Kvävestrategi i höstvete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvävestrategi i höstvete"

Transkript

1 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga våren med en sval och regnig vår grundade för en optimal utveckling av höstvete. Skördarna i årets höstveteförsök är stora och generellt har det krävts höga kvävegivor för att nå proteinhaltsgränsen för brödvete. Strategileden på 160 kg N har på de flesta platser varit underoptimala vilket gör de svårt att utvärdera men ledet med en sen giva i 45 har oftast höjt proteinhalten utan att sänka skörden. På flera platser har den blöta försommaren orsakat förluster som gör att vi förlorat kväve i form av denitrifikation. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som legat på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne har det legat fyra försök: Trelleborg, Smedstorp, Ängelholm och Teckomatorp. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford, Julius, Praktik, Brons och Norin. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av Axan det vill säga ammoniumnitrat-kväve. I de sena givorna och 45 har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter. Resultat 2015 Generellt har många lantbrukare fått höga skördar men låga proteinhalter i år. Kunde vi ha förutsett det? Om vi jämför med säsongen 2014 ser vi många likheter. Höstvetebestånden övervintrade bra, växte till under våren och tog upp mycket kväve. Visserligen var utvecklingstakten något snabbare ifjol, men bestånden i år var tätare och skördepotentialen såg ut att vara minst lika stor som ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

2 I Yaras N-Prognoser kan vi följa kväveupptaget i ogödslade försöksrutor och därmed få ett grepp om markens egen kväveleverans. Denna har i början av säsongen varit låg. Dels eftersom det togs ut höga skördar förra året och restkvävemängden därmed blev låg och dels eftersom våren varit kall och mineraliseringen långsam. Många lantbrukare kompletteringsgödslade men på många platser räckte det inte till samtidigt som en del tidigt lagt kväve som försvunnit på grund av för mycket nederbörd i maj månad. I en höstveteskörd på 10 ton vete per hektar med 11,5 % protein finns det 174 kg N per hektar. Förutom det behöver grödan bygga upp rötter, blad och strå det vill säga nästan 300 kg N per hektar. För att ta skördar på 10 ton brödvete med 11,5 % protein behöver vi alltså lägga cirka 250 kg N per hektar. Kväveeffektiviteten är då väldigt bra. Se figur 1 och 2. Ja, troligen kunde vi förutse att stora skördar var på gång men vi måste våga gödsla när det behövs. Optimal giva 2015 Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foderpriset är satt till 1,35 kr. Proteinbetalnings-skala enligt Lantmännens Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 och 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N-min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Nedan följder kommentarer om de olika platserna i mellansverige. Försöksplatserna i Skåne redovisas mer ingående i Skånes försöksrapport. För att se de olika enskilda resultat hänvisas till Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 19

3 Harplinge, Halland Hög optimal kvävegiva och hög skörd. Bättre kväveeffektivitet vid sena givor speciellt i ledet vilket tyder på att det förekommit en del förluster via regn. Lidköping, Västergötland Ekonomiskt optimum, 180 kg till en skörd på cirka kg. Låg mineralisering i nollrutan, på en plats som brukar vara hög. I detta försök visar Mariboss på dålig stråstyrka, låg kväveeffektivitet samt ett lågt kväveoptimum i förhållande till skörd. Grästorp, Västergötland Låg grundskörd, kg och ett optimum på cirka 270 kg för brödvete. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det förekommit kväveförluster vid regnen i maj på denna tunga lera. Sorten Ellvis som kanske inte har den högsta skördepotentialen. Karlsfelt, Mellerud Sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum för att få protein. Låg kvävemineralisering i början på denna lättlera men som kom igång senare. Brunnby, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Här har strategiledet 160 kg på en gång vid tidpunkten för huvudgiva givit bäst resultat av strategileden. Kan möjligen bero på mindre regn i maj och juni. Hallstahammar, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Löt, Grillby Högt ekonomiskt optimum för både foder och bröd i sorten Norin. Låg kvävemineralisering i nollrutan, bara kg. Sämst strategiledet var att spara 40 kg till 45. Förmodligen behövdes allt kväve tidigt i denna tidiga sort. Nybble, Vintrosa Ganska låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det förekommit kväveförluster vid regnen i maj. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet. Öland, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 165 kg och en ganska hög grundskörd i sorten Brons. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Hög kväveleverans från marken med en grundskörd runt cirka kg. På platsen var det sorten Mariboss med många ax som övervintrade. Sedan fanns tillräckligt med kväve för att mata axen och det blev det en hög skörd med höga tusenkornvikter. Kvävet behövdes ganska tidigt. Hyttringe, Borensberg Högre ekonomiskt optimum än Glyttinge, markens kväveleverans var sämre och grundskörden blev cirka kg. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. I båda östgötaförsöken har led 11 med 120 kg vid 23 och 40 kg vid 37 givit bäst resultat av strategileden på 160 kg. 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län N R R PN BC U U Gård Ort Marielund Harplinge Skofteby Lidköping Multorp Grästorp Karlsfelt Mellerud Grillby Enköping Brunnby Västerås Hallstahammar Västerås ADB nr 03T107 03T108 03T109 03T110 03T111 03T112 03T113 Sort Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd ,0 185,0 Protein vid optimum Foder 11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2 Bröd 12,0 11,0 11,0 11,7 11,0 11,0 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder Vid opt. Bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 41,4 29,3 35,6 21,5 22,5 14,6 29,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart mmh ML mj LL ML LL SL SL ML Mull% 5,9 2,3 3,1 5,9 5,4 5,7 5,1 Lerhalt % , ,2 25,4 Teoretisk N-giva kg/ha kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat Skördenivå dt/ha Figur 1. Teoretisk N-giva för 11,5 % protein och 55 % i kärna av gödslat N. L Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 21

5 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län E E H T L L M M Gård Ort Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Mörbylånga Öland Nybble Vintrosa Ängelholm Smedstorp Hammenhög Trelleborg Teckomatorp ADB nr 03T114 03T115 03T116 03T117 03T118 03T119 03T120 03T121 Sort Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Brons Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4 Bröd 12,0 12,0 11,0 11,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder Vid opt. Bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 58 33,7 29, , ,7 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart SL SL LL ML ML l Mo LL ML Mull% 5,9 5,8 2,3 2,3 3,7 4,8 1,6 4,2 Lerhalt % , , Resultat Denna försöksserie lades bland annat ut för att fortsätta arbetet med att anpassa kvävegivan vilket diskuteras i följande artikel skriven av Yara. I försöksserien har också flera strategiled på 160 kg-nivån funnits med. Så här i efterhand kan man konstatera att det varit för lite kväve i många fall. Sortmaterialet har ändrats, för fem år sedan var det Olivin som var dominerande sort i kväveförsöken i höstvete medan det idag finns sorter som avkastar 15 % mer. De här tre åren har varit år med milda vintrar och långa, fina höstar vilket varit positivt för höstvetets utveckling och givit höga skördar och höga kväveoptimum. Tittar man på medelvärden för de tre åren finns det inga signifikanta skillnader mellan leden på 160 kg men man ser en tendens till att proteinhalten ökar. Det är likadant med de två leden på 200 kg. Medelvärden är alltid bara ett medelvärde, tittar man på nollrutans skörd ligger den på kg/ha för alla försök medan vi vet att varia tionen är stor. I år var variationen mellan kg och kg. Se tabell 3. Kväveprognosen som grundats på dessa försök har varit en tillgång för att kunna följa grödans utveckling och har givit oss ett redskap till att hamna mer rätt. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

6 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total N Harplinge Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 9, e 6, h 7, e 7, i 8, d 5, g 6, d 6, h 8, c 6, f 7, c 7, ef 9, ab 6, e 8, ab 8, cd 9, ab 7, cd 9, a 8, ab 10, bc 9, bc 10, b 10, a 12, c 10, b 11, ab 11, d 10, ab 7, e 8, ab 8, ef 9, ab 7, e 8, ab 7, de 9, ab 7, e 8, a 8, fg 11, ab 7, e 8, a 8, g 10, ab 7, de 9, ab 8,6 R Skofteby, Lidköping R Multorp Grästorp PN Karlsfelt Mellerud Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total BC Löt, Grillby Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 10, g 7, g 8, g 7, f 8, f 7, f 7, f 7, e 9, e 8, e 8, e 8, d 9, ab 9, d 9, b 9, bc 10, a 10, ab 10, a 9, ab 11, abc 11, abc 11, a 11, a 11, bcd 12, bcd 12, a 11, d 10, bcd 9, bcd 10, c 9, d 10, a 9, cd 10, c 9, d 10, d 9, bcd 9, cd 9, d 10, cd 9, bcd 10, ab 9, e 11, cd 9, abc 10, d 9,8 U Brunnby, Västerås U Hallstahammar E Glyttinge, Vreta Kloster Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 23

7 Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total E Hyttringe, Borensberg Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 7, g 7, h 9, g 6, f 6, f 8, g 8, f 5, e 7, e 9, f 8, e 6, d 7, bcde 10, e 9, bcd 7, b 8, abcd 11, bc 10, a 8, a 9, de 13, ab 11, a 9, a 9, abc 13, a 12, a 10, d 8, a 10, e 9, bcd 8, d 7, cde 10, de 10, bcd 7, d 7, a 10, de 9, d 7, c 8, ab 10, cd 10, cd 8, de 8, abcde 11, de 10, bcd 8,5 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015 H Hedvigsborg, Kalmar T Nybble, Vintrosa L Ängelholm 13* abc 7, ab 9,9 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB. Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Gödslingstidpunkt, kg N/ha L M M Tidigt Huvudgiva Smedstorp Trelleborg Teckomatorp Led ca 1 apr Axan före stråsk. Axan Axan Ks 45 KS Total N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 8, i 9, f 7, i 7, h 8, e 7, h 7, g 8, cd 8, def 8, cde 9, c 9, bc 9, bcde 10, bc 10, a 9, ab 11, c 11, a 11, a 11, d 12, de 8, ef 10, c 9, def 8, ef 10, c 10, ef 8, def 10, c 10, f 8, f 9, cd 9, g 9, cde 11, ab 11,0 13* c 9, cde 10, a 10, cd 10, abcd 10, c 10,6 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB.

8 Tabell 3. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A Tidigt ca Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före 1 apr stråsk Total Strålängd, Skörd kg/ha N TK-vikt Stråstyrka Litervikt Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Ax, /m 2 cm kg/ha i kärna % % g c d 48,1 h 43, b c 86,5 g 45, ab b 110,3 f 45, a ab 133,7 e 44, a a 152,5 cd 44, a a 168,3 ab 44, a a 180,1 a 43, ab ab 138,4 de 45, ab ab 135,9 e 45, ab ab 137,7 de 45, ab ab 140,8 de 45, ab ab 144,8 de 47, anp giva 595 a a 166,7 abc 46, a ab 149,5 bcde 44, ab ab 155,5 abcde 44, LSD Tabell 3 forts. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A Tidigt ca Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före 1 apr stråsk Total Råprotein Stärkelse, % Kärnor gödsl. Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva % av TS av TS per ax -0 N 1 0 8,3 e 72,1 23,2 c ,1 e 72,1 31,9 b 48, ,8 de 72,0 34,1 ab 51, ,8 cd 71,5 35,6 ab 53, ,7 bc 70,9 36,0 ab 52, ,6 ab 70,1 36,5 ab 50, ,3 ab 69,5 36,9 a 47, ,3 c 71,1 36,5 ab 56, ,0 c 71,3 36,8 a 54, ,2 c 71,2 35,8 ab 56, ,4 c 71,1 36,6 ab 58, ,8 bc 70,9 35,6 ab 60,4 Skörd n.s. N-eff i kärna N-eff % i kärna av kompl anp giva 11,5 ab 70,4 36,5 ab 56,4 65, ,6 abcd 70,3 32,0 ab ,6 abc 69,6 32,9 ab LSD Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 25

9 Av Ingemar Gruvaeus, Yara AB E-post: Kvävestrategi i höstvete Komplettering av kvävenivå utifrån bedömning med Yara N-sensor I kvävestrategiförsöken under har ett led (led 13) grundgödslats med 40 kg N som tidig giva och därefter 120 N före stråskjutning det vill säga samma grundgiva som i led 4. Kväveupptagningen har sedan följts med Yara Handsensor veckovis. Det eventuella behovet av kompletterande gödsling har gjorts genom att använda den absoluta kalibrering som testas för Yara N-sensor. Denna bygger på mätning av grödans totala ovanjordiska kväveupptag vid tidpunkten, bedömd skördepotential och fältets bedömda mineralisering. Det genomsnittliga resultatet av de 40 försök som har gett godkända resultat under åren framgår av tabell 3 i artikeln om samma försök skriven av Anna-Karin Krijger, sidan före denna. I genomsnitt har tilläggsbehovet bedömts till 51 kg N/ ha det vill säga den totala givan blev då 211 kg N/ha i medeltal. Variationen var dock stor, mellan 0 och 85 kg N/ha, det vill säga total giva mellan 160 och 245 kg/ha. Kompletteringen har gjorts då bedömning varit att behovet finns och har varierat i tidpunkt mellan 37, flaggbladsstadie till 57, mitt i axgången. Kompletteringen har gjorts med Kalksalpeter. Resultat, medeltal Genom att bättre anpassa givans storlek till det enskilda fältets förhållande det enskilda året har effektiviteten av den kompletterande kväve givan blivit mycket god. I medeltal har 65% av det tillförda kvävet hamnat i kärnskörden. Man kan jämföra med led 5, 200 kg N/ha där ökningen med 40 kg N i nivå jämfört med led 4, 160 N, gjorts före 30 och 19 kg = 47% hamnade i kärnskörden. Förutom anpassningen till fältets behov har också den senare tidpunkten och kväveformen betydelse. Detta kan man se i den ökade kväveeffektiviteten när man jämför strategileden i led 4, Kväve-effektivitet räknat som bortförsel i kärnskörd i gödslade led 0-N led är i serien i medeltal cirka 55 % för 160 kg N/ha för att sedan när givan blir överoptimal i allt flera försök gå ner mot 50 % och lägre. Kompletteringsgivan har dock en mycket högre effektivitet då den är optimerad utifrån fält och år. Detta medför att den genomsnitt-liga givan 211 kg N i led 13 motsvarar cirka 235 kg N om givan varit fast och grundgödslats tidigare som i led 5 och 6. Att kväveformen i kompletteringen varit Kalksalpeter förstärker säkert effekten. Resultat enskilda försök I tabell 2 finns resultaten från grundskörd i led 4 samt kompletteringen i led 13. I försöken med brödvetesorter har det ekonomiska utbytet av kompletteringsgödslingen varit mycket gott i 17 fall av 25. I två försök bedömdes det att inget tillägg behövdes vilket också sett rätt ut. I två försök, det torra året 2013, har givan varit för hög 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

10 på grund av lägre skörd än bedömt. I ett försök år 2015 (Brunnby) var kompletteringen inte lönsam på grund av liggsäd och att en för låg skördebedömning gav för låg giva för att klara proteingränsen 10,5 %. I tre försök har det varit ungefär samma lönsamhet med eller utan tillägg. Med tanke på de stora problem brödveteodlingen haft att klara proteinhalterna de senaste två åren bedömer vi resultatet som mycket bra i brödvete. De kompletterade leden har i de flesta fall hamnat mellan 10,5% - 13% i proteinhalt. I försöken med fodervete har sorten i de flesta fall varit Mariboss. Sorten har visat sig ha ett klart lägre kvävebehov än standardsorter och kompletteringsgödslingen har därför blivit alltför hög trots att proteinhalten i sorten är mycket låg. Här behövs justering av rekommendationen. Mariboss har också i 4 försök av 12 haft så svag stråstyrka att endast kg N/ha varit acceptabelt. Det går inte direkt att bedöma hur rätt kompletteringsgivan varit genom att jämföra med beräknat optimum i kvävestegen. Den sena kompletteringen har högre effektivitet och i vissa fall har liggsäd vid gödsling med högre givor i tidiga stadier kunnat undvikas genom senare komplettering med stor skördeökning som följd. Fortsatt utveckling Modeller för bedömning av den enskilda platsens kvävebehov det enskilda året måste fortsätta att utvecklas utifrån tekniska möjligheter att mäta, nya sorters avkastningspotential och egenskaper i övrigt. Detta första test i försöksskala i Sverige av en modell för direkt variation av kvävebehovet och en direkt rekommendation i fält baserad på grödans kväveupptag vid tidpunkten med Yara N-sensor finner vi mycket uppmuntrande och användbart för framtiden. Skördeökning Protein 160 N Protein e kompl Brödgräns 10,5% Protein % i ts 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, Skördeökning kg/ha 0,0 ADBnr Kompl. kgn/ha 03S093 03T117 03T107 03R085 03T110 03T109 03T119 03T111 03S094 03R094 03T116 03S095 03R084 03S091 03R082 03R081 03T120 03R083 03T112 03T113 03S097 03S092 03R092 03S096 03R Figur 1. Proteinhalt vid 160 kg N/ha och efter komplettering samt skördeökning för komplettering, 25 försök i brödvete Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 27

11 Tabell 1. Enskilda försöksresultat, , L År ADB Försöksplats Sort Typ Skörd vid 160 kg N/ha 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015 Protein 160 N N-skörd 160 N Kompl. stadium Kompl. giva Tot-N Skörd efter kompl Skördeökning T107 Halland Harplinge Kranich Bröd ,2 123, T108 Västergötland Lidköping Mariboss Foder ,8 111, T109 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd ,1 105, T110 Dalsland Mellerud Julius Bröd ,0 120, T111 Uppland Löt Norin Bröd ,9 135, T112 Västmanland Brunnby Julius Bröd ,0 134, T113 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd ,1 133, T114 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder ,2 153,3 39? T115 Östergötland Klockrike Mariboss Foder ,7 93, T116 Öland Mörbylånga Brons Bröd ,8 156, T117 Närke Vintrosa Julius Bröd ,5 129, T118 Skåne Ängelholm Mariboss Foder ,2 87, T119 Skåne Smedstorp Praktik Bröd ,3 130, T120 Skåne Trelleborg Brons Bröd ,6 155,3 41? T121 Skåne Teckomatorp Mariboss Foder ,8 138,8 39? S090 Västergötland Lidköping Mariboss Foder ,5 162, S091 Västergötland Grästorp Julius Bröd ,1 104, S092 Dalsland Mellerud Julius Bröd ,3 145, S093 Halland Falkenberg Ellvis Bröd ,3 140, S098 Öland Mörbylånga Hereford Foder ,5 142, S094 Närke Vintrosa Ellvis Bröd ,8 111, S095 Västmanland Västerås Julius Bröd ,0 144, S096 Sörmland Strömsholm Ellvis Bröd ,6 172, S097 Uppland Grillby Julius Bröd ,1 168, S099 Östergötland Glyttinge Mariboss Foder ,2 133, S100 Östergötland Kårby Mariboss Foder ,5 136, S103 Skåne Ängelholm Mariboss Foder ,7 93, R081 Västergötland Lidköping Ellvis Bröd ,1 150, R082 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd ,3 141, R083 Dalsland Mellerud Olivin Bröd ,4 112, R084 Halland Trönninge Julius Bröd ,3 108, R085 Närke Nybble Ellvis Bröd ,8 101, R086 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd ,7 131, R089 Öland Mörbylånga Nimbus Foder ,8 119,7? R090 Östergötland Borensberg Mariboss Foder ,8 128, R091 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder ,1 127, R092 Skåne Billeberga Ellvis Bröd ,4 127, R093 Skåne Klagstorp Audi Foder ,6 133, R094 Skåne Ängelholm Ellvis Bröd ,0 130, R095 Skåne Hammenhög Mariboss Foder ,4 162, Medeltal , * Netto för fodervete beräknat genom Intäkt =1,35 kr/kg kärna Kostnad för N ** Netto för brödvete beräknat genom Intäkt = ( 1,50 kr/kg kärna i grundpris samt justering för proteinhalt mellan 10,5-11%, -0,01 kr/kg och 0,1% protein, 11,6-12% + 0,01 kr/kg och 0,1% protein, <10,5% = foderpris) Kostnad för N (kg/ha)

12 Tabell 1 forts. Enskilda försöksresultat, , L Plats Sort Typ Protein efter kompl Protein- halts- ökning N-skörd efter kompl N-skörd ökn N-eff kompl N-nivå stråstyrka > 80 Netto foder kr/ha Netto bröd kr/ ha Harplinge Kranich Bröd 12,7 3,5 192,9 69,6 87, Lidköping Mariboss Foder 9,2 2,4 159,2 47,5 67, Grästorp Ellvis Bröd 11,3 3,2 171,9 66,4 88, Mellerud Julius Bröd 10,8 2,8 170,2 49,8 66, Löt Norin Bröd 11,7 1,8 175,3 39,7 61, Brunnby Julius Bröd 10,1 1,1 153,7 19,5 55, Hallstahammar Julius Bröd 10,2 1,1 163,1 29,8 99, Vreta Kloster Mariboss Foder 10,1 0,9 170,9 17,6 50, Klockrike Mariboss Foder 9,8 2,1 138,4 44,7 59, Mörbylånga Brons Bröd 12,4 1,6 181,4 25,2 42, Vintrosa Julius Bröd 12,2 2,7 202,7 73,6 92, Ängelholm Mariboss Foder 9,1 1,9 116,9 29,6 42, Smedstorp Praktik Bröd 10,8 2,5 181,0 50,3 77, Trelleborg Brons Bröd 11,5 1,9 193,7 38,4 85, Teckomatorp Mariboss Foder 11,7 1,9 175,5 36,7 66, Lidköping Mariboss Foder 10,1 0,6 193,7 31,4 89, Grästorp Julius Bröd 9,7 1,6 145,7 41,3 75, Mellerud Julius Bröd 10,5 1,2 178,2 33,2 110, Falkenberg Ellvis Bröd 13,2 2,9 196,1 55,8 65, Mörbylånga Hereford Foder 10,7 1,2 171,4 29,1 72, Vintrosa Ellvis Bröd 12,4 3,6 186,7 74,8 115, Västerås Julius Bröd 12,5 2,5 199,8 54,9 91, Strömsholm Ellvis Bröd Grillby Julius Bröd 12,7 0,6 193,3 24,6 81, Glyttinge Mariboss Foder 10,0 1,8 171,5 38,4 76, Kårby Mariboss Foder 10,6 1,1 156,2 19,3 64, Ängelholm Mariboss Foder 9,3 1,6 126,7 33,2 82, Lidköping Ellvis Bröd 12,0 1,9 186,0 35,1 70, Grästorp Ellvis Bröd 12,4 2,1 185,3 43,5 87, Mellerud Olivin Bröd 12,3 0,9 124,5 11,8 29, Trönninge Julius Bröd 15,2 0,8 122,2 13,3 22, Nybble Ellvis Bröd 11,8 2,0 138,6 37,5 46, Hallstahammar Julius Bröd Mörbylånga Nimbus Foder 11,2 2,5 157,8 38,1 44, Borensberg Mariboss Foder 11,5 0,7 140,2 11,8 39, Vreta Kloster Mariboss Foder 10,8 0,7 140,1 12,4 41, Billeberga Ellvis Bröd 13,5 1,1 143,4 15,9 52, Klagstorp Audi Foder 13,5 1,9 157,8 24,3 48, Ängelholm Ellvis Bröd 13,3 2,2 157,3 26,7 41, Hammenhög Mariboss Foder 12,2 0,8 185,1 22,2 44, Medeltal 11,4 1,8 165,9 36,0 66, = Stora liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen = Måttliga liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen Opt. Stege foder Opt. Stege bröd Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 29

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER!

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! - optimerad kvävegödsling till spannmål för god produktion och med hänsyn till miljön Uppslutningen från Jordbrukssverige var mycket god när Odling i Balans, Yara & Greppa

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning. NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se LS3-9011 2010 Försöksvärdar: Karlsfälts Jordbruks AB, Viken nordväst Skåne Nils-Olof

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5 Växtpressen Nr 1 mars 2015 Årgång 44 Bästa N-givan i maltkorn sid 35 Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 811 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 1415 LEDAREN Våga ta ut svängarna!

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling En förstudie av hur mycket gödselgivorna i praktiken skiljer sig från beräknat optimala

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Annika Nilsson. Magisteruppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt

Annika Nilsson. Magisteruppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 Effects of nitrogen fertilization strategies on yield and yield components in winter wheat 2013-2015 Annika Nilsson Magisteruppsats

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2014

Odlingssystem i höstvete 2014 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2014 SAMMANFATTNING Skåneförsöken har genomfört odlingssystemförsök i höstvetesorterna Brons och

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Kvävegödsling till höstraps

Kvävegödsling till höstraps Kvävegödsling till höstraps av Nils Yngveson, HIR-Malmöhus grödans kvävebehov bestäms av den förväntade skörden. Skörden bedöms utifrån tidigare erfarenheter från fältet och den aktuella grödans bestånd.

Läs mer

Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag

Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag Sammanfattning av projektet Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till grödans kväveupptag på hösten Syfte med studien Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Tidningen Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Enkla regler/ komplicerat upplägg 40

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer