Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Transkript

1 Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar, 24 kg N/ ha med haltsjustering och 12 kg N/ha med justering för stärkelseinnehåll. Led med bästa blev i 16 utan kvalitetsjusteringar, 16 kg N/ha med haltsjustering och 12 med justering för stärkelseinnehåll. En tidig kvävegiva om 4 har ökat skörden på båda försöksplatserna. Av studerade gödselmedel, NS 27-4, N34, urea, MAP + NS 27-4 och P2 + NS 27-4, gav N34 bästa. Tillförsel av svavel gav ingen skördeökning. Flerårssammanställningen ger med trendlinjens tredjegradsekavation ekonomiskt optimum vid 161 utan kvalitetsjusteringar. Försöksresultat Med anledning av att endast två försök skördades 26 redovisas dessa försök separat och inte som genomsnitt. I de ekonomiska beräkningarna används för vete grundpriset 1 kr/dt (vid halt <1,5 9 kr/dt) samt kvalitetsregleringar för halt (<11,5 -,5 kr/dt per,1%, > 12 +2, kr/dt +,2 kr/dt per,1%) och stärkelseinnehåll (stärkelse 68,5-69,5 +/- 1,5 kr/dt per % ökad resp. minskad stärkelsehalt). Spannmålspriset reduceras med rörliga skördeberoende kostnader, totalt 15 kr/dt. Kvävepriset är satt till 8,5 kr/kg N för NS 27-4, 7,3 kr/kg N för N34, 7,65 kr/kg N för urea (1% lägre än NS 27-4). I led H tillkommer 34 kr/ha för MAP och led I 355 kr/ha för P2. Körkostnaden är satt till 12 kr/ha och tillfälle. N-min på våren var i 19 och 23. Inledning I Skåne har det sedan 1997 årligen genomförts gödslingsförsök i höstvete. Inför skördeåret 26 anlades 5 försök. Ett försök utvintrade p g a snömögel och två försök kunde inte skördas p g a axgroning, varför endast två försök skördades. Syftet med försöksserien är att bestämma optimal kvävegiva och gödslingsstrategi. Försöksserien finansieras av Skåneförsöken, Jordbruksverket och Yara.

2 Försöksplan Totalt Totalt Totalt led vid sådd 15/3-1/4 15/4-25/4 DC 31 DC37-45 N kg/ha S kg/ha P kg/ha A B 8 N NS C 12 N NS D 16 N NS E 16 N N F 16 N Urea 16 G 4 N NS N NS H 15 N+29 P MAP 16 N NS I 29 P P2 16 N NS J 16 N NS N NS K 18 N NS N NS L 8 N NS N NS Optimal kvävegiva kg/ha & kr/ha skörd Diagram 1. Skörd och utan justering för kvalitet vid -24 N. Skörden ökar med stigande kvävegiva till 24 N på båda försöksplatserna. I är dock skördeökningen vid kvävegivor över 16 N endast marginell. Utan justering för kvalitet lönar sig inte kvävegivor utöver 12 N i, trots en relativt hög skördenivå. I lönar sig inte kvävegivor utöver 16 N.

3 kr/ha Diagram 2. Netto efter haltsjustering vid -24 N. Med reglering för halt blir optimalt led i 24 N. Proteinhalten är då 12,3 %. I ger ledet med 16 N bästa både med och utan haltsjustering. Proteinhalten är då 11,1 %. I ökar skörden endast marginellt vid givor över 16 N. kr/ha 8 stärkelse stärkelse Diagram 3. Netto efter justering för stärkelseinnehåll vid -24 N. Stärkelsehalten sjunker med stigande kvävegivor. Led med bästa vid justering för stärkelseinnehåll är 12 N på båda försöksplatserna.

4 Delade kvävegivor kg/ha & kr/ha skörd ,4 11,2 11 1,8 1,6 1,4 1,2 1 9,8 9, ,4 Diagram 4. Skörd och vid tillförsel av 16 N vid olika tidpunkter. En tidig kvävegiva har ökat skörden på båda försöksplatserna och givit ett högre ekonomiskt. Detta trots att nederbörd föll i stråskjutningen då det stora kväveupptaget sker. Att senarelägga halva kvävegivan till DC 31 och på så sätt kunna utnyttja N-sensorn för en förbättrad kvävefördelning i fältet, har inte minskat skördeutfallet jämfört med att tillföra hela kvävegivan före stråskjutningen. En senareläggning av kvävet har påverkat halten positivt och stärkelsehalten negativt.

5 Gödselmedel kg/ha & kr/ha , skörd ,5 1 9,5 9 5 NS 27-4 N 34 urea MAP P2 NS 27-4 N 34 urea MAP P2 8,5 Diagram 5. Skörd och vid tillförsel av 16 N på våren med olika gödselmedel (total kvävegiva i ledet med MAP 175 N). Svaveltillförsel har inte höjt skördenivån, varför N34 som är ett billigare gödselmedel har ett högre ekonomiskt än NS Försöksresultaten tyder på att en del av kvävet i urean gått förlorat eftersom både skördenivå och halt är lägre än med N34. För att urea ska vara ekonomiskt intressant alternativ måste prisskillnaden till N34 vara mer än 1%. Fosfortillförsel vid sådd har ökat skörden men inte tillräckligt för att ge ett positivt. Försöksplatsernas fosforvärde var dock relativt höga (P-AL 13 respektive 16), varför detta inte heller kunde förväntas. Tillförsel av kväve på hösten med MAP (15 N) har inte ökat skörden trots att detta led har en högre totalgiva (175 N) än ledet med P2 (16 N).

6 Flerårssammanställning kr/ha y = 2E-5x 3 -,985x ,965x ,3 R 2 =,4251 optimum Diagram 6. Netto utan justeringar för kvalitet, 44 försök I flerårssammanställningen används trendlinjens tredjegradsekvation. Ekonomiskt optimal kvävegiva för 44 försök med spannmål som förfrukt blir då 171. Vid denna kvävenivå ligger skördenivån i genomsnitt på 86 dt/ha.

7 Kvävegödsling till höstvete Enskilda försöksresultat Gödsling Protein- Stär- Skörd Rel kg pr ha i halt % kelse- dt/ha skörd halt % L Söderslätt 84/5. Lars-Göran Larsson, Hököpingegården,. Sort: Kris. Sådd: 8/9-5. mmh Lerig mo. ph 8,5. Fosforklass 4. Kaliumklass 3. Förfrukt vårkorn. Mineralkväve 1/4-6; -6 cm: 19. Spridningstidpunkter Höst Vår DC DC Vid Totalt/ha sådd 1/4 25/4 15/5 3/5 N S P - - 7,9 73,5 34, NS ,8 73,5 73, NS ,4 72,5 87, NS ,1 72,2 88, N , 72,3 91, Urea ,7 72,6 9, NS 12 NS ,7 71,8 93, P MAP - 16 NS ,5 72, 94, P P2-16 NS ,9 72,5 93, NS - 4 NS ,4 71,4 95, NS - 6 NS ,3 7,6 96, NS 8 NS ,1 71,5 91,5 264 CV% 3,8. 43/5. Bengt Ekelund, G:a Malmövägen,. Sort: Gnejs. Sådd: 26/9-5. mmh Mellanlera. ph 7,7. Fosforklass 4. Kaliumklass 4. Förfrukt höstvete. Mineralkväve 4/4-6; -6 cm: 23. Höst Vår DC DC Vid Totalt/ha sådd 4/4 25/4 5/5 31/5 N S P - - 7,5 73,4 41, NS ,4 73, 73, NS , 71,9 8, NS ,1 71,4 85, N ,1 71,1 86, Urea ,9 71,5 84, NS 12 NS ,2 71,3 89, P MAP - 16 NS ,4 7,7 84, P P2-16 NS ,3 7,9 87, NS - 4 NS ,9 7,5 85, NS - 6 NS ,6 7, 85, NS 8 NS ,3 71, 84,5 26 CV% 4,.