RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Transkript

1 RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S ALNARP, Sverige Svensk Raps AB, P.O. Box 96, S Alnarp, Sweden SAMMANFATTNING Etableringen av rödklöver för fröproduktion har undersökts i en försöksserie under 3 år. Försöken har varit placerade i södra och mellersta Sverige. Tre olika utsädesmängder,, och och två olika radavstånd, resp, har jämförts med varandra. Under åren har skördats 9 av totalt 12 utlagda försök. Resultaten från 3 försök i Skåne, 2 i Östergötland, 2 i Södermanland och 1 i Västergötland finns med i sammanställningarna. Försöksunderlaget är för litet och antalet försöksår för få för att det ska vara möjligt att dra några entydiga slutsatser. Resultaten visar inte med någon säkerhet på vilken etableringsmetod som är den bästa. Årsmånen har haft större betydelse än beståndets utseende för avkastningsnivån. Skördarna har varierat mellan i genomsnitt 130 och 470 under de tre åren. ABSTRACT How a field with red clover for seed production will be established was investigated in a project for 3 years. Field trials were placed in the south and middle of Sweden. Three different seed rates (, and ) and two row distances ( and ) were compared with each other have 9 trials been harvested. Results from 3 trials from Skåne, 2 from Östergötland, 2 from Södermanland and 1 from Västergötland are presented. The results are few and it is not possible to make a conclusion of which combination is the best. The weather conditions have been more important for the yield than the establishing method. The yields have varied between 130 and 470 under the three years. Key words: Red clover seed ley, Trifolium pratense, row distance, seed rate

2 INLEDNING Rödklöver (Trifolium pratense) är en av de större frögrödorna i svensk vallfröodling. Arealen rödklöver till frö har stadigt ökat de senare åren i Sverige, från ca 1100 hektar i mitten av 1990-talet till drygt 2800 hektar Odlingen består av både diploida och tetraploida sorter. Arealmässigt är tetraploida sorter störst. Avkastningsmässigt har det varit svårare att nå lika hög skörd i de tetraploida sorterna som i de diploida. Medelskörden för tetraploida sorter under de senaste 5 åren är 340 och för diploida sorter 220. Det skiljer alltså drygt 100 i avkastning mellan de båda sorttyperna. Orsaker till skillnaderna kan vara flera. Till exempel har tetraploida sorter större grönmassa än diploida. Blomman i tetraploida sorter har en kronpip som är djupare än i diploida och därför är bina inte lika effektiva i sin pollinering som i diploida sorter. Humlor, som har en längre tunga, klarar pollineringen utmärkt. Humleförekomsten är i många områden ganska låg och finns det då heller inte bisamhällen på fältet eller i närheten blir pollineringen dålig. En försöksserie med olika utsädesmängd och radavstånd startades 1998 i Frö- och Oljeväxtodlarnas regi. Syftet var att studera om man genom att anpassa radavstånd och utsädesmängd kan få ett luftigare bestånd, som ger fler blommor tillgängliga för pollinering. MATERIAL OCH METODER Under åren 1998 till 2000 har lagts ut 12 försök i rödklöver. De har varit placerade i Skåne, Östergötland, Västergötland och Södermanland. Av dessa 12 försök har 9 skördats och 8 ingår i sammanställningar. Tre olika utsädesmängder har kombinerats med två radavstånd. Försöksplanen återges i tabell 1. Rödklöversorten Sara (medelsen tetraploid sort) har såtts i alla försök utom i de som legat i Södermanland där sorten varit Vivi (tetraploid senklöver). Insåningsgrödan har antingen varit havre, korn, vårvete eller vall. Halmen från insåningsgrödan har tagits bort från försöket. Planträkning har gjorts på våren. Tabell 1 Försöksplan OS Rödklöver till frö. Utsädesmängd * radavstånd. Tabel 1 Experimental design 0S Red clover seed production. Seed rate *row distance. Utsädesmängder Radavstånd Seed rate Row distance A B RESULTAT Försöksmaterialet är ganska litet och resultaten pekar inte entydigt åt något håll. Odlingsförhållandena under de tre försöksåren har varit olika. Skörderesultaten varierar mycket mellan åren och har inte visat någon signifikant säkerhet. Detta visar också på svårigheten med rödklöverodling och att få en jämn avkastning mellan åren. Eftersom materialet är relativt litet redovisas samtliga enskilda försök årsvis

3 Första skördeåret 1999 fanns 3 försök att skörda. Ett försök hade kasserats redan på hösten pga att insåningsgrödan, som var havre, fick mycket kraftig liggbildning och insådden blev skadad. Endast resultat från två försök, Östergötland och Skåne, ingår i sammanställningar. Medelskörden blev 470 kg rödklöverfrö/ha för de två försöksplatserna. Försöket i Skåne har högst skördenivå, med en medelskörd på 530. I Östergötland var medelskörden 407. På båda försöksplatserna har den högsta utsädesmängden (6 ) och radavståndet gett högst skörd. I båda försöken har radavståndet gett högre avkastning än oavsett utsädesmängd. Skörderesultat från de två enskilda försöken redovisas i figur 1. Figur 1. Avkastning av rödklöver, kg frö/ha. 2 försök 1999 Figure 1 Yield level, red clover seed,. 2 trials E-län M-län År 2000 har skördats 3 försök av 4. År 2000 var det stora problem med fröskörden i västra Sverige och försöket i Västergötland skördades inte pga av riklig nederbörd. I genomsnitt blev skörden 210. De tre försök som skördats har legat i Södermanland, Östergötland och Skåne. Även detta år har Skåneförsöket gett högst avkastning. Skillnaderna i försöket mellan de olika utsädesmängderna och radavstånden är dock mycket liten. Det skiljer endast ca 20 kg mellan högsta och lägsta skörd. I figur 2 återfinns skörderesultaten för försöken Som framgår av figuren var skördenivån i försöket i Östergötland mycket låg. Försöket hade utvecklats väl, men dåligt väder med regn och kyla under blomningen gjorde att pollineringen blev mycket dålig. Försöket i Södermanland har avkastat i genomsnitt 208. Högst skörd har lägst utsädesmängd ( ) vid radavstånd gett

4 Figur 2. Skörd av rödklöver, kg frö/ha. 3 försök 2000 Figure 2 Yield level, red clover seed,. 3 trials D-län E-län M-län 0 År 2001 har skördats 3 försök av 4. Försöken har legat i Södermanland, Skåne och Västergötland. Försöket i Östergötland kasserades före skörd pga allt för riklig ogräsförekomst. För de tre försöken i genomsnitt har avkastningen blivit 130. Hösten 2001 var mycket nederbördsrik i södra Sverige och försöket i Skåne är inte skördat förrän i slutet av september. En hel del frö har troligen drösat vid denna tidpunkt. Därav den, för Skåne, låga medelskörden på 118. Skillnaden mellan högst och lägst skörd är, liksom år 2000, endast 20. Försöket i Södermanland har i genomsnitt avkastat 149 och har detta år gett högst skörd vid högsta utsädesmängden på 6 och radavståndet är första året försöket i Västergötland har skördats. Avkastningsnivån i försöket var i medeltal 124. Inte heller i detta försök var skillnaderna i avkastning mellan de olika försöksleden stor, 115 ( kg utsm och 24 cm radavst) var lägsta skörden och 132 var högsta ( kg utsm och radavst)

5 Figur 3. Skörd av rödklöver, kg frö/ha. 3 försök 2001 Figure 3 Yield level, red clover seed,. 3 trials D-län M-län P-län 0 Plantantal Planträkningarna i enskilda försöken har visat att de olika åren har plantantalet varit ganska olika. Detta beroende på hur väl etableringen lyckats och hur kraftig insåningsgrödan varit och hur detta har skuggat klöverplantorna. I tabell 2 visas de tre årens plantantal i medeltal. Det går inte att se något säkert samband mellan plantantal och skördenivå. I de skånska försöken har plantantalet under alla tre åren varit lägre än i de övriga. Tabell 2 Plantantal på våren (plantor/m2) Tabel 1 Plants of red clover in spring (plants/m2) Försöksled 1999 Plantor/m Plantor/m Plantor/m2, , , I odlingsrekommendationer talar vi om att ca 50 plantor/m2 är ett lagom bestånd. I försöken har vi inte kunnat visa detta, utan vissa år har ca 30 plantor gett högst skörd och vissa över 100 plantor

6 DISKUSSION Det är svårt att i fröodlingar av rödklöver få en jämn och hög avkastningsnivå mellan åren. Speciellt gäller detta tetraploida sorter där vi tror att deras betydligt större bladmassa, i jämförelse med diploida sorter, har påverkat fröavkastningen negativt i framförallt Mellansverige. Tanken med försöksserien var att försöka visa om man genom att sänka utsädesmängden från till och eventuellt öka radavståndet till, skulle kunna få ett glesare och luftigare bestånd med mindre bladmassa. Detta skulle ge pollinatörerna bättre möjlighet att besöka flera blommor per planta. Försöksunderlaget har efter tre år visat sig vara för litet, för att dra några säkra slutsatser. Årsmånen under de tre åren har betytt mer för avkastningen än själva beståndsetableringen. Vi kan konstatera att under förutsättning att ett jämnt plantbestånd etablerats, kan avkastningen bli hög även med ett fåtal plantor, mindre än 30 plantor har ett år gett över 500 i fröskörd. Vädret under blomningen och skörd är nog den enskilda faktor, som är av störst betydelse för avkastningsnivån. För att bin och humlor ska flyga ut i odlingen under blomningsperioden, krävs minst 20 C och samtidigt tillräckligt hög luftfuktighet för att det ska bildas nektar i blomman. De år det varit kallt och regnigt under blomningen, har ett mindre antal pollinatörer funnits i odlingen och då har avkastningen också blivit låg. Även väderleken under hösten vid skördetidpunkten är av betydelse för skörderesultatet. Vid mycket regn i den mogna klövern har det svårt att torka upp i beståndet och risken för groningsskador ökar. Dessutom är det svårt att utföra tröskningen på ett bra sätt i ett klöverbestånd som är fuktigt och blött i botten. Risken för att en hel del frö drösar av är stor