Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010
|
|
- Filip Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010
2 Projekt Markstruktur för optimal oljeväxtodling Startade våren 2006, pågår t.o.m Finansieras av SLF, SSOF och partnerskap Alnarp Innehåller fem delprojekt A: etableringsmetoder och luckringsbehov (höstraps) B: luckringsbehov (våroljeväxter) C: återpackningsbehov D: inomfältsvariation E: förfruktseffekter
3 Försöksplan R A: Normalt plöjningsdjup ca 20 cm B: Grunt plöjningsdjup ca cm C: Ytlig bearbetning (Carrier eller liknande) D: Kultivator ca cm E: Bredsådd i stubb inarbetas med Carrier F: Breddsådd i stubb inarbetas med kultivator G: Djupluckring ca 30 cm
4
5
6 R2/L Medel Medel Medel Medel A=Normalt plöjningsdjup B=Grunt plöjningsdjup C=Ytlig bearbetning D=Kultivator cm E=Bredsådd, inarbetas med Carrier F=Bredsådd, inarbetas med kultivator G=Djupluckring, ytlig bearbetning försök förutom led G som har varit med i 9 försök.
7
8 OS 190 Sort-Såtid Serien startade 2007 Skall svara på såtidens skördepåverkan Är hybrider mer lämpliga att så sent? Kan man så för tidigt? 3 försök per år i Sverige (42000 kr/st exkl SR arbete) Försöken finansieras av Svensk Raps, Scandinavian Seed, Monsanto och SW Seed.
9
10 Tidig sådd ger högre skörd Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
11 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
12 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
13 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
14 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
15 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
16 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
17 Sådd Sådd OS 190 Sort-Såtid
18 Vad blir skillnaden mellan tidig och sen sådd 2006? Samma serie sedan 2006 med 3 försök i Danmark 6 sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt augusti 5-12 september Skillnad Genomsnitt 4490 kg/ha 3950 kg/ha kg/ha LSD 290 kg/ha Excalibur, SW Calypso, Elan, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd
19 Danmark sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt augusti 5-13 september Skillnad Genomsnitt 3670 kg/ha 3880 kg/ha +190 kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, Elan, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd
20 Danmark sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt 24/8 & 4/9 7/9 & 13/9 Skillnad Genomsnitt 4595 kg/ha 3600 kg/ha kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, PR46W31, Catalina, Astrid, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd
21 Danmark sorter + sortbl. 2 såtidpunkter Såtidpunkt augusti 5-11 september Skillnad Genomsnitt 5370 kg/ha 4695 kg/ha kg/ha LSD Excalibur, PR46W14, PR46W31, Catalina, Castille, Lioness Sådd i tid ger bäst skörd
22 Temperatursumman spelar roll Plats 2006 Trige Trige Örbaek Örbaek Slagelse Slagelse 2005 Trige Trige Örbaek Örbaek Slagelse Slagelse Sådatum 18 augusti 6 september 24 augusti 5 september 23 augusti 13 september 29 augusti 12 september 28 augusti 5 september 29 augusti 7 september Daggrader Tom 31 dec Uppnått 500 den november november oktober oktober oktober november november 390 ej uppnått oktober november oktober 480 ej uppnått
23 OS försök 2008 Klostergården Åsmestad Götala Medel E-län E-län R-län 3 försök Normal Sen Differens Normal Sen Differens Normal Sen Differens Normal Sen Differens Winner Gospel Californium Status Excalibur PR45D Råfett ~x 49,3 46,1 49,3 47, ,7
24 OS försök 2009 Klostergården Boberg Badene Medel E-län E-län R-län 2 försök Normal Sen DifferensNormal Sen DifferensNorma Sen Differens Normal Sen Differens Winner Kasserat #VÄRDEFEL! Vision Californium Status Excalibur PR45D Råfett ~x 47,7 46,9 46,8 44,2
25 Hur ser det ut hösten 2009 skörd 2010? Temperatursumma från uppkomst till första frost Temperatursumma = Summan av dygnsmedeltemperatur - bastemperaturen 5ºC Uppkomst Temp. Summa Västraby Tidigt :a frost 2/12 Mellan Mellan Sent Jordberga Tidigt :a frost 14/12 Mellan Mellan Sent Helgegården Tidigt :a frost 14/12 Mellan Mellan Sent
26 Slutsats OS 190 Sen sådd har sänkt råfettinnehållet med 1,8 % e.h Dvärghybrider skall sås tidigt inte sent. Dvärgväxt är långsam tillväxt. Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 23 kg/ha. Vissa sorter 50 kg/ha I Danmark sjunker skörden i genomsnitt med 36 kg/ha vid senare sådd.
27 OS 188 Kvävestegar på hösten 12 försök etablerades , 9 skördade 1 gick ut på grund av sniglar hösten kasserades på grund av extremt kraftiga regn i maj 2008 Kväve kombisås i samband med sådd 0, 20, 40, 60, 80 kg N/ha Kompletteras på våren med 140 eller 180 kg N/ha Dubbelnolla på N finns men gödslad med Kieserit (S) Kostnad kr styck exkl SR arbete
28 OS 188 Hemmesdynge M-län kg N 0 kg N 20 kg N 80 kg N
29 OS Egonsborg 2009 Uppkomst 28 aug , , , kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60, kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha , , ,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0
30 OS Hemmesdynge 2009 Uppkomst 28 augusti , ,0 160, kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60, kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha , , ,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0
31 OS Bengtsro Tollarp 2009 Uppkomst 22 augusti , , , , kg N/ha i gröna växtdelar 120,0 100,0 80, kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha 60, , , ,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0
32 OS Sandby gård 2009 Uppkomst 9 september , , , kg N/ha i gröna växtdelar 140,0 120,0 100,0 80,0 60, kg ts/ha N-KG/Ha vikt Ts KG/Ha , , ,0 A3.II-IV C1.II-IV E1.II-IV 0
33 5000 OS försök kg frö/ha N höst, 140 N vår 0 N höst, 180 N vår 20 N höst, 140 N vår 20 N höst, 180 N vår 40 N höst, 140 N vår 40 N höst, 180 N vår 60 N höst, 140 N vår 60 N höst, 180 N vår 80 N höst, 140 N vår 80 N höst, 180 N vår 0 N höst, 0 N vår LSD höstgiva 227 kg/ha LSD vårgiva 130 kg/ha
34 OS försök kg frö/ha N höst 140 N vår 0 N höst 180 N vår 20 N höst 140 N vår 20 N höst 180 N vår 40 N höst 140 N vår 40 N höst 180 N vår 60 N höst 140 N vår 60 N höst 180 N vår 80 N höst 140 N vår 80 N höst 180 N vår 0 N höst 0 N vår
35 Gödslingsnetto 9 försök kr/ha N giva kg/ha höst+vår
36 Nettoinkomst vid stigande N-giva på hösten och 140 kg N/ha på våren N optimium på hösten: 72 kg/ha y = 0,1303x ,671x , Höstgiva kg N/ha
37 Slutsats OS 188 efter 2 års försök Raps skall gödslas på hösten höjer skörden med upp till 20 % 20 kg mer N på hösten kan spara 40 kg N på våren Signifikanta skillnader för höstgödsling råder upp till och med 60 kg N Vid sen sådd hinner inte rapsen tillgodogöra sig de allra högsta kvävegivorna Raps efter stråsäd bör ha kg N
38 Skånes 8 bästa sorter Högst skörd ger 500 kr mer/ha kr kr kr kr kr kr C kr kr kr Carousel (SW) Excalibur (H) (SW) SW Vision NK Speed (H) (Syn) Catalina (SW) Alpaga (Ssd) SW Azur PR46W09 (H) (Ssd) SW Cult SW Galileo
39 Slutsatser Etableringsmetoden har liten betydelse Bra etablering har stor betydelse Sådd i tid ger bra etablering och högre skörd Mer kväve på hösten sparar kväve på våren Välj en högavkastande sort byt sort ofta
Rapport från 20/20 projektet
Rapport från 20/20 projektet Exempel söder om Uppsala sommaren 2008 29/5 0,25 Sumi Alpha 4/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 9/6 +5 dagar 0,1 Mavrik 15/6 +6 dagar 0,2 Mavrik 25/6 +10 dagar 0,3 Biscaya Fältet
Läs merEtablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps
Etablering av höstraps för hög skörd Johan Biärsjö, Svensk Raps R2/L2 4141 2007-2009. Medel Medel Medel Medel 2007 2008 2009 A=Normalt plöjningsdjup 3900 100 3950 100 4498 100 4116 100 B=Grunt plöjningsdjup
Läs merEkologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter
Ekologisk höstoljeväxtodling Etableringens tre hörnstenar Sådd i tid N-gödsling Etableringsteknik Moderna sorter Höstrapsetablering OS 188 Hemmesdynge M-län 28-11-28 Höstraps skall gödslas på hösten Förbättrar
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merHöstoljeväxter. Sorter
Höstoljeväxter Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Intresset för sortprovning av höstraps var fortsatt stort under 2008. Totalt provades 52 sorter i 3 olika serier. I OS 23 provades 27 linjesorter och i OS
Läs merSortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Det är mycket inspirerande för svensk oljeväxtodling att intresset för sortprovning i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 har totalt 58 sorter provats i tre olika serier. I OS 23 provades 34 linjesorter
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merSorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB
Höstraps Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010 har totalt 64 sorter provats i 3 olika serier, en ökning med 6 sorter mot 2009.
Läs merSortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Läs merSortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB
Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 36 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna varav 21 linjesorter och 15
Läs merEtablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merLER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV
SLU,jordbearbetning Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141 Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02K071 LÄN-FNR: MX-201-2007 GRÖDA: Höstraps SORT: PR 46W31 NPK 20-4-8 2007-08-27
Läs merGRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
Läs merI. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion
I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion
Läs merEtableringen av årets försök var ganska besvärlig.
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt
Läs merSortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Försöksserierna OS 22, L7-822, OS 23, OS 24 Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter, vilket var tre fler sorter än året innan. Detta ska jämföras mot 2006 då 36 sorter provades.
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merOLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 38 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna. 23 sorter har
Läs merNormal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8
Försöksdesign: R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: 2010 ADB-nr: 07A542 Län-fnr: E-197-2009 Utförar-ansvarig: S-Å Rydell 070 829 08 34 Förs.v: Vretaskolan Jan Vetemark 2010-09-10 14:03 Järngården
Läs merSORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007
66 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007 Efter några års uppehåll har den av Jordbruksverket finansierade provningen av vårsädessorter i ekologisk odling återupptagits 2007. Försöken har utförts som renodlade
Läs merSORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008
SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2008 av Staffan Larsson, SLU Uppsala Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merSORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2009
60 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2009 Sortförsöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under
Läs merÅrets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. Antalet hybrider som
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merHöstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas
Läs merEtablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Läs merVägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20
Vägen till 5 ton Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Innehåll 3 Projekt 20/20 är vägen till 5 ton 4 Tidig sådd ger högre skörd 6 Plogfritt i våroljeväxter fungerar med koll på växtresterna 8 Etablering
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merFörsöket är utlagt för att skapa en förståelse
OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merKVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Läs merOLJEVÄXTER. Höstrapssorter
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merFörsöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella
Läs merSort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merÅterigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps
ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter
Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs merGödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merAtt välja höstrapssort kan
Sortframstegen är stora i höstraps och avkastningsutvecklingen ligger på 2 procent per år. Dra nytta av det genom att byta sort ofta, men sprid riskerna genom att välja flera sorter vid större arealer.
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merVåroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merSortjämförelse av olika utsädesmängder i
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merHöstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006
Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 26 Projektansvarig: Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Tfn 18-67291, 7-3443462, e-post: goran.bergkvist@vpe.slu.se Sammanfattning
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merHöstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Agronom Albin Gunnarson, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare E-post: albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sju av sorterna har testats
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs mer