Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
|
|
|
- Berit Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
2 Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L Kvävet har tillförts som nitrat, ammoniumnitrat och ureakvävegödselmedel Gödslingen har delats i tre givor: 20 kg N tidig vår ( 20 kg AS) 100 kg N normal tidp. 40 kg N DC 37
3 Försöksplan * Huvudgiva gödslad 10 dagar innan övriga led
4 Pris 2,15 kr/kg ger ett N-pris på ca 7,96 kr/kg
5 Innehåller 4% marinkalcium för att neutralisera försurningen och öka effektiviteten av kvävet Pris: 5,34 kr/kg ger ett kvävepris på 24,27 kr/kg Innehåller biostimuli
6 Pris: 2,15 kr/kg ger ett N-pris på ca 7,96 kr/kg
7 Pris: 1,36 kr/kg ger ett N-pris på ca 8,77 kr/kg
8 Pris: 3 kr/kg ger ett N-pris på 6,52 kr/kg
9 Ammonium nitrate N34.4 Näringsinnehåll: nitrogen (N) % (ammonia N (N-NH3) %; nitrate N (N-NO3) %). Fertilizing effect: ammonium nitrate provides plants with required amount of nitrogen, which is especially important during the period of intensive growth. Fertilization not only ensures effective growth and ripening, faster root development, rapid nutrient absorption, but also prevents leave yellowing. Nitrogen stimulates and regulates many vital plant growth processes. Plants fertilized with ammonium nitrate consume less water, contain more proteins and sugar, have longer vegetation period. Pris: 2,15 kr/kg ger ett N-pris på ca 6,32 kr/kg
10 Pris: 2,15 kr/kg ger ett N-pris på ca 7,60 kr/kg
11 Axan,N27 ammonium och nitrat N27 3 flytande, Amid N 14,0%, Ammonium N 7,2%, Nitrat N 5,8% N34 ammoniumnitrat Sulfammon 22 (ammonium 10% och urea 12%) NS 30 7, blandning av ammoniumnitrat och ammonsulfat Urea N46 karbamid, måste först omvandlas till ammonium (risk för förluster vid torka) Kalksalpeter N15,5 nitratkväve
12 mar 11 mar mm 21 mar 31 mar 10 apr 20 apr 30 apr 10 maj 20 maj 30 maj 09 jun 19 jun 29 jun 09 jul 19 jul 29 jul medeltemp C Gödslingstidpunkter i 03U112 Grästorp Logården 2016, Nederbörd och temperatur Tidig 24 mars. Huvudg. 21 apr. DC maj DC 45 4 juni DC 55 9 juni DC juni mm 01 mar 11 mar 21 mar 31 mar 10 apr 20 apr 30 apr 10 maj 20 maj 30 maj 09 jun 19 jun 29 jun 09 jul 19 jul 29 jul Gödslingsti dpunkter i 03U113 Bjärred Bjärred 2016 nederbörd Tidig 4 apr. Sulfam Huvudg. 15 apr. Huvudg. 22 apr. DC maj DC 61 7 juni DC 45 DC maj 15 juni
13 Enskilda resultat, skörd DC 37, 40 N Huvudg. 100 N Tidig, 20 N Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Grästorp Bjärred Borrby Ängelholm Hallstahammar Vreta Kloster
14 Resultat Skörd för olika kvävegödselmedel, 6 försök 2016, Sverigeförsöken Total N giva = 160 kg/ha DC 37, 40 N Huvudg. 100 N Tidig, 20 N Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter 0 Axan NS 27 3 flyt AS NS 30 7 Sulfammo 22 AS AS LSD Skörd: 585 kg
15 Proteinhalt för olika kvävegödselmedel, 6 försök 2016, Sverigeförsöken Total N giva = 160 kg/ha ,465 11,386 11,471 11,343 11, ,357 10, , Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter 0 Axan NS 27 3 flyt AS NS 30 7 Sulfammo 22 AS AS LSD Protein 0,54 %
16 Kväveskörd för olika kvävegödselmedel, 6 försök 2016, Sverigeförsöken Total N giva = 160 kg/ha Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter 0 Axan NS 27 3 flyt AS NS 30 7 Sulfammo 22 AS AS LSD
17 Resultat Kväveeffekt för olika kvävegödselmedel, 6 försök 2016, Sverigeförsöken Kalksalpeter = 100, Total N giva = 160 kg/ha 120% 100% 92% 91% 94% 86% 100% 80% 76% 60% 56% 40% 20% DC 37, 40 N Huvudg. 100 N Tidig, 20 N 0% Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7 Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter Axan NS 27 3 flyt AS NS 30 7 Sulfammo 22 AS AS
18 Intäkt gödselkostnad, 6 försök 2016, Sverigeförsöken Total N giva = 160 kg/ha , , ,6 9565, , Kr/ha 4741,5 7855,6 6604, Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter DC 37, 40 N Huvudg. 100 N Tidig, 20 N Axan NS 27 3 flyt N34 NS 30 7Sulfammo 22 Urea Kalksalpeter 0 Axan NS 27 3 flyt AS NS 30 7 Sulfammo 22 AS AS
19 Slutsatser Kalksalpeter gav högst skörd och högst proteinhalt. Den flytande produkten NS 27 3 gav lägst skörd och lägst proteinhalt. Timacs produkt innehållande biostimulanter visade inga tecken på ökad effektivitet. I lönsamhet var det små skillnader mellan Kalksalpeter, Axan, NS 30 7 och N34.
20 L Strategi för sena kompletteringar med kväve i höstvete, 6 försök 2016 Bakgrund Gödsling vid blomning hur påverkar det proteinhalt och skörd?
21 L Strategi för sena kompletteringar med kväve i höstvete, 6 försök 2016 Plats Skörd dt/ha Medel Grästorp Bjärred Borrby Ängelholhammar Hallsta Vreta Kloster Led Tidig Normal Sort Ellvis Praktik Brons Reform Julius 1 0 N 12,09 41,16 38,77 24,52 47,57 33,24 32, N Axan 60 Axan ,52 97,27 114,99 78,53 91,11 69,15 86, N Axan60 Axan N Ks DC 37 65,70 88,85 112,66 73,96 89,57 74,33 84, N Axan 60 Axan N Ks DC 45 63,84 90,10 112,01 70,21 90,04 71,00 82, N Axan 60 Axan N Ks DC 55 64,71 91,18 112,62 73,80 90,48 71,65 84, N Axan 60 Axan N Ks DC 69 62,45 89,43 111,04 74,97 87,28 70,91 82, N som N Ks DC 69 66,29 92,00 119,17 78,77 91,41 72,99 86, N som N Urea DC 69 65,33 91,75 121,73 77,50 89,89 72,34 86, N NS 27 3 flyt 60 NS 27 3 flyt 80 NS 27 3 flyt 60 DC N Urea DC 69 40,76 82,54 106,82 63,21 86,41 61,59 73,56 CV% 6,6 3,7 2,1 7,0 3,2 5,1 21
22 L Strategi för sena kompletteringar med kväve i höstvete, 6 försök 2016 Plats Råprotein % i ts Medel Grästorp Bjärred Borrby Ängelholhammar Hallsta Vreta Kloster Led Tidig Normal Sort Ellvis Praktik Brons Reform Julius 1 0 N 8,6 9,2 8,3 9,7 9,3 8,6 9, N Axan 60 Axan ,2 11,7 10,1 12,9 10,8 12,0 11, N Axan60 Axan N Ks DC 37 11,5 12,6 10,5 14,0 11,4 12,6 12, N Axan 60 Axan N Ks DC 45 11,7 12,7 10,8 14,5 11,9 13,2 12, N Axan 60 Axan N Ks DC 55 12,1 12,8 11,3 14,4 11,6 13,2 12, N Axan 60 Axan N Ks DC 69 12,2 12,8 11,0 14,4 11,5 13,2 12, N som N Ks DC 69 12,8 12,8 11,4 14,6 11,9 13,4 12, N som N Urea DC 69 12,5 13,0 11,0 14,8 11,7 13,2 12, N NS 27 3 flyt 60 NS 27 3 flyt 80 NS 27 3 flyt 60 DC N Urea DC 69 11,9 12,1 10,4 15,1 11,0 12,3 12,1 CV% 1,7 2,1 3,8 3,1 5,3 3,6 22
23 L Strategi för sena kompletteringar med kväve i höstvete, 6 försök 2016 Plats N skörd kg/ha Medel Grästorp Bjärred Borrby Ängelhol Hallstaham Vreta m mar Kloster Led Tidig Normal Sort Ellvis Praktik Brons Reform Julius 1 0 N N Axan 60 Axan N Axan 60 Axan N Ks DC N Axan 60 Axan N Ks DC N Axan 60 Axan N Ks DC N Axan 60 Axan N Ks DC N som N Ks DC N som N Urea DC N NS 27 3 flyt 60 NS 27 3 flyt 80 NS 27 3 flyt 60 DC N Urea DC
24 Slutsatser Slutsatser Proteinhalten höjdes med ca 0,6 0,8 procentenheter vid gödsling i stadium 69 mot stadium 37. Ingen skillnad i skörd Kväveskörden ökade med ca kg men för dåligt vid en giva på 40 kg N. I år nådde vi rätt proteinhalt och skörd vid komplettering i stadium 37
25 Hur fungerade anpassad giva 2016
26 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök, brödsorter, Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) ,8 10, , ,0 11,1 11,1 9, , , ,8 9, , ,3 11,9 10,3 10, ,8 9,6 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Protein % i ts 0 Stadium för kompl. DC 45 DC 65 DC 45 DC 45 DC 45 DC 45 DC 55 DC 39 Komplettering, kg N/ha Sort Praktik Ellvis Praktik Brons Julius Reform Julius Brons Julius Ellvis Plats Lidköping Grästorp Bjärred Borrby Löt Hallstahammar Harplinge Mörbylånga Vreta Kloster Vintrosa Västergötland Västergötland Skåne Skåne Uppland Västmanland Halland Öland Östergötland Närke 6,0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 26
27 Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i brödveteförsök Praktik Ellvis Praktik Brons Julius Reform Julius Brons Julius Ellvis Lidköping Grästorp Bjärred Borrby Löt Hallstahammar Harplinge Mörbylånga Vreta Kloster Vintrosa VästergötlandVästergötland Skåne Skåne Uppland Västmanland Halland Öland Östergötland Närke Baspris brödvete 1,20 kr/kg, Foder 1,05, Kalksalpeter 11,90 kr/kg N
28 Odlingstekniska sortförsök Övervintring höstvete L7 150/L7 426 Kväve sort höstvete/maltkorn Fusarium sort i höstvete/vårvete/havre Utsädesmängd höstkorn Utsädesmängd, så och skördetidpunkt i korn och höstvete 2/3 års höstvete 9 sorter
29 Utsädesmängd höstkorn Extra led i sortförsök med höstkorn från Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd
30 Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser
31
32 Enskilda försök 2016, skörd dt/ha
33 Höstkorn
34
35
36 Russelbacka Höstvete Skörd Vara Vårkorn Skörd
37 Utvintring höstvete 2016 Sortnamn Plantor vår Sverige 2016 Plantor vår Multorp 2016 Plantor vår Halland Stafsäter 2016 Rel.tal Plantäthet Vår % Plantäthet Vår % Höstvete Syntetisk mätare 100a* Olivin Ellvis Cubus 95* Hereford 95* Mariboss Frontal Julius Torp 95* Linus Elixer RGT Reform Brons Praktik Norin Rivero (Nord) Fajer Festival Nordh KWS Lili 84* Sådd Multorp, början på oktober
38 Slutsatser Svag övervintring för sorterna Hereford och Torp (Lili) Bra övervintring för sorterna Julius, Mariboss, Praktik, Brons
39 Fusarium i höstvete Försöksupplägg: 1 försök i höstvete, 2 försök i havre och 2 försök i vårvete Företag har bestämt vilka sorter som ska provas Försöken sås i små parceller, smittad ymp placeras ut och sedan bevattnas försöken Prover tas ut och skickas på analys, Elisa test, ledvis Fusarium vårvete Logården sep 2016
40 Resultat höstvete Sorter DON Borgeby Toras Effekt Ellen Elixer Fajer Festival Rockefeller Creator KWS Lili Nordh Rivero RGT Reform Torp 26000
41 Resultat havre Sort DON Logården DON Borgeby Belinda Kerstin Galant Nike Symphony Mirella Poseidon Delfin
42 Resultat vårvete Sort DON ppm Logården DON ppm Borgeby Diskett Oryx Skye WPB08SW WPB08SW Miramis Rohan SW SW
43 L7 150 Sort kväve Höstvete Sorter Ellvis, Reform, Praktik, Torp, Mariboss, Brons, Julius, Norin, Hereford Syfte: Ska vi gödsla sorterna olika? Gödsling Nivå Tidig Normal DC Total A kg N B kg N C kg N D kg N
44 L7 150 Multorp Grästorp Sort Skörd 15 % Protein % Ax/St/m2 Ellvis 6627,5 12, ,25 Reform ,9 406,5 Torp 5572, ,25 Mariboss 7242,5 11, ,5 Praktik ,5 403,75 Brons 6832,5 12,05 424,5 Julius ,95 473,75 Norin 5207,5 13,5 436,25 Hereford 5667,5 11,95 393,25 Sign/LSD ***/410 ***/0,1 Bra övervintring; Ellvis, Reform, Praktik, Brons, Julius Medel: Mariboss Sämre: Torp, Hereford, Norin N-giva kg/ha Skörd 15 % Protein % Ax/St/m ,57 281, ,94 465, ,89 453, ,53 445,8 Sign/LSD ***/750 ***/0,4
45 Grästorp Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Norin Hereford 0 kg, 120 kg, 180 kg, 240 kg och 300 kg
46 L7 150 Grästorp, Kväveskörd kg/ha Ellvis Reform Torp Maribos s Praktik Brons Julius Kvävegiva kg/ha
47 L7-150, 4 försök, alla sorter och alla kvävenivåer Sort Skörd 15 % Protein % Ax/St/m2 Ellvis , ,15 Reform , ,525 Torp , ,35 Mariboss ,79 520,775 Praktik , ,625 Brons , ,075 Julius ,99 458,65 Hereford , ,1 Sign/LSD ***/720 ***/0,7 ***/36,8 Fyra försök (001) Borgeby, Bjärred (002) Jordberga, Klagstorp (002) Klostergården, Vreta Kloster (003) Brunnby gård, Västerås N-giva kg/ha Skörd 15 % Protein % Ax/St/m ,16 420, ,06 456, ,77 473, ,03 478,5 Sign/LSD ***/720 ***/0,7 ***/36,8
48 L försök, skörd 12000, , ,0 Ellvis kg/ha 9000,0 8000,0 7000,0 Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford 6000, kvävenivå
49 L7 150, 4 försök, Proteinhalt 15,00 14,00 13,00 Protein % 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford 7, Kvävenivå kg/ha
50 L försök, kväveskörd Kväveskörd kg/ha Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Kvävestege kg/ha Ellvis
51 L7-150, 4 försök, sorten Praktik ,5 44,4 43,7 42, Skott Ax Tkv
52 L7-150, 4 försök, sorten Julius ,7 47,7 48,3 47, Skott Ax Tkv
53 L7-150, 4 försök, sorten Mariboss ,7 43,6 42, Skott Ax Tkv
54 Praktik 2016 Svagt bestånd på våren, 446 skott Reducerade axanlag till 376 på 120 kgs nivån Hög proteinhalt, låg skörd och medel tkv på ca 43 g Kräver N tidigt för att bygga bestånd då den inte kan kompensera ett dåligt bestånd med hög tkv eller många småax Beroende av ax för att ge skörd, år kan vatten ha varit begränsande
55 Julius 2016 Svagt bestånd på våren, 446 skott Ökat till 473 st ax redan på 180 kgs nivån Bra proteinhalt, hög skörd och extremt hög tkv på ca 48,5 g Kan kompensera ett lite sämre bestånd med hög tkv och många småax. 60 kg N har inte gett fler skott än 45 kg N, kan bero på vattenbrist Bra N effektivitet pga bra protein och hög skörd
56 Mariboss 2016 Ok bestånd på våren, 572 skott Låg proteinhalt, hög skörd och medel tkv i alla gödslingar på ca 43 Avkastar bra vid låg N gödsling men planar sedan ut vid höga N givor. Kompenserar ej med hög tkv och många småax kräver många ax för att avkasta
57 Prel Slutsatser I Multorp hamnade sorterna med sämst övervintring, Torp, Hereford och Norin sämst i kväveeffektivitet Mariboss lyckades avkasta rel bra trots beståndet I fyra försök hade Julius och Praktik högst kväveskörd pga sin proteinhalt Torp lägst, låg proteinhalt och kanske drabbat av lite utvintring
58 L7 426 Sort kväve Maltkorn Sorter Gödsling Propino, RGT Planet, Brioni, KWS Irina, Salome, Bente Nivå Vid sådd Före DC 30 DC Total A 55 (NPK ) = 55 kg N B 100 (NPK ) = 100 kg N C 100 (NPK ) 45 (Axan) = 145 kg N D 100 (NPK ) 45 (Axan) 45 (Ks) = 190 kg N
59 L7-426, 7 försök, alla sorter och alla kvävenivåer Sort Skörd 15 % Protein % Ax/St/m2 Propino , ,15 RGT Planet , ,125 Brioni ,5 694,9 KWS Irina ,5 Salome , ,125 Bente ,05 678,4 Lilla Böslid, Eldsberga Multorp, Grästorp Nyboholm, Furulund Helgegården, Kristianstad Brunnby gård, Västerås Giresta, Örsundsbro Hallfreda, Visby N-giva kg/ha Skörd 15 % Protein % Ax/St/m ,52 597, ,43 697, ,53 782, ,57 839,2
60 L försök, Skörd 9000,0 8000,0 Skörd kg/ha 7000,0 6000,0 5000,0 4000, Kvävenivå kg/ha Propino RGT Planet Brioni KWS Irina Salome Bente
61 L försök, Proteinhalt 14,00 13,00 12,00 11,00 Proteinhalt % 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5, Kvävegiva kg/ha Propino RGT Planet Brioni KWS Irina Salome Bente
62 L försök Kväveskörd Kväveskörd kg/ha Kvävegiva kg/ha RGT Planet Brioni KWS Irina Salome Bente Propino
63 Slutsatser Salome och Planet högst skörd Brioni högst proteinhalt, lägst skörd och därför lägst kväveskörd Ska man ändra sort från Propino till ex Planet måste gödslingen ökas med kg Ska man odla whiskymalt måste gödslingen höjas för att få skörd?
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Kvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Sortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Kvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Kvävebehov hos olika maltkornssorter
Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Kväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Kvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Kväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Vi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Ganska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius
Kvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne
Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20180206 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ämneskommitté Odlingsmaterial
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Sortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Sortförsök i höstvete
Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Sortegenskaper. Höstvete
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka
TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy TABELLER, 2016-12-20 val i ekoloisk odlin 2017 försök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Ekoloiskt höstrå / råveteförsök utanför
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Höstvete. de når marknaden.
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Kombinationen av dåliga etableringsförhållanden och en varm och torr sommar gör att medelavkastningsnivån
Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet., Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons
Sortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Sortförsök i höstvete
Av Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sortförsök i höstvete SAMMANFATTNING Under genomfördes i Skåne fyra sortförsök i höstvete. Antalet sorter som provades
Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Västerås NPK-stege i vårkorn
Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Växjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Markens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Det varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15
Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?
Jordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Två såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.