Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Transkript

1 ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential och kväveupptag till följd av torka och värme. Lägst avkastande försök gav 3347, medan högst avkastande försök gav hela Även markens kvävemineralisering i skilde sig ordentligt mellan platserna. Restkvävehalterna i marken efter skörd ökade drastiskt om kvävegivan var över den för platsen optimala nivån. Resultaten är i linje med resultaten från tidigare års kväveförsök i höstvete och visar vikten av anpassning till det enskilda fältets skördepotential och kvävemineralisering vid optimering av kvävegödsling. Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i höstvete, 218 bestod av en kvävestege från till 32 i 4 kg-steg i brödvetesorter, se ledfördelning i tabell 1. Försöken genomfördes enligt alpha-design, med fyra upprepningar och en faktor. Gödslingen utfördes vid tre tidpunkter; 1. vid tillväxtstart, 2. inför stråskjutning samt 3. DC På nivån 16 samt 24 fanns strategiled med tidig (25%+75%+), sen (+75%+25%) samt medel (25%+5%+25%) gödslingstidpunkt. Vid interpoleringen till optimumberäkning användes medel -strategileden. Vid tidpunkt 1 och 2 användes Axan, och i tidpunkt 3 användes kalksalpeter. Försöken lades ut på mineraljord, med ingen eller begränsad stallgödselhistorik samt med spannmål som förfrukt. Genom interpolering av skörd och proteinhalt räknades den ekonomiskt optimala kvävegivan för respektive försök fram. Både optimum utan avräkning på proteinhalt (fodervete) och optimum med avräkning på proteinhalt (brödvete) räknades ut. Priskvoten som användes till optimumberäkning togs fram genom 5-årsmedel av spannmålspris samt kvävepris. Aktuella kvoter för 218 presenteras i inledningen till växtnäringsförsöken. På gödslingsnivåerna, 12, 16, 2, 24 samt 32 togs ledvisa jordprov för mätning av mineralkväve i marken efter skörd. Prov togs på -3 cm samt 3-6 cm djup. På försöket i Lidköping gick det inte att ta prov djupare än 3 cm. RESULTAT OCH DISKUSSION En översikt på försökens kväveoptimum, kärnskörd, proteinhalt, kväveskörd i ogödslat led samt kväveeffektivitet presenteras i tabell 2. Det är stora skillnader i skördenivåer och gödslingsoptimum mellan försöksplatserna 218, precis som tidigare år i samma serie. Kväveskörden i ogödslade led varierade mellan som lägst 24 i Ängelholm upp till som högst 89 i Lidköping (tabell 2). Även skördepotentialen uppvisade ett brett spann och varierade mellan (Ängelholm) och (Lidköping). Det verkar vara framförallt dessa två faktorer, kväveskörd i led 1 samt skördepotential, som förklarar skillnaderna mellan platsernas kvävegödslingsoptimum. Optimal kvävegiva 218 för brödvete blev i medeltal 145 med en variation mellan 88 och 223 (tabell 2). Optimum för fodervete blev i medeltal 126. Dessa siffror ligger långt under motsvarande värden för både 216 och var optimum för brödvete i SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 35

2 Tabell 1. Ledfördelning. Kvävegivans fördelning vid de tre gödslingstidpunkterna samt totalgivan i. L Led Tidig giva Axan Huvudgiva Axan DC Kalksalpeter Totalt Öppet led? Öppet led? Tabell 2. Översikt över resultaten från 11 försöksplatser 218. L Plats Sort Optimal N-giva Produktion av foder Protein % i ts Optimal N-giva Produktion av brödsäd Protein % i ts N-skörd i -N led N-eff. 16 N Kväveupptag i DC 37 i -ruta enligt N-sensor Harplinge Praktik , , 65 6 % 43, Grästorp Ellvis , , % 15,7 Lidköping Reform , , % 51,3 Bjärred Ellvis , , % 19,6 Ängelholm Norin , , % 11,4 Borrby Brons , , % 15,4 Västerås Julius Kasserat före skörd pga torka Uppsala Julius , , 4 37 % 13,6 Örebro Ellvis , , % 52,4 Mörbylånga Reform , , % 15,4 Linköping Norin , , % 4,8 Medel 1 platser , , MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 218

3 medeltal nästan 8 högre än 218. I 218 års försök var dock medelskörden cirka 36 lägre än 217, vilket till stor del förklarar skillnaden i gödslingsoptimum. 218 års växtodlingssäsong präglades av torka och värme, varför det blev stor skillnad i hur försöken presterade. Framförallt de tre skånska försöksplatserna (Bjärred, Ängelholm och Borrby) utmärkte sig med låg skörd och dåligt kväveupptag. Även det öländska försöket (Mörbylånga) presterade på ungefär samma vis. Kväveeffektivitet, som visas i tabell 2, runt 1-2 % visar tydligt problemen med kväveupptag på dessa fyra platser. Väderstationen på Borgeby (nära försöket i Bjärred) registrerade 53 mm regn i perioden april juli, vilket inte räckte till för tillväxt och kväveupptag. Det är även anmärkningsvärt att det trots låg kärnskörd även varit svårt att få upp proteinhalten. Torra och framförallt varma förhållanden rådde på samtliga försöksplatser 218, men på de mellansvenska försöken kom det ändå viss nederbörd under våren och försommaren. På t.ex. Logårdens väderstation nära försöket i Grästorp föll 155 mm under april juli och på väderstationen Vintrosa nära försöket i Örebro föll det under samma period 14 mm. Det räckte för att prestera bra skördar med bra kväveeffektivitet (över 6 % på tre av försöksplatserna). Det är intressant att jämföra denna höga kväveeffektivitet med den från ett regnigt år. En snabb återblick på försöket utanför Lidköping 215 (ett år med riklig nederbörd) i serien L3-229 visar att kväveeffektivitet på som högst 58 % erhölls vid gödslingsnivån 16 kg N/ ha, det vill säga lägre än Lidköpingsförsöket 218. STILSTUDIE PÅ TVÅ FÖRSÖKSPLATSER Försöken i Lidköping och Borrby återspeglar ganska väl årets säsong med de stora lokala variationer som uppstod till följd av värme och torka men också lokala regnskurar som kunde hjälpa upp grödan till riktigt fina skördenivåer. Försöket i Lidköping (figur 1) var årets högst avkastande försök i serien med vid gödslingsoptimum på 223 (bröd). Det kan konstateras att markens kvävetillförsel var relativt stor med 89 i kärnskörden i ogödslat led (tabell 2). Restkväve i marken (-3 cm) var istället relativt lågt i alla undersökta led, utom vid högsta gödslingsnivån, då restkvävehalten steg upp till 15 (figur 3). Denna gödslingsnivå var dock över gödslingsoptimum. Huvudgivan gödslades den 21:a april varefter det kom cirka 25 mm regn. Tredje givan gavs 21:a maj och ett mindre regn kom en vecka senare. Ingen skillnad i kärnskörd fanns för sen (led 5) jämfört med tidig (led 4) gödsling, men proteinhalten och därmed kväveskörden (och kväveeffektiviteten) var signifikant högre med den sena strategin relativt den tidiga. Försöket i Borrby (figur 2) uppvisade en medioker skörd. Interpoleringen som ligger till grund för optimumberäkningen haltar lite på grund av de dåliga gödslingseffekterna och den uträknade skördenivån på 472 vid 88 kg N/ha får ses som ungefärlig. Här var det på nivån 16 en klar fördel med en tidig gödslingsstrategi, med en signifikant merskörd på 85 för led 4 jämfört med led 5. Huvudgivan gavs dock relativt sent i detta försök, först den 8:e maj. Tredje givan gavs den 3:e maj i DC45. Hursomhelst står det klart att oavsett gödslingstidpunkt var det inte lönt att gödsla över optimumnivån på 88. Att kväveupptaget var begränsat i alla försöksled syns också i restkvävemätningarna (figur 4). Även i ogödslat led fanns hela 181 i restkväve, trots att endast 32 skördades i kärnan (tabell 2). Upp till gödslingsnivåer kring optimum låg restkvävehalten någorlunda konstant, men vid överoptimal gödsling nådde restkvävehalterna mycket höga nivåer. Kvävegödsling och skörd på det enskilda fältet under 218 är sannolikt mycket viktigt att ta hänsyn till inför planering av gödsling 219. Fält (eller områden i ett fält) där skörden inte levde upp till kvävegödslingsnivån 218 kommer i många fall ha mycket kväve kvar till nästkommande gröda 219. Att variationerna i kvävemineralisering på olika fält 219 till följd av detta kommer vara stora är en säker prognos att ge redan nu. SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 37

4 Lidköping 218 dt/ha Kvävegiva Protein % i ts (tidig) (sen) Proteinhalt Proteinhalt (tidig) Proteinhalt (sen) Figur 1. Respons av skörd och protein beroende av N-gödslingsnivå, samt optimal kvävegiva på försöket i Lidköping. L Borrby (tidig) 12 (sen) dt/ha Protein % i ts Proteinhalt Proteinhalt (tidig) Proteinhalt (sen) Kvävegiva Figur 2. Respons av skörd och protein beroende av N-gödslingsnivå, samt optimal kvävegiva på försöket i Borrby. L MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 218

5 Lidköping Kvävegiva Mineral N -3 efter skörd Figur 3. Restkväve i mark beroende av N-gödslingsnivå samt optimal kvävegiva på försöket i Lidköping. L Borrby Kvävegiva Mineral N -6 efter skörd Figur 4. Restkväve i mark beroende av N-gödslingsnivå samt optimal kvävegiva på försöket i Borrby. L SVERIGEFÖRSÖKEN 218 MELLANSVERIGE 39

6 OPTIMERING AV KVÄVEGÖDSLING I PRAKTIKEN I försöksserierna L ( ) samt L3-229 ( ) har 62 försök med kvävestegar i brödsorter av höstvete legat på platser med i teorin samma kvävemineraliseringspotential eftersom mullhalt, förfrukt och stallgödselhistorik varit lika. Trots det har den faktiska kväveskörden i kärna i ogödslat led varierat mellan som lägst 13 (försök 3U12 i Grästorp 216) till som högst 116 (försök 3V163 på Öland 217). Detta, ihop med stora skillnader i skördepotential, har resulterat i gödslingsoptimum mellan 88 och 32. I figur 5 visas hur den optimala kvävegivan i dessa 62 försök förhåller sig till dels tabellrekommendationen som används av rådgivning och handel rek från tabell och dels en modell som tar hänsyn till kväveskörden i ogödslat led modell -N. Modell -N är skapad utifrån resultaten i de 62 försöken genom linjär regression med optimal kvävegiva som Y-variabel och skörd vid optimum samt kväveskörd i -N som X-variabler. Rekommendationernas absolutfel i medeltal gentemot optimal N-giva är 29 för rek från tabell och 18 för modell -N. Modell -N där hänsyn tas till markens verkliga kvävemineralisering är därmed i medeltal 11 kg N/ha bättre. Det är, helt logiskt, de platser där rek från tabell avviker mycket från uträknat optimum, till följd av extremt hög eller extremt låg kvävemineralisering, som modell -N ger en bättre prediktion av gödslingsbehovet. På en försöksplats förbättras gödslingsrekommendationen med 92 vid användning av modell -N jämfört med rek från tabell. Resultaten visar att det är av största vikt att ta hänsyn till markens faktiska kvävemineralisering på det enskilda fältet det enskilda året för att lyckas optimera kvävegödslingen. 35 Gödslingsrekommendation Modell -N (absolutfel 18 ) Optimal N-giva Rek från tabell (absolutfel 29 ) Linjär Linjär (Linjär) Figur 5. Optimal N-giva (brödsorter) jämfört med rekommenderad N-giva från två olika modeller för beräkning, där den ena utgörs av"rek från tabell" och den andra utgörs av "modell -N". 62 försök inom Sverigeförsöken , L3-229 samt L MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 218