Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Transkript

1 Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik

2 Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd Timotej och ängssvingel etableras normalt på våren med korn eller vårvete som skyddsgröda. Vad har tidigare undersökningar visat?

3 Äldre försök med etablering av timotej Såtidpunkter i timotej med och utan skyddsgröda. Hellerud (59,6 o N). - Skyddsgröda: 2-rads vårkorn (utsädesmängd 170 kg/ha) Frøavling (kg/ha) Med Uten Uten Uten Uten Uten (24/4) (26/4) (22/7) (1/8) (20/8) (20/9) 1. engår 2. engår Etter Hillestad, 1978 Med / uten dekkvekst (sådato) Timotej kan etableras med skyddsgröda uten att fröskörden året efter reduceras nämdvärd. Etablering i renbestånd på sensommaren/hösten (t ex efter en tidig skördad förfrukt) kan utföras fram till mitten av augusti (Sørøst-Norge).

4 Äldre försök med etablering av ängssvingel Såtidpunkter i ängssvingel med och utan skyddsgröda. Hellerud (59,6 o N). - Skyddsgröda: 2-rads vårkorn (utsädesmängd: 170 kg/ha) kg/ha) Fr røavling ( engår 2. engår Med (6/5) Uten (6/5) Uten (15/6) Uten (2/7) Uten (21/7) Uten (20/8) Uten (19/8) Med / uten dekkvekst (sådato) Etter Hillestad, 1978 Kraftig skördeminskning första fröskördeåret vid etablering med skyddsgröda jämfört med etablering i renbestånd Andra fröskördeåret finns ingen negativ effekt av skyddsgrödan Sådd i renbestånd går bra fram til mitten /slutet av juli (Sørøst-Norge).

5 Användning av skyddsgröda är oftast en ekonomisk fråga Lönsamhet (totalt värde av spannmål insåningsåret + ängssvingelfrö 1 fröskördeår) vid olika utsädesmängder i skyddsgrödan, Landvik ( ) Total in nntekt (kr/ /ha) Uten dekkvekst Såmengde av dekkveksten k (kg/ha) Dekkvekst Bygg Hvete Etter Jonassen, 1994 Även om fröskörden reduceras första fröskördeåret är den totala lönsamheten (värdet av spannmål och frö) bäst vid etablering med skyddsgröda. Mot bakgrund av försöksresultaten har det i Norge rekommenderats att använda låga utsädesmängder i skyddsgrödan (ca 100 kg/ha i korn eller 150 kg/ha i vårvete) -dvs % av normal utsädesmängd % av normal utsädesmängd. Skyddsgrödans utsädesmängd har normalt större betydelse än radavståndet för fröodlingen året efter.

6 Rekommendationerna bygger på erfarenheter med äldre spannmålssorter. De senare åren har det kommit sorter som är kortare och mer stråstyva än de äldre sorterna. Ny forsøksserie: Utvärdering av olika sorter av vårkorn och vårvete som skyddsgröda vid etablering av ängssvingel Vi vill undersöka vilka sorter av korn och vårvete, etablerade med olika utsädesmängder, som fungerar bäst som skyddsgröda vid fröodling av ängssvingel.

7 FÖRSÖKSPLAN: Faktor 1: Sorter av korn och vårvete 1. Iver tvåradskorn 2. Annabell tvåradskorn 3. Edel sexradskorn 4. Bjarne vårvete 5. Zebra vårvete 6. Bastian vårvete Faktor 2. Utsädesmängd av skyddsgrödan A. Normal utsädesmängd av korn (380 grobara kärnor/m²) och vårvete (560 grobara kärnor/ m 2 ) B. Reducerad utsädesmängd av korn och vete (- 30%)

8 Tusenkornvikt (g) och utsädesmängd (kg/ha) som användes för att uppnå önskad antal grobara kärnor/m² vid normal och reducerad utsädesmängd i olika sorter av korn och vårvete. Skyddsgröda Tusenkorn- Normal Reduserad vikt, g utsädesmängd 1), utsädesmängd 2), kg/ha kg/ha Korn Annabell Korn Edel Korn Iver Vårvete Bjarne Vårvete Zebra Vårvete Bastian ) Normal utsädesmängd av korn (380 grobara kärnor/m²) och vårvete (560 grobara kärnor/ m 2 ), justerad för 95% grobarhet 2) Reducerad utsädesmängd av korn (260 grobara kärnor/ m 2 ) och vårvete (390 grobara kärnor/ m 2 ), justerad för 95% groba

9 Försöksplatser: Totalt 6 försöksfält med ängssvingelsorterna Fure (4 fält) och Norild (2 fält). Utsädesmängden ä d i ängssvingel var 7-8 kg/ha Hedmark, Østfold, 2 felt Telemark, Aust-Agder, 2 felt Försöken behandlades enligt normal odlarpraxis

10 RESULTAT

11 Ljus till insådden: På Landvik genomförde man insåningsåret ljusmätningar direkt över skyddsgrödan samt på två ställen nere i beståndet, vid plantbasis och på nivå med ängssvingelns blad beroende av dessas utveckling (höjd: cm över backen).

12 Ljus till insådden: Landvik, vekstsesongen 2008 % lys sgjennom mtrengnin ng % ly ysgjennom mtrengnin ng Ved plantebasis -full såmengde Ved plantebasis -bygg Ved plantebasis -hvete Ved plantebasis -redusert såmengde cm over plantebasis -bygg cm over pl.basis -full såmengde cm over plantebasis -hvete cm over pl.basis -redusert såmengde Vetesorterna slapp ner mer ljus än kornsorterna. Vetesorterna slapp ner mer ljus än kornsorterna. Utsädesmängden hade liten betydelse för ljusgenomträngningen

13 Strålängd/liggsäd (skyddsgröda) Kornsort: Strålängd 1), cm Vetesort: Strålengde 1), cm Annabell 66 Bastian 72 Edel 76 Bjarne 72 Iver 66 Zebra 81 P% <1 P% <1 LSD 5% 4 LSD 5% 6 1) Medel av alla sex fält Edel hade längst strå av kornsorterna. Zebra hade längst strå av vetesorterna. Utsädesmängden påverkade inte strålängden signifikant Ingen liggsäd av betydelse i skyddsgrödan Zebra Bastian

14 Skörd: Huvudeffekt av sort och utsädesmängd av korn: Kornskörd Fröskörd (6 fält) 1. År (6 fält) 2. År (4 fält) Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Annabell Edel Iver P% 5 LSD 5% > >20 - Normal utsädesmgd Reducerad uts.mgd. P% > Annabell gav högst spannmålsskörd. Inga signifikanta sortskillnader fröskördeåren. Använd inte 6-radskorn (t ex Edel) vid etablering av frövallar. Reducerad utsädesmängd gav lägst kornskörd, men ökade fröskörden 2 % i förstaårsvallen

15 Skörd: Huvudeffekt av sort och utsädesmängd av vårvete: Veteskörd Fröskörd (6 fält) 1. År (6 fält) 2. År (4 fält) Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Bastian Bjarne Zebra P% 4 LSD 5% > Normal utsädesmgd Reducerad uts.mgd. P% < Bastian gav sämst skörd insåningsåret. Inga signifikanta sortskillnader i frövallen. Reducerad utsädesmängd gav lägst veteskörd, men ökade fröskörden 3 % i förstaårsvallen

16 Lönsamhetsberäkning Inn ntekt, gj.legg gsår + 1. og 2. engår, kr/h ha Annabell Edel Iver Bastian Bjarne Zebra Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Såmengde av dekkveksten Små forskjeller i økonomiske resultat mellom engsvingel- gjenlegg etablert med ulike sorter av bygg og vårhvete som dekkvekst! Korn Frø, engår 1 Frø, engår 2 I medel för olika utsädesmängder var Annabell-korn bäst följd av vårvetesorterna Bjarne og Zebra I Edel-korn och vårvetesortene Bastian och Bjarne hade utsädesmängden liten effekt på den totala inkomsten insåningsåret och de två fröskördeåren. Försöksleden med Annabell-korn och Zebra-vårvete gav bäst ekonomiskt resultat vid reducerad utsädesmängd, medan Iver-korn gav bäst resultat med normal utsädesmängd

17 Slutsats: Flera sorter av korn och vårvete fungerar bra som skyddsgröda för ängssvingel. Bäst resultat uppnåddes med insådd i kornsorten Annabell och vårvetesorterna Bjarne och Zebra. 30 % reducerad utsädesmängd i skyddsgrödan gav i dessa försök en överraskande liten ökning av fröskörden i förstaårsvallen av ängssvingel. I medeltal var ökningen bara 2 % för korn och 3 % för vårvete. För Annabell och Zebra var totalinkomsten insåningsåret och fröskördeåren i allafall bäst vid reducerad utsädesmängd, medan totalinkomsten för Bjarne var lika stor oavsett utsädesmängd. ä d

18 BEHANDLING AV SPANNMÅLSHALMEN VID INSÅDD AV TIMOTEJ OCH ÄNGSSVINGEL

19 Halmbehandlingsförsök i timotej och ängssvingel: Försöksplan Faktor 1: Stubbhöjd vid tröskning av skyddsgrödan: Høy stubbehøyde: cm Lav stubbehøyde: 5-10 cm 1. Låg (5-10 cm) 2. Hög (20-30 cm) Faktor 2: Behandling av stubb och halm A. Skydsgrödans halm tas bort direkt efter tröskning (kontroll) B. Halmen hackas av tröskan C. Halm och stubb hackas av trädesputsare direkt efter tröskning. D. Halmen hackas av tröskan och stubb och halm hackas av trädesputsare direkt efter tröskning

20 Traktormonterad trädesputsare Hackning av halm

21 Fältinformation Resultat från fyra fält med Grindstad timotei och sex fält med Fure ängssvingel på Sørøstlandet. Timotej Skyddsgröda Korn Vårvete Korn Ängssvingel Vårvete Antal forsök 1 3 Utsädesmängd i skyddsgröda (kg/ha) Gödsling före skörd av skyddsgröda (kg N/ha) Spannmålsskörd (ton/ha) 5,3 4,9 6,1 Höstgödsling (direkt efter skörd av skyddsgröda) ,6-5,1 3,9-5, Genomsnittlig låg stubbhöjd, cm Genomsnittlig hög stubbhöjd, cm Halmskörd vid låg stubbhöjd (ton ts/ha) 2,6 2,0 4,9 2,0 2,9 2,6 4,7 Halmskörd vid hög stubbhöjd (ton ts/ha) 1,3 0,8-3,3 3,8 2,0 1,0 2,6

22 Utveckling av insådden på hösten: Effekt av stubbhöjd vid tröskning på antal vegetativa skott per m 2 och planthöjd inför vintern insåningsåret. Medel av alla fält. Timotej Stubbhöjd Skott/ m 2 Planthöjd, cm Låg Hög Ängssvingel Stubbhöjd Skott/ m 2 Planthöjd, cm Låg Hög Lang stubb skuggade mer och gav därmed reducerad instrålning av ljus till insådden. Inför vintern fanns det av denna anledning något färre vegetativa skott i försöksleden med hög stubb. De dåliga ljusförhållanden gav också längre plantor Hackning eller bortföring av halmen hade ingen effekt på utvecklingen av insådden på hösten.

23 Huvudeffekt stubb- och halmbehandling (medel av alla fält) Timotej Fröskörd Ängssvingel Faktor 1. Stubbhöjd vid tröskning Kg/ha Rel.tal Kg/ha Rel.tal 1. Låg (5-10 cm) Hög (20-30 cm) P% >20 >20 Fröskörd Timotei Engsvingel Faktor 2. Behandling av stubb och halm Kg/ha Rel.tall ll Kg/ha Rel.tall ll A. Skydsgrödans halm tas bort direkt efter tröskning (kontroll) B. Halmen hackas av tröskan C. Halm och stubb hackas av trädesputsare direkt efter tröskning D. Halmen hackas av tröskan och stubb och halm hackas av trädesputsare direkt efter tröskning P% >20 >20 Hackning av spannmålshalm: bra alternativ till halmbortföring

24 Effekt av stubbhöjd och halmbehandling på fröskörden (kg/ha) av timotej medel av 4 fält 700 Frø øavling, kg g/ha Halm fjernet Halm kuttet ved Halm snittet med Kutting + snitting av tresking halmsnitter halm Behandling av dekkvekstens halm og evt. stubb Lav stubbehøyde (5-10 cm) Høy stubbehøyde (20-30 cm) Låg stubbhöjd vid tröskning!

25 Effekt av stubbhöjd och halmbehandling på fröskörden (kg/ha) av ängssvingel (medel av 6 fält) 50 Frøavling, kg/ha Halm fjernet Halm kuttet ved tresking Halm snittet med halmsnitter Behandling av dekkvekstens halm og evt. stubb Lav stubbehøyde (5-10 cm) Høy stubbehøyde (20-30 cm) Kutting + snitting av halm Högst skörd i försöksleden med låg stubbhöjd. Som för timotej verkar det som om att hackning av skyddsgrödans halm är ett bra Som för timotej verkar det som om att hackning av skyddsgrödans halm är ett bra alternativ till bortföring. Då måste stubbhöjden dock vara låg och halmen måste spridas jämnt.