Kaliumgödsling till ensilagemajs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kaliumgödsling till ensilagemajs"

Transkript

1 Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha) har genomförts under tre år på fem platser. Resultaten visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva på totalt fem av femton försöksplatser. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva på totalt tolv av de femton platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 150, dock bara i 60 % av försöken. Positivt netto var dåligt korrelerat till K-Alklass men det förekom i klass I och II. Försöksupplägg Försöksplanen innehöll sex led: 0, 50, 100, 150, 225 och 275 kg K/ha. Försöksplatsen gödslades med totalt 150 kg N/ha och P behovsanpassat enligt markkarta P-AL och kg P/ha: II:50, III:45, IVa: 35, IVb: 20, V: 20. Startgivan var kg NP12-23 MAP eller motsvarande. Majsen skördades och analyserades på kalium vid skörd. Graderingar som gjordes var plantantal, höjd, stråstyrka, torkskador och majssot vid skörd och bristsymptom i juni samt vid skörd. Tabell 1. Försöksplatser K-Al (mg/100 g) Skåne: Helgegården Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Mysinge Mörbylånga Öland: Bläsinge Högby Löttorp Östergötland: Norra Freberga Motala 16,0 (III) 5,8 (II) 14,8 (III) 7,0 (II) 6,7 (II) 2012 Skåne: Önnestad Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Algutsrum Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Månstad 12,0 (III) 7,8 (II) 3,4 (I) 6,9 (II) 6,3 (II) 2013 Skåne: Vittskövle Halland: Tvååker Öland: Skogsby Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Sätila 5,4 (II) 4,1 (II) 3,3 (I) 2,8 (I) 4,6 (II) 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

2 Bakgrund och syfte Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. På de jordar där majs passar bäst är också risken för kaliumunderskott stor. Regelverket för stallgödselspridning begränsar mängden flytgödsel vilket skulle kunna leda till kaliumbrist i en vall-majsväxtföljd. I Danmark har den första försöksserien med kaliumgödsling till majs genomförts med start Svenska rekommendationer grundar sig på danska riktlinjer som i sin tur fram till nu grundat sig på tyska försök. Syftet med försöksserien är att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. Resultat Måttlig effekt på ts-avkastning Höjd kaliumgiva gav signifikant större ts-avkastning i totalt fem av de femton försöken. Det var i tre försök till 75 kg K/ha: 2011 Östergötland, 2013 i två försök på Öland, dessutom nära signifikant i Västergötland, samt i två försök till 150 kg K/ha: 2012 Högby Öland och 2013 i Halland. Målet var försöksplatser med litet kaliuminnehåll i jorden, vilket dock inte lyckades på alla platser. Två försöksplatser låg i klass och en gjorde det Lönsamt till max 150 kg K Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, i det här fallet utan hänsyn tagen till signifikans eller ej i avkastningsökning, var positivt upp till 75 kg K/ha för Östergötland 2011, 100 kg K/ha för Mörbylånga 2011, Högby 2013 och Västergötland 2013, 150 kg K/ha för Halland 2011, Högby 2012, Algutsrum 2012, Skogsby 2013 och Halland I medeltal visade försöken positivt netto för kaliumgödsling upp till kg/ ha samtliga tre försöksår. Detta med majsvärdet 1,10 kr/kg ts och kaliumvärdet 8 kr/kg. Majsvärde 1,30 kr/kg ts förändrar inte den bilden. Sänkt kaliumvärde till 6 kr gav ett svagt positivt netto ända upp till högsta givan i Halland Det blev negativt ekonomiskt netto för kaliumgödsling i 40 % av försöken sammanlagt över tre år. Majssot förekom på några platser 2011 och 2013 men det fanns inget samband med kaliumgiva. Det gick inte tydligt att koppla bristsymptom eller torkskador till kaliumgiva, men det fanns en tendens till mindre torkskada och bristsymptom med ökande kaliumgiva i Skåne Kaliuminnehållet ökade Kaliuminnehållet ökade med kaliumgiva, 2011 på tre, 2012 på fyra och 2013 på alla av de fem platserna (tabell 3, figur 1). Det fanns också ett samband mellan ts-halt och kaliumgiva på det viset att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd, vilket talar för att kaliumtillgången har haft effekt på torkstress eller avmognad. Det avspeglade sig dock inte generellt i tsavkastning. I försöket i Östergötland förekom 2011 knäckta stjälkar och där i drygt dubbla omfattningen i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Tabell 2. Medeltal ts-avkastning och kaliuminnehåll 2011, 2012 och 2013 K-giva Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts Tsavkastn. ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/kg ts , ,1 12, ,2 14, , , ,8 13, ,8 15, , , ,1 13, ,3 15, , , ,2 14, ,0 16, , , ,4 13, ,8 16, , , ,3 14, ,7 16, ,3 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 19

3 Tabell 3. Linjära korrelationer (r 2 ) mellan kaliumgiva och ts-avkastning, kaliuminnehåll respektive ts-halt vid skörd Plats r 2 för ts-avkastning r 2 för K-halt vid skörd, g/kg ts r 2 för ts-halt 2011 Skåne: Helgegården Kristianstad Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr. 0,65 0,52 Öland: Mysinge Mörbylånga Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp Ingen korr. 0,54 0,35 Östergötland: Vikingstad 0,54 0,47 0, Skåne: Önnestad Kristianstad Ingen korr. 0,78 0,77 Halland: Långås Ingen korr. 0,64 Ingen korr. Öland: Algutsrum Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp 0,65 0,99 0,82 Västergötland: Månstad Ingen korr. 0,80 Ingen korr Skåne: Önnestad Kristianstad 0,68 0,77 Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr. 0,62 0,38 Öland: Skogsby 0,62 0,85 0,77 Öland: Högby Löttorp Ingen korr. 0,99 0,57 Västergötland: Månstad 0,75 0,79 0,58 Försöket i Halland juli Led A till vänster har lägst tillväxt. 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

4 K-halt g/ kg ts Halland Mörbylånga Kaliumgiva Högby Östergötland Skåne K g/kg ts Högby Algutsrum Kaliumgiva Halland Västergötland Skåne K g/kg ts Högby Öland Skogsby Öland Kaliumgiva Halland Västergötland Skåne Figur 1.Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 21

5

6 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: växtnäring Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar Markens egen kväveleverans var under den här säsongen ovanligt liten på grund av en torr vår och en större del av kväveupptaget än normalt kommer från mineralgödseln. Den sena kompletteringsgivan i 45 har gått lika bra som att gödsla vid och 32 vilket gör att årsmånsanpassning till skördens storlek och ev kväveförluster kan göras ännu bättre. En liten tidig kvävegiva har i flera försök varit fördelaktig denna torra vår. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Slutsatsen av försökserien M (kvävebehov till höstvete med olika markförutsättningar) var att det bästa verktyget vi har för att kunna uppskatta skördens storlek och årets mineralisering är N-sensorn. Genom att mäta grödan i stadium 37 (flaggbladet synligt) samt att använda nollrutor har vi kommit ett steg närmare den optimala kvävegivan. I denna nya serie, L3-2290, arbetar vi vidare med N-sensorn genom att mäta i försöken varje vecka från tidig vår till axgång. Den informationen förmedlas sedan ut till lantbrukare via YARA N-prognos. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det i denna serie med några strategiled för att eventuellt se skillnader mellan tidpunkter. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animalibältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 1, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. Ett försök i Upplands län kasserades på grund av torka. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Olivin, Ellvis, Mariboss, Nimbus och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av det vill säga ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna och 45 har gödsling en gjorts i form av Kalksalpeter. Snön försvann tidigt men kylan dröjde sig kvar med minusgrader in i april. April och maj var torra med liten nederbörd och låg mineralisering sett generellt över alla försöksplatser vilket betydde lågt upptag i nollrutorna. I juni kom det regn men olika fördelat. Bäst utvecklades höstveteförsöken i Västra Götaland medan höstveteförsöken i Stockholm och Uppsala hade svaga bestånd och närapå missväxt. Resultat 2013 Optimal giva Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,40 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regleras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 23

7 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % upp till 12 %, däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,35 kr per kg. För etanol/stärkelsevete är priset satt till 1,40 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5 % stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredje-gradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. enivån i år varierar mycket utifrån nederbörden. Försöket i Stockholm hade ett svagt bestånd från början och utvecklades inte heller då ingen nederbörd föll. Många av försöken hade en flack skördekurva i början på grund av den torra väderleken och många veten utvecklades sent. En stor del av kväveupptaget kommer från mineralgödseln. Kvävemängden i marken på våren har inte givit så mycket vägledning till vilka fält som gav hög grundskörd. Optimala kvävegivor, skördar och proteinhalter från de enskilda försöken framgår av tabell 1. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. På platserna med Mariboss som är ett stärkelsevete blir den optimala kvävegivan lägre till foder och stärkelsevete, dock var skördarna inte så höga på dessa platser som också var påverkade av torkan på våren. Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2013, L Län BC E E R R PN U T N H Gård Ort Låddersta gård Bålsta Hyttringe Borensberg Glyttinge Vreta Kloster Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Hede Gård Mellerud Franzens lantbruk Nibble Trönninge Halmstad Åsby Lantbruk Hallstahammar Mörbylånga Öland Optimal N-giva Foder Etanol/stärkelse Bröd vid optimum Foder 10,6 10,6 9,9 11,3 12,4 11,4 13,5 11,1 12,9 9,1 Etanol/stärkelse 10,6 10,4 9,9 11,2 12,4 11,3 12,9 11,0 12,1 9,4 Bröd 10,9 11,1 11,0 12,0 12,5 12,1 13,5 11,9 13,0 11,0 Stärkelse vid optimum Etanol/stärkelse 71,4 71,6 70,5 71,5 71,0 70,7 69,6 71,6 68,6 71,9 Ogödslat Vid opt. Foder N-min Vår 0-60 cm 28 24, ,5 19,3 28,4 60, Kväveskörd ogödslat ,6 47 Sort Ellvis Mariboss Mariboss Ellvis Ellvis Olivin Julius Ellvis Julius Nimbus Förfrukt Vårkorn Höstvete Höstvete Havre Höstvete Vårvete Vall Höstvete Vårkorn Höstvete Jordart mmh ML mf mj LL nmh SL mmh l mj nmh ML nmh ML mmh nmh mj mmh ML nmh l Sa mj LL LL ADB nr 03R088 03R090 03R091 03R081 03R082 03R083 03R086 03R085 03R084 03R ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

8 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, skörd 15% vh M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva E E R R PN Led ca 1 Apr före stråsk Total N-giva 03R090 03R091 03R081 03R082 03R h f f h i g e e g h def d d f g cde abc c d bcd ab ab bc c ab abc abc a ab bcd a abc a a a ef bcd c e fg def abc bc e cde def abc c de ef def abc c e def f cd c e fg CV% 4,06 3,69 2,44 2,15 3,52 Tabell 2 forts. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, skörd 15% vh M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva U T N H Led ca 1 Apr före stråsk Total N-giva 03R086 03R085 03R084 03R f f f i e e e h d d abcd g bcd c bcd cd abc b ab a ab ab a abc a a a bcd ab c de f bcd c abcd cde abcd c cde ef abcd c cde cde abc c bcde de CV% 6,3 4,11 7,67 2,01 m Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 25

9 Tabell 3. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, proteinhalt M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva E E R R PN Led ca 1-Apr före stråsk Total N-giva 03R090 03R091 03R081 03R082 03R ,0 f 8,2 i 8,2 g 8,2 h 10,2 f ,7 e 8,6 h 7,7 h 8,0 h 9,0 g ,9 e 9,3 g 8,8 f 8,9 g 9,7 f ,8 d 10,1 ef 10,1 c 10,3 f 11,4 e ,2 abc 10,8 bc 11,2 c 11,7 c 12,1 cd ,7 a 11,2 a 12,1 b 12,5 b 13,2 b ,5 ab 11,4 a 13,3 a 13,5 a 13,8 a ,1 bcd 10,3 def 10,5 de 11,2 de 11,8 de ,9 cd 10 f 10,3 de 10,3 f 11,3 e ,3 ab 10,6 cd 10,4 de 10,9 e 11,4 e ,1 bcd 10,4 cde 10,5 de 11,4 cd 11,6 e ,4 ab 11,1 ab 10,7 de 11,2 de 11,7 de CV% 2,6 2,4 3,23 2,07 2,95 Tabell 3 forts. Kvävestrategi i höstvete. Enskilda försök, proteinhalt M Gödslingstidpunkt, kg N/ha Tidigt Huvudgiva U T N H Led ca 1-Apr före stråsk Total N-giva 03R086 03R085 03R084 03R ,2 h 8,7 cd 8,8 f 9,1 de ,8 g 9,1 cd 10,5 e 7,5 g ,7 f 8,3 d 12,4 d 8,0 f ,7 e 9,8 bcd 14,3 c 8, ,5 d 10,2 abcd 15,2 b 10,0 c ,4 b 11,5 ab 15,6 a 10,8 b ,9 a 12,1 a 15,7 a 11,6 a ,0 c 11,6 ab 14,6 c 9,3 d ,3 d 10,5 abcd 14,3 c 8, ,4 d 10,3 abcd 14,6 c 9,4 d ,5 d 10,6 abc 14,5 c 9,5 d ,4 d 11,7 ab 14,4 c 9,9 c CV% 1,78 14,36 2,16 2,55 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

10 Kvävestrategi 2013 I årets försök finns det en tendens till att den tidiga givan (40 kg N tidigt i april plus 120 kg i huvudgiva) varit bättre i 6 av de 9 försöken i tabell 2 än att vänta och lägga första givan som huvudgiva. Vädret var torrt efter normaltidpunkten på varför effekten blev för sen i förhållande till grödans utveckling. Det syns speciellt i försöken som låg i Grästorp, Dalsland och Borensberg. Där kom det regn strax efter första givan och där har led 4 varit bäst. På många platser var hela våren torr och regn kom inte förrän efter både den tidiga givan och huvudgivan. Där finns inga stora skillnader mellan de olika strategierna på 160 kg, det syns till exempel i försöken som låg i Mörbylånga, Trönninge och Hallstahammar. Det har gått väldigt bra att vänta med kompletteringskväve till 45. Det finns alltså ingen anledning att ha för bråttom med att komplettera sitt höstvete vilket gör att årsmånanpassningen blir bättre. Man kan också konstatera att på många platser var 160 kg för lite, den optimala kvävegivan var högre vilket gör det svårt att uttala sig om kväve-strategin. Dock stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, eventuella kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete R081 03R082 03R083 03R084 03R085 03R086 03R088 03R089 03R kg N/ha 03R091 Figur 1. L Kväve till höstvete 2013, 10 försök. Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 27

11 Av Sofia Delin och Lena Engström, SLU, Skara E-post: Kol/kväve-kvoten upplyser om gödselns kvävegödslingseffekt Sammanfattning Det är framför allt ammoniumkvävet i organisk gödsel som anses vara växttillgängligt. Därför används ofta ammoniuminnehållet som ett mått på gödselns förväntade kväveeffekt på kort sikt och den organiska delen som mer långsamverkande. Mycket kan dock hända med gödseln efter spridning. Markens mikroorganismer behöver kväve för sin tillväxt. Tillför man en gödsel med stort innehåll av energirika kolföreningar, såsom halmrik naturgödsel, kommer mikroorganismernas tillväxt att gynnas, varpå de tar upp ammoniumkväve. Detta kväve blir då otillgängligt för grödan under en tid. Tillför man däremot gödsel där kolföreningarna redan innehåller en stor andel kväve, såsom köttmjöl, kan kvävet vara i överskott för mikroorganismerna och då frigörs istället ammoniumkväve. Om kväve kommer att frigöras eller fastläggas beror på förhållandet mellan kol och kväve i gödseln, vilket uttrycks som gödselns kol/kväve-kvot. Ju lägre kol/kvävekvot, desto snabbare effekt. Bakgrund Förutom stallgödsel används även andra organiska restprodukter som kvävegödsel. För att kunna dosera rätt och undvika skördebortfall eller onödiga kväveförluster, behöver man känna till hur stor andel av kvävet i gödseln som kan bli växttillgängligt under säsongen. Detta kan uttryckas som gödselns mineralgödselvärde, alltså hur stor andel av kvävet som har samma effekt som mineralgödselkväve. En tänkbar metod är att använda kol/kväve-kvoten, som i ett tidigare SLF-projekt visat sig ha ett linjärt samband med mineralgödselvärdet i krukförsök med engelskt rajgräs (Delin et al., 2012). Liknande samband har även funnits i undersökningar i andra länder, men då för olika gödselprov inom en viss typ av gödsel eller restprodukt (Sørensen et al., 2003; Sørensen & Fernández, 2003; Gale et al., 2006; Antil et al., 2009). I fyra försök i Halland och Västergötland under 2012 och 2013 har detta samband testats i havre under fältbetingelser. Försöken är finansierade av Jordbruksverket. Material och metoder Totalt fyra försök i havre genomfördes under på två platser. Den ena platsen var en lätt jord på Lilla Böslid i Halland och den andra en mellanlera på Lanna i Västergötland. Försöken hade 12 led randomiserade i fyra block. Det var åtta olika organiska gödselmedel som jämfördes med fyra nivåer av mineralgödsel. De organiska gödselmedlen var vinass, kycklinggödsel, nötflytgödsel, svinflytgödsel, två köttmjölspellets och två biogödsel (rötrester från biogas). Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i leden med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet, alltså hur många procent av totala kväveinnehållet i organiskgödsel som ger samma effekt som mineralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades sedan mot kol/kväve-kvoten och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

12 Resultat och diskussion Sambandet mellan mineralgödselvärdet och kol/kväve-kvoten i fältförsöket liknade det i krukförsöket (figur 1). Men kol/kvävekvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r 2 =0,34) som i krukförsöket (r 2 =0,84). I de fall kol/kväve-kvoten inte varierar särskilt mycket inom en viss typ av gödsel, t.ex. köttbenmjöl, kan den inte heller förklara eventuell variation inom denna typ av gödsel. Då kan det vara väl så bra att använda medelvärdet av mineralgödselvärdet i de försök som gjorts (figur 2), Figur 1. Mineralgödselvärde (mineral fertilizer equivalent, MFE) vid olika kolkvävekvot i de fyra försöken och i krukförsöket. Tabell 1. Ungefärligt mineralgödselvärde vid olika kol/kvävekvoter. Kol/kväve-kvot Mineralgödselvärde (% av totalkvävet) 1 80% 3 70% 5 60% 7 50% 9 40% 11 30% 13 20% Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 29

13 Figur 2. Genomsnittligt mineralgödselvärde (MFE) för de olika typerna av gödsel som ingick i fältförsöken. Felstaplarna anger medelfel. när sådana finns. Men för gödselmedel med större variation i kol/kväve-kvot, såsom stallgödsel och biogödsel, syntes ett bra samband med kol/ kväve-kvoten även inom den enskilda gödselslaget. Detta bekräftas av danska studier (Sørensen et al., 2003; Sørensen & Fernández, 2003). Kol/ kväve-kvoten ger därmed förmodligen minst lika bra vägledning om mineralgödselvärdet som ammoniuminnehållet, om inte bättre. Fördelen med kol/kväve-kvoten är att den kan användas på alla typer av gödsel, även de som har stor gödslingseffekt, men relativt lågt ammoniuminnehåll. Detta gäller t.ex. kycklinggödsel, som har en stor andel lättillgängligt kväve i form av urinsyra som inte syns vid en ammoniumanalys. Nackdelen med kol/kväve-kvot jämfört med ammonium är att det inte finns någon snabbmetod utvecklad, liknande Agrosburken som mäter ammoniuminnehåll och som kan användas ute på gårdarna. Referenser Antil, R.S., Janssen, B.H. & Lantinga, E.A Laboratory and greenhouse assessment of plant availability of organic N in animal manure. Nutrient Cycling of Agroecosystems 85, Delin S, Stenberg B, Nyberg A, Brohede L Potential methods for estimating nitrogen fertilizer value of organic residues. Soil Use and Management 28, Gale, E.S., Sullivan, D.M., Cogger, C.G., Bary, A.I., Hemphill, D. & Myhre, E.A Estimating plant-available nitrogen release from manures, composts, and specialty products. Journal of Environmental Quality 35, Sørensen, P. & Fernández, J.A Dietary effects on the composition of pig slurry and on the plant utilization of pig slurry nitrogen. Journal of Agricultural Science 140, Sørensen, P., Weisberg, M.R. & Lund, P Dietary effects on the composition and plant utilization of nitrogen in dairy cattle manure. Journal of Agricultural Science 141, ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund

Kaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund Kaliumgödsling till ensilagemajs H7 Linda af Geijersstam Bakgrund Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. Majs passar bra på

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU Slutrapport 29 februari 2016 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konstatera att kvävegödslingseffekten

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne Författare Wivstad M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel En bättre kvävetillgång för högre Ökad mullhalt skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel Ulrika Wikman, ProAgria Österbottens Sv. Lantbrukssällskap

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs HS Skaraborg rapport nr 5/10 Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg 1 Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003 Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

S K Å N E F Ö R S Ö K

S K Å N E F Ö R S Ö K S K Å N E F Ö R S Ö K 2 0 1 1 HushållningsSällskapens Multimedia ISSN 1400-3686 ISBN 91-88668-09-6 Innehållsförteckning Sid Förord........................................................... 4 Företag som

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer