Kvävestrategier i höstvete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvävestrategier i höstvete"

Transkript

1 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser Årets skörd är uppbyggd genom att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket kväve har man kunnat bibehålla de många skotten som har kunnat producera stora ax. Det går att komplettera sent och få en positiv skördepåverkan. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som ligger på 15 platser i södra och meller sta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa elva försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne låg det fyra försök men bara ett gick fram till skörd, försöket i Ängelholm. Detta redovisas också i nedanstående tabeller. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och DC 32, har gjorts i form av Axan d.v.s. ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna DC och 45 har gödsling en gjorts i form av Kalksalpeter. Det var frodiga bestånd som började växa tidigt våren Överlag var det tillräckligt med markfukt under våren, bestånden utvecklades väl och höga skördar kunde tas. Några försök blev stående i regnet i augusti med liggsäd och sämre proteinhalt till följd. Resultat 2014 Optimal giva Vid beräkning av nettointäkten dvs. den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regle ras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

2 upp till 12 däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,25 kr per kg. För etanol/ stärkelsevete är priset satt till 1,25 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5% stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 visas resultat för optimala kvävegivor optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Nedan följder kommentarer om de olika platserna. Skofteby, Lidköping Den tidiga givan 40 kg har signifikant givit lägre skörd i jämförelse med övriga led med 160 kg. Lågt ekonomiskt optimum, 122 kg vid foderpris. Hög mineralisering i nollrutan, ca 40 kg och hög grundskörd. Delad giva med kompletteringsgödsel gav högre skörd och bättre stråstyrka. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum Forshall, Grästorp L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök foder. Här finns också data för N-min på våren, Låg grundskörd, 2,6 ton men en hög skördepotential så högsta kvävegivan 280 kg kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. I figur 1 jämförs skörderesponskur Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden räckte inte för att nå skördeoptimum. vorfrån de 12 olika försöksplatserna. Skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. i nollrutan visar att det är stora skillnader i Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. markens kväveleverans. På flera platser blir den Skörd kg/ha Lidköping Grästorp Mellerud Halland Örebro Nybble Sörby Västerås Strömsvik Uppland Mälby Västmanland Mörbylånga Vreta Kloster Borensberg kg N/ha Ängelholm Figur 1. L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 19

3 Karlsfelt, Mellerud Även här sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum. Låg kväveeffektivitet i början. Torebo säteri, Falkenberg Högt ekonomiskt optimum. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på lägre tusenkornvikt. Hedvigsborg, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 200 kg och en ganska hög grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på något lägre tusenkornvikt. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Nybble, Vintrosa Låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. Samma sak här att ledet med den tidiga givan 40 kg har fler ax men i detta försök finns det ingen skillnad i skörd eller tusenkornvikt. Dock har det ledet en sämre proteinhalt. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet så en tidig giva med flera kompletteringar har varit positiv då platsen har en skördepotential. Sörby gård, Västerås Låg grundskörd men en hög skördepotential vilket gav ett högt ekonomiskt optimum. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Strömsvik, Strömsholm Hög kvävemineralisering i nollrutan och hög skördepotential på platsen Hög N-min på våren och relativt hög mullhalt på denna styva lera har bidragit till denna skörd. Mälby gård, Grillby Lägre ekonomiskt optimum. Hög kvävemineralisering i nollrutan, hela 6,3 ton i grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har något lägre tusenkornvikt. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Låg kväveleverans från marken men ändå en grundskörd runt ca 4 ton. På platsen var det sorten Mariboss och med många ax som övervintrade och sedan tillräckligt med kväve för att mata axen blev det en hög skörd med väldigt höga tusenkornvikter. Hyttringe, Borensberg Lägre ekonomiskt optimum än Glyttinge. Hög kvävemineralisering i nollrutan, ca 4,8 ton i grundskörd. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. Lite mindre nederbörd under sommaren påverkade skörden negativt. Här gav ledet med den tidiga givan positiv en tendens till högre skörd beroende på det lite svagare beståndet tidigt på våren. Ängelholm Låg grundskörd men hög skördepotential på platsen som nog påverkades av torka i det sista. Tidig kvävegiva har inte givit något utslag. I detta försök finns ytterligare två led med. 80 kg kväve tidigt plus 120 kg som huvudgiva alternativt 120 kg som huvudgiva och 80 kg i DC Det spelade ingen roll i skörd. Kvävestrategi 2014 I årets försök är det motsatt förhållande mot ifjol. Det regnade regelbundet under våren så den tidiga kvävegivan har inte varit mer fördelaktig att lägga. Huvudsaken har varit att det funnits tillräckligt med kväve innan stråskjutning i stadium 32. På många försöksplatser är det höga kväveoptimum 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län R R PN N T U Gård Ort Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Karlsfelt Mellerud Torebo Säteri Falkenberg Nybble Vintrosa Sörby gård Västerås ADB nr 03S090 03S091 03S092 03S093 03S094 03S095 Sort Mariboss Julius Julius Ellvis Ellvis Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/ stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 8,1 11,1 11,8 11,9 11,0 13,3 Etanol/stärkelse 8,1 11,1 11,5 11,8 10,8 13,5 Bröd 10,5 11,0 12,3 11,8 10,9 13,5 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 28 24, ,3 21,8 30,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 71, Jordart nmh lmj mmh ML mr ML mmh moll mmh ML nmh mjll Mull% 2,7 4,3 10,5 3,2 3,1 2,1 Lerhalt % och då har inte 160 kg kväve räckt till. Där har det varit avgörande att tillräcklig mängd varit utlagd innan stråskjutning och sedan kompletterats med mer kväve för att uppnå ekonomiskt optimum. I det anpassade ledet som redovisats i Växtpressen nr syns detta tydligt. På vissa platser har den tidiga givan tom varit negativ. På tex Skofteby som har ett ganska lågt kväveoptimum runt ca 125 kg är ledet med den tidiga givan signifikant lägre än de övriga leden med 16o kg där första givan läggs som huvudgiva. Jorden på Skofteby är mycket drivande och den tidiga givan har givit ett tätt bestånd ett längre strå med sämre stråstyrka till följd. Slutsatsen här blir att inte ha för bråttom ut på våren. Återigen stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, ev kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete. Försöken redovisas med skördar och proteinhalt i tabell 2 och 3. För enskilda resultat hänvisas till Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 21

5 Tabell 1 forts. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län U BC H E E L Gård Ort Strömsvik Strömsholm Mälby gård Grillby Hedvigsborg Mörbylånga Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Ängelholm ADB nr 03S096 03S097 03S098 03S099 03S100 03S103 Sort Ellvis Julius Hereford Mariboss Mariboss Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/ stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 12,3 11,6 10,9 8,6 9,5 9,7 Etanol/stärkelse 11,9 11,3 10,6 8,6 9,4 9,5 Bröd 12,7 12,4 11,0 8,6 10,8 10,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 56, ,5 9,2 17,4 11,4 Kväveskörd ogödslat kg/ha Jordart mmh SL mmh ML mmh moll nmh mo LL mmh mjll mmh ML Mull% 5 5,8 3 2,4 5 3,5 Lerhalt % Bilder tagna på Skofteby, Lidköping, nollruta och maxruta, 7 maj. Foto: Författaren 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

6 Av Sofia Delin, Lena Engström, Institutionen för mark och miljö, Skara E-post: växtnäring Organiska gödselmedel i höstvete och havre Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konsta tera att kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel till stor del avgörs av gödselns kol/kväve-kvot. Ju lägre kvot desto snabbare effekt, enligt ett linjärt samband där en kvot på 4 innebär att ca 70 % av kvävet betraktas som mineralgödselkväve, medan motsvarande siffra för en på kvot 9 bara är ca 40 %. Sambandet skiljer dock något mellan försök. Vid tidigare sådd och längre period för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd, där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas innan avslutat kväveupptag. Från åtta försök i höstvete kunde man konstatera att nedbrukning av gödsel i växande gröda kan öka skörden ibland, men inte alltid. Två förutsättningar för att skörden skall öka är att nedbrukningen lyckas och att det finns ett behov av nedbrukning. Störst effekt fick man av nedbrukning av pelleterat köttben mjöl, som både går att bruka ner effektivt med såmaskin och som gynnas av nedbrukning om väderleken efter spridning är torr. Spridning av gödsel på senhösten gav sämre effekt på skörd jämfört med spridning på våren. Däremot kunde det vara fördelaktigt att komma ut och gödsla riktigt tidigt på våren. Inledning och bakgrund I dagsläget används förutom stallgödsel en rad nya organiska gödselmedel. Då man saknat en etablerad metod att ange förväntad effekt av kvävet i dessa typer av gödselmedel, undersöktes några olika metoder i ett tidigare projekt. Man fann då att kol/kväve-kvoten har potential att bli en sådan metod, då den med ganska god precision avslöjar hur växttillgängligt kvävet är på kort sikt i ett krukförsök. I fält kan dock väderlek, ammoniak förluster och olika möjlighet att place ra gödseln på ett fördelaktigt sätt vid spridning ha en betydande påverkan på odlingsresultatet. Innan denna metod kan accepteras av praktiker, bör man därför visa om den fungerar även under fältförhållanden. I nio fältförsök i havre undersöks därför om kvävegödslingseffekten av några olika organiska gödselmedel kan relateras till kol/kvävekvoten på samma sätt i fält- som i krukförsök. Att testa kväveeffekten av olika gödselmedel är lämpligt i vårsäd, då det möjliggör nedbrukning före sådd på våren och det enskilda året Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 23

7 får därmed inte lika stort inflytande på effekten. Samtidigt är det självklart viktigt att också undersöka hur relevant kol/kväve-kvoten är för kvävegödslingseffekten vid odling i höstsäd och hur man bäst får bra effekt i denna. Spridning på hösten med nedbrukning inför sådd innebär risk för utlakning. Detta gäller även spridning på senhösten. Vid spridning i växande gröda på våren innebär nedbrukning risk för skador på grödan. Utan nedbrukning riskerar man att mineraliseringen blir försenad om väderleken är torr och gödseln ligger kvar på ytan utan kontakt med markfukten. Från många gödselmedel kan man även få ammoniakförluster. Beroende på gödselmedlets beskaffenhet och väderleken det enskilda året kan nedbrukning därför vara att föredra. Det finns dock lite dokumenterat om nedmyllningens effekt. I nio höstveteförsök undersöktes därför effekten av nedbrukning av tre olika gödselmedel i växande gröda på våren, jämfört med att inte bruka ner dessa. En jämförelse gjordes också med att sprida två av dessa gödselmedel (köttmjölspellets och kycklinggödsel) på senhösten. Material och metoder Tre försök per år i havre (tabell 1) och tre i höstvete (tabell 2) anlades inför 2012, 2013 och 2014 (totalt 9 försök av varje gröda). De två första åren ( ) har ett försök i vardera grödan förlagts till Lilla Böslid i Halland, Lanna i Västergötland och Brunnby i Västmanland (höstvete) alternativt Börje i Uppland (havre). Då försöken i Uppland och Västmanland gett resultat som varit svåra att använda, p.g.a. sämre tillgång till lämplig myllningsteknik i höstvetet och dåliga tillväxtförhållanden för vårsäd, beslutade vi att det sista året istället dubblera antalet försök i Halland och slopa försöken i Svealand. I havreförsöken jämfördes åtta olika organiska gödselmedel med fyra nivåer av mineralgödsel (tabell 1) i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i leden med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet (MFE = mineral fertilizer equivalent), som anger hur många procent av totala kväveinnehållet i organiskgödsel som ger samma effekt som mineralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades Tabell 1. Försöksplan i havre Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha B 40 kg N/ha C 80 kg N/ha D 100 kg N/ha E Svinflytgödsel F Nötflytgödsel G Köttmjölspellets (Biofer 7-9-0) H Köttmjölspellets (Ekogödsel bas 9-4-0) I Rötrest 1 J Rötrest 2 K Kycklinggödsel L Vinass Tabell 2. Försöksplan i höstvete Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha mineral gödsel B 60 kg N/ha mineral gödsel C 80 kg N/ha mineral gödsel D 120 kg N/ha mineral gödsel E 60 kg N/ha mineral gödsel, kontrolled nedbrukning F Pelleterat köttbenmjöl, ej nedbrukat G Pelleterat köttbenmjöl, nedbrukat H Rötrest, ej nedbrukat I Rötrest, nedbrukat J Kycklinggödsel, ej nedbrukat K Kycklinggödsel, nedbrukat L* Kycklinggödsel senhöst M* Köttbenmjöl senhöst *Led L och M finns bara med år 2 och 3, då projektperioden. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

8 sedan mot kol/kväve-kvoten och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. I höstveteförsöken jämfördes effekten på skörd av myllning av tre olika organiska gödselmedel i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom sina skilda fysiska egenskaper var förutsättningarna för myllningsteknik olika. Pellets myllades med såmaskin, rötresten myllades med en hydralburen gödselspridare med tallriksbillar (Halland och Västergötland) och kycklinggödseln spreds för hand och harvades ner. Resultat och diskussion Havre Skördeeffekterna var generellt mycket små i försöket i Uppland under både 2012 och 2013, även i mineralgödslade led. I vissa led uteblev skördeeffekten helt. Resultaten härifrån är därför mycket svårtolkade och har uteslutits från denna redovisning. Kvävegödslings effekten av olika typer av organiska gödselmedel i försöken i Västergötland och Halland (totalt 7 försök) presenteras i figur 1. Sambandet mellan mineralgödselvärdet och kol/kväve-kvoten i fältförsöket liknade det i krukförsöket (figur 2). Men kol/kväve-kvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r2=0,26) som i krukförsöket (r2=0,84). Sett på ett försök i taget var dock förklaringsgraden högre även i fältförsöken (r2=0,23-0,82). Däremot såg sambandet lite olika ut i olika försök. I Halland var lutningen på kurvan inte lika stor, speciellt inte 2014 då sådden skedde relativt tidigt (4-6 april). Då spelade alltså inte kol/kväve-kvoten lika stor roll för gödslingsvärdet. På Lanna var lutningen brantare, speciellt 2014 då sådden var relativt sent (22 maj), och det var kortare tid mellan gödsling och förmodat avslutat kväveupptag. Då spelade kol/kvävekvoten större roll. Men medelkurvan för dessa platser och år blev mycket lik den från krukförsöket (figur 2). Höstvete Nedbrukning av olika gödselmedel på våren gav statistiskt signifikant högre skörd i flera fall 2013 och 2014 men inte Nedbruk Nötflytgödsel Kycklinggödsel Svinflytgödsel Rötrest Vinass Köttmjölspellets 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N Figur 1. Mineralgödselvärde i medeltal för olika kategorier gödselmedel testade i havreförsöken i Halland (4st) och Västergötland (3 st). Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 25

9 Figur 2. Mineralgödselvärde hos organiska gödselmedel med olika kol/kväve-kvot i krukförsök och fältförsök. ning av rötrester jämfört med bredspridning ökade skörden med 940 kg/ha och mineralgödselvärdet (MFE) ökade från 21 från till 44 %, i försöket i Västergötland I försöket i Halland 2013 fanns däremot ingen skördeeffekt av nedbrukad rötrest, men skörden ökade med 900 kg/ha för nedbrukad köttmjölspellets och 740 kg/ha för nedbrukad kycklinggödsel (skillnaderna ej signifikanta, LSD= 1053 kg/ha). I försöken 2014 gav endast nedbrukning av köttmjölspellets signifikant större skörd. Nedbrukad köttmjölspellets gav 1300 kg/ha mer skörd och MFE ökade från 32 till 63 % i Västergötland. I Halland var skörden 980 kg/ha större för nedbrukad köttmjölspellets men skillnaden var inte signifikant (LSD= 1300 kg/ha). Spridning gödsel på höst/vinter gjordes i två försök 2013 (11 februari och 26 november) och i två försök 2014 (9 och 13 december). I försöken i Västergötland och Västmanland 2013 blev skörden 600 respektive 750 kg/ha signifikant lägre för höst/vinter-spridning av kycklinggödsel, jämfört med vårspridning, och MFE minskade från % till %. Spridning av köttmjölspellets på höst/vinter gav däremot lika stor skörd som spridning på våren utan nedbrukning I försöket i Halland 2014 var skörden kg/ha lägre för spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren (ej signifikant, LSD= 1300 kg/ha). Höstspridning av köttmjölspellets gav 1330 kg/ha lägre skörd jämfört med nedbrukning på våren, men skiljde sig inte signifikant från bredspridning på våren. Samma tendens syntes i försöket i Västergötland Spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren gav kg/ha lägre skörd. Höstsprid ning av köttmjöls pellets gav 680 kg/ha (ej signifikant, LSD = 741 kg/ha) och 1500 kg/ha lägre skörd jämfört med bredspridning resp. nedbrukning på våren. Mineralgödseleffekten, i medeltal för alla tre åren presenteras i figur 3. Tendensen är att effekten ökade vid nedbrukning av både köttmjölspellets och kycklinggödsel, där den största ökningen för nedbrukning erhölls för köttmjölspellets. Spridning på senhösten gav en mindre mineralgödseleffekt än spridning på våren för både kycklinggödsel och köttmjölspellets, men den var som lägst för kycklinggödsel. Slutsatser Kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel har ett samband med kol/kväve-kvoten, även under fältförhållanden. Sambandet liknar det från krukföröken, men varierar lite mellan platser. Vid tidigare sådd och längre period 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

10 70 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N Kö mjölsp. ej nedbr. Kö mjölsp. nedbr. Rötrest ej nedbr. Rötrest nedbruk. Kycklingg. ej nedbr. Kycklingg. nedbr. Kycklingg. senhöst Kö mjölsp. senhöst Figur 3. Mineralgödselvärde i medeltal för olika gödselmedel testade i höstveteförsök i Halland (3st), Västergötland (3 st) och Västmanland (2st) för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas. Nedbrukning av gödsel i växande höstvete hade god effekt i flera fall både för kycklinggödsel och köttmjölspellets och kan re kom menderas framför allt för köttmjölspellets där den hade störst och säkrast effekt. Nedbrukning av rötrester kan rekommenderas på jordar där det finns risk för skorpbildning och därmed en sämre infiltration av gödseln. Spridning på senhösten minskade mineralgödseleffekten, framförallt för kycklinggödsel, och kan inte rekommenderas. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 27

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum

Läs mer

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan

Läs mer

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa

Läs mer

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och

Läs mer

Kväve i höstvete 2013

Kväve i höstvete 2013 Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete

Läs mer

Kvävepass med Gunsorna

Kvävepass med Gunsorna Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De

Läs mer

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering högre än normalt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Kväveform och strategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling

Sortanpassad kvävegödsling Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,

Läs mer

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Ganska högt kväveupptag efter regnen Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Markens mineralisering medel jämfört med

Markens mineralisering medel jämfört med Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Nu är höstvetet i axgång

Nu är höstvetet i axgång Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara, Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva

Läs mer

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år

Läs mer

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som

Läs mer

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget har tagit fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU Slutrapport 29 februari 2016 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konstatera att kvävegödslingseffekten

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,

Läs mer

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0

Läs mer

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar

Läs mer

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4

Läs mer

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter med god fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades

Läs mer

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer