Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng."

Transkript

1 Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1

2 Innehåll Vallguide OptiVall presentation 4 Framtiden ser ljus ut, Per-Åke Perers 5 OptiVall symboler / Lyckad insådd 6 OptiVall för Götaland & södra Svealand 7 OptiVall breddat skördefönster 8 OptiVall blandningar 14 Ekologiska killar med koll, Erik Eliasson 16 OptiVall för norra Svealand & södra Norrland 19, vitklöver 21 Lusern ger bra fiber och protein till korna, Emil Persson 22 Lusern, timotej 24 Optimal skördepunkt grund för god kvalitet, Erik Björnsson 26 Rörsvingelhybrid, eng.rajgräs, ängssvingel, rajsvingel, hundäxing och rödsvingel 31 OptiVall lathund Ansvarig utgivare: Scandinavian Seed AB Johan Klingspor Box LIDKÖPING. Tel info@scandinavianseed.se Omslagsfoto: SSD Med reservation för ev. tryckfel. 20 kg/förp och rek. utsädesmängd 24 kg/ha om inget annat anges. Du kan alltid vara 100% säker på att blandningen innehåller de bäst lämpade sorterna för ditt odlingsområde. Utvalda utifrån efterfrågan och tillgång på sortmaterial. Vi eftersträvar svenskodlade fröer och eget sortmaterial så långt det finns förutsättningar för uppförökning av arten. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra mindre justeringar p.g.a. sorters begränsade tillgång alternativt ändrade villkor från Jordbruksverket för GEV-blandningar. Tyngdpunkten i vallblandningarna ligger i det breda sortmaterial som tagits fram genom omfattande försöksför ökad lönsamhet! Vi går en intressant tid till mötes där svenskt lantbruk står inför en mängd utmaningar. Det gäller att skörda vallen i precis rätt tid för att få de höga kvalitetsvärden, som krävs för att man skall få god lönsamhet i sin vallodling. Därför är det extra viktigt att man odlar en vallblandning som passar gårdens tänkta vallstrategi. Med anledning av detta lanserar nu Scandinavian Seed tillsammans med Svenska Foder, Forsbecks och Skånefrö OptiVall. Ett gemensamt vallkoncept som bygger på resultat och egenskaper från flera års noggrann provning under svenska vallförhållanden. OptiVall symboliserar kvalitet, styrka och kunskap från tre bolag. Gemensamma blandningar med spetsade egenskaper skall ge lantbruket de verktyg som krävs för att snickra ihop en lönsam foderstat. verksamhet sedan Fokus från resultaten har varit att hitta sorter med god avkastning och kvalitet vid olika mognadstider. Dessa har sedan kombinerats i blandningar för att lättare få fram de resultat av vallen som efterfrågas. Egenskaper som hög energi- och proteinhalt i kombination med god smältbarhet uppnås om sortmaterial, artsammansättning och vallstrategi stämmer överens vid en optimal skördetidpunkt. Vi har därför lagt extra fokus på enkelhet och tydlighet i årets Vallguide genom flödesschema och symboler så att du ska välja just den vallfröblandning som passar för ditt behov. Våra blandningar marknadsförs av Forsbecks AB, Skånefrö AB och Svenska Foder AB samt deras återförsäljare. / Karl-Oskar Andersson Produktchef Scandinavian Seed AB 2

3 Nyhet 2016! Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Våren år 2016 blir 1+1+1=4! Svenska Foder, Forsbecks och Skånefrö satsar tillsammans med Scandinavian Seed på varumärket OptiVall. Ett gemensamt vallkoncept som bygger på resultat och egenskaper från flera års noggrann provning under svenska vallförhållanden. OptiVall står för Starka kvalitetsblandningar Väl prövat sortmaterial för svenska förhållande Spetsade egenskaper Bred genetisk sortvariation Sortiment från norr till söder I samarbete med rådgivare Styrka Starkt sortmaterial Skapar igenkänning Kunskap och erfarenhet Mål 100% svenskodlade fröer Förenklad valmöjlighet Kunskapshjälp Flödesschema Symboler Scandinavian Seed Svenska Foder Forsbecks Skånefrö 3

4 H os Per-Åke Perers, på Perers Lantbruk nordöst om Bollnäs möts jag av positiva tongångar på gårdsplan. Här bedrivs konventionell mjölkproduktion i robotstall och det finns gott om planer för framtiden. - Jag trodde inget skulle växa här men klövern verkar trivas, säger årets vallmästare från 2009, när vi kör förbi en sandig nyodling. Gården, som ligger belägen i Växbo, Hälsingland, har varit i familjens ägor i tre generationer. Idag ägs och drivs gården av Per-Åke Perers och det var hans farfar som Maskinsamarbete För att att sänka maskinkostnaderna samarbetar han med gårdar i närområdet så långt det är möjligt utan att kvalitén på ensilaget blir lidande. De ca 105 st konventionella årskorna mjölkas med 2 st robotar i en kall lösdrift med en medelavkastning/år på ca kg ECM*/ko. De ca 80 ungdjuren inhyses även de i lösdrift. Fodermix I fodermixen ingår ensilage, helsäd, krossblandning och mineraler. Ensilaget lagras i plansilofack där man har ett fack per delskörd och ett eget för helsäd. följer sedan upp detta med 2:a skörd ca 5 veckor senare och 3:e skörd ca 6-7 veckor senare. Dock finns det fortfarande vissa svårigheter att uppnå önskat NDF-värde. Hykor hjälper till viss del, men diskussion förs om att testa ny blandning. Sammansättning Utöver NDF-värdet är Per-Åke nöjd med hur blandningen är komponerad när det gäller aspekter som trygghet, avkastning, vinterhärdighet och kvalité. Under sommaren gav 1:a skörden en lägre avkastning medan 2:a skörden var normal. Det brukar alltid jämna ut - Framtiden ser ljus ut! säger Per-Åke Perers köpte den. Till sin hjälp har han 1,5 anställd plus sin far som hjälper till när det behövs. - Det är viktigt med duktig och engagerad personal om resultaten skall bli goda och det har jag haft turen att få, tillägger Per-Åke. Till gården hör 155 ha inkl. skog och jordbruksmark. Av detta brukas 70 ha som jordbruksmark plus arrende på ca 40 ha. Dess 4-åriga växtföljd går ut på att vallen får ligga i 3 år, därefter odlas en kombination av vårvete/ärt med insådd som tas som helsäd. Att skörda helsäd ger den nya vallen optimal etableringsmöjlighet genom gott ljusinsläpp och ogräsfrihet. Behovet och bristen på ledig mark i området har lett till att Per-Åke börjat odla upp skogsmark och han sköter sin övriga areal väl. - Vi tycker det är viktigt att hålla efter marken med åtgärder som dikning m.m. för att resultatet skall bli vad man önskar, säger Per-Åke. I roboten toppar man foderstaten med ett pelleterat färdigfoder. Sinkor och äldre ungdjur ger man helsäd, mjölkkor och yngre ungdjur får det bästa ensilaget som finns tillgängligt. Blandningen är viktig Vallfröblandningen är mycket viktig för Per-Åke. Hans egenkomponerade blandning innehåller 60% timotej (, Grindstad), 15% ängsvingel (Norild), 15% rörsvingelhybrid (Hykor), 7% rödklöver (Rozeta, Rajah) och 3% vitklöver (Riesling). Han skördar alltid vallen 3 ggr/år och hans gödslingsstrategi är att på våren börja med 70 kg N/ha mineralgödsel, som följs upp med 30 ton flytgödsel/ ha efter 1:a skörden och därefter 15 ton/ha efter 2:a skörden. De kvalitétsvärden han siktar på att få i ensilaget är 160 g råprotein/kg ts, 11-11,5 MJ/kg ts och ett NDF värde runt g/kg ts. För att nå målen skördar han gräset i början av juni när vädret tillåter och sig på årsbasis och vi ser fram emot en riklig 3:e skörd, tillägger Per-Åke med ett leende. Smaklighet Vallens smaklighet är mycket viktigt och i Per-Åkes blandning är det den stora andelen timotej som bidrar med detta. Hykor finns med för att öka fiberandelen och avkastningen och på frågan om vad han tror om vår nya rörsvingel Karolina är han positiv. De viktigaste egenskaperna för oss när vi väljer vallfrö är att sprida riskerna t.ex. genom att ha två sorters timotej. Genom två sorter får man trygghet som ger en god vinterhärdighet och god uppkomst. - Skall man prova något nytt är det bra att provodla på en liten bit för att se resultat på den egna gården, säger Per-Åke, vars vallodling präglas av otrolig noggrannhet i alla moment vilket resulterade i att han 2009 blev utsedd till årets vallmästare av tidningen Husdjur. / Karl-Oskar Andersson 4 * ECM = energikorrigerad mjölk där man väger in mjölkmängd, proteinhalt samt fetthalt.

5 symboler För att underlätta val av blandningar har vi gjort en lathund med hjälp av symboler. Varje blandning får 3 st egenskapssymboler och det djurslag den är anpassad för. Under vinterhärdighet har vi tagit hänsyn till antal överlevande plantor på våren. Under intensitet är det blandningens återväxtförmåga och skördefrekvens. På skördefönstret bedöms vallens bibehållna kvalitet under en längre tid och klöversymbolen står för en högre proteinhalt och baljväxtandel % 75% 50% Bibehållen kvalitet under en längre tid. Vinterhärdighet Intensitet Skördefönster Klöver/Protein Kor/köttdjur Häst Får/lamm Framtidens vall startar med en lyckad insådd! Här är några tips på vägen! 1. Utsädesmängd skyddsgröda Sänk utsädesmängden med 20-30%. 2. Helsäd Få en perfekt start på vallen med mycket ljus i etableringen av gräs och framför allt klöver. Möjlighet till en skörd redan första insåningsåret finns. 3. Sådjup frö Olika arter av gräs påverkas av sådjupet. En bra kompromiss är ca cm. För djup sådd äventyrar uppkomsten. Så hellre för grunt än för djupt!!! 4. Kvävegiva En bidragande orsak till dålig valletablering är kraftig gödsling på skyddsgrödan. Dra ner gödselgivan, prioritera insådd och undvik liggsäd. 5. Spruttidpunkt Särskilt viktigt när klöver ingår i blandningen, spruta i rätt utvecklingsstadie. 6. Utsädesmängd frö Är inte avgörande för en bra insådd men normalt för de flesta blandningar är ca kg/ha. Betesblandningar ca kg/ha. 7. Etablering av betesvall Tänk på tramptåligheten. För bästa utveckling av täthet- och rotsystem ta första skörd, första skördeåret som slåtter innan betessläpp. 5

6 för Götaland & södra Svealand! Följ flödet och hitta din blandning. Intensiv O D L I N G S S Ä T T Klöver Gräsvall Bete Mjölk- & köttproduktion Konventionellt & GEV Bete Mindre intensiv odling, 2-3 vallår Sisu Bete Skritt Bete GEV Speed Bete GEV Universal Bete 2-3 skörd/år Klöver Gräsvall Legend Rejäl GEV Stabil GEV Klassic Rapp Hipp Hopp GEV Kusefår Slåtter Intensiv odling 3 skörd/år 3-4 skörd/år 2-3 vallår Med ängssvingel De flesta jordarter De flesta jordarter Utsökt Gourmet Balans Tixakt GEV Tapper Breddat skördefönster 2 vallår 2-4 vallår 2-4 vallår Säker alla jordarter Särskilt mossjordar Trygg GEV Säker Bore Smaklig Delikat Med hundäxing, lusern & rödklöver Lättare, kalkrika jordar Gotland och Öland Premia Med lusern & klöver Lättare jordar med högt ph Götaland, Gotland och Öland Pro GEV Kraft Häst Konventionellt & GEV De flesta jordar Bete Slåtter Skritt Bete Mindre intensiv odling Gräsvall Hipp Hopp GEV Kusefår Rapp Intensiv Bore Får & Lammproduktion Konventionellt & GEV De flesta jordar Bete Slåtter Sisu Bete Skritt Bete GEV Speed Bete GEV Universal Bete Gräsvall Hipp Hopp Rapp GEV Kusefår Passar även till slåtter Passar även till slåtter 6

7 Breddat skördefönster & extra smaklig Många lantbrukare känner en stor press för att hinna skörda vallen i rätt tid, särskilt om vädrets makter inte är med oss vid den inplanerade skördetidpunkten. Utifrån detta perspektiv har vi har satt ihop blandningar med ett mognadsanpassat sortmaterial som vi kallar breddat skördefönster d.v.s. blandningar med fokus på bibehållen hög kvalitet i ett bredare skördefönster och extra smaklig vall för djuren. Smaklig Delikat Högavkastande intensiv vall som är lämplig för 2 skördeår i ett 3-skördesystem. Mixen med tidiga och sena sorter av timotej och eng.rajgräs möjliggör stabilare kvalitet i ett bredare skördefönster. Taifun Rozeta Abercrest 5% Kentaur 20% Herbal 65% En blandning med vår nya rörsvingelhybrid Karolina och speciellt utvalda sorter med en senare mognad. Därtill marknadens< bästa röd- och vitklöversorter. Ger dig en högre säkerhet med ett breddat skördefönster. Skördas 3-4 gg/år. Taifun Rozeta 5% Kentaur 15% Herbal 50% 20% Rörsvingel: Karolina Gourmet En intensiv blandning med ett flertal grässorter som passar de flesta jordar för säker uthållighet. Något lägre andel vitklöver. För 2-3 årig vall i ett 3-4 skördesystem. Lipoche Rörsvingel: Karolina Taifun Rozeta 20% Klondike 3% 15% 42% Utsökt Blandning som innehåller ett flertal av våra nya sorter med mycket goda egenskaper såsom hög avkastning, god vinterhärdighet och hög kvalitet. För skörd 3-4 ggr/år. För intensiv mjök- och köttproduktion. Lipoche Kentaur Herbal Taifun Rozeta 15% Kentaur Herbal Klondike 5% 25% 45% Grindstad 7

8 konventionell Slåttervall med rörsvingelhybrid för intensiv odling Trygg Taifun Rozeta 15% Klondike 5% Grindstad Bra val i kärva lägen! Ger en extremt härdig vall där Hykor tillsammans med timotej skapar möjligheter för en långlivad vall med ett högkvalitativt grovfoder år efter år. Passar för intensiv vallodling och skall skördas minst 3 ggr/år för att nå effekt av Hykors goda egenskaper. Rörsvingelhybrid Hykor 20% 60% Balans Högavkastande balanserad vallblandning med Hykor och eng. rajgräs, för god smaklighet och en bra start på vallen. En intensiv blandning som kräver minst 3 skördar/år. Innehåller något lägre baljväxtandel och passar utmärkt där klöver är mer lättetablerad. Passar för mjölkproduktion. Rörsvingelhybrid Hykor Taifun Rozeta 12% 30% Klondike 5% 13% 40% Tixakt Bore Kentaur Herbal Flerårig klövergräsblandning, anpassad för intensiv produktion. För 2-3 åriga vallar som skördas 3 ggr/år. En blandning med endast rödklöver som baljväxt. Rörsvingelhybrid Hykor 25% Taifun Rozeta 20% 45% Grindstad En tålig vallblandning mot torka, stående vatten och tuffa vintrar. Vi rekommenderar Bore till samtliga jordarter men särskilt låglänta mulljordar med hög kvävelevererande förmåga där baljväxter inte behövs. Rörsvingelhybrid Hykor 30% 70% Kentaur Herbal För att uppnå maximal effekt av rörsvingelhybriden Hykor gäller skörd vid rätt tidpunkt för bästa energi och smaklighet. Hykor är avsedd för 3- eller 4-skördesystem. Slåttervall som innehåller Hykor ger 10-15% högre avkastning år 2 och 3 jämfört med konventionella vallar. Odlingssätt Bete Intensiv Klöver Gräsvall 8

9 Välj vallfröblandningar som är bäst för företaget i sin helhet! Ulrik Lovang, odlingsrådgivare och VD för Lovang Lantbrukskonsult AB I valet av vallfröblandning gäller det att kombinera växtodlingens förutsättningar med utfodringens behov. Slutresultatet är den kompromiss som ger företaget som helhet bäst ekonomi. Det gäller att summera kunskapen om olika vallarters kvalitet, avkastning, tillväxtmönster under året, gödslingsstrategi med mera samt dess effekt på produktionskostnaden. Utifrån detta måste sedan utfodringen göra en bedömning av vilka kvaliteter till olika produktionskostnader som bäst försvarar sig i foderstaten. Vilket även innebär att ta hänsyn till vilka andra fodermedel som finns tillgängliga och till vilket pris. Först därefter går det att välja den ekonomiskt optimala vallfröblandningen. /Ulrik Lovang Odlingsrådgivare och VD för Lovang Lantbrukskonsult AB forts. intensiv odling Pro Mixa med majs och få ett riktigt bra grovfoder! Premia En 2-3 årig slåttervall med lusern som bidrar med bättre torktålighet, högre avkastning och högre råprotein. Passar särskilt bra till dig med stort behov av extra protein i foderstaten. Lusern utnyttjas bäst på lättare jordar med högt ph-värde. Pro är lämplig för ensilage i ett treskördesystem och passar bra för Öland, Gotland och Götaland. Taifun Rozeta Klondike 5% Rörsvingelhybrid Hykor Blålusern Radius Creno 15% 20% 40% Kentaur Herbal För dig som vill ha en torktålig, högavkastande vall med högre fodervärden. Fungerar särskilt väl i östra delen av landet under torrare betingelser. Den höga andelen lusern tillsammans med rödklöver borgar för en hög proteinhalt. Basen bland gräsen ligger i den torktåliga rörsvingelhybriden som kombineras med rajsvingeln Achilles och hundäxing. Taifun Rozeta Blålusern Radius Creno 30% 15% Hundäxing Lidaglo 35% Rörsvingelhybrid Hykor Rajsvingel Achilles 9

10 Legend Mindre intensiv En klassisk slåttervall som passar utmärkt för mjölk- och köttproduktion. Blandningen innehåller en högre andel timotej i kombination med ängssvingel och en lägre andel eng.rajgräs. Detta kommer göra Legend till en populär härdig allroundblandning för 2-3 skördar/år. Dess Lipoche kombination av röd- och vitklöver borgar för en jämn baljväxtandel över åren. Kan efterbetas. Taifun Rajah 25% Klondike 5% 50% Odlingssätt Bete Intensiv Klöver Gräsvall Rejäl En traditionell härdig vallfröblandning med de uthålliga gräsen timotej och ängssvingel tillsammans med rödklöver. 3-årig vall som skördas 2 ggr/år. Lämplig som ensilage till köttproduktion, kan även användas till hö/hösilage när klövern minskat år 2. Lipoche Kentaur Herbal 30% Taifun Rajah 60% Rapp Hipp Hopp Högavkastande gräsvall för ensilage/hösilage. För 2-3 skördar/år. 2-3 åriga vallar. Skörda intensivt i rätt tid och få ett mycket bra ensilage/hösilage. Kan efterbetas. (För bibehållen smaklighet till häst är skördetidpunkten viktig). Den perfekta mixen för dig som skall skörda hö eller arbetar med hösilage. En uthållig och säker gräsblandning som passar till de flesta jordar och snabbt torkar upp på sträng. Väl anpassad för 2-skördesystem och passar bra till häst och får. Lipoche 35% 15% 50% Lipoche 40% 60% 10 Kentaur Herbal

11 Foto: Anders Roland Bete Sisu Bete Skritt Bete Uthållig betesvall för de flesta lägen. En flerårig vall som ger ett bra bete genom hela säsongen. Kan med fördel användas till slåtter vid första skörd för bättre tramptålighet och hållbarhet. Passande för de flesta mjölk- och köttdjur samt får. Kan även användas som slåttervall till får. Uthållig flerårig betesvall av gräs anpassad till hästbete. Innehåller ingen klöver med östrogena ämnen som kan leda till fertilitetsstörningar. Vallen ger en tät mattbildande gräsvall och tål bete bra. Första skörden kan även användas till slåtter. Klondike Abercrest Ängsgröe Rödsvingel Lipoche 30% 20% 20% Kentaur Indicus Rödsvingel Lipoche 15% Ängsgröe 15% 25% 25% 20% Kentaur Indicus Kan blandningen innehålla klöver? Mjölkkor Mer klöver Högre proteinhalt Högre smaklighet Ökat grovfoderintag ger mer energi Mer mjölk Får fungerar bra. Det finns risker med östrogen i för höga inblandningar med rödklöver. Det är en fördel om rödklöverandelen i fodret är lågt vid högdräktighet samt veckan före och under betäckning. Övriga tider på året fungerar rödklöver bra. Tillsätt gärna lite svartkämpar, kärringtand och eventuellt cikoria. Bra mot parasiter och ökar smakligheten i fodret. Häst Ingen eller begränsad andel vitklöver till häst. 11

12 Intensiv odling GEV Säker Blandning med en fantastisk uthållighet samtidigt som avkastningen hålls på topp i lite kärvare lägen. Härdig vall där Hykor tillsammans med timotej skapar möjligheter vid skörd 3-4 ggr/år. En säker blandning under flera år. Rörsvingelhybrid Hykor GEV = godkänd för ekologiskt lantbruk Klondike Rozeta Titus 5% 25% 60% Grindstad GEV Tapper En blandning med timotej, eng. rajgräs och rörsvingelhybrid, med god balans av baljväxter. GEV Tapper ger en uthållig vall med hög skörd och god smaklighet för mjölk- och köttproduktion. Skördas minst 3 ggr/år. Rörsvingelhybrid Hykor Rozeta Titus 30% 12% Klondike 5% 13% 40% Jämn baljväxtandel ger förbättrad torktålighet! Kentaur Calibra GEV Kraft En blandvall med lusern för en hög och jämn baljväxtandel i vallen under hela dess liggtid. Lusernen bidrar i vallen med högt proteininnehåll, bättre torktålighet och högre totalavkastning i de regioner där lusernen trivs. Skördas minst 3 ggr/år. Gräsvall GEV Kusefår En säker gräsblandning för flerårig vall som passar de flesta jordar. Lättorkad säker gräsblandning till ensilage och hö. Passar bra till häst och får. Skördas 1-2 ggr/år. Klondike Rozeta Titus 5% Blålusern Radius Creno 15% 20% 40% Kentaur Calibra Lifara 40% 60% Rörsvingelhybrid Hykor 12 16

13 GEV = Godkänd ekologisk vallblandning. Statens Jordbruksverk bestämmer villkoren för GEV-blandningar. Vi reserverar oss för att villkoren kan ändras under säsong. Mindre intensiv odling, klöver GEV Stabil GEV Klassic Härdig slåtterblandning för 2-3-åriga vallar som skördas 2-3 ggr/år. Används till ensilage. Röd-/vitklöver i kombination ger en jämn baljväxtandel, som särkerställer kväveförsörjningen under vallens liggtid. Passar utmärkt till mjölk- och köttproduktion. Traditionell härdig vallblandning lämplig till köttproduktion med lite lägre intensitet. En långliggande vall för dig som inte vill ha vitklöver. Skördas 2 ggr/år. Lifara, Rajah, Titus, Klondike 12% 5% 40% 28% 15%, Lifara, 30% Rajah, Titus 15% 55%, Kentaur, Calibra Intensiv O D L I N G S S Ä T T Klöver Gräsvall Bete Betesvall GEV Speed Bete GEV Universal Bete En GEV-blandning för dig med intensivt bete. Den högre andelen eng.rajgräs bidrar till en snabbare återväxt. Passar till mjölk-, kött- och fårproduktion. En uthållig universalblandning för flerårig betesvall som passar de allra flesta lägen. Lämplig till mjölk-, kött- och fårproduktion. Kan med fördel användas till slåttervall vid får- och lammproduktion. Ängsgröe Rödsvingel 15% Lifara, Klondike 8% 12% 20% 35% Kentaur Calibra Klondike Rödsvingel 8% 12% Ängsgröe Lifara 28% 20% 22% Kentaur Calibra 13

14 Ekologiska killar med stort engagemang! P å gården Tega utanför Kungälv bedriver Erik Eliasson ekologisk mjölkproduktion. Gården drivs i 3:e generationen men det finns goda förutsättningar för att det skall bli en 4:e då sonen Daniel redan är med och hjälper till. Gärna Hykor På Tega bedrivs en intensiv vallodling med en relativt stor andel Hykor i vallfröblandningen. - Vi snittar en avkastning på kg ECM* per ko/år och är nöjda med kvalitétsaspekterna i vallen. Men det gäller att vara på tårna och inte skörda för sent, tillägger Erik. Familjegård Det var Eriks farfar som köpte gården, i dagsläget finns det 45 årskor och ca 100 ungdjur. Korna mjölkas i en grop, rasfördelningen är 30% SRB och 70% Holstein. Snittavkastningen ligger på kg ECM ko/år och är klart större än bägge rasernas medeltal. - Vi använder könssorterad sperma och sparar alla tjurkalvar tills de är 26 mån innan de går till slakt, säger Erik. Att man är noga med att passa brunster kan man se genom att kvigorna har den låga inkalvningsålden av 24 mån. Barnens lantgård Erik är mån om framtiden och lägger ned ett stort arbete på att ta emot ca skolbarn/år som besöker Tega för att få en insyn i livet som lantbrukare. Anställda Sonen Daniel jobbar halvtid på gården och utför med glädje de arbeten som kräver en traktor. Resterande arbetstid tillbringar han på en maskinstation. Växtodling Till gården hör ca 100 ha brukbar mark plus beten. Jorden är varierad men mestadels bestående av tyngre jordarter. För lagringsmetod till ensilaget använder man sig av rundbalar utan tillsatsmedel. Vid utfodring öppnar man en bal från varje skörd och ställer på foderbordet, sedan får djuren äta av vilken skörd de önskar. Detta kombineras med kraftfoderstationer. Man rullar på en 5-årig växtföljd där man låter vallen ligga i 3 år sedan följer man upp med vete och därefter havre med insådd. Vallskörd Under vallskörden tar man hjälp av sonen Daniel som pressar rundbalar genom den maskinstation han jobbar för. Vallfröblandningen på Tega består av 35% timotej (/Switch), 30% rörsvingelhybrid (Hykor), 5% eng.rajgräs (Kentaur), 20% rödklöver (Nancy, Rajah), vitklöver (Klondike). Vi har valt en stor andel klöver för att få upp proteinhalten samt att kunna balansera Hykorns snabba tillväxttakt som annars kan ta överhand. För att få upp smakligheten på ensilaget används timotej. 14

15 EKO-bonde Erik Eliasson Tega, Kungälv Skörd och gödsling Vallarna skördas som regel 3 ggr/år förutom 2:a års vallarna som skördas 4 ggr/år. - Detta gör vi, säger Erik, för att Hykorn under 2:a vallåret har hunnit etablera sig väl och då måste den skördas tidigt för att inte förväxa och tappa i näringsvärde. Under 3:e vallåret plöjs vallen upp efter 3 skördar för att under hösten hinna så vete. När det gäller tillförsel av näring använder man sig till största delen av flytgödsel men även ekogödsel på säck till areal som ligger långt bort från gården års avkastning har fram till och med 2:a skörden varit mycket god. De värden man siktar på att få i ensilaget är g råprotein/kg ts och energivärde över 11 MJ/kg ts. - Vi brukar ligga bra till näringsmässigt och i år varierar energin mellan 10,6-12,6 MJ, dock har proteinet legat lågt med ett högsta värde av 156 g. Varför EKO-bonde Daniel Eliasson Tega, Kungälv detta är lågt är svårt att svara på men möjligen missgynnade den kalla våren både mineraliseringen och klöverns utveckling, tilläger Erik. NDF brukar ligga runt 450 g/kg ts. Nöjd Hykor-användare Erik är mycket nöjd med Hykorn. Den är snabbt igång vid återväxten så att det inte bara blir klöver i 2:a och 3:e skörden. Vi får en hög avkastning i kombination med höga energivärden. Dock måste man vara med och inte låta den förväxa då den tappar relativt snabbt i energivärde, tillägger Erik. Om man jämför med en klassisk blandning med ängsvingel tycker Erik att en sådan vall ofta får ett överskott med klöver i 2:a och 3:e skörden. Det är ingen risk nu med Hykor då den konkurrerar bra med klövern. /Karl-Oskar Andersson *ECM = energikorrigerad mjölk där man väger in mjölkmängd, proteinhalt samt fetthalt. 15

16 GEV = Godkänd ekologisk vallblandning. Statens Jordbruksverk bestämmer villkoren för GEV-blandningar. Reservation för att villkoren kan ändras under säsong. för norra Svealand & södra Norrland! Följ flödet och hitta din blandning. Intensiv O D L I N G S S Ä T T Klöver Gräsvall Bete Mjölk- & köttproduktion Konventionellt & GEV Bete Härdigt Bete GEV Allround Bete 2-3 skörd/år Vallår 2-4 år Topp GEV Styrka Häst Konventionellt & GEV Slåtter Bete Slåtter 1-2 skörd/år Vallår 2-3 år Härdigt Bete Kaliber Hållfast Stadig Harmoni GEV Reko Kaliber 1-2 skörd/år Vallår 2-3 år Kaliber Får & lammproduktion Konventionellt & GEV Bete Slåtter Härdigt Bete GEV Allround Bete passar även till slåtter passar även till slåtter 2 skörd/år Vallår 2-3 år Gräsblandning Kaliber För att uppnå maximal effekt av rörsvingelhybriden Hykor gäller skörd vid rätt tidpunkt för bästa energi och smaklighet. Hykor är avsedd för 3- eller 4-skördesystem. Slåttervall som innehåller Hykor ger 10-15% högre avkastning år 2 och 3 jämfört med konventionella vallar. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra justeringar p.g.a. frötillgång. Res. för att Jordbruksverkets villkor på GEV-blandningar kan förändras under säsong. 20 kg förp. om inte annat anges. 16

17 Intensiv odling Topp Mindre intensiv odling med klöver Hållfast Intensiv blandning med rörsvingelhybriden Hykor för skörd 3-4 ggr/år. Hykor tillsammans med timotej skapar möjlighet för en långlivad och högavkastande vall som ger högkvalitativt grovfoder år efter år. n skapar goda förutsättningar för en hög baljväxtskörd vid treskördesystem. Rörsvingelhybrid Hykor, Klondike Ilte Yngve 15% 5% 20% 60%, Grindstad Härdig vallfröblandning med de uthålliga gräsen timotej och ängssvingel tillsammans med rödoch vitklöver. 3-årig vall som skördas 2-3 ggr/år. Norild Ilte Yngve 30% 8% 2% Klondike 60% Grindstad Harmoni Stadig Flerårig vallblandning anpassad för ett 2-skördesystem genom ett sortmaterial med något tidigare mognad än blandningen Stadig. Härdig traditionell blandning för flerårig vall. Anpassad för hö i 1-2 skördesystem. Ilte, Yngve Bjursele, Yngve 15% 85% Grindstad 90% Vega Gräsvall Betesvall Kaliber Härdigt Bete Härdig hövallsblandning som passar på de flesta jordar. Den perfekta mixen för dig som skall skörda hö eller arbetar med hösilage. Torkar snabbt på sträng och är anpassad för tvåskördesystem. Norild 40% 60% Grindstad Betesblandning för de allra flesta lägen. Ängsgröe och vitklöver bidrar till en tramptålig och uthållig betesvall. Kan även användas till slåtter. Norild Ängsgröe 40% Klondike 7% 35% 8% Grindstad Kentaur Calibra 17

18 GEV = godkänd för ekologiskt lantbruk Intensiv odling GEV Styrka Mindre intensiv odling, klöver GEV Reko Intensiv slåtterblandning för skörd 2-3 ggr/år. Flera olika grässorter och en hög andel klöver ger hög avkastning och hög kvalitet på grovfodret. Rörsvingelhybrid Hykor Norild Ilte Yngve 15% Klondike 5% 60% Grindstad Traditionell härdig slåtterblandning passande för nordliga delar av landet. Lifara Ilte Yngve 20% 15% 65% Grindstad Betesvall GEV Allround Bete Ängsgröe 15% Klondike 30% Grindstad Betesblandning med bred bas av olika gräsarter för en härdig och uthålligt betesvall. Passar utmärkt till både bete och slåtter. Lifara 38% 7% Kentaur Calibra I din vall finns pengar att tjäna, vid rätt skördetidpunkt och sortval 18

19 Vår mest odlade vallbaljväxt, anses främst vara en ensilage växt eller torrhöväxt. Den finns i diploida sorter (2n) och kromosomfördubblade, tetraploida (4n) sorter. Med de tetraploida (4n) får man oftast en högre ts-skörd men i vallblandningar samodlas (4n) och (2n) oftast för att få god avkastning i kombination med hög odlingssäkerhet. Fröet hos de tetraploida sorterna (4n) väger oftast lite mer men ger en något lägre fröskörd vid fröodling. Detta beror på att pollinerande insekter har svårt att nå in i de extra långa kronrören som de tetraploida sorterna har. är känslig för nedtrampning och trivs på väldränerade leriga jordar med gott kalktillstånd. Sådd på mycket lätta jordar avrådes från pga att den är relativt fuktkrävande och samtidigt känslig för vattenmättnad. Passar bäst i tvåskördesystem. Fröskörd tas i regel under första vallåret. Vid skörd under andra fröåret får man räkna med en fröreduktion på 20-50%. Fröutbytet varierar starkt mellan åren. Avkastning rödklöver Delskörd Vallår/Sort Totalt Rel. Skörd Skörd Skörd tal Vall 1 SW Nancy (4n) Titus (4n) Global (2n) Rozeta (2n) Taifun (4n) Vall 2 SW Nancy (4n) Titus (4n) Global (2n) Rozeta (2n) Taifun (4n) Källa: Officiella försök område A-G (Sverige), Odlingsegenskaper Bestånd vår, vall 1 % Bestånd vår, vall 2 % Beg. blomning, dagar fr. 1/5 SW Nancy (4n) Titus (4n) Global (2n) Rozeta (2n) Taifun (4n) Källa: Officiella försök Bestånd 1-100, 100 = fullt bestånd. Rel.tal jämfört med mätare SW Nancy = 100. Avkastning - Norrland Taifun (4n) Tetraploid, tidig med hög totalskörd. Extremt hög andraskörd båda vallåren, stark återväxt. Titus (4n) Tidig med mycket snabb utveckling, ger stor avkastning särskilt första vallåret. Jämnt fördelad tillväxt. God resistens mot klöverröta och stjälknematod. Rajah (2n) Medelsen diploid allroundsort med god återväxtförmåga. Passar bra i ett treskördesystem. God resistens mot klöverröta och nematoder. Rozeta (2n) Tidig diploid med hög total torrsubstansskörd och god återväxtförmåga. Särskilt hög andraskörd både 1:a och 2:a vallåret. Global (2n) Tidig diploid med god uthållighet. Särskilt god återväxtförmåga i Götaland vall 1 och 2. Särskilt lämplig för södra Götaland. Ilte (4n) En sort för Norrland. Utmärker sig för särskilt god återväxtförmåga, hög avkastning och god vinterhärdighet. Sort Total Rel. Delskörd skörd tal Skörd 1 Skörd 2 Vall 1 SW Torun SW Yngve Ilte Vall 2 SW Torun SW Yngve Ilte Vall 3 SW Torun SW Yngve Ilte Källa: Resultat sortprovning vallbaljväxter i Norrland område H-I, år Totalskörd samt baljväxtskörd i kg ts/ha. delas in i tidiga, medelsena, och sena sorter. Tidiga passar bättre för Götaland och sena för Norra Svealand och Norrland. 19

20 är en flerårig växt som växer med underjordiska utlöpare som bildar täta mattor. Växten har långsam etablering men en tidig första skörd gynnar tillväxten. Tillväxtrytmen gör att den kan samodlas med t. ex. ängssvingel, rajgräs och ängsgröe. n kräver rikligt med fuktighet och värme. Då arten har ett relativt grunt rotsystem krävs ordentlig dikning så att det inte står vatten på åkern. Väldränerade lerjordar är bäst. utgör ett alternativ till rödklöver i slåttervallar, som skördas minst tre gånger och ligger i fler än 3 år. Som regel är endast ett fröskördeår aktuellt då fröodling av vitklöver är starkt väderberoende. Avkastningen kan variera kraftigt mellan åren. Odlingen måste ske på jord med god vattenhållande förmåga. Avkastning vitklöver TS-Skörd område A-G Vallår/Sort Totalt Rel. Delskörd kg/ha tal Skörd Skörd Skörd Skörd Vall 1 Ramona (m) Klondike (st) Abercrest (s) (st) Vall 2 Ramona (m) Klondike (st) Abercrest (s) (st) Vall 3 Ramona (m) Klondike (st) Abercrest (s) (st) Abercrest Småbladig vitklöver med mycket god uthållighet. Jämn utveckling mellan åren och skördar. Idealisk för långliggande vallar som utnyttjas till bete. Klondike Flexibel storbladig, passar bra i både slåtter- och betesblandningar. Har ett upprätt växtsätt med snabb återväxt och mycket hög total torrsubstansskörd. Storbladig sort. Mycket god återväxtförmåga och hög total torrsubstansskörd. Källa: Officiella försök, Rel.tal i jämförelse med mätarsorten = Ramona = 100. TS-skörd, område A-G. (s) =småbladig, (m)=medelstora blad, (st) = stora blad. 20

21 Lusern ger bra fiber och protein till korna! Emil Persson, mjölkbonde på Komstadgården. I Simrishamns kommun hittar vi Emil Persson på Komstadgården. En gård i ständig förändring och utveckling för att förbättra sin mjölkproduktion. Kombinerar vall och majs Trots allt sitt nytänk har deras vallfröblandning varit densamma sedan 70-talet. Dess specialitet är nämligen en hög andel baljväxter och då främst lusern som huvudart. - Det var min morfar som kombinerade ihop blandningen och den funkar perfekt som komplement till den energirika majsen och HP-massan i foderstaten, säger Emil Persson när vi tittar ut över hans proteinrika vallodling. 3 generationer Komstadgården drivs idag av familjen Persson som i och med Emil är inne på sin 3:e generation. De bedriver konventionell mjölkproduktion i robotsystem med 360 årskor och 4,5 anställda. Avkastningen ligger i dagsläget på kg ECM* ko/år. - Vi vill försöka få upp mjölkavkastningen genom att höja protein och smältbarheten i ensilaget och testar därför i år att gå från ett 3-skördesystem till ett 4-skördesystem, tillägger Emil. Foderstaten Består av fullfoder blandat av majs, ensilage, hp-massa, koncentrat, halm samt mineraler/salt per ko/dag. Detta toppas med ett koncentratfoder i robotarna. Utfodringen är till stor del helt automatiserad och sker med hjälp av en fodervagn som matas från mixervagnen. Denna matas i sin tur via 3 st avlastarbord och en halmrivare som automatisk väger och blandar exakt de mängder som skall vara i fodermixen. Vallskörd Med hjälp av en effektiv vallkedja klaras varje delskörd av på ca 4 dagar. Komstagården försöker äga de maskiner som behövs. - Det ger oss en stor fördel i läglighetseffekt vid skördarna, tillägger Emil. Under vall och majsskörd används en självgående exakthack som ger en hög kapacitet. Alla moment förutom majssådd utförs i egen regi och ensilaget lagras i plansilofack. Areal På Komstadgården odlas 210 ha åker fördelat på 110 ha vall, 60 ha majs samt ca 40 ha insådd med korn/ärtblandning som tas i helsäd. På vallen som får ligga i 3 år märks en stor skillnad mellan de olika åren i artsammansättning. År 1 finns stora mängder rödklöver som år 2 övergår i en mer lusern och gräsbaserad vall. - Insådden är, enligt Emil, nyckeln till en lyckad vallodling. Om vi märker att vallen inte kommer igång efter att vi tagit helsäden är vi snabba med att putsa ner den och stödså 10 kg/ha med Rapiden. - Vi använder oss av en relativt hög utsädesmängd i grunden på 28 kg/ha, säger Emil. Hundäxing och lusern Blandningens hundäxing fungerar som en skördeindikator och man skördar varje delskörd när den går i ax. - De övriga gräsen ligger då oftast optimalt i skördetidpunkt och det är lätt att se när skörden skall dra igång, tilllägger Emil. För att vara extra säker på vallens utveckling provklipps vallen i början av maj för att analysera dess värde. Den höga andelen lusern har enligt Emil många fördelar. I detta område ger den en bra skörd även under torra år. Och har en stor fördel genom god fiberkvalitet och bra proteinvärde vilket är något som eftersträvas i en majsbetingad foderstat. forts. sid 22 * ECM = energikorrigerad mjölk där man väger in mjölkmängd, proteinhalt samt fetthalt. 21

22 forts. Emil Persson Ensilagevärde Komstagården siktar på föjande värden i ensilaget: 11 MJ/kg ts i energi, 180 g/kg ts i råprotein med ett NDF värde runt 450 g/kg ts och oftast uppnås dessa kvalitetsmål. Sista skörden har alltid något sämre värde och den ges i kombination med helsäd till ungdjur. På Komstagården är även majs en viktig gröda och man satsar mycket på sin majsodling. Den stora fördelen med att odla majs är att det är en arbetsbesparande gröda. Man får en hög skörd vid ett skördetillfälle. - De andra fördelarna, fortsätter Emil, är att det i detta området är majsen som är en säker gröda och variationerna i kvalitet små mellan åren. Dock finns det mycket och tänka på även i denna odling för att resultaten skall bli önskvärda. Gemensamt för vall- och majsodlingen är att vi eftersträvar en ts-halt på 30% för att ensileringen skall bli så optimal som möjligt, säger Emil. / Karl-Oskar Andersson Komstadgårdens egna vallblandning 9,5 % Eng. rajgräs Kentaur 9,5 % Ängsvingel Lipoche 15 % Lifara 15,5 % Hundäxing Lidaglo 4 % Rajah 5,5 % Kondike 4 % Blålusern Power 18 % Plato 19 % Lusern Mycket torktålig art p.g.a. sin djupa pålrot. Arten är mycket aggressiv men etablerar sig långsamt och avkastningen är störst i vall 2. Mycket tidig utveckling och får snabbt försämrad smaklighet om den skördas sent. Lusern kräver ett ph över 6,0 och är mycket känslig för betestramp eftersom dess tillväxtpunkt ligger i stjälkbasen. Den stora andelen stjälkar ger ett stort fiberinnehåll med låg energihalt och hög proteinhalt. Ympning av utsädet är ett krav på jordar där lusern inte har odlats tidigare. Utsäde i renbestånd: ca 15 kg. Radius Medeltidig med upprätt stjälk och riklig blomning. Bra motståndskraft vid kalla köldperioder i samband med frösättning (förhindrar drösning). Utmärker sig för sin resistens mot vissnesjuka. Rek. i både renbestånd och blandning med gräs för sin höga torrsubstansskörd och goda skördestabilitet under vegetationstiden. Creno Ger slåttervallen hög torrsubstansskörd både i renbestånd och blandning. Viss inblandning av gräs ger fördel för högre avkastning samtidigt som ogräset minskar och leder till en förbättrad smältbarhet av grönmassan. God uthållighet och mycket torktolerant. 22

23 Ett tuvbildande gräs med egenskaper som uthållighet, stråstyrka, vinterhärdighet och smaklighet. Något som gör den till vårt viktigaste och mest odlade slåttergräs, som lämpar sig väl för hö och ensilage. trivs på mulloch fastmarksjordar där den vattenhållande förmågan är god. Väldränerade mulljordar är också lämpliga. Det grunda rotsystemet bidrar till att arten klarar översvämningar relativt bra, men är däremot känslig för vår- och försommartorka. går i ax sist av vallgräsen och passar liksom rödklöver bäst i tvåskördesystem, där första skörden är stor. är känslig för upprepade avhuggningar. Den ger tillfredsställande fröskörd under 3 år, men även äldre odlingar kan ge acceptabel fröskörd. Andra fröskördeåret ger oftast bäst skörd. Strängläggs timotej ska det göras med en förhållandevis hög stubb för att underlätta luftning. Direkttröskning kan ske om grödan är jämn och ogräsfri. med mycket god uthållighet jämnt fördelat på alla delskördar. Passar bra i ett treskördesystem för sin goda återväxt. Råprotein och smältbarhet Sort Råprotein Smb. Smält- Energi NDF indf AAT g/ rp. g/ barhet MJ/ g/ g/ kg ts kg ts OMD kg ts kg ts kg ts SW Switch 82,6 46,2 65,6 9,5 597,8 418,3 68 SW Tryggve +7,2 +6,8 +2,8 +0,4-16,2-72,9 +2,5 SW Grindstad +2,6 +2,5 +0,7 +0,1-13,4-8 +0,6 Rubinia +2, ,4 +0,2-9,2-34,9 +1,4 +7,6 +7,2 +1,2 +0,2-11, ,6 +3,5 +0,7 +0,1 +/-0-22,7 +0,7 Comer +3,3 +3,2 +1,7 +0,3-23,4-16,1 +1,6 Källa: Officiella försök kvalitet Medeltal mellan två skördar där 1:a är gjord vid Switch axgång och 2:a är tagen 5 dagar efter Switch axgång. Avkastning TS-Skörd område A-G Vallår/Sort Totalt Rel. Delskördar kg/ha tal Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 SW Switch SW Tryggve SW Grindstad Rubinia Comer Vall 2 SW Switch SW Tryggve SW Grindstad Rubinia Comer Källa: Officiella försök, Ts-skörd område A-G, Rel.tal i jämförelse med mätarsorten SW Switch=100. Nyhet 2016! En hög halt av smältbart råprotein, sen mognad med god vinterhärdighet och hög konkurrenskraft. Perfekt i samodling med ängs- och rörsvingel. God återväxt och hög avkastning speciellt i första skörden under 1: vallåret. Rubinia Nyhet 2016! Något senare mognad med hög energihalt och låg andel icke smältbart fiber. Rikt avkastande, protein och energirik med utmärkt vinterhärdighet. Comer liktidig med i första skörd. Lämplig för odling i både Götaland och Svealand. Har visat bäst egenskaper i Svealand. Vega För Norrland p.g.a extremt god vinterhärdighet. Odlingsegenskaper SW Switch SW Tryggve SW Grindstad Rubinia Comer Bestånd vår, vall 1 % Bestånd vår, vall 2 % Beg. blomning, dagar fr.1/ Källa: Officiella försök Bestånd 1-100, 100=fullt bestånd jämfört med mätare SW Switch. 23

24 Foto: Johan Malmgren Optimal skördetidpunkt grund för god kvalité! P å familjeföretaget Alebäcks Stuteri AB utanför Lidköping är det ständigt fullt upp. Är det inte spannmål som skall bärgas är det vallskörd som står för dörren. På gårdsplanen till Ekenäs, en av gårdarna som hör till Alebäcks Stuteri AB, möter delägaren Erik Björnsson upp. Det är tidig morgon, men trots detta är han redan i full gång med att laga grenrörspackningen på sin New Holland T8050. Vi går in och sätter oss på kontoret i den nybyggda verkstaden för att gå igenom företagets upplägg. Alebäcks Stuteri AB Företaget startades av Eriks farfar som på 1960-talet börjde arrenderade gården Alebäck strax utanför Lidköping. Första travhästen kom till gården i samband med att Axevalla Travbana bygdes och år 1979 kom första avelshingsten. Riktig fart tog stuteriverksamheten år 1984 då den trefaldiga travvärldsmästaren Idual du Gazu kom till gården. Företaget har sedan dess vuxit i takt med att nya generationer av familjen Björnsson kommit in i bilden och idag är Alebäcks Stuteri en stor känd aktör på den svenska hästmarknaden. Företaget består i dagsläget av fyra gårdar utanför Lidköping och man brukar för tillfället 930 ha. Företaget har sin grund i stuteriverksamheten där man bedriver hingsthållning, infrysning av hingstsperma och inackordering av ca 150 avelston och unghästar varje år. Foder Alebäcks Stuteri är också en mycket stor producent av hästfoder där man främst säljer hösilage. Kunderna finns både inom och utom Sveriges gränser. Generellt kan man säga att vi eftersträvar höga energivärden och låga proteinvärde. Vilket i praktiken är omöjligt eftersom båda egenskaperna sjunker ju längre man väntar så det är proteinhalten som får styra vår skördetidpunkt. Det familjeägda företaget drivs idag av föräldarna Peter och Inger Björnsson samt sönerna Erik, Johan och Carl. De är totalt 11 anställda med olika ansvarsområden som alla hjälps åt med det som för stunden behöver göras. Växtföljd Växtodlingen rullar för närvarande på en 8-årig växtföljd med 4-årig vall, vete, raps, vete och vårgröda med insådd. De odlar också ca 30 ha ren lusernvall som används till utfodring av unghästar. Lusern är, enlig Erik, bra ur många perspektiv. - Att hästarna älskar det är den stora fördelen och till unghästarna passar det perfekt då de vill ha både höga energivärden i kombination med höga proteinvärden. Lusern har mycket goda förfruktsvärden genom att den luckrar och lyfter näringsvärden i jorden. Dess svaghet är dock att den är mycket känslig för packningsskador samt att den är svåretablerad i renbestånd där det lätt blir mycket ogräs, tillägger Erik. Vall På Alebäcks Stuteri odlas 450 ha vall fördelat på 125 ha bete och 325 ha slåttervall som skördas 2 ggr/år. Blandningen som används består av 24

25 På Alebäcks Stuteri, utanför Lidköping är man mycket nöjd med sin Hykorvall 50% rörsvingelhybrid (Hykor) och 50% timotej (). Generellt kan man säga att vi eftersträvar höga energivärden men låga proteinvärden. Vilket i praktiken är omöjligt eftersom båda egenskaperna sjunker ju längre man väntar så det är proteinhalten som får styra vår skördetidpunkt. Optimalt proteinvärde ligger runt 40 g/kg ts men man skördar mellan g/kg ts. Detta för att hinna med skörden men även för att olika köpare efterfrågar olika kvalité på gräset. Gödselstrategi till vallen På våren läggs 100 kg/n ha, efter första skörden kompletteras detta med ytterligare 60 kg/n ha. För fortsatta goda näringsvärden PK-gödslas också vallen ordentligt för att matcha den höga avkastningen där snittet ligger på kg ts/ha/år. Vi är mycket nöjda med vår senaste vallblandning. Tidigare använde vi en blandning med timotej, ängssvingel och eng. rajgräs och då hade vi enstaka problem med att fostersäcken vid fölning var blodsprängd, säger Erik. - Vi fick då höra att man utomlands förde många disksioner om endofyters påverkan på hästar, fortsätter han. Endofyter är ett samlingsnamn för giftbildande svampar som lever i symbios med växter och kan producera toxiner som djur kan reagera negativt på. Endofyterna är utsädesburna och de gräs som främst kan innehåller dessa svampar är arter av rörsvingel och eng. rajgräs. Frågan diskuteras inte lika hårt i Sverige eftersom vi inte har samma typ av vallstrategi som man har utomlands där mycket är baserat på en hög andel eng.rajgräs. Efter att vi bytte vallblandning har problemen med de blodsprängda fostersäckarna försvunnit. - Men vi är fortsatt mycket noga med att utsädet är fritt från endorfyter, säger Erik. Maskinkedja Det krävs en stor maskinkedja för att klara av att ta hösilage på 325 ha. Alla moment gör man själv och till sin hjälp har man en Krone, slåtterkross easycut butterfly, och två stycken Krone, storbalspress 890, två stycken McHale inplastare 998, en 16 m bred hövändare och en 9 m strängläggare. Utöver detta krävs det även teleskoplastare m.m. för att transportera och stapla alla balar. Mellan balar produceras/år och av dessa säljs ca st. Balarna lagras ute på fältet under nät för att motverka mögeltillväxt genom solskydd samt hål från fåglar. Viktigaste parametrarna Alebäcks Stuteri är i dagsläget mycket nöjda med sin vallodling. - Hykor har en stor positiv fördel för oss i och med att den tappar näringsvärde relativt fort i ett 2-skördesystem samtidigt som den ger en hög avkastning och är endofytfri. Den höga andelen timotej ökar smakligheten i fodret och man märker ingen skillnad i smaklighet mellan de olika vallåren. De viktigaste parametrarna enligt Erik för att lyckas med sin vallodling är att skörda i tid och att man är med på var värdena i vallen tar vägen. Vi är mycket noga med att ta prov och även hur vi tar proven så att man får med de olika variationerna inom hela fältet, tillägger Erik. Slutligen vad är det viktigaste för er när ni väljer fröblandning? - Endofytfria sorter och arter samt att det finns en stor avkastningspotential, värdena kan vi sedan få dit vi vill genom att anpassa skördetidpunkten, avslutar Erik. /Karl-Oskar Andersson 25

26 Rörsvingelhybrid Rörsvingelhybriden är ett frodvuxet bladgräs med breda, långa lite sträva blad. Styrkan ligger i god uthållighet över flera vallår och god återväxtförmåga. Dess näringskvalitet är jämförbart med ängssvingel. Hykor är avsedd för 3- eller 4-skördesystem. Slåttervall som innehåller Hykor ger % högre avkastning år 2 och 3 jämfört med konventionella vallar. Rätt skördetidpunkt är mycket viktig vad det gäller Hykors förutsättningar för att uppnå maximal effekt av energi och smaklighet. Finns viss tvekan om att hinna med i skördetidpunkt välj istället en annan blandningspartner än Hykor. För att höja protein och sänka fiberinnehåll är röd-/ vitklöver lämpliga partners. RS-hybrider är relativt långsamma i starten och därför bör endast en liten andel eng. rajgräs ingå eftersom de konkurrerar starkt vid tillväxtstart. Råprotein och smältbarhet Sort Råprotein Smb. Smält- Energi NDF indf AAT PBV g/ rp. g/ barhet MJ/ g/ g/ kg ts kg ts OMD kg ts kg ts kg ts SW Minto 144,5 104,4 73,3 10,9 480,3 161,2 75,3 14,9 SW Swaj (rörsvingel) +0,4 +0,3-0,8-0,2-3,0 +28,6-1,0 +2,0 Karolina (rörsvingel) +6,0 +5,6 +1,0 +/-0-17,1 +20,6 +0,3 +5,4 Hykor (rörsvingelhybrid) -2,7-2,5-2,8-0,6 +15,5 +59,7-3,0 +2,5 Källa: Officiella försök, kvalitet år Medeltal mellan två skördar där skörd 1 är 5 dagar före SW Mintos vippgång och skörd 2 vid SW Minto vippgång. Avkastning rörsvingelhybrid/rörsvingel TS-skörd område A-G Vallår/Sort Totalt Rel.tal Delskördar kg/ha Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 SW Minto SW Swaj (rörsvingel) Hykor (rörsvingelhybrid) Karolina (rörsvingel) Vall 2 SW Minto SW Swaj (rörsvingel) Hykor (rörsvingelhybrid) Karolina (rörsvingel) Källa: Officiella försök Ts-skörd område A-G. Rel.tal i jämförelse med mätare ängssvingel SW Minto=100. Hykor Tuvbildande gräs med styrkan i uthållighet och avkastning vallår 2-3. God vinterhärdighet, god torktålighet och lik ängssvingel. Kan ersätta ängssvingel i blandningar. Liktidig vid skörd 1 med samma föränd- ring av energivärdet och högt utbyte både under våta och torra förhållanden. Ingen stråförekomst i återväxterna. Mycket viktigt är rätt skördetidpunkt vad det gäller Hykors förutsättningar för att uppnå maximal effekt av energi och smaklighet. Vid för sen skörd tappar Hykor relativt snabbt i näringsvärde. Rörsvingel Nyhet 2016! Hykor får en kompis - Karolina! Ett härdigt gräs med hög avkastning, god vinterhärdighet, utmärkt återväxtförmåga och god torktålighet. Etablerar sig långsamt i förstaårsvallen men har mycket god återväxtförmåga från 2:a vallåret. Rörsvingel passar bäst i ett intensivt skördessytem till ensilage och bör skördas minst 3 ggr/år för att hålla näringsvärdet uppe. Karolina Nyhet 2016! Ny högavkastande sort för hela Sverige med särskilt goda kvaliteter av uthållighet, energi- och proteinhalt samt god smältbarhet. Karolinas har sen mognad vilket medför en bibehållen kvalitet i ett bredare skördefönster och kompletterar därmed rörsvingelhybriden Hykor. 26

27 Engelskt Rajgräs Ett bladgräs med stor och mycket hög energihalt och bästa fodervärdet av alla gräsarter. Arten är ett tuvbildande gräs som används i betesoch ensilagevallar. Den etablerar sig snabbt och är aggresiv. Inom arten finns många sorter med skiftande egenskaper, såsom växtsätt, tidighet, återväxtförmåga, resistens och kromosomtal. Ställer inga stora krav på jordarten, men alltför torra sandjordar och rena mulljordar bör undvikas. Snabb återväxt gör att rajgräset bör skördas och/eller betas 3-4 ggr/säsong. Odlingssäker frögröda med hög avkastningspotential. Normalt skördas arten till frö under ett år men odlingar fria från kvickrot kan lämna fröskörd även under andra året. Råprotein och smältbarhet Sort Råprotein Smb. Smält- Energi NDF indf AAT g/ rp. g/ barhet MJ/ g/ g/ kg ts kg ts OMD kg ts kg ts kg ts SW Birger (4n) 107,1 69,3 74,2 10,7 415,5 149,0 74,5 Kentaur (4n) +0,1-0,1 +1,0 +0,1 +2,5 +5,8 +0,9 Herbal (4n) +13,2 +12,4 +2,5 +0,3-51,6-22,9 +1,7 Indicus (2n) Calibra (4n) Aberdart (2n) Foxtrot (2n) Källa: Officiella försök, eng.rajgräs kvalitet år Medeltal mellan två skördar där skörd 1 är 5 dagar före SW Birgers vippgång och skörd 2 vid SW Birgers vippgång. Avkastning engelskt rajgräs Vallår/Sort Totalt Rel.tal Delskördar TS-skörd område A-G kg/ha Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 SW Birger (4n) Kentaur (4n) Herbal (4n) Indicus (2n) Calibra (4n) Aberdart (2n) Foxtrot (2n) Vall 2 SW Birger (4n) Kentaur (4n) Herbal (4n) Indicus (2n) Calibra (4n) Aberdart (2n) Foxtrot (2n) Källa: Officiella försök. Ts-skörd område A-G, Rel.tal i jämförelse med mätare SW Birger=100. Kentaur (4n) Medelsen, god vinterhärdighet och överlägsen avkastningspotential. Herbal (4n) Sen vinterhärdig sort med mycket god återväxtförmåga. Indikus (2n) Nyhet 2016! Medelsen med god marktäckning, passande i betesblandningar. Hög avkastning speciellt under 2:a vallåret. God uthållighet, hög vinterhärdighet i kombination med goda kvalitetsvärden. Aberdart (2n) Medelsen, stort innehåll av lättlösligt socker för effektiv mjölkproduktion, större protein effektivitet och mindre kväveförluster. Mycket god uthållighet och avkastning i södra och mellersta Sverige. Calibra (4n) Medelsen, för slåtter och bete med mycket hög torrsubstansskörd och återväxt. Förhållandevis högt sockerinnehåll. Ger bra smältbarhet och stort foderintag vid bete. Vinterhärdig och god tolerans mot snömögel och kronrost. Foxtrot (2n) En sen diploid sort med hög avkastningspotential och god vinterhärdighet. Odlingsegenskaper Bestånd vår, vall 1 % Bestånd vår, vall 2 % Beg. axgång, dagar fr. 1/5 SW Birger (4n) Kentaur (4n) Herbal (4n) Indicus (2n) Calibra (4n) Aberdart (2n) Foxtrot (2n) Källa: Officiella försök Bestånd 1-100, 100=fullt bestånd. Rel.tal jämfört med mätare SW Birger. 27

28 är ett vinterhärdigt och uthålligt bladgräs som är tidig i utvecklingen på försommaren. Tack vare sin goda återväxtförmåga och ringa känslighet för tramp är ängssvingeln en viktig komponent i vallfröblandningen och passar både till ensilage, hö och bete. Växten passar bra i treskördesystem, t.ex i samodling med lusern eller vitklöver. Den är lättetablerad och fungerar bäst på fastmarksjordar med god vattenförsörjning. n mognar normalt under mitten/slutet av juli och är ganska drösningsbenägen. Kan ge tillfredsställande fröskörd under 2-3 år. Råprotein och smältbarhet Sort Råprotein Smb. Smält- Energi NDF indf AAT PBV g/ rp. g/ barhet MJ/ g/ g/ kg ts kg ts OMD kg ts kg ts kg ts SW Minto 144,5 104,4 73,3 10,9 480,3 161,2 75,3 14,9 Lipoche -1,6-1,5-0,7-0,1-5,2-5,2-0,5-0,7 Norild -1,1-1,0 +1,0 +0,1-10,1-22,4 +0,9-2,5 Pardus -7,8-7,4-0,8-0,2 +6,8 +1,7-0,6-6,6 Cosmolit -1,0-0,9-0,9-0,2-7,8 +12,5-0,8 +0,4 Källa: Officiella försök, ängssvingel kvalitet år Medeltal mellan två skördar där skörd 1 är 5 dagar före SW Mintos vippgång och skörd 2 vid SW Minto vippgång. Lipoche Utmärker sig för sin höga totala ts-skörd. Styrkan hos Lipoche ligger i dess goda uthållighet och höga återväxtskördar. Lifara Hög och jämn avkastning och med god återväxtförmåga. Utmärker sig för sin stora totala avkastning, särskilt första val l året, och mycket goda återväxtförmåga. Norild Sort med ursprung från Norge, särskilt lämplig för Svealand och Norrland. Pardus Kombinerar en mycket hög skördepotential med stark sjukdomsresistens och god uthållighet. Särskilt stabila skördar mellan år och återväxt. God resistens mot bladfläcksjukdomar ex rost. Avkastning ängssvingel Vallår/Sort Totalt Rel.tal Delskördar TS-skörd område A-G kg/ha Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 SW Minto Lifara Lipoche Norild Pardus Cosmolit Vall 2 SW Minto Lifara Lipoche Norild Pardus Cosmolit Källa: Officiella försök. Ts-skörd område A-G, Rel.tal i jämförelse med mätare SW Minto=

29 Rajsvingel En korsning mellan italienskt rajgräs och ängssvingel. ns goda härdighet kombinerat med det italienska rajgräsets snabba etablering och höga smältbarhet. Finns också korsningar med ängssvingel/ eng. rajgräs och italienskt rajgräs/ängssvingel. Rajsvingel med eng. rajgräs har bättre näringsinnehåll än rajsvingel med italienskt rajgräs, dvs större innehåll av råprotein och energi samt mindre fiberinnehåll. Råprotein och smältbarhet Sort Råprotein Smb. Smält- Energi NDF indf AAT g/ rp. g/ barhet MJ/ g/ g/ kg ts kg ts OMD kg ts kg ts kg ts Achilles Av samma typ som Perun, med tidigare mognad. Används till slåtterblandningar där man önskar tidig och hög första skörd. Perun Korsning mellan ängssvingel och italienskt rajgräs. Lik italienskt rajgräs med bättre vinterhärdighet. Överträffar eng.rajgräs första vallåret samt mycket hög avkastning även andra vallåret. Passar bra till ensilering ihop med eng. rajgräs, timotej, ängssvingel och rödklöver. SW Birger (4n) 107,1 69,3 74,2 10,7 415,5 149,0 74,5 Achilles (rajsvingel) -6,7-6,4-0,8-0,1 +59,2 +42,7-0,4 Perseus (rajsvingel) -8,5-8,1-0,2-0,1 +10,7 +23,6-0,1 Perun (rajsvingel) -13,9-13,1-1,0-0,2 +49,6 +30,3-0,7 Källa: Officiella försök, eng.rajgräs kvalitet år Medeltal mellan två skördar där skörd 1 är 5 dagar före SW Birgers vippgång och skörd 2 vid SW Birgers vippgång. Avkastning rajsvingel Vallår/Sort Totalt Rel.tal Delskördar TS-skörd område A-G kg/ha Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Vall 1 SW Birger (4n) Achilles (rajsvingel) Perseus (rajsvingel) Perun (rajsvingel) Vall 2 SW Birger (4n) Achilles (rajsvingel) Perseus (rajsvingel) Perun (rajsvingel) Källa: Officiella försök. Ts-skörd område A-G, Rel.tal i jämförelse med mätare SW Birger=

30 Hundäxing Ett starkt tuvbildande gräs med hög avkastning och mycket god återväxtförmåga, främst med bladskott. För att utnyttja återväxten bör man skörda 3 ggr/år. Tål torra förhållanden, är mycket aggressiv i en blandning och passar därför bäst i renbestånd. Tänkbar samodlingskomponent är blålusern, också konkurrenskraftig efter etablering. Måste skördas tidigt för att inte förväxa med sämre fodervärde som följd. Något svag vinterhärdighet och särskilt känslig för isbränna och vårfrost. Lidaglo Sen sort med utmärkt avkastningspotential, god vinterhärdighet, snabb tillväxt och god återväxtförmåga. 29 Rödsvingel Arten utnyttjas ur fodersynpunkt endast som betesgräs, speciellt på torra marker. Återväxten sker i huvudsak med bladskott. Rödsvingeln är uppdelad i underarter, tätvuxen, korta utlöpare och långa utlöpare. De sorter som är aktuella för bete har långa utlöpare som bildar en tät matta, tålig för tramp. Rödsvingel är anspråkslös med tanke på näring och härdighet. Reverent Rödsvingel med långa utlöpare, god uthållighet och jämn hög skörd. Reverent är vinterhärdig och bildar en tät matta som är tålig mot betestramp. 30

31 Intensiv O D L I N G S S Ä T T Klöver Gräsvall Bete Blandning Rörsvingelhybrid/Rörsvingel Rajsvingel Eng. rajgräs Hundäxing Ängsgröe Rödsvingel Blålusern Götaland & södra Svealand Norra Svealand & Norrland Öst, Öland & Gotland Breddat skördefönster Vinterhärdighet Intensitet Klöver / Protein Djur Konventionell intensiv slåttervall Smaklig x Delikat x Gourmet x Utsökt x Trygg x Balans x Tixakt x Bore x Pro x x Premia x x Topp x Konventionell mindre intensiv vall, klöver Legend x Rejäl x Hållfast x Harmoni x Stadig x Konventionell gräsvall Rapp x Hipp Hopp x Kaliber x Konventionell betesvall Sisu Bete x Skritt Bete x Härdigt Bete x GEV = Godkänd Ekologisk blandning GEV Säker x GEV Tapper x GEV Kraft x x GEV Styrka x GEV Stabil x GEV Klassic x GEV Reko x GEV Kusefår x GEV Speed Bete x GEV Universal Bete x GEV Allround Bete x 31

32 Box Lidköping tel /52/54/ Skånefrö AB Storgatan, TOMMARP tel Svenska Foder AB Box 673, LIDKÖPING tel Forsbecks AB Box 63, SKÄNNINGE tel

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång.   Bäst på allt som gror! Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10 vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB

Läs mer

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Grovfoderanalys. Om Grov foder. Optilab satsar på. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!

NYTT&NYTTIGT. Grovfoderanalys. Om Grov foder. Optilab satsar på. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! NYTT&NYTTIGT Vall majs ensilering Producerad av Svenska Foder AB Om Grov foder 2016 2017 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Optilab satsar på Grovfoderanalys SiloSolve FC Ingen tendens till varmgång

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet

Läs mer

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Uddevallakonferensen 2015

Uddevallakonferensen 2015 Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Försöksresultat års. Vårutsäde. Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre. Bäst Bäst på på allt som gror!

Försöksresultat års. Vårutsäde. Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre. Bäst Bäst på på allt som gror! 2018 års Försöksresultat Vårutsäde 2019 Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre Bäst Bäst på på allt som gror! 1 Ledord för Innehåll Tillgänglighet Service Kvalitet Miljö 3 Personal 5 Återförsäljare 6 Utsädesmängd/Förpackning

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Utsädesguide

Utsädesguide Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten

Läs mer

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1

Läs mer

Sortprovning i olika vallarter

Sortprovning i olika vallarter Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år

Läs mer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,

Läs mer

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311 OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012). 1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin

Läs mer

Tolkning av mjölkgård

Tolkning av mjölkgård Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha

Läs mer

Utfodring av dikor under sintiden

Utfodring av dikor under sintiden Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande

Läs mer

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Sveakonferensen januari 2015

Sveakonferensen januari 2015 Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult

Läs mer

Vallfröguide

Vallfröguide Vallfröguide 2017-2018 Bästa mjölkbonde, Hur ska man kunna klara sig med en pressad mjölkmarknad och låga mjölkpriser Den frågan har väl de flesta mjölkproducenterna ställt sig under de senaste åren. Nu

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken

Läs mer

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

VÄXTODLING. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

VÄXTODLING. Kvalitet - Kundnära - Kompetens VALLBERGA LANTMÄN V E R S I O N 2 0 1 6 : 1 VÄXTODLING Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S I D A 2 Vallberga Lantmän - er kompletta partnern i lantbrukets tjänst Vi är bygdens

Läs mer

15A - Grovfoderodling

15A - Grovfoderodling Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Sortval i ekologisk vallodling

Sortval i ekologisk vallodling Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Läs mer