Kvävestrategier i höstvete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvävestrategier i höstvete"

Transkript

1 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser Årets skörd är uppbyggd genom att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket kväve har man kunnat bibehålla de många skotten som har kunnat producera stora ax. Det går att komplettera sent och få en positiv skördepåverkan. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som ligger på 15 platser i södra och meller sta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa elva försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne låg det fyra försök men bara ett gick fram till skörd, försöket i Ängelholm. Detta redovisas också i nedanstående tabeller. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och DC 32, har gjorts i form av Axan d.v.s. ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna DC och 45 har gödsling en gjorts i form av Kalksalpeter. Det var frodiga bestånd som började växa tidigt våren Överlag var det tillräckligt med markfukt under våren, bestånden utvecklades väl och höga skördar kunde tas. Några försök blev stående i regnet i augusti med liggsäd och sämre proteinhalt till följd. Resultat 2014 Optimal giva Vid beräkning av nettointäkten dvs. den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regle ras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

2 upp till 12 däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,25 kr per kg. För etanol/ stärkelsevete är priset satt till 1,25 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5% stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 visas resultat för optimala kvävegivor optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Nedan följder kommentarer om de olika platserna. Skofteby, Lidköping Den tidiga givan 40 kg har signifikant givit lägre skörd i jämförelse med övriga led med 160 kg. Lågt ekonomiskt optimum, 122 kg vid foderpris. Hög mineralisering i nollrutan, ca 40 kg och hög grundskörd. Delad giva med kompletteringsgödsel gav högre skörd och bättre stråstyrka. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum Forshall, Grästorp L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök foder. Här finns också data för N-min på våren, Låg grundskörd, 2,6 ton men en hög skördepotential så högsta kvävegivan 280 kg kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. I figur 1 jämförs skörderesponskur Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden räckte inte för att nå skördeoptimum. vorfrån de 12 olika försöksplatserna. Skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. i nollrutan visar att det är stora skillnader i Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. markens kväveleverans. På flera platser blir den Skörd kg/ha Lidköping Grästorp Mellerud Halland Örebro Nybble Sörby Västerås Strömsvik Uppland Mälby Västmanland Mörbylånga Vreta Kloster Borensberg kg N/ha Ängelholm Figur 1. L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 19

3 Karlsfelt, Mellerud Även här sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum. Låg kväveeffektivitet i början. Torebo säteri, Falkenberg Högt ekonomiskt optimum. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på lägre tusenkornvikt. Hedvigsborg, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 200 kg och en ganska hög grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på något lägre tusenkornvikt. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Nybble, Vintrosa Låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. Samma sak här att ledet med den tidiga givan 40 kg har fler ax men i detta försök finns det ingen skillnad i skörd eller tusenkornvikt. Dock har det ledet en sämre proteinhalt. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet så en tidig giva med flera kompletteringar har varit positiv då platsen har en skördepotential. Sörby gård, Västerås Låg grundskörd men en hög skördepotential vilket gav ett högt ekonomiskt optimum. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Strömsvik, Strömsholm Hög kvävemineralisering i nollrutan och hög skördepotential på platsen Hög N-min på våren och relativt hög mullhalt på denna styva lera har bidragit till denna skörd. Mälby gård, Grillby Lägre ekonomiskt optimum. Hög kvävemineralisering i nollrutan, hela 6,3 ton i grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har något lägre tusenkornvikt. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Låg kväveleverans från marken men ändå en grundskörd runt ca 4 ton. På platsen var det sorten Mariboss och med många ax som övervintrade och sedan tillräckligt med kväve för att mata axen blev det en hög skörd med väldigt höga tusenkornvikter. Hyttringe, Borensberg Lägre ekonomiskt optimum än Glyttinge. Hög kvävemineralisering i nollrutan, ca 4,8 ton i grundskörd. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. Lite mindre nederbörd under sommaren påverkade skörden negativt. Här gav ledet med den tidiga givan positiv en tendens till högre skörd beroende på det lite svagare beståndet tidigt på våren. Ängelholm Låg grundskörd men hög skördepotential på platsen som nog påverkades av torka i det sista. Tidig kvävegiva har inte givit något utslag. I detta försök finns ytterligare två led med. 80 kg kväve tidigt plus 120 kg som huvudgiva alternativt 120 kg som huvudgiva och 80 kg i DC Det spelade ingen roll i skörd. Kvävestrategi 2014 I årets försök är det motsatt förhållande mot ifjol. Det regnade regelbundet under våren så den tidiga kvävegivan har inte varit mer fördelaktig att lägga. Huvudsaken har varit att det funnits tillräckligt med kväve innan stråskjutning i stadium 32. På många försöksplatser är det höga kväveoptimum 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län R R PN N T U Gård Ort Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Karlsfelt Mellerud Torebo Säteri Falkenberg Nybble Vintrosa Sörby gård Västerås ADB nr 03S090 03S091 03S092 03S093 03S094 03S095 Sort Mariboss Julius Julius Ellvis Ellvis Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/ stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 8,1 11,1 11,8 11,9 11,0 13,3 Etanol/stärkelse 8,1 11,1 11,5 11,8 10,8 13,5 Bröd 10,5 11,0 12,3 11,8 10,9 13,5 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 28 24, ,3 21,8 30,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 71, Jordart nmh lmj mmh ML mr ML mmh moll mmh ML nmh mjll Mull% 2,7 4,3 10,5 3,2 3,1 2,1 Lerhalt % och då har inte 160 kg kväve räckt till. Där har det varit avgörande att tillräcklig mängd varit utlagd innan stråskjutning och sedan kompletterats med mer kväve för att uppnå ekonomiskt optimum. I det anpassade ledet som redovisats i Växtpressen nr syns detta tydligt. På vissa platser har den tidiga givan tom varit negativ. På tex Skofteby som har ett ganska lågt kväveoptimum runt ca 125 kg är ledet med den tidiga givan signifikant lägre än de övriga leden med 16o kg där första givan läggs som huvudgiva. Jorden på Skofteby är mycket drivande och den tidiga givan har givit ett tätt bestånd ett längre strå med sämre stråstyrka till följd. Slutsatsen här blir att inte ha för bråttom ut på våren. Återigen stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, ev kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete. Försöken redovisas med skördar och proteinhalt i tabell 2 och 3. För enskilda resultat hänvisas till Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 21

5 Tabell 1 forts. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län U BC H E E L Gård Ort Strömsvik Strömsholm Mälby gård Grillby Hedvigsborg Mörbylånga Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Ängelholm ADB nr 03S096 03S097 03S098 03S099 03S100 03S103 Sort Ellvis Julius Hereford Mariboss Mariboss Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/ stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 12,3 11,6 10,9 8,6 9,5 9,7 Etanol/stärkelse 11,9 11,3 10,6 8,6 9,4 9,5 Bröd 12,7 12,4 11,0 8,6 10,8 10,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 56, ,5 9,2 17,4 11,4 Kväveskörd ogödslat kg/ha Jordart mmh SL mmh ML mmh moll nmh mo LL mmh mjll mmh ML Mull% 5 5,8 3 2,4 5 3,5 Lerhalt % Bilder tagna på Skofteby, Lidköping, nollruta och maxruta, 7 maj. Foto: Författaren 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

6 Av Sofia Delin, Lena Engström, Institutionen för mark och miljö, Skara E-post: växtnäring Organiska gödselmedel i höstvete och havre Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konsta tera att kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel till stor del avgörs av gödselns kol/kväve-kvot. Ju lägre kvot desto snabbare effekt, enligt ett linjärt samband där en kvot på 4 innebär att ca 70 % av kvävet betraktas som mineralgödselkväve, medan motsvarande siffra för en på kvot 9 bara är ca 40 %. Sambandet skiljer dock något mellan försök. Vid tidigare sådd och längre period för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd, där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas innan avslutat kväveupptag. Från åtta försök i höstvete kunde man konstatera att nedbrukning av gödsel i växande gröda kan öka skörden ibland, men inte alltid. Två förutsättningar för att skörden skall öka är att nedbrukningen lyckas och att det finns ett behov av nedbrukning. Störst effekt fick man av nedbrukning av pelleterat köttben mjöl, som både går att bruka ner effektivt med såmaskin och som gynnas av nedbrukning om väderleken efter spridning är torr. Spridning av gödsel på senhösten gav sämre effekt på skörd jämfört med spridning på våren. Däremot kunde det vara fördelaktigt att komma ut och gödsla riktigt tidigt på våren. Inledning och bakgrund I dagsläget används förutom stallgödsel en rad nya organiska gödselmedel. Då man saknat en etablerad metod att ange förväntad effekt av kvävet i dessa typer av gödselmedel, undersöktes några olika metoder i ett tidigare projekt. Man fann då att kol/kväve-kvoten har potential att bli en sådan metod, då den med ganska god precision avslöjar hur växttillgängligt kvävet är på kort sikt i ett krukförsök. I fält kan dock väderlek, ammoniak förluster och olika möjlighet att place ra gödseln på ett fördelaktigt sätt vid spridning ha en betydande påverkan på odlingsresultatet. Innan denna metod kan accepteras av praktiker, bör man därför visa om den fungerar även under fältförhållanden. I nio fältförsök i havre undersöks därför om kvävegödslingseffekten av några olika organiska gödselmedel kan relateras till kol/kvävekvoten på samma sätt i fält- som i krukförsök. Att testa kväveeffekten av olika gödselmedel är lämpligt i vårsäd, då det möjliggör nedbrukning före sådd på våren och det enskilda året Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 23

7 får därmed inte lika stort inflytande på effekten. Samtidigt är det självklart viktigt att också undersöka hur relevant kol/kväve-kvoten är för kvävegödslingseffekten vid odling i höstsäd och hur man bäst får bra effekt i denna. Spridning på hösten med nedbrukning inför sådd innebär risk för utlakning. Detta gäller även spridning på senhösten. Vid spridning i växande gröda på våren innebär nedbrukning risk för skador på grödan. Utan nedbrukning riskerar man att mineraliseringen blir försenad om väderleken är torr och gödseln ligger kvar på ytan utan kontakt med markfukten. Från många gödselmedel kan man även få ammoniakförluster. Beroende på gödselmedlets beskaffenhet och väderleken det enskilda året kan nedbrukning därför vara att föredra. Det finns dock lite dokumenterat om nedmyllningens effekt. I nio höstveteförsök undersöktes därför effekten av nedbrukning av tre olika gödselmedel i växande gröda på våren, jämfört med att inte bruka ner dessa. En jämförelse gjordes också med att sprida två av dessa gödselmedel (köttmjölspellets och kycklinggödsel) på senhösten. Material och metoder Tre försök per år i havre (tabell 1) och tre i höstvete (tabell 2) anlades inför 2012, 2013 och 2014 (totalt 9 försök av varje gröda). De två första åren ( ) har ett försök i vardera grödan förlagts till Lilla Böslid i Halland, Lanna i Västergötland och Brunnby i Västmanland (höstvete) alternativt Börje i Uppland (havre). Då försöken i Uppland och Västmanland gett resultat som varit svåra att använda, p.g.a. sämre tillgång till lämplig myllningsteknik i höstvetet och dåliga tillväxtförhållanden för vårsäd, beslutade vi att det sista året istället dubblera antalet försök i Halland och slopa försöken i Svealand. I havreförsöken jämfördes åtta olika organiska gödselmedel med fyra nivåer av mineralgödsel (tabell 1) i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i leden med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet (MFE = mineral fertilizer equivalent), som anger hur många procent av totala kväveinnehållet i organiskgödsel som ger samma effekt som mineralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades Tabell 1. Försöksplan i havre Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha B 40 kg N/ha C 80 kg N/ha D 100 kg N/ha E Svinflytgödsel F Nötflytgödsel G Köttmjölspellets (Biofer 7-9-0) H Köttmjölspellets (Ekogödsel bas 9-4-0) I Rötrest 1 J Rötrest 2 K Kycklinggödsel L Vinass Tabell 2. Försöksplan i höstvete Led Gödslingsnivå A 0 kg N/ha mineral gödsel B 60 kg N/ha mineral gödsel C 80 kg N/ha mineral gödsel D 120 kg N/ha mineral gödsel E 60 kg N/ha mineral gödsel, kontrolled nedbrukning F Pelleterat köttbenmjöl, ej nedbrukat G Pelleterat köttbenmjöl, nedbrukat H Rötrest, ej nedbrukat I Rötrest, nedbrukat J Kycklinggödsel, ej nedbrukat K Kycklinggödsel, nedbrukat L* Kycklinggödsel senhöst M* Köttbenmjöl senhöst *Led L och M finns bara med år 2 och 3, då projektperioden. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

