Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden"

Transkript

1 Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap Alnarp. Inledning Medelskörden i Sverige ligger under den som man kan ta på andra platser i Europa. Det tycks vara lättare att nå höga skördenivåer av höstraps i Tyskland än i Sverige. Rapsen växer och sätter nya skott så länge inte tillräckligt många skidor bildas i förhållande till de miljöresurser (ljus, kväve, vatten osv) som är tillgängliga. Skördebildningen är därför ganska komplicerad. Skörden formas av: fröets tusenkornvikt, antal frön per skida, antal skidor per skott antal skott per planta och antalet plantor / m. Planttätheten kan vi ju till stor del reglera och den bestämmer en del av de övriga faktorerna. Antalet skidor per planta bestäms av förhållandena tidigt på våren, t ex tillgången på kväve och vatten, liksom väderleken. Under och efter blomningen aborterar många frön i skidorna, mycket som ett svar på hur stor bladyta som kan understödja de unga skidornas behov av assimilat, vilket också indirekt är beroende av hur mycket ljus som kan tränga ner i beståndet, speciellt under blomningen. Antalet skott per planta bestäms till stor del av tillväxtförhållandena på hösten. Det är svårt att optimera dessa samband, ibland därför att olika strategier passar olika bra i olika miljöer. Försök i både Sverige och andra delar av Europa antyder att en planttäthet om ca 4 plantor/m ger den högsta skörden, mycket därför att den tillåter en stark höstutveckling, med minst 8 blad per planta och en stamdiameter på minst 8 mm, vilket ger många skidor och kraftiga plantor som inte lätt lägger sig och vars rotsystem är stort och kan motstå vårfroster och ge en snabb och stark tillväxt på våren. Efter tyska undersökningar kräver detta minst 7 daggrader (1 blad vid 8 D ; bas ) från uppkomst. Daggradsbehovet för perioden sådd till uppkomst är mer varierande, men behöver kring 8 daggrader och bestäms också starkt av tillgången på markfukt, dvs på väder och såbäddsberedning. En bra höstutveckling beror alltså på utsädesmängd, såtidpunkt, sort och delvis på kvävetillgången i marken. Vid de tidiga såtidpunkter som blir aktuella här är kvävetillgången som regel inget problem eftersom mineraliseringen i augusti och början av september är stor. I Frankrike är det t ex inte tillåtet att ge kväve till höstraps på hösten, men där är hösten ännu längre och mineraliseringen ännu större. Kanske behövs en kvävegiva i Sverige för att få en bra höstutveckling. Storleken vet vi inte idag inte heller när den skall tillföras. Vid ca 5 daggrader efter uppkomst börjar höstrapsplantorna att sträcka, vilket knappast är önskvärt eftersom det kan äventyra övervintringen. Sträckningen är också beroende av sort (alla sorter är inte lika benägna att sträcka), kvävetillgång och planttäthet. Under ca 35 plantor/m är sträckningen mycket svag. Finns det risk för sträckningstillväxt på hösten så borde det finnas möjlighet till tillväxtreglering, som då optimalt skall sättas in mellan 4-6 blad (annars måste dosen höjas ganska mycket). De aktuella preparaten bland triazolerna (Juventus, Folicur och Caramba) liksom Modus är inte registrerade i Sverige för detta ändamål ännu. Vi har under en serie år med start hösten 1 i fältförsök försökt belysa etableringens förutsättningar, med tonvikt på vad som skapar vissa plantegenskaper under hösten och hur detta relaterar till skördeutbytet nästa år. Förhållandena på våren har i huvudsak inte reglerats utan lämnats till försökspatrullernas avgörande.

2 Material och metoder Totalt har 18 fältförsök genomförts. Två försök kasserades på hösten och tre skördades inte p g a stora utvintringsskador. Försöken har varit antingen randomiserade fältförsök med 3 eller 4 upprepningar eller split-plot försök. Vi har varierat såtidpunkt, tyvärr inte så mycket som vi velat, planttäthet och användningen av tillväxtregulatorer. Leden har under några år legat i rutor med såväl traditionell som reducerad jordbearbetning. Runt den förste november har vi gjort en karaktärisering av plantornas utveckling bestående av: planttäthet, antal blad per planta, torrvikt av ovanjordiska delar (under senare år rot och blad), tillväxtpunktens höjd samt rothalsdiameter. Det sista försöksåret har dessa mätningar också gjorts under september och oktober. Avläsningatekniken beskrivs i bilaga 1. Skördar har mätts på traditionellt sätt. Materialet har bl a bearbetats med regressionsanalys för att beskriva samband mellan invintringskaraktärer och skörd. Såtidpunktens betydelse för plantornas utveckling före invintring har beskrivits med daggradssummor mellan sådd och provtagningen på hösten. Tabell 1. Daggrader (bas 4,5 oc) under höstmånader. Senare delen av augusti har ca halva daggradssumman av augusti. Medeltal under 1-5 år för Borgeby. Månad augusti september oktober november december Daggrader Temperaturdata har tagits från Lantmet stationer inom försöksområdet, i första hand Borgeby, men i ett par fall när data saknades här, också från Svalöv. Daggradssummorna har beräknats med 4,5 o C som bas. Tabell. Försöksplatser. Fröskörden (9%) avser högsta uppnådda i försöket. Plats År Förfrukt Planttäthet våren Över vintr. % Sådd 1 Sådd Fröskörd dt/ha Lönnstorp, Alnarp Vårkorn aug 31 aug 33,5 Nytofta, Skivarp Vårkorn aug 3 sept 36,9 Borgeby Kons ärt aug 31 aug 43,8 Svalöv Kasserat Lönnstorp, Alnarp 3 Vårkorn aug 3 aug 46,1 Gödstorp, Mörarp 3 Vårkorn aug 9 aug 3,6 Borgeby 3 Vårkorn aug 3 aug 46,9 Örsjöhill, Skurup 3 Vårkorn aug 3 sept Ej skörd Lönnstorp, Alnarp 4 Vårkorn aug 9 aug 48, Tosterup, Tomelilla 4 Vårkorn aug 3 sept 39, Gödstorp, Mörarp 4 Vårkorn - 13 aug 9 aug Ej skörd Ellinge, Eslöv 4 Höstråg - 1 aug 5 sept Ej skörd Torsjö, Skurup 4 Vårkorn aug 8 aug 33,5 Lönnstorp, Alnarp 5 Vårkorn aug - 51,4 Gärdsnäs, 5 Kasserat Lönnstorp, Alnarp 6 Vårkorn aug 45,1 Black, Alnarp 6 Vårkorn aug 4, Tingberga, 6 Vårkorn sept 48,1

3 Försöken har genererat mycket data som organiserats i en databas, som innehåller 11 ledmedeltal. Här redovisas främst effekter av etableringsförhållanden på skörden. Radavståndet har i samtliga försök varit kort och sorten har varit Banjo utom i Örsjöhill och Nytofta (Stratus) och Lönnstorp (Artus). Vårkorn har nästan alltid varit förfrukt och försöken har legat på moränlättlera, i några fall på leriga mojordar och sandjord med lerhalter mellan 1 och 5%. Övervintringen har varit mer beroende av plats och år än av planttätheten och varierat mellan 67 och 94 %. Resultat och diskussion Skördar Skördenivån i försöken redovisas i tab. och varierar mellan 3 och 5 ton frö/ha. Tusenkornvikten är mer variabel än vad man ofta räknar med och antagligen en känslig mätare på tillväxtförhållandena efter blomning (fig. 1). Man skulle förvänta sig en mindre variation speciellt med tanke på att nästan alla försök legat i sorten Banjo Ant led 4 4,- 4,19 4,- 4,39 4,4-4,59 4,6-4,79 4,8-4,99 5,- 5,19 5,- 5,39 5,4-5,59 5,6-5,79 5,8-5,99 Tusenkornvikt Figur 1. Fördelning av tusenkornvikter i skördarna från försökens olika ledmedeltal Under sommaren 5 gjorde vi en särskild undersökning av skidantal, tusenkornvikt mm i de 4 led, som då ingick i det enda försöket det året, placerat på Lönnstorp, Alnarp (tab. 3). Tabell 3. Skördeparametrar i försöket 4/5, Lönnstorp, Alnarp, 63 plantor/ m på våren, obetydlig förekomst av rapsbagge, skidgallmygga och stamminerare. Skördeberäkning genom antal plantor/m * (skidor på toppskott + sidoskott * skidor på 3:e sidoskott) * antal frö per skida * tkv / 1 i ton per ha. Kursiv: uppmätta värden på 8 slumpmässigt uttagna plantor ca -3 veckor efter blomning utom fröskörd och tusenkornvikt Fröskörd, Skidor Skidor på Antal Antal frö Tkv Beräknad ton/ha, på topp 3e sido- sidoskott per skida skörd, (9%) skott per skottet per per planta ton/ha m m 4,9 3,6 1,8 6 3,6 5,4 1, Om man skulle förutsätta att det finns lika mänga skidor på alla sidoskott, skulle skörden bli 1 ton. Alla faktorer utom antalet skidor på sidoskotten är slumpmässigt mätta. För att komma

4 ner i verklig skörd, måste vi anta ett genomsnitt på 7, skidor per sidoskott, vilket är orimligt lågt. Om vi sänker antalet frön per skida till 15 så kan vi tillåta skidor per sidoskott. Man får därför anta att skidor eller frön aborterar i betydande omfattning mellan blomning och skörd. De faktorer som bestämmer detta har vi idag inte en fullständig bild av. När vi som i denna undersökning studerar etablering och höstförhållandens inverkan på skörden får vi därför räkna med en mycket betydande variation. Råfettskörden verkar vara maximal mellan 3 och 6 plantor per m på våren (fig. ), vilket bekräftar de tidigare observerade optimala planttätheterna på ca 4 plantor / m. 5 Råfettskörd Plantor/m, våren Figur. Råfettskörd vid olika planttätheter efter övervintring R =, Rothalsdiameter Antal blad Figur 3. Rothalsdiameter vid olika antal blad i början av november.

5 Plantornas utseende i november De uppmätta egenskaperna som uppmätts i november före invintringen är av naturliga skäl korrelerade eftersom de i princip styrs av samma förhållanden. Rothalsdiametern är en faktor som är lätt att mäta och som visar goda samband med t ex antalet blad (fig. 3) alternativt torrsubstans av ovanjordiska delar per m eller rottorrsubstansen (fig. 4). Som synes är sambanden inte linjära utan ökningen är störst efter det att plantorna fått etablera sig. Det innebär att den tid som plantorna kan utnyttja för tillväxt på hösten är viktig och starkt avgörande för plantornas storlek. Det är först när rothalsdiametern kommer upp i ca 5 mm som tillväxten hos roten ökar kraftigt och en stor och djupgående pålrot utvecklas. 3,5 3,5 Ts g/rot 1,5 1, Rothalsdiameter Figur 4. Torrsubstansvikt för roten vid olika rothalsdiametrar (endast 6) blad/planta Plantor m hösten Figur 5. Antal blad per planta som funktion av planttätheten

6 Antalet blad är även beroende av planttätheten (fig. 5) vilket man kan vänta och som gör det nödvändigt att beakta planttätheten också vid analysen av andra faktorer. Såtidpunktens betydelse för plantutvecklingen på hösten Rothalsdiameter R =, DD Figur 6. Rothalsdiametern som funktion av antalet daggrader mellan sådd och provtagning på hösten (bas 4,5) Antal blad/planta R =, DD Figur 7. Antalet blad som funktion av daggrader mellan sådd och provtagning på hösten (bas 4,5)

7 Rothalsdiametern ökar med ökande antal daggrader och når 8 mm redan vid 55 daggrader (DD) (fig. 6) eller ungefär när risken för att plantorna skall börja sträcka anses föreligga (Schulz, R Möglichkeiten zur Vermeidung einer vorzeitigen Sproβstrechung. Raps 16) På samma sätt är antalet blad på plantorna och därmed antalet möjliga sidoskott av första ordningen också beroende av daggradsantalet på hösten (fig. 7). Sträckningstillväxtens start på hösten är starkt beroende av planttätheten (fig. 8). I tätare bestånd börjar sträckningstillväxten bli kraftig vid 45 5 DD. 6 5 Tillväxtpunktens höjd, mm 4 3 <55 pl/m >55 pl/m DD Figur 8. Tillväxtpunktens höjd, mm som funktion av antalet daggrader från sådd till provtagning. Skördens beroende av etableringsförhållandena på hösten. Det finns ett samband mellan flera av plantornas egenskaper i november och råfettskörden. 5 Råfettskörd 15 1 R =, Antal blad Figur 9. Antal blad på plantorna i början av november och råfettskörden, kg/ha.

8 Både antalet blad (fig. 9; liksom torrsubstansen av de ovanjordiska delarna) och rothalsdiametern (fig. 1) uppvisar samband med råfettskörden. Råfettskörden tycks oberoende av om fältet plöjts före sådd och av planttätheten när en skattning görs genom rothalsdiametern. Råfettskörden förefaller öka upp till 8-9 mm rothalsdiameter, på samma sätt som skörden också verkar öka upp till 8-9 blad per planta vid invintring. 5 Råfettskörd, kg/ha < 55 pl/m >55 pl/m Rothalsdiameter, mm Figur 1. Råfettskörden, kg/ha, som funktion av rothalsdiametern, mm, vid invintringen Stora plantor som har hunnit lagra in mycket näring under hösten har de största förutsättningarna att producera en hög skörd.. Det vore därför önskvärt med försök som belyste olika kvävenivåer på hösten. Sannolikt finns det tillräckligt med kväve i marken under augusti, medan det möjligen i vissa fall kan behövas ett tillskot under senare delen av september. En rel. låg planttäthet och en tidig såtidpunkt, avpassad till det förväntade antalet daggrader från såtidpunkt till början av november är förutsättningar för ett högt skördeutbyte. Vid sådd måste odlaren ofta öka utsädesmängden för att kompensera för ett förväntat plantbortfall orsakat av såteknik, strukturproblem, sniglar, väderlek m m. Dessa förluster i plantantal kan vara högst betydande och varierar så kraftigt att det i praktiken är omöjligt att fastställa en utsädesmängd, åtminstone vid vissa såtekniker, t ex den s k Vemmerlövsmetoden. Detta kan medföra att planttätheten blir högre än den egentligen avsedda vilket inte är optimalt. Det medför ofta också ett behov av tillväxtreglering som inte finns vid planttätheter under ca 4 plantor/m. En såteknik som i högre grad än idag ger en planttäthet som kan förutsägas, är mycket önskvärd. Planttätheten och rothalsdiametern vid invintring är bra mätare på beståndets avkastningsförmåga och lättare att mäta än bladantal och torrsubstans. Föreliggande undersökning stärker den i Tyskland ofta använda tumregeln att plantorna skall ha minst 8 blad och minst 8 mm rothals vid invintring, samt odlas i bestånd som hellre får vara lite

9 tunnare än 4 plantor/m än tvärtom. För svenska förhållanden är det senare kanske lika viktigt som 8-8 regeln eftersom det säkrar en bra övervintring. Alnarp den 7 juni Christer Nilsson

10 Bilaga 1. Avläsning av växtegenskaper på hösten. Antalet blad räknas och antalet blad av en viss storlek bedömts efter en tregradig skala (1,, 3) enlig skalan nedan (skalan på bilderna är cm). p j Tillväxtpunktens höjd Rothalsdiameter Små blad = 1 Mellanstora blad =

11 Fullt utbildade = 3

Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter

Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens

Läs mer

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha Tidningen Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Enkla regler/ komplicerat upplägg 40

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion

Läs mer

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Sådd i höstetablerad kam

Sådd i höstetablerad kam Sådd i höstetablerad kam 2007 2007-1-2-207 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

STUDIER AV SVAGA OCH KRAFTIGA HÖSTRAPSBESTÅND I SKÅNE

STUDIER AV SVAGA OCH KRAFTIGA HÖSTRAPSBESTÅND I SKÅNE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet STUDIER AV SVAGA OCH KRAFTIGA HÖSTRAPSBESTÅND I SKÅNE 2006-2007 STUDIES OF WEAK AND VIGOROUS PLANT STAND OF WINTER OILSEED RAPE IN SKÅNE 2006-2007 Kristian Sturesson

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Förfrukter till sockerbetor 2000

Förfrukter till sockerbetor 2000 Förfrukter till sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.

Läs mer

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) . Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig. ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Lena Engström, Börje Lindén, Johan Roland. Rapport 7 Report 7 Skara 2000 ISSN ISBN

Lena Engström, Börje Lindén, Johan Roland. Rapport 7 Report 7 Skara 2000 ISSN ISBN - Inverkan av såtid och ogräsbekämpning på övervintring, skörd och kvävehushållning Winter oilseed rape in central Sweden - effects of sowing time and herbicide use on winter survival, yield and nitrogen

Läs mer

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och

Läs mer

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Odlingsbeskrivning för industrihampa Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003

Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003 Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003 Sammanfattning Fem försöksserier med ogräsbekämpning har genomförts i Skåneförsökens regi 2003. I försöksserie L5-2424 åkerven- och örtogräsbekämpning, genomfördes

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Kvävegödsling till höstraps

Kvävegödsling till höstraps Kvävegödsling till höstraps av Nils Yngveson, HIR-Malmöhus grödans kvävebehov bestäms av den förväntade skörden. Skörden bedöms utifrån tidigare erfarenheter från fältet och den aktuella grödans bestånd.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter Slutrapport Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter en enkätstudie med lantbrukare i södra och mellersta Sverige 2010-2011 Jonas Gustavsson, Anna Redner HS Konsult AB, Örebro Finansierad av Jordbruksverket

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella

Läs mer

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som

Läs mer

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer