. (Olsson, J. personligt meddelande 2006) Utfodringen i robotstallet fungerar ur kon synvinkel bäst vid fri eller feed first kotrafik. Även gångbredden vid foderbordet är av betydelse. Det måste finnas plats att passera bakom ätande kor vilket kräver en minst 320 cm bred gödselgång. Ett sätt att minska konkurrensen vid foderbordet är någon typ av fodergrindar eller ätbås som visats ge bättre matro. Vatten av hög kvalitet är avgörande för kons mjölkproduktion, hälsa och välfärd. En mjölkande ko behöver dricka l vatten per dygn. Lämpliga riktvärden är 6 kor per vattenkopp eller 10 kor per längdmeter vattenkar. Vattenställena bör placeras så att kor både kan passera och dricka samtidigt. Korna vill helst dricka från en vattenspegel och vattenkar är därför att föredra. Under betessäsongen kan korna med fördel erbjudas vatten ute på betet utan att antalet mjölkningar per dygn äventyras. Det är bättre att locka in korna med hjälp av kraftfoder. Har kor tillgång till vatten på betet dricker de mer än halva sitt vattenintag där vilket tyder på att de blir törstiga och vill dricka i samband med sina betesperioder. De kor som endast erbjuds vatten inomhus ägnar den första halvtimmen, när de just kommit in i stallet från betet, till att dricka vatten. Det kan då även uppstå köer framför vattenkopp/vattenkar. Att ge kor tillgång till dricksvatten på betet är positivt för deras välfärd samt att deras vattenintag säkerhetsställs. Vänner Det tredje viktigaste beteendebehovet hos kon är social samverkan med sina artfränder. Kon är sedan sitt ursprung anpassad till en flockstorlek på djur, vilket ju ganska väl motsvarar lämpligt antal djur i en stallavdelning för en robot. Större grupper innebär alltid en kompromiss mot större smittskyddsproblem och sämre social samverkan och djurtrivsel. Bild 2: Ladugårdsvy från AMS besättning fri eller restriktiv utfodring? (M. Gyllenswärd, Svensk Mjölk) Ännu högre krav på skötsel och miljö i en robotladugård Allmänt gäller att korna i robotstallet under dygnets alla timmar förflyttar sig mellan foder, ligg och mjölkningsutrymmen. Trafiktoppar uppstår ffa i samband med utfodring, i synnerhet vid få

56 utfodringstillfällen. Om gångar och passager är trånga leder detta lätt till att ranglåga djur får svårare att passera utan revirstrider till den plats de själva önskar. Detta orsakar stress, för långa mjölkningsintervall och störningar vid utfodringen. Trots att färre djur befinner sig i de olika stalldelarna samtidigt krävs därför motsägelsefullt nog bredare gångar och mer än lagstadgat antal ätplatser för att kotrafiken och djurtrivseln inte skall äventyras. Klövbad bör, när sådant utnyttjas, placeras i en passagegång efter mjölkning och bytas/tömmas dagligen för att inte få oönskad effekt på klövhälsan. Kotrafiken är grundläggande för kovälfärden i AMS Djurens förflyttningar mellan ligg-, ät- mjölkningsplats och vänteområden kallas med ett samlande namn för kotrafik. Det är denna som ytterst avgör om beteendebehoven och biologiska krav uppfylls för alla djur i besättningen under årets alla dagar. Det finns idag 4 olika system för kotrafik med olika för- och nackdelar för kovälfärd och mjölkproduktion, Fri trafik Inga hindrande grindar finns till och från AME (mjölkbåset) utan korna går dit när de önskar. De kan således gå direkt till foderbordet utan att mjölka först. Ofta placeras en envägsgrind på något ställe som styr kon ett varv runt stallet om hon vill tillbaka till samma ställe igen. (Vanligt hos Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: många foderbesök, hög kapacitet, liten störning av naturligt beteende, inga kor som blir stående i väntefållan. Nackdelar: dålig kontroll på kotrafik och foderbesök, många kor behöver hämtas, hög foderförbrukning, hög kf giva i AME för att få korna dit Styrd trafik Korna kan nå foderbordet bara efter passage genom AME. Ibland med väntefålla. (Vanligt hos Liberty och Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: mycket god kontroll på kotrafiken och foderbesök, få hämtningar av kor Nackdelar: låg kapacitet, svårt utöva naturligt beteende, kor i mjölkbåset när mjölkning inte sker, svårt att komma till mjölkning, för ranglåga kor Guidad trafik Korna passerar via en transponderstyrd genväg direkt till foderbordet utom när det är dags för mjölkning då AME passeras först. Finns som A: Programmerbar grind vilket innebär en enkel genväg till foderbordet när kon inte skall mjölkas, eller som B: Programmerbar grind tillsammans med selektionsgrind och stängd väntefålla vilket innebär att alla kor passerar igenom och sorteras till väntefålla och mjölkning eller foderbord och utfodring. (Vanligt hos DeLaval, finns hos Lely) Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, få hämtningar av kor, jämna mjölkningsintervall, hög kapacitet med väntefålla annars medelhög kapacitet Nackdelar utan väntefålla: en del kor måste hämtas, vissa kor springer runt runt i grinden Nackdelar med väntefålla: tekniken kan krångla, lågrankade kor kan fastna i väntefållan Feed First En av DeLaval patenterad variant på guidad trafik där korna kan äta grovfoder både före och efter mjölkning. Efter grovfoderintag passerar kon en selektionsgrind som sorterar kon till väntefålla och mjölkning eller till kraftfoder och liggavdelning. Efter mjölkning återvänder kon till foderbordet och måste åter passera grindarna för att nå kraftfoder och/eller liggavdelning. Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, många foderbesök, hög grovfoderkonsumtion, hög systemkapacitet Nackdelar: tekniken kan krångla, ranglåga kor kan fastna i väntefållan, vissa kor lägger sig direkt efter mjölkning Kommentarer Helt styrd kotrafik kan vara olämplig delvis av samma skäl som trånga gångar. Att alltid behöva passera AME även när syftet endast är att äta kraftfoder gör återigen de ranglåga korna till utsatta individer. Dessutom avbetingas korna på att vistelse i AME alltid bör innebära mjölkning. Olika former av guidad eller fri kotrafik kan bättre tillgodose att systemet utnyttjas effektivt och att ranglåga individer bereds bättre möjligheter till naturligt beteende. Används fodermix bör denna inte ha för hög koncentrationsgrad eftersom detta riskerar att minska kornas vilja att gå in mjölkbåset för att få kraftfoder. Det är sökandet efter föda som är själva motorn i djurens rörelser i stallet och därmed även för deras strävan att gå till mjölkning. Det medför att dåligt eller osmakligt foder på bordet och få utfodringstillfällen leder till att lösdriften i praktiken fungerar som ett styrt system eftersom korna då söker sig alltmer till AME för att stilla sin hunger.

57 Betessäsongen är viktig för kovälfärden i AMS Sommarsäsongen med bete kan innebära en återhämtningsperiod för många kor. En av fördelarna är att ökad rörelse/motion leder till förbättrad klöv och benhälsa. Men den ger också kon i en AMS en unik möjlighet att välja mellan att vara inne eller ute. För att bete och AMS ska kunna kombineras framgångsrikt är en fungerande kotrafik ett måste. För en smidig kotrafik in och ut från stallet bör korna ha en utgång, gärna via AME, och en annan ingång till stallet. Att ha ett bete i anslutning till stallet är inte alla mjölkbönder förunnat. Men med bete nära stallet så utnyttjas emellertid både betet och stallet mer av korna än om betesområdet ligger på ett längre avstånd. Tillskottsutfodring i stallet har inte visat sig ha någon effekt på antalet mjölkningar eller mjölkavkastning. Högavkastande kor behöver dock troligen extra grovfoder i stallet då de har svårt att kunna försörja sig enbart på bete, även om betet håller en hög kvalitet. Vatten på betet är, som redan nämnts, en grundförutsättning för optimal djurhållning även vid automatiserad mjölkning. När bete kombineras med AMS är det viktigt att vara uppmärksam på kornas beteende och att snabbt ändra skötselrutinerna om förutsättningarna och kornas beteende förändras. Bakterier orsakar mastit och celltal (subklinisk mastit) även i AMS Celltalen i AMS är högre än vid konventionell mjölkning. (Bild3). Skälen till detta är sannolikt i första hand ojämna mjölkningsintervall till följd av dålig kotrafik. Oftast förekommer det heller ingen fungerande smittskyddsgruppering i besättningstypen. Ytterligare en omständighet är den tidsfördröjning som ofta uppstår när det gäller att upptäcka juverstörningar för enskilda kor i besättningen Beräknat tankcelltal 3 mån 12 mån AMS Hela landet Bild 3: BTSCC jämförelse mellan 476 AMS och alla kokontrollgårdar i september 2008 Slutligen sker spenrengöringen i roboten likadant oavsett hur smutsiga spenarna är. Därför krävs en renare lösdrift i alla led. Spaltgolven i AMS trampas oftast av färre djur åt gången varför träcken i högre grad bli kvar ovanpå spalten än i en konventionell lösdrift. Av denna anledning bör alla gödsel gångar helst förses med kontinuerligt gående skrapor, även om de är dränerade. Liggbåsen bör av samma skäl vara extra rena och torra, något som dock försvåras av att de inte kan mockas samtidigt under någon del av dygnet. Den generella regeln att omsätta allt strömedel i stallet på max 48 timmar är troligen ännu viktigare i AMS i jämförelse med ett konventionellt system. Trots alla dessa svårigheter är det fullt möjligt att kombinera hög produktion, god juverhälsa och låga celltal även i en modern robotbesättning. För detta krävs dock ett än mer systematiskt förebyggande juverhälsoarbete. En bra grund för löpande övervakning av juverhälsan är att registrera celltalet vid varje tankhämtning. Resultatet bör anslås i mjölkrummet eller annan lämplig plats så att alla som tar del i djurskötseln uppmärksammas på oroande eller lovande förändringar i besättningen.

58 Mastiter i AMS Både i Sverige och i andra länder har konstaterats att kobundna, smittsamma mastiter i praktiken överförs mindre än förväntat via mjölkbåset. Detta beror sannolikt på 1) Frånvaron av mjölkare 2) Frånvaron av spenkoppscentral och individuell avtagning per spene 3) Maskinell ursköljning av organet mellan varje ko. Trots detta sprider sig höggradigt smittsamma bakterier som staphylococcus aureus och streptococcus agalactiae obevekligt även i AMS. (Pettersson, G. personligt meddelande 2006)Förklaringen till detta kan antas vara att bakterierna sprids även mellan mjölkningarna, sannolikt främst via mjölkläckage och liggbås. En överbeläggning i stallet ökar givetvis risken för smittöverföring via liggbåsen. Lösningen på problemet med smittsamma mastiter heter som vanligt GRUPPERING. Detta är i praktiken lättast att genomföra om man har flera mjölkstationer. I annat fall måste några av djuren hållas i en avskild del av stallet och hämtas till mjölkning 2 gånger per dag. Ytterligare en möjlighet är att utnyttja ett gammalt stall. Ett mycket viktigt moment är att undvika att kvigor och friska kor infekteras när de är allra känsligast; i kalvningsavdelningen - via ströbädd eller ammande kalvar. Nödvändigt är även att säkerställa att alla kor mjölkas minst 2 ggr/dag från dag 1 i laktationen. Urmjölkning utgör nämligen en beprövad och effektiv urspolning av bakterier i spenkanalen, infektionsporten för alla mastiter. Om en fungerande gruppering kommer till stånd behöver inte alla s. aureus kor slaktas omgående, undantaget de som är pc+. Om det finns en frisk nykalvad ko eller kviga är det dock alltid ekonomiskt mest fördelaktigt att slå ut smittförande, förstörda kor oavsett produktionsnivå. Allra bästa tidpunkten ur företagsekonomisk synpunkt är att slakta ca 3-4 månader in i laktationen. Sinläggning av kroniskt infekterade juverdelar är en användbar metod i sammanhanget 3-spenta kor med s. aureus skall dock inte gå kvar tillsammans med de helt friska eftersom de riskerar att läcka mjölk ur sinlagda juverdelar och även har juverbakterien i ökad omfattning utanpå spenar och juver. Som utgångspunkt för en fungerande gruppering bör alla kor undersökas och ev. provtas när mjölken blivit vit efter råmjölksperioden - oftast vid 5-7:e urmjölkningen. Djuren med sämre juverhälsa avskiljs därmed genast från besättningens framtid som naturligtvis utgörs av de helt friska korna. I den avskiljda gruppen skall kroniska smittbärare samt kor i de högsta juverhälsoklasserna (JHKL 6-9) hållas så länge de finns kvar i besättningen. När det gäller miljöbundna mastitbakterier är beläggningsgrad, mjölknings-, foder- och stallhygien tunga riskfaktorer. Alltför långa och oregelbundna mjölkningsintervall medför också att spenarna pekar snett utåt och blir svårare att hitta för roboten i synnerhet om juverfyllnaden är starkt varierande. Detta äventyrar den viktiga urspolningen som nämnts ovan. En viktig och ofta förbisedd detalj är sinperioden med dess hygien och planering. Enligt nya undersökningar kan mer än 50 % av colimastiterna under mjölkperioden grundläggas samband med sinperioden. Detta är ett exempel på hur viktigt det är att grundläggande hygien och smittskydd fungerar även under de perioder som korna inte hålls i mjölkstallet; betesgång, avsining, sintid och inkalvning. Till sist bör djurens näringsförsörjning liksom vitamin och mineraltillförsel ses över för att upprätthålla en hög motståndskraft mot infektioner. Förebyggande djurhälsovård för AMS Under de senaste åren har Svensk Mjölk utvecklat ett verktyg för djuhälsoövervakning grundad på resonemangen i denna artikel. Rådgivningsformen kallas Besättningsanalys AMS och utnyttjar förutom kokontrolldata 3 sammankopplade checklistor för att avläsa djurhälso- och skötselmönster i besättningen. Teknikfunktion och kotrafik i AMS innefattar förutom gårdsdata ett antal nyckeltal som övergripande speglar teknikfunktion och kotrafik. För varje parameter finns erfarenhetsbaserade norm- och larmvärden angivna. Tillsammans ger detta en god bild av nuläget i besättningen i dessa avseenden samtidigt som möjlighet ges att upptäcka trender och årstidsvariationer.

Bygglov? - Room service för en ko!

Bygglov? - Room service för en ko! Bygglov? - Room service för en ko! Att bygga och sköta stall för kor kring kalvning Håkan Landin, leg vet, & Djurhälsan i Härjedalen, hakan.landin@svenskmjolk.se Hans Lindberg, produktionsrådgivare, Svenska

Läs mer

Hur bygger man världens bästa ladugård

Hur bygger man världens bästa ladugård Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien

DJURVÄLFÄRD SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN. Ratta Rätt i Robot. Mjölkning, Juverhälsa och Hygien Robotmjölkning har kommit till Sverige för att stanna. Idag produceras 28 procent av mjölken i ett mjölkstall med automatiskt mjölknings system (AMS) och mer än åtta av tio nybyggda ladugårdar installerar

Läs mer

Rådgivning i AMS-besättningar

Rådgivning i AMS-besättningar Rådgivning i AMS-besättningar Utvärdering av nyckeltal Jessica Olsson Handledare: Gunnar Pettersson Inst. för husdjurens utfodring och vård Biträdande handledare: Håkan Landin Svensk Mjölk Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Din lösning varje dag Välj den automation som arbetar smartast för dig DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Det finns många utmaningar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Kristianstad Ekologisk mjölkproduktion Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Förord Andelen ekologisk certifierade mjölkproducenter har ökat stort de senaste åren. Konsumenternas vilja att

Läs mer

Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?

Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Antal liggbås per mjölkningsrobot i olika system för kotrafik - Vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?

Läs mer

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden

Celltalet som hjälpmedel att hitta kor med subklinisk mastit nu och i framtiden ann.nyman@sva.se A en ko har e friskt juver är en förutsä ning för en god mjölkproduk on så a hålla juvret friskt är mycket vik gt. Ibland drabbas dock korna av juverinflamma on vilket då försämrar mjölkkvalitén

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Kor och kalvar tillsammans

Kor och kalvar tillsammans Kor och kalvar tillsammans - praktiska möjligheter att låta kalvarna dia inom modern mjölkproduktion Rapport MAT 21 Nr 5/2004 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU - Rapport 2004:05 Författare:

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth Satsa på kalven - den är framtiden Foto: Maria Lindsäth 1 Publ. nr 2006:6 Innehåll Nötkreaturens naturliga kalvningsbeteende...3 Förberedelser för kalvning...4 Ensambox... 4 Gruppbox... 5 Kalvens utfodring...6

Läs mer

Handbok för skötare. inom mjölkproduktion

Handbok för skötare. inom mjölkproduktion Handbok för skötare inom mjölkproduktion Introduk on ll mjölkproduk on där djurskötsel, u odring och djurhälsa bidrar ll gårdens framsteg och resultat. Till dig som är djurskötare inom mjölkproduktion

Läs mer

Som man bäddar får man ligga

Som man bäddar får man ligga Som man bäddar får man ligga Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd på Djurhälsa. Han fullföljde veterinärstudierna 1982 och arbetade de första 18 åren som distriktsveterinär med särskilt

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR?

HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR? HOW DO I BUILD A FUNCTIONAL BARN FOR LOOSE HOUSED DAIRY COWS? Av Tania Nilsson Examinator: Krister Sällvik

Läs mer

DeLaval Optimat automatiserade utfodringssystem. Integrerade för att minska kostnader och öka avkastning

DeLaval Optimat automatiserade utfodringssystem. Integrerade för att minska kostnader och öka avkastning DeLaval Optimat automatiserade utfodringssystem. Integrerade för att minska kostnader och öka avkastning Spara över en timme varje dag Hur många timmar om dagen lägger du på utfodring? Vad skulle det vara

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN GREPPA NÄRINGEN Professor Biosystem och teknologi SLU Alnarp 25% Växa Sverige Utveckla tekniska system för animalieproduktion för att optimera djurmiljön

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Djurhälsa Maj 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning...4 Djurhälsans ekonomiska betydelse...5 Kvalitetsstyrning av djurhälsoarbetet på gården...6 Analys av NUläget...7 Nyckeltal ur kokontrollen...7

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 Systemanalys celltal Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig

Läs mer

DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Automatisk mjölkning när den är som bäst

DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Automatisk mjölkning när den är som bäst DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Automatisk mjölkning när den är som bäst Eftersom efterfrågan på kvalitetsmjölk fortsätter att öka, så ökar även kraven på mjölkproducenten. På DeLaval tror vi

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

ISSN 1102-8025 JO14:5

ISSN 1102-8025 JO14:5 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 0771-223 223 (kundtjänst), 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO14:5 Djurskyddsbestämmelser Nötkreatur

Läs mer

ALNARPS MJÖLKDAG. Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012

ALNARPS MJÖLKDAG. Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012 ALNARPS MJÖLKDAG Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp Välkommen till

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Kortare sintid hur påverkar det kons. mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt?

Kortare sintid hur påverkar det kons. mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Kortare sintid hur påverkar

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

TKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö

TKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö NYHET! TKS FeedRobotSystem -bättre ekonomi -bättre arbetsmiljö AGRI www.tks-as.no TKS FeedRobotSystem Ett unikt system för utfodring av grovfoder och kraftfoder i lösdrift eller båsladugårdar. Den enda

Läs mer

Gruppering av mjölkgårdens djur

Gruppering av mjölkgårdens djur Gruppering av mjölkgårdens djur ger smidigare arbete och bättre djurvälmående Gruppering av mjölkgårdens djur 1 I den här artikeln har vi samlat centrala frågor som är bra att beakta vid gruppindelning

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Hygien, halka och hårda golv påverkar klövhälsan i nya och gamla stallar Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Bergsten C. Adress

Läs mer

TJÄNA KLÖVER PÅ KLÖVAR. Tema. tips för bättre ekonomi KLÖVHÄLSA FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET. Lönsam gård med 18 kor och utan lån

TJÄNA KLÖVER PÅ KLÖVAR. Tema. tips för bättre ekonomi KLÖVHÄLSA FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET. Lönsam gård med 18 kor och utan lån TIDNINGEN FÖR MJÖLKFÖRETAGARE 9/2009 PRIS: 65 KR 9/2009 Tema KLÖVHÄLSA P P P Klövproblem allt vanligare Bete bra för klövhälsan Klövvårdare sökes 10 tips för bättre ekonomi FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Välj stallplatsenhet utifrån dina behov

Välj stallplatsenhet utifrån dina behov Välj stallplatsenhet utifrån dina behov DeLaval stallplatsenhet MPC580, MPC680 och MP780 Din lösning varje dag DeLaval stallplatsenhet MPC580, MPC680 och MP780 Allt du behöver nära till hands För att optimera

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2012 2013 Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Läs mer

Sara Samuelsson, Enheten för veterinära frågor, 036 15 62 48 Tomas Eriksson, Statistikenheten 036 15 56 98 statistik@sjv.se

Sara Samuelsson, Enheten för veterinära frågor, 036 15 62 48 Tomas Eriksson, Statistikenheten 036 15 56 98 statistik@sjv.se JO 25 SM 0801 Djurhälsa år 2007 Animal health 2007 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika Juverinflammation är fortfarande den vanligaste orsaken till allmänbehandling med antibiotika

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

I korta drag. Djurhälsa år 2008 JO 25 SM 0901. Animal health 2008

I korta drag. Djurhälsa år 2008 JO 25 SM 0901. Animal health 2008 JO 25 SM 0901 Djurhälsa år 2008 Animal health 2008 I korta drag Orsaker till allmänbehandling med antibiotika I denna statistik finns inte data för år 2008 med. Juverinflammation var 2007 fortfarande den

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav att kor

Läs mer

INBJUDAN TILL. 24-26 augusti 2004. Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn

INBJUDAN TILL. 24-26 augusti 2004. Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn INBJUDAN TILL 24-26 augusti 2004 Nya tag för en sund och lönsam produktion! Utsikten Konferens och Evenemang, Nynäshamn Djurhälso- och Utfodringskonferensen 10 år! Det tänkte vi fira med att ge er deltagare

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

DeLaval kalvkatalog. Kalvkatalog 1

DeLaval kalvkatalog. Kalvkatalog 1 DeLaval kalvkatalog Kalvkatalog 1 Effektiv kalvskötsel Kalvskötsel är en viktig del av din gårds verksamhet. Om du gör det rätt ökar både produktiviteten och lönsamheten. Gör du fel kan det leda till produktionsförluster

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Herd Navigator och fruktsamhet

Herd Navigator och fruktsamhet Herd Navigator och fruktsamhet 1. Fruktsamhet För en effektiv och lönsam fruktsamhet i en mjölkkobesättning krävs rutin, tidskrävande manuell brunstpassning och noggrann timing vid artificiell inseminering.

Läs mer

E U ger eko bland korna - från uppbundet till lösdrift

E U ger eko bland korna - från uppbundet till lösdrift Examensarbete 19 Thesis Alnarp 2005 E U ger eko bland korna - från uppbundet till lösdrift E U makes an echo amongst the cows - from tie-ups stalls to loose housing Ingrid Gustafsson Examensarbete för

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Manual. Version 1.17 2013-10-29

Manual. Version 1.17 2013-10-29 Manual Version 1.17 2013-10-29 1 Manual till AMS-link Programinformation AMS-link är en programvara från Växa Sverige framtagen för att vid provmjölkning i robotbesättning koppla samman provkoppens streckkod

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Robotpyramiden Förändra i rätt ordning

Robotpyramiden Förändra i rätt ordning Rbtpyramiden Förändra i rätt rdning Veterinär Håkan Landin, Växa Sverige Eknmisk förening hakan.landin@vxa.se +46104710678; +46703502482 Rbtmjölkning har kmmit till Sverige för att stanna. Idag prduceras

Läs mer

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de

Läs mer

DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga

DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga Stationära mixrar bättre mixning, bättre foder En foderrådgivares rekommendationer kan ofta vara mycket detaljerade och exakta. Men med en stationär

Läs mer

DeLaval November. månadserbjudanden! 15% 238:- 302:- Mjölkfilter. Köp 5 betala för 4. Papperssortimentet 15% billigare i november!

DeLaval November. månadserbjudanden! 15% 238:- 302:- Mjölkfilter. Köp 5 betala för 4. Papperssortimentet 15% billigare i november! DeLaval November månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik Köp 5 betala för 4 Mjölkfilter Säkerställ mjölkkvaliteten Tester visar att

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Bete. Praktiska lösningar och management

Bete. Praktiska lösningar och management Bete Praktiska lösningar och management 2 Bete Praktiska lösningar och management Bete Praktiska lösningar och management Bete Praktiska lösningar och management 3 Redaktör: Jeanette Belin Produktion:

Läs mer

BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET

BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET Brunstkontroll hos mjölkkor Jodie A. Pennington Professor - Dairy Mjölkkor ska kalva om regelbundet för att maximera vinst. Kort kalvnings

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie

Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie Klara Smedberg Uppsala 2011

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Laktationen. Djurhälso- & Utfodrings konferensen. Uppsala 21-22 augusti 2012. Välkommen till. Betydelsefull för kon och lönsamheten

Laktationen. Djurhälso- & Utfodrings konferensen. Uppsala 21-22 augusti 2012. Välkommen till. Betydelsefull för kon och lönsamheten FOTO: LISBETH KARLSSON Laktationen Betydelsefull för kon och lönsamheten Välkommen till Djurhälso- & Utfodrings konferensen Uppsala 21-22 augusti 2012 Program och presentationer Program dag 1 Tema: Laktationsperioden

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

I korta drag. Djurhälsa år 2006 JO 25 SM 0701. Djurhälsa - nytt statistikområde. Animal health 2006

I korta drag. Djurhälsa år 2006 JO 25 SM 0701. Djurhälsa - nytt statistikområde. Animal health 2006 JO 25 SM 0701 Djurhälsa år 2006 Animal health 2006 I korta drag Djurhälsa - nytt statistikområde För första gången ingår i år området djurhälsa i den officiella statistiken på jordbruksområdet. Orsaker

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet!

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet! NYTT&NYTTIGT Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2015 2016 X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Boskapsapoteket i Skara. Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar VÄLKOMNA. Produktionssystem. Djurskydd Husdjurshygien Etologi

Boskapsapoteket i Skara. Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar VÄLKOMNA. Produktionssystem. Djurskydd Husdjurshygien Etologi VÄLKOMNA Arbete på egen hand Djursjukvårdarskolan Christer Bergsten Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar Djurskydd Husdjurshygien Etologi 6 Avdelningar, 4 Professorer, 70 Anställda

Läs mer