3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Transkript

1 Europeiska jordbrukfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar I landbygdsområden Redovisning av projektstöd 3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

2 Rapport Rotröta hos rödklöver- dokumentation av delvis resistent sortmaterial Deltagande län: Örebro och Östergötland. Syfte Allmän rotröta på rödklöver orsakas av flera markbundna svampar, främst ur släktet Fusarium, och är en viktig orsak till att klöverandelen snabbt sjunker. Det dokumentationsprojekt som genomförts 23 i tre län och i sju län där förekomsten av rotröta undersökts visar på en allmän utbredning och på mycket kraftiga skador (Wallenhammar et al. 25). De undersökta vallarna har i allmänhet dålig uthållighet vilket leder till dyra nyetableringskostnader för lantbrukaren. En väg att minska på sjukdomstrycket kan vara att odla sorter med viss resistens. Detta sortmaterial har i regel en svag fröproduktion och ingår endast i begränsad omfattning i dagens vallfröblandningar. Vi vill med denna demonstrationsodling visa uthålligheten hos olika utvalda sorter av nordisk härkomst i naturligt infekterad jord. Vi vill ge landets ekologiska odlare av rödklöver till foder möjlighet till att förbättra odlingssäkerheten och uthålligheten i slåttervallarna. Omfattning Projektet genomfördes som en demonstrationsodling. I samarbete med har sorter som visat resistensegenskaper i växthustest utvalts och jämförs med Fanny. Dessa har kompletterats med sorter från Norge och Estland. Totalt har rutor med sju olika sorter anlagts under 25 (se bifogade fältkort) på sju platser fördelade över de deltagande länen. Beståndsetableringen har varit god, och bedömdes vara mellan 9 och av fullgott bestånd. Förekomsten av rotröta dokumenterades rutvis på 2 enligt Wallenhammar et al. 25. Under 26 skördades klövern vid två tidpunkter (materialet bortfördes). Under 27 upprepades samma åtgärder som 26.

3 Resultat 2 Angrepp av klöverröta, yttre respektive inre skador, redovisas som angripna och sjukdomsindex () i tabellbilaga 1. Sjukdomsindex presenteras också i figur 1-2. Sjukdomsindex, yttre skador Örebro 4 Östergötland 3 2 Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Figur 1. Rotröta (sjukdomsindex, ). Yttre skador, sort- och platsvis 26. Sjukdomsindex, inre skador Örebro Östergötland 2 Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Figur 2. Rotröta (sjukdomsindex, ). Inre skador, sort- och platsvis 26.

4 Plantorna i Örebro hade genomgående högre sjukdomsindex i jämförelse med Östergötland, förutom Ares som hade ett lägre inre sjukdomsindex i Örebro (Fig 1 och 2). En jämförelse mellan arterna visar att i Östergötland klarade sig Fanny och Vivi sig bäst med lägsta yttre och inre sjukdomsindex (Fig 1 och 2). I Örebro hade Ares de lägsta värdena, även Fanny hade relativt låga sjukdomsindex (Fig 1 och 2). Yttre sjukdomsindex, Östergötland Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Fig 3. Yttre sjukdomsindex i olika sorter rödklöver år 26, 27 och värdet av de två åren i Östergötland. Inre sjukdomsindex, Östergötland Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Fig 4. Inre sjukdomsindex i olika rödklöver år 26, 27 och värdet av de två åren i Östergötland.

5 Yttre sjukdomsindex, Örebro Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Figur 5. Yttre sjukdomsindex i olika rödklöver år 26, 27 och värdet av de två åren i Örebro. Inre sjukdomsindex, Örebro Fanny Vivi Ares RK 17 Lea Figur 6. Inre sjukdomsindex i olika rödklöver år 26, 27 och värdet av de två åren i Örebro. År 27 ökade sjukdomsindex i de flesta fall (Fig 3-6), endast Vivi i Östergötland hade en liten minskning av yttre sjukdomsindex (Fig 3). Små skillnader mellan åren fanns också i Östergötland för RK 17 för yttre sjukdomsindex och Fanny för inre sjukdomsindex. I Örebro hade både inre och yttre sjukdomsindex ökat markant mellan 26 och 27 för alla sorter. Den sort som hade ökat minst i Örebro var Ares (Fig 5 och 6).

6 Det sammanlagda värdet över de två åren visar i Östergötland att för yttre sjukdomsindex hade Ares, Vivi, Fanny och Lea det lägsta värdet (ca 4, Fig 3). För inre sjukdomsindex i Östergötland hade Vivi lägst värde (ca 27, Fig 4). I Örebro hade Fanny och Lea det lägsta värdet för yttre sjukdomsindex (ca 4, Fig 5) och för inre sjukdomsindex hade Fanny och Vivi lägst (ca 31, Fig 6), tätt följd av Ares (ca 33) och RK 17 (ca 33). De slutsatser vi kan dra av detta projekt är att alla testade rödklöversorter infekterades av rotröta och att na i huvudsak var mer infekterade det andra året än det första, vilket också överensstämmer med tidigare undersökningar (Wallenhammar et al., 25) Fanny, Vivi, Ares och Lea var de sorter som över båda åren hade lägst inre och yttre sjukdomsindex. Därmed visade de norska och den estniska sorten inte några förbättrade egenskaper jämfört med det svenska sortmaterialet. Någon skillnad i sjukdomsangrepp mellan de svenska sorterna kan inte utläsas. Referenser Wallenhammar, A-C, Adolfsson, E., Engström, M., Lundmark, S., Roempke, G. och Ståhl, P. 25. Field Surveys of Fusarium Root Rot in Organic Red Clover leys. NJF Seminar 369. Organic Farming for a New Millenium, Alnarp, Sweden,15-17 Juni Bilagor: Bilaga 1 Tabell1 Bilaga 2 Fältkort Örebro Ann-Charlotte Wallenhammar

7 Bilaga 1. Tabell 1. Rotröta, yttre skador. Östergötland och Örebro. Östergötland Örebro Försöksled Angripna Angripna Fanny 48 6 Vivi Ares RK Lea Tabell 2. Rotröta, inre skador. Östergötland och Örebro. Östergötland Örebro Försöksled Angripna Angripna Fanny Vivi Ares RK Lea