8 sedan mot kol/kväve-kvoten och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. I höstveteförsöken jämfördes effekten på skörd av myllning av tre olika organiska gödselmedel i randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Genom sina skilda fysiska egenskaper var förutsättningarna för myllningsteknik olika. Pellets myllades med såmaskin, rötresten myllades med en hydralburen gödselspridare med tallriksbillar (Halland och Västergötland) och kycklinggödseln spreds för hand och harvades ner. Resultat och diskussion Havre Skördeeffekterna var generellt mycket små i försöket i Uppland under både 2012 och 2013, även i mineralgödslade led. I vissa led uteblev skördeeffekten helt. Resultaten härifrån är därför mycket svårtolkade och har uteslutits från denna redovisning. Kvävegödslings effekten av olika typer av organiska gödselmedel i försöken i Västergötland och Halland (totalt 7 försök) presenteras i figur 1. Sambandet mellan mineralgödselvärdet och kol/kväve-kvoten i fältförsöket liknade det i krukförsöket (figur 2). Men kol/kväve-kvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r2=0,26) som i krukförsöket (r2=0,84). Sett på ett försök i taget var dock förklaringsgraden högre även i fältförsöken (r2=0,23-0,82). Däremot såg sambandet lite olika ut i olika försök. I Halland var lutningen på kurvan inte lika stor, speciellt inte 2014 då sådden skedde relativt tidigt (4-6 april). Då spelade alltså inte kol/kväve-kvoten lika stor roll för gödslingsvärdet. På Lanna var lutningen brantare, speciellt 2014 då sådden var relativt sent (22 maj), och det var kortare tid mellan gödsling och förmodat avslutat kväveupptag. Då spelade kol/kvävekvoten större roll. Men medelkurvan för dessa platser och år blev mycket lik den från krukförsöket (figur 2). Höstvete Nedbrukning av olika gödselmedel på våren gav statistiskt signifikant högre skörd i flera fall 2013 och 2014 men inte Nedbruk Nötflytgödsel Kycklinggödsel Svinflytgödsel Rötrest Vinass Köttmjölspellets 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N Figur 1. Mineralgödselvärde i medeltal för olika kategorier gödselmedel testade i havreförsöken i Halland (4st) och Västergötland (3 st). Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 25

9 Figur 2. Mineralgödselvärde hos organiska gödselmedel med olika kol/kväve-kvot i krukförsök och fältförsök. ning av rötrester jämfört med bredspridning ökade skörden med 940 kg/ha och mineralgödselvärdet (MFE) ökade från 21 från till 44 %, i försöket i Västergötland I försöket i Halland 2013 fanns däremot ingen skördeeffekt av nedbrukad rötrest, men skörden ökade med 900 kg/ha för nedbrukad köttmjölspellets och 740 kg/ha för nedbrukad kycklinggödsel (skillnaderna ej signifikanta, LSD= 1053 kg/ha). I försöken 2014 gav endast nedbrukning av köttmjölspellets signifikant större skörd. Nedbrukad köttmjölspellets gav 1300 kg/ha mer skörd och MFE ökade från 32 till 63 % i Västergötland. I Halland var skörden 980 kg/ha större för nedbrukad köttmjölspellets men skillnaden var inte signifikant (LSD= 1300 kg/ha). Spridning gödsel på höst/vinter gjordes i två försök 2013 (11 februari och 26 november) och i två försök 2014 (9 och 13 december). I försöken i Västergötland och Västmanland 2013 blev skörden 600 respektive 750 kg/ha signifikant lägre för höst/vinter-spridning av kycklinggödsel, jämfört med vårspridning, och MFE minskade från % till %. Spridning av köttmjölspellets på höst/vinter gav däremot lika stor skörd som spridning på våren utan nedbrukning I försöket i Halland 2014 var skörden kg/ha lägre för spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren (ej signifikant, LSD= 1300 kg/ha). Höstspridning av köttmjölspellets gav 1330 kg/ha lägre skörd jämfört med nedbrukning på våren, men skiljde sig inte signifikant från bredspridning på våren. Samma tendens syntes i försöket i Västergötland Spridning av kycklinggödsel på höst/vinter jämfört med på våren gav kg/ha lägre skörd. Höstsprid ning av köttmjöls pellets gav 680 kg/ha (ej signifikant, LSD = 741 kg/ha) och 1500 kg/ha lägre skörd jämfört med bredspridning resp. nedbrukning på våren. Mineralgödseleffekten, i medeltal för alla tre åren presenteras i figur 3. Tendensen är att effekten ökade vid nedbrukning av både köttmjölspellets och kycklinggödsel, där den största ökningen för nedbrukning erhölls för köttmjölspellets. Spridning på senhösten gav en mindre mineralgödseleffekt än spridning på våren för både kycklinggödsel och köttmjölspellets, men den var som lägst för kycklinggödsel. Slutsatser Kvävegödslingseffekten av olika organiska gödselmedel har ett samband med kol/kväve-kvoten, även under fältförhållanden. Sambandet liknar det från krukföröken, men varierar lite mellan platser. Vid tidigare sådd och längre period 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

10 70 Mineralgödselvärde (MFE), % av total N Kö mjölsp. ej nedbr. Kö mjölsp. nedbr. Rötrest ej nedbr. Rötrest nedbruk. Kycklingg. ej nedbr. Kycklingg. nedbr. Kycklingg. senhöst Kö mjölsp. senhöst Figur 3. Mineralgödselvärde i medeltal för olika gödselmedel testade i höstveteförsök i Halland (3st), Västergötland (3 st) och Västmanland (2st) för kväveupptag hade kol/kväve-kvoten mindre betydelse än vid sen sådd där det fanns kortare tid för gödseln att omsättas. Nedbrukning av gödsel i växande höstvete hade god effekt i flera fall både för kycklinggödsel och köttmjölspellets och kan re kom menderas framför allt för köttmjölspellets där den hade störst och säkrast effekt. Nedbrukning av rötrester kan rekommenderas på jordar där det finns risk för skorpbildning och därmed en sämre infiltration av gödseln. Spridning på senhösten minskade mineralgödseleffekten, framförallt för kycklinggödsel, och kan inte rekommenderas. Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 27

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU Slutrapport 29 februari 2016 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konstatera att kvävegödslingseffekten

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5 Växtpressen Nr 1 mars 2015 Årgång 44 Bästa N-givan i maltkorn sid 35 Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 811 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 1415 LEDAREN Våga ta ut svängarna!

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Författare Wivstad M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning. NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling En förstudie av hur mycket gödselgivorna i praktiken skiljer sig från beräknat optimala

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson

Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar 2013 Lars Olrog, Erling Christensson Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2013 Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte och mål 3 Tidigare undersökningar

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer