Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet"

Transkript

1 Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och blastdödning en god prognos av proteinhalt och skördevariation möjlighet att behovsanpassa t ex PK efter markkartan

2 1998 var första året vi körde med N-Sensorn i Sverige då hade den en 15 meter lång bom fram på traktorn ändrades detta till en låda på taket med fyra ögon som ser snett ner åt fyra riktningar för att minska effekten av att solen kommer in från sidan kom den traditionella Yara N-Sensor som vi känner den idag. Det finns med än 75 Yara N-Sensorer i Sverige idag 2006 uppgraderas den traditionella Yara N-Sensor till att bli Windowsbaserad Nya Yara N-Sensor ALS med aktivt ljus. Det finns 3 aktiva sensorer i Sverige Utvecklingen av olika tillämpningar i Yara N-Sensor har gjorts i sammarbete mellan POS (PrecisionsOdling i Sverige), Lantmännen och Yara

3 N-Sensor och N-Sensor ALS mäter den aktuella N status grödan genom att mäta och analysera ljuset som reflekteras från grödan. N-Sensor kommersiell produkt sedan 2000 analyserar solljuset som reflekteras från grödan (passivt system utan egen ljuskälla). samtidig mäts solinstrålningen för att korrigera för förändrade ljusförhållanden tex. Moln N-Sensor ALS lanserades som en kommersiell produkt 2006 den är oberoende av omgivande ljus på grund av att den har egen ljuskälla (aktivt system med halogen blixt lampa) agronomiska kalibrering algoritmer är de samma för båda systemen

4

5

6 Yara N-Sensor ser Yara N-Sensor ser både i det synliga ljuset nm och i det nära infraröda. Grafen är ett exempel på tre olika gödslingsnivåer på samma plats. Färg skillnaden mellan gödselnivåerna är mycket mindre i det synliga ljuset än i det nära infraröda.

7 Totala kvävegivans storlek bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. Vid bedömningen av förväntad skörd tas hänsyn till: Sort: Årsmån: Nya sorter behöver inte mer kväve än gamla för att uppnå en viss skörd Däremot kan nya sorter, t ex Harnesk, ge en högre skörd och av den anledningen behöva mer kväve Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande

8 Årsmån: Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Digrammet visar att ekonomiskt optimum ofta avviker från rekommenderad giva pga årsmånsvariationerna. Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande!

9 Stor variation på kvävetillgång i fältet Normalt sprider vi samma mängd kväve på hög producerande ytor och låg producerande och till och med på hopplösa delar. Det finns alltid variation i markens kväve minneraliseringsförmåga, det kan vara ett tiotal kilo upp till flera hundra kilo kvävevariation. Den sammanlagda mängden kväve som grödan har tillgängligt kan därmed variera inom fältet och mellan åren mellan en kg N/ha. De två nollrutorna på bilderna är från samma fält samma dag. På den nedre syns nästan ingen skillnad mellan nollrutan och fältet runtom. I den andra nollrutan syns ett stort behov av kväve.

10 Omfördelning av kvävet inom fältet Där marken har en hög kvävelevererande förmåga kan man spara på mängden tillförd kväve. Därigenom minskas risken för liggsäd. På dela av fält där jordens kvävelevererande förmåga är lägre kan det behövas en större mängd tillförd kväve för att få optimal skörd. Den största skördeöknings potentialen finns på delar av fältet där skördenivån ligger straks under medelnivå. Genom behovsanpassad kvävetilldelning jämnar man även ut kvalliten på den skördade varan.

11 Efter spridning med N-Sensor får man två kartor. a. En biomassekarta som visar på beståndstäthet i fältet. b. En kvävekarta som visar på det varierande kvävebehovet. 11

12 Gödsling I spannmål och raps har vi främst använt sensorn till huvudgiva och kompletteringsgivan men den går också att använda till tidig bestockningsgiva i höstsädd och höstraps. Till majs finns också en kalibrering för kompletteringsgiva. I halland har man med framgång kört kompletteringsgiva i potatis 5 veckor efter uppkomst.

13 Kalibreringen skall göras i varje fält. Den kan ske på en liten yta med hjälp av egen erfarenhet, KS-mätaren i den aktuella grödan och sorten. Genom att köra med kalibreringen fram och tillbaka på fältet får man fältets medeltal. Det är ett säkert sätt att kalibrera på. Man vet då också hur mycket som kommer att gå åt på fältet.

14 14

15 I figuren ser vi att vid gödsling över ekonomiskt optimum stiger restkvävemängden ganska brant, men under optimum är linjen nästan vågrät. Detta betyder att överoptimal gödsling bör förhindras, medan en underoptimal giva bara ger en marginell effekt i form av minskad utlakning. Att sänka kvävegivorna under ekonomiskt optimum är således ingen effektiv metod för att minska kvävet i Östersjön. I det program som används av Jordbruksverket och Greppa Näringen, STANK in MIND, används sambandet i figuren vid utlakningsberäkningar. 15

16 Genom att en årlig behovsanpassning görs i varje fält med hjälp av kalksalpetermätare eller nitratstickor, blir den genomsnittliga gödslingsnivån betydligt mer optimal. Vissa år behöver man gödsla mer, andra mindre. På en växtodlingsgård bör genomsnittliga givan kunna sänkas med ca 5 kg N/ha. Detta motsvarar en utlakningsminskning på 1 kg N/ha. På en djurgård bör nivån kunna sänkas med ca 20 kg N/ha med en utlakningsreduktion på 4 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet med hjälp av Yara N-Sensor har som genomsnitt för ett stort antal försök inneburit en merskörd på 4,4 kg N/ha. Detta bör kunna minska läckaget med 1 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet ger ett betydligt jämnare restkväveinnehåll. Det bör kunna minska läckaget med ca 1 kg N/ha på spannmålsgårdar på lerjord och 3 kg N/ha på djurgårdar med lätta och varierande jordar. Om man antar att tekniken att använda Kalksalpetermätare och Yara N-Sensor skulle användas på Sveriges hela höstsädesareal blir effekten relativt stor jämfört med flera av de åtgärder som föreslås av Jordbruksverket. Summan av de tre punkterna ovan har räknats fram i tabellen. Några få kilo per hektar ser kanske inte ser så mycket ut, men sammantaget blir effekten stor. Tekniken att variera och optimera gödslingen inom och mellan fält samt mellan år kan naturligtvis användas också i andra grödor såsom vårsäd och oljeväxter. Summan av den minskade rotzonsutlakningen blir då ännu större. 16

17 Minskning av utsläppen Tabell 1 visar hur mycket växtnäringsutsläppen behöver minska för att vi ska nå målsättningen att Östersjön ska bli opåverkad av övergödning till år Eftersom Sverige redan gjort mycket för att minska utsläppen under senare år, bland annat med hjälp av Greppa Näringen, har vårt utsläppsbeting reducerats med 6834 ton kväve och 30 ton fosfor. Sverige måste alltså minska med ytterligare ton kväve och 229 ton fosfor. 17

18 Skörd Vi kommer till nästa säsong att ha en proteinprognos inbyggd i Yara N- Sensor

19 Behovsanpassad gödsling kan göras på två sätt! Styrning efter karta Skall man styra efter en karta så måste man: 1. skapa en behovskarta på kontoret 2. som man flytta ut i styrdatorn i traktorn som sedan styr spridaren. Styrning efter sensor När man använder en sensor har man inget förarbete med att skapa någon karta. Men man måste däremot: 1. göra en kalibrering av sensorn i fältet. 2. sedan styr sensorn spridaren 3. efter spridningen kan man få ut en karta på resultatet

20 Producera styrfiler före spridning Från markkarteringen räknar man fram vad behovet är på varje markkartetings punkt. Sedan interpolerar man det till ett rutnät över fältet som man exportetar i ett format som passar till den aktuelle styrdatorn man använder. 20

21

22 Omfördela av växtnäringen inom fältet Principen för omfördelning av fosfor är att följa rekomendationen för fosforgödsling beroende på P-AL i det enskilda jordprovet. Där det är ett högt P-AL tal så kan man minska eller till och med låta bli att sprida med fosfor. Där det är ett lågt P-AL tal är det desto viktigare att inte lägga för lite fosfor eftersom det generellt också är där man tar en högre skörd en normalt vilket innebär att man snabbare kommer till en bristsituation än för resten av fältet. En strategi kan vara att lägga en låg medelgiva av fosfor på hela fältet varje år och sedan till grödor som svara bra på fosfor gödsling ge en extra giva P20 enbart på de platser på fältet med låga P-AL tal.

23 Försöken visar att mer skörden för mer fosfor är störst på låga P-AL tal 23

24 Försöken visar att kombi sådd P20 och bredspridd P20 på hösten har mycket god effekt till höstvete på jordar med låga P-AL tal. 24

25 Sprutning Förutom den normala kvävegödslingen i spannmål, oljeväxter och potatis kan vi också använda sensorn till att styra svampbekämpningen av bladmögel och septoria.

26 Diagram förklaring Y-axel Dos 1,0 = 100% eller medeldos, 0,2 = 20% dos av medeldos X-axel Beståndståthet = Biomassa, 8,0 = tätgröda, 4,0 = glesgröda Z-axel Bladnivå 0= övergrödan därefter första andra och tredje bladet. Medel dos Sprutare man 1,0 eller 100% övergrödan i glesgröda (4,0) kommer det ner 0,7 eller 70% till bladnivå 3. Och i tätgröda (8,0) kommer det bara ner 0,2 eller 20% till bladnivå 3. Varierad dos För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen. Vinkel på dos stegringen kan bero på vilken sprutteknik man använder. I exemplet sprutas 1,3 eller 130% dos i tät bestånd för att få ner 0,4 eller 40% av dosen till bladnivå 3. Samtidigt som det räcker med 0,7 eller 70% i det glesa beståndet för att få ner 0,4 till bladnivå 3. Referenser Secher, B. J.M Justering af dosering i forhold til afgrødetæthed et nyt koncept for dosering af svape- og insektmidler. Dansk Planteværnskonference Skadedyr og sygdome. Danmarks Jodbrugsforskning rapport no. 3, Bjerre, K, D Disease Maps and site-specific fungicide application in winter wheat. Proceedings of The 2 nd European Conference on Precision Agriculture, Odense 1999

27 Svampbekämpning på Brandstad gård 2003 För mjöldaggsbekämpning sommaren 2003 användes biomassekartan från sista kvävegödsling samma år. Fältet sprutades två gånger med varierad dos, först med Stereo sedan med Comet. Tillsammans med rådgivaren Dave Servin bestämdes nivå för fältet. Sedan använde vi samma princip för variation som man använt i Danmark dvs. 10% högre biomassa ger 10% högre dos. Vid första sprutningen med Stereo var medeldosen 1 l/ha. Dosen varierades från 0.75 till 1.25 liter/ha. Vid andra sprutningen med Comet var medeldosen 0.6 l/ha. Lantbrukaren Bo Mårtensson kommenterar att det känns helt rätt att göra så här. Man får ut full dos på de tjocka delarna utan att lägga för mycket där det är tunt.

28 Normal N-Sensor spridning!

29 Normal N-Sensor spridning + avvikelsekarta som kan vara en eller flera skördekartor eller en karta med torkkänslighet.

30 Sensor med fastvärdeskarta som tex. kan vara normal sensorspridning i höstvete med insådd vårvete i utvintrade fläckar där man har lagt in en karta med varierande eller fast giva till vårvetet.

31 Tilldelningskarta Styrfilen kan innehålla vad som helst! Tex. N, P, K, Mg, Cu och kalk OSV. Man behöver inte ha på sensorn på taket bara sensor terminalen i hytten med styrfil på ett USB-minne

32

33 Ekonomisk vinst vid använding av Yara N-Sensor i höstvete Här visas det ekonomiska överskottet som lantbrukaren kan uppnå genom att använda Yara N-Sensor för kompletering i höstvete. Normalt så sprids både huvudgiva och kompleteringgiva med sensor och därigenom blir skördeökningen alternativ gödselbesparingen högre än vad försöken visar. Kostnaden är vad det kostnader att äga en sensorn Spridningskostnaden är inte med i denna kalyl (för sprida skall man ju göra ändå). Kostnaden varierar beroende på maskin och fältets storlek etc.

34 Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige

35 För att kunna ge en effektiv support under säsong så finns det tekniker utspridda i Sverige. Ansvarig för Yara N-Sensor Knud Nissen Lantmännen PrecisionsSupport Lidköping Regionala Yara N-Sensor specialister Fredrik Andersson Växtråd Eskilstuna Anders Krafft Växtråd Enköping Johan Martinsson DataVäxt AB Grästorp Lars Wijkmark Hushållningssällskapet i Halland Eldsberga Per-Anders Algerbo Hushållningssällskapet Malmöhus Bjärred

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

2014-11-30. Spruta med Yara N-Sensor

2014-11-30. Spruta med Yara N-Sensor Spruta med Yara N-Sensor 1 Spruta direkt med Yara N-Sensor Ställ driftsläget på Sprutning Fungerar som Målstyrd N-gödsling Kan ställa vinkeln på tilldelningen med Faktor Användningsmöjligheter (Danska

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

N-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007

N-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007 N-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007 Sensorer och Terminaler 2007 Sensor Hårdvara WTK terminal Windows terminal (Win32 eller WinCE) Classic passive (RNS2000 med MMS1)

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

TAOP86/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED

TAOP86/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED MILJÖTILLÄMPNINGAR för IT Datum: 2 oktober 2013 Tid:.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kaj Holmberg: Optimering.

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Glödlamporna är urfasade

Glödlamporna är urfasade Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Vad skiljer olika alkomätare åt? Dräger kommenterar aldrig konkurrenters produkter. Som riktlinje för dig som konsument finns det dock ett antal saker som brukar

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)

Läs mer

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott

Läs mer

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens! Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Veta var man är och vart man ska - position Veta vad man skall göra just här och nu rätt åtgärd och god timing Åtgärda det man ska göra på

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING Innehåll Sid NÖTGÖDSEL Lyckosam direktmyllning 4 Sid 18 Sid 12 Sid 20 Sid 16 Uppvärderad kväveverkan 6 Sid 8 Sid 6 Sid 10 Sid 4 Högre skörd med radmyllning 8 Sid 24

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.

7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt. Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Hur använder jag CropSAT.se?

Hur använder jag CropSAT.se? Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Förord Inledning. Roland Larsson Talangutvecklare, pojk, Skåne och Blekinge Förbundskapten, pojk och junior

Förord Inledning. Roland Larsson Talangutvecklare, pojk, Skåne och Blekinge Förbundskapten, pojk och junior Förord Inledning Ett fotbollslag som har ett väl utvecklat passningsspel har stora förutsättningar för att spela bra anfallsfotboll och skapa målchanser. Passningsspelet är fundamentet i fotbollens anfallsspel.

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Källängs Kontrollhönseri

Källängs Kontrollhönseri Källängs Kontrollhönseri Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010. Denna tidning, och årsprenumerationer, kan beställas på: tel 018-34 62 54 e-post: elisabeth@secher.pp.se eller på www.fjaderfa.se/prenumerationer

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point

Läs mer

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Varför förbruka mer ljus än vad du behöver?

Varför förbruka mer ljus än vad du behöver? Varför förbruka mer ljus än vad du behöver? I ett vanligt hem förbrukar du i genomsnitt 5,0 MWh per år*. Vi i CareLight tror att man kan utnyttja dagsljuset bättre för att minimera energiförbrukningen

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Bäcken 2. Ca 5 år + Uppgift. Bänk = Strand

Bäcken 2. Ca 5 år + Uppgift. Bänk = Strand Bäcken 2 Idé: Sven-Gunnar Furmark Ca 5 år + Bänk = Strand Uppgift Tänk er att ni är på ett uppdrag och måste ta er över en bäck. Ni kan bara ta er över på stockarna. Här ska ni träna på det. Bänk = Strand

Läs mer

Produktfakta Medlets verkan : Ogräsmedel Registreringsnummer : 5002 Behörighetsklass : 2L Formulering. : 1 liter. Användningsvillkor

Produktfakta Medlets verkan : Ogräsmedel Registreringsnummer : 5002 Behörighetsklass : 2L Formulering. : 1 liter. Användningsvillkor Legacy 500 SC OGRÄSMEDEL Reg. 5002. Behörighetsklass 2L. Endast för yrkemässigt bruk efter särskilt tillstånd. Godkänd för bekämpning av örtogräs i följande grödor: Höst- och vårvete, höst- och vårkorn,

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Kommunrapport - Inledning Under maj-juni

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Proffsig mopptvätt gör stor skillnad

Proffsig mopptvätt gör stor skillnad Electrolux Professional Facility Management/Städ Proffsig mopptvätt gör stor skillnad En lönsam investering som innebär renare ytor och en bättre arbetsmiljö Electrolux Professional Facility Management/Städ

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Optimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013

Optimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013 Optimering Optimering av transportproblem Campusveckan VT2013 Linköpings universitet SL 1 Optimering - Distributionsproblem Företaget Kulprodukter AB producerar sina kulor vid fyra olika fabriksanläggningar

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

CALIBRATOR FREE. GPS-app för surfplatta via WiFi

CALIBRATOR FREE. GPS-app för surfplatta via WiFi CALIBRATOR FREE GPS-app för surfplatta via WiFi Innehåll CALIBRATOR FREE flexibel GPS-app 7 1 anledningar att välja CALIBRATOR FREE 11 Kom igång 13 Kort beskrivning 14 Automatisk sektisstyrning 1 TempoTracker

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